Kvalitetsredovisning. För Södra skolan Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Södra skolan Lå Grums kommun

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Södra skolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 8 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 8 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 9 Kunskapsuppföljning: Bilaga

3 Grundfakta om Södra skolan Södra skolan ligger i Grums kommun och är en 1-5 skola med integrerad förskoleklassverksamhet. Vid enheten finns 5 fritidshem. Upptagningsområdet utgörs av tätorten Grums. Skolan är organiserad i åldersblandade grupper för de yngre eleverna och åldershomogena grupper i år 4 och 5. Elevantalet har uppgått till 300. Skollokalerna utgörs av 5 olika byggnader varav några är alldeles nybyggda. Något hus är bra renoverat och resterande delar är i behov av renovering. Skolgård och omgivningar är mycket bra anpassade till skolverksamhet för de tidigare åren med variationsrika lekmiljöer, bollplaner och skogspartier. Skolans personal ca 30 stycken är välutbildad och erfaren. Samtliga pedagoger är behöriga och har lärarutbildning. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. 3

4 Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisningsdokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet 4

5 Februari-Mars år 2010 April år 2010 Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej 5

6 gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Angående styrning och ledning är det fortsatt främst det pedagogiska ledarskapet som behöver lyftas fram. Under året har bland annat utvecklandet av ett alltmer elevaktivt lärande varit prioriterat samt utvecklandet av likabehandlingsplan, social träning genom livskunskapsprogrammet SET och arbetet med miljö. Det sistnämnda har varit mer framgångsrikt innevarande än föregående år då skolan framgångsrikt erhållit miljöcertifieringen Grön Flagg. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Vid läsårets start slogs två skolområden samman och utgör idag kommunens Område F-5 som inkluderar all kommunal förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklassverksamhet och grundskola år 1-5 i Grums. Sammanslagningen har 7

8 även resulterat i en ny ledningsorganisation där i stort samma ledningsansvar gäller som föregående år. Nytt är bland annat att kommunens utvecklingsledare på deltid knutits till området. Personalen upplever att det finns en närhet till skolledningen och att det administrativa ledarskapet fungerar bra, men önskar ett närmare och tydligare pedagogiskt ledarskap. Det finns behov av ett gemensamt förhållningssätt i en rad frågor som skulle kunna höja kvaliteten och även stärka skolans pedagogik och uppdrag. Bra personaltäthet med behörig och kompetent personal. Förra årets PIM-utbildning har resulterat i ett bättre och mer frekvent användande av modern teknik. Några klassrum har utrustats med interaktiva skrivtavlor vilket har bidragit till rejäla förändringar i undervisningen. Under detta år har alla pedagoger fått utbildning i SET (Social Emotionell Träning) samt lokalt jobbat med att utveckla det elevaktiva lärandet. Lokalerna i hus 2 behöver ses över med anledning av fuktproblematik. Det faktum att elevantalet vid skolan framöver kommer att öka förändrar också hela tiden förutsättningarna Utomhusmiljön och skolgården är dock uppskattad och erbjuder varierade och rika möjligheter till lek och rekreation. Arbetet i verksamheten Skolan genomgår en spännande utveckling där vi ständigt försöker stärka elevernas förhållningssätt till demokratiska värderingar, ansvarstagande och inflytande. Det finns väl fungerande rutiner när det gäller klassråd och elevråd. Eleverna har stort inflytande i samband med utvecklingssamtal och IUP. Särskilda satsningar görs i matematik, teknik och miljö samtidigt som arbetet med språkutvecklingen hela tiden förbättras. Det entreprenöriella lärandet utvecklas i projektform inom arbetslaget. IKTutvecklingen har fortsatt genom ökade kunskaper om teknik och hantering. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Sammantaget kan vi konstatera att måluppfyllelsen är något bättre än förra året då mellan 98,5 95,5 % av eleverna, beroende på ämnet, kommer att nå målen mot 94% året innan. Uppföljningen av likabehandlingsplanen Under året har arbetet med likabehandlingsplanen omstrukturerats och från att ha varit olika planer för varje arbetslag har en gemensam plan för skolan processats fram. Eleverna har bland annat varit delaktiga i kartläggningsarbetet genom den så kallade husmodellen samt trivsel- och trygghetsenkäten Södratempen. Alla arbetar intensivt och kontinuerligt med att förebygga kränkande behandling och med att försöka få eleverna att sätta sig in i hur det känns för andra. Elevrådet följer upp likabehandlingsplanerna för att få dem gällande och aktuella. Skolan upplevs ha en trygg miljö vilket framgår av olika mätningar som gjorts under året. 8

9 Kunskapsuppföljning Se bilaga 1. Måluppfyllelsen följs upp genom tester och diagnoser. Vid konferenser och arbetslagsträffar. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Förbättringsområdena från förra årets redovisning har till stor del förändrat rutiner och även synsätt och vi upplever att arbetet med särskilda stödinsatser har förbättrats och stärkts. Det har möjligen också påverkat det goda resultatet beträffande de nationella proven såväl i år 3 som 5. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Fortsätta arbetet med att få stabiliteten i organisation och arbetslag. Fortsätta implimenteringsarbetet med likabehandlingsplanen. Stärka det pedagogiska ledarskapet. Vidareutveckla åtgärdsprogram och IUP. Utveckla IKT-området vad gäller kunskap och utrustning. Skapa rutiner för att utreda behovet av undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och färdigställa plan för nyanlända. Stimulera till mera elevaktivt lärande och att anpassa undervisningen efter elevernas behov.. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 19 april 2010 Göran Östman, rektor 9

10 10