Kvalitetsredovisning. För Fritidshem Södra skolan Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Fritidshem Södra skolan Lå Grums kommun 1

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Södra skolan Fritidshemmen Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 8 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 9 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 9 2

3 Grundfakta om fritidshemsverksamheten vid Södra skolan Södra skolan ligger i Grums kommun och är en 1-5 skola med integrerad förskoleklassverksamhet. Vid enheten finns 5 fritidshem. Upptagningsområdet utgörs av tätorten Grums. Ca 150 barn har varit inskrivna i skolbarnsomsorgen under perioden. Lokalerna utgörs av 5 olika byggnader varav några är alldeles nybyggda. Något hus är bra renoverat och resterande delar är i behov av översyn. Fritidshemmen är lokalintegrerade i skolan. Skolgård och omgivningar är mycket bra anpassade för fritidsverksamhet med variationsrika lekmiljöer, bollplaner och skogspartier. Personalgruppen ca 15 stycken är välutbildade och erfarna. Samtliga pedagoger är behöriga och har lärarutbildning. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. 3

4 Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Februari-Mars år 2010 Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt 4

5 Kvalitetsredovisning för arbetslag April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. 5

6 Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Från föregående kvalitetsredovisning var det, det pedagogiska ledarskapet som behövde stärkas och att fritidspersonalen saknade en gemensam mötestid över året. Fritidsmöten har genomförts regelbundet under året. Mera tid för gemensamma planeringar har skapats. De prioriterade målen har varit de samma som för skolan. Arbetet med kritisk granskning har varit ett prioriterat mål, såväl som konsumentfrågor och miljö. Miljömålen och certifieringen för Grön Flagg har varit särskilt angeläget arbete i fritids verksamhet. Implimenteringsarbete med ny Likabehandlingsplan likaså. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse De arbetslag som bildades förra läsåret har fortsatt haft vissa svårigheter med att finna sina former. Organisationen har inte medgett det lugn som eftersträvats. Goda miljöer ute och inne trots, små lokaler för fritidshemmens stora barngrupper. Möjligheten till gemensam planering har givit pedagogiska vinster. Fritids är en form 7

8 för praktisk demokrati, att lyssna och argumentera men också att visa respekt för andra. Arbetet i verksamheten Fritidshemsverksamhet Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslagets namn Dem.värdering Självkänsla Kommunikation Ugglan Falken Höken Örnen Orren Medelvärde skolenhet 5,2 5 4,8 Män.olikheter Jämställdhet Initiativ-ansv Medelvärde skolenhet 5 4,8 4 Krit.granskning Skapande Språk o kunskap Medelvärde skolenhet 4,4 4,8 2,6 Verksamhetsmålen är verkligen fritids spelplan. Ser man till underrubrikerna är det en beskrivning på hur ett bra fritidshem ska fungera. Man säger sig ha nått målen till stora delar, mycket beroende på bra barngrupper, bra fördelning flickor - pojkar och mellan nya och gamla barn. Bra mix i personalgruppen av ålder, kön och intressen anger andra som bra förutsättningar som gett god kvalitet i arbetet. Brist på planeringstid har angetts som skäl där man upplever att man inte nått riktigt så bra. Åtgärder 8

9 Vilka åtgärder och prioriteringar som ska göras framgent fastställs i samband med årets utvärderingsdagar. Uppföljningen av likabehandlingsplanen Uppföljning sker kontinuerligt under året. På klass- och elevråd, i samlingar och utifrån händelser i vardagen. Södratempen mäts i maj och november. Nulägesanalys av hur eleverna upplever olika miljöer i skolan såväl inne som ute. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vid fjolårets redovisning påtalades byggnation, nya arbetslag och ny personal som faktorer som påverkat oss negativt och allt har inte kommit på plats ännu. Svårigheter med att få till gemensamma planeringstider, svårt med att ta ut raster och sjukdomar har varit en del av året. Men ambitionen och viljan hos personalen har varit att tillsammans klara uppgiften vilket man också har gjort. Kvaliteten kommer inte riktigt upp i de högsta valörerna. God pedagogisk verksamhet med stora grupper i små lokaler är en svår nöt att knäcka. Det är också vad man kan läsa ut i föräldrarnas övriga synpunkter Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Fortsatt arbete med att skapa stabilitet i organisation och arbetslag. Fortsatt implimenteringsarbete med likabehandlingsplanen. Stärka den pedagogiska dialogen. Utveckla fritidsgruppen. Fritidshemmen måste tydligare bli en självklar del av skolans verksamhet. Fortsätta arbetet med certifiering för Grön Flagg. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 14 april 2010 Göran Östman, rektor 9