Kvalitetsredovisning. Jättestensskolan år 6-9. Grums kommun. För. Lå

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Jättestensskolan år 6-9 Lå Grums kommun

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta Sid Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 7 Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 8 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 12 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 17 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 17 2

3 Grundfakta Jättestenskolan ligger i Grums kommun och är en skola för grundskolans åk 6 9. Skolan ligger i Grums samhälle och är den enda skolan i kommunen för de högre årskurserna i grundskolan. Vid skolan finns under innevarande läsår 380 elever fördelade på 16 klasser i åk 6 9 och en klass i grundsärskolan med 5 elever. 6-9 verksamheten är organiserad i fyra arbetslag med sexor och åttor i två av dem och sjuor och nior i två. Två särskilda undervisningsgrupper (Parkskolan1+2) utgör ett arbetslag och grundsärskolan inkl träningsskolan(6-10s) utgör ett. Totala antal lärare är 46. Lärarna är i huvudsak behöriga, men saknar i vissa fall rätt ämneskompetens Huvuddelen av skolans lokaler är byggda på 1960-talet, men vissa ombyggnader och nybyggnader har tillkommit sedan dess. En stor del av skolan är dock sliten och i stort behov av renovering. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 3

4 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisningsdokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Februari-Mars år 2010 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag 4

5 April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling 5

6 En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Följande åtgärder planerades utifrån föregående års kvalitetsredovisning: - Det pedagogiska ledarskapet behöver förstärkas. - Vi måste arbeta vidare med värdegrundsfrågor. - Antalet datorer behöver öka för att ge både elever och personal en godtagbar standard. - Skolans lokaler behöver förbättras för att standarden skall bli högre och för att lokalerna skall bli mer ändamålsenliga. - Arbetslagens arbete måste fortsätta utvecklas. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Förutsättningarna för ökad måluppfyllnad har främst fokuserats på att kraftsamla stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. Genom att personal ökat undervisningstiden, har dubblering av lärarresurser möjliggjorts i ökad omfattning. Ett stort antal elever har fått ökat stöd i ett flertal ämnen, vilket i sig bör öka måluppfyllnaden. 7

8 Särskilda stödinsatser Två särskilda undervisningsgrupper har under året bildats. Elever med särskilt stort stödbehov har där fått helhetslösningar. Datorer PIM har ökat datortillgängligheten avsevärt bland pedagogisk personal. Elevdatorvagnar är på gång och kommer att öka tillgängligheten i alla ämnen radikalt. Utvecklingsgrupper Skolans utvecklingsgrupper har fått ny fart. Non-mob, elevråd, grön flagg, life-line mm ökar elevers och personalens delaktighet i utvecklingen. Värdegrund Efter skolverkets inspektion, har ett brett arbete med vår likabehandlingsplan startat. Målsättningen är att en förankrad likabehandlingsplan är klar under vt-10 Arbetet i verksamheten Under läsåret har vi som beskrivits ovan arbetat med stödresurserna fördelade ut till arbetslagen istället för att som tidigare ha specialundervisningen förlagd till en egen enhet. Alla verksamheter har organiserats genom arbetslag. Vi har gemensamt arbetat med vår likabehandlingsplan. Utvecklingsarbete med inre och yttre arbetsmiljö samt övriga utvecklingsprojekt har organiserats genom utvecklingsgrupper. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Måluppfyllelsen för de elever som slutade år 9 vt-09 var alltför låg. Andelen elever som var behöriga till nationellt gymnasieprogram var 83,2%, och genomsnittligt meritvärde var 195,8. Andel elever som nått i samtliga ämnen var 70,1%. Måluppfyllelsen bedöms inte relevant utifrån förutsättningarna. Ett långsiktigt utvecklingsarbete med ökad måluppfyllnad som fokus har startats under vt-10 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 8

9 Efter skolinspektionens granskning av vårt arbete med trakasserier och kränkande behandling har skolan under året utvecklat en likabehandlingsplan som är utformad innehållsmässigt enligt skolverkets allmänna råd. Kunskapsuppföljning Arbetslagens bedömning av elevernas kunskapsuppföljning redovisas enligt nedan för år 9 och år 7 i samtliga ämnen. Utifrån kunskapsuppföljningen kan skönjas en ökad måluppfyllnad utifrån tidigare års resultat. År 9 Över Når Når med handled. Svårt att nå Ämne Totalt F P F P F P F P F P Matte Eng Bi Fy Ke Sv Re Sh Hi Ge Idr Sprv Tk Hk Bd Mu

10 År 8 Över Når Når med handled. Svårt att nå Ämne Totalt F P F P F P F P F P Matte Eng Bi Fy Ke Sv Re Sh Hi Ge Idr Sprv Tk Hk Bd Mu 10

11 År 7 Över Når Når med handled. Svårt att nå Ämne Totalt F P F P F P F P F P Matte Eng Bi Fy Ke Sv Re Sh Hi Ge Idr Sprv Tk Hk Bd Mu

12 År 6 Över Når Når med handled. Svårt att nå Ämne Totalt F P F P F P F P F P Matte Eng NO SL SO Sv BD Idr Sprv Mu Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som Nedanstående diagram över bedömd måluppfyllnad av verksamhetsmål, pedagogisk verksamhet och särskilda stödåtgärder påvisar i allt för hög grad en ojämn måluppfyllnad i olika arbetslag. Där det är mest skiljaktigheter i bedömningen är saker som kan härledas och relateras till förutsättningar och fysisk arbetsmiljö. Sammanfattningsvis bör skolan utveckling mot ökad måluppfyllnad präglas av ett genomgående förändrat arbetssätt. Tydliga mål och lokala styrdokument behöver utvecklas för att totalt sett öka måluppfyllnaden både på kort och lång sikt. 12

13 Diagramöversikt för skolområde Verksamhetsmål, pedagogisk verksamhet och särskilda stödåtgärder Läsåret för Jättestenskolan Allmänt Denna översikt visar den måluppfyllelsegrad som de olika arbetslagen bedömer att de nått. Översikten är en grafisk bild av den måluppfyllelse som de sammanfattande tabellerna i kvalitetsredovisningsdokumenten anger. Bedömningskriterier: I alla tabeller ( ej tabellerna personal och i enkäterna) används BRUK:s sexstegsskala. Skalsteg: 1 (A) = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan 2 (B)= Inledande diskussioner har inletts 3 (C) = Personalen har enats om hur man ska arbeta 4 (D)= Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 (E)= Skolan kännetecknas till stor del av detta 6 (F)= Denna egenskap kännetecknar skolan 13

14 Verksamhetsmål Glimmer Demokratiska v. Självkänsla Kommunikation Män.olikheter Jämställdh. initiativ Kritisk gr. Granaten Guldklimparna Granum Parkskolan1 Parkskolan2 6-10S Skala: A =1, B = 2, C = 3, D = 4, E = 5, F = 6 Verksamhetsmål Skap.förmåga Språk.kunsk. ANT Sex o smalv Trafik Konsmentf. Glimmer Granaten Guldklimparna Granum Parkskolan1 Parkskolan2 6-10S Skala: A =1, B = 2, C = 3, D = 4, E = 5, F = 6 14

15 Pedagogisk verksamhet Dagligt arb. Individualis. 3 Artbetsformer 2 1 Skap verks. Kritisk gransk 0 Glimmer Granaten Guldklimparna Granum Parkskolan1 Parkskolan2 6-10S Skala: A =1, B = 2, C = 3, D = 4, E = 5, F = 6 Pedagogisk verksamhet Anv, skolbibl Fys. miljö Ped.miljö Ped.utvckling Kunsk/bedöm IUP Glimmer Granaten Guldklimparna Granum Parkskolan1 Parkskolan2 6-10S Skala: A =1, B = 2, C = 3, D = 4, E = 5, F = 6 15

16 Särskilda stödinsatser Glimmer 3 Granaten Rutiner Personalsamv Handledning Åtgärdspr. Uppfölj. åtgärdsp Stadieöv.åtg Stud.planering Guldklimparna Granum Parkskolan1 Parkskolan2 6-10S Skala: A =1, B = 2, C = 3, D = 4, E = 5, F = 6 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) - Skolan ska forma ett tydligt gemensamt mål att sträva mot. - Entreprenöriellt lärande ska implementeras i alla våra verksamheter och arbetslag. - Arbetslagsutveckling med gemensamt tydligt uppdrag ska utvecklas. - Skolans fysiska inomhus- och utomhusmiljö ska utvecklas. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums Lennart Nilsson Rektor 16