Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Läsåret

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Grums kommun Sid 3 Kvalitetsredovisningen modell sid 4 Skolverksamheten sid 8 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning sid 9 Mål för verksamheten sid 10 Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse sid 11 Arbetet i verksamheten sid 14 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sid 14 Uppföljningen av likabehandlingsplanen sid 24 Kunskapsuppföljning sid 27 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet sid 34 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) sid 34 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen sid 34 Bilagor sid 35 2

3 Om Grums kommun I Grums kommun har vi närhet i alla bemärkelser. Eftersom vi är en mindre kommun så har vi gemenskap och nära till varandra. Du har aldrig långt till naturen och vattnet i t. ex Vänern och Värmeln. Det mesta inom handel och service finns att få i Grums tätort, men samtidigt tar det bara en kvart med bil till Värmlands största köpcentrum. Närhet på alla sätt Grums är en modern kommun med rötter i förhistorisk tid. Här bosatte sig för länge sedan de så kallade Värmarna vid Borgviksälven (Värma), som tros ha gett upphov till länsnamnet Värmland. Invånarantalet är cirka Kommunen ligger vid Vänerns nordvästra strand. Kanske känner du till våra allra mest folkkära orter Borgvik, Värmskog och Liljedal. Våra kommunikationer via landsväg, järnväg och IT är väl utbyggda. Från den närbelägna länsflygplatsen har du aldrig långt till vida världen. Avstånd: Karlstad - 25 km Stockholm km Göteborg km Oslo km Nära arbete Kommunens invånare har sin största arbetsgivare i pappersbruket Billerud Gruvön. På andra plats som arbetsgivare kommer kommunen själv. Samtidigt ingår Grums i en större arbetsmarknadsregion tillsammans med kringliggande kommuner. Största utpendlingen går till Karlstad. Grums ingår tillsammans med Karlstad och Hammarö kommuner i Värmlands största arbetsmarknadsområde, så som Arbetsförmedlingen har delat in det. Nära idéer Vårt näringsliv är under ständig utveckling. Det präglas till stor del av skogs- och verkstadsindustri, men också av tjänsteföretag. I Grums finns en spirande nyföretagaranda och ett växande antal småföretagare. Vill du etablera ditt företag vid ett gynnsamt läge är Nyängen ett område du inte vill missa. Nära till att lära Barnen kan gå i kommunens skolor från förskola fram till studenten. Årskurserna 6-9 går på Jättestenskolan i Grums tätort, som har en hälsoprofil. Därefter kan man läsa gymnasieprogram som t. ex Hotell- och restaurang eller Samhällsvetenskap med global inriktning, och industriprogrammet. Eller kanske lockar hockeyinriktningen? Cirka 36 procent av kommunens ungdomar (under 25 år) studerar vidare efter gymnasiet, många av dem på närbelägna Karlstads universitet. Nära naturen Här har du har alltid nära till skog och mark. I förbindelse med Vänern finns ett omfattande sjösystem. Tillsammans med gästhamnar, campingplatser, cykel- och vandringsleder ger det dig möjlighet till ett friluftsliv med storslagna naturupplevelser. 3

4 Kvalitetsredovisning - underlag och rutiner Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg för kvalitet och utveckling, BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala, nu med nya BRUK. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolverksamheten kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan / vuxenutbildning ). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrumenten som är konstruerade för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg för kvalitet och utveckling BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisningsdokument som behövs har hämtas från den digitala plattformen, Fronter., där de färdiga redovisningarna arkiveras. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Under 2008 reviderades hela BRUK. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år.. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar den övergripande arbetsmiljön. 4

5 Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Februari-Mars år 2010 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden 1 Maj 2010 Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn 5

6 Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan kommunstyrelsen, skolledning, och enskilda arbetslag/lärare sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen av BRUK I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. 6

7 * Redovisnings- och dialogmodell för läsår Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT/AL- träffar (Arbetsplatsträffa/arbetslagsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 7

8 Verksamhetsprocessen * Verksamhetsprocess för skolverksamheten Skolan i Grums Kommunala skolplanen I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan, som visar hur kommunens skolväsende skall utformas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella målen som har satts upp för skolan ( ) Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen årligen (Skollagen, kap 2 8) Skolplanen är kommunens övergripande planerings- och utvecklingsdokument och anger vad som skall göras och vilka mål som skall prioriteras i skolverksamheten. I skolplanen används genomgående begreppet skola. Med skola menas i skolplanen hela skolverksamheten. Skolplanen är styrande för verksamheten. Personal, barn/elever och vårdnadshavare skall därför ha kunskap om skolplanen. Politisk vilja Grums kommun skall erbjuda en skola av så god kvalitet för barn och elever att den skapar förutsättningar för ett livslångt lärande. Grundläggande för att uppnå syftet med verksamheten är den värdegrund som skolan står på. I läroplanen formuleras de värden, som skall genomsyra verksamheten. Skolans uppgift är att hävda dessa värden och tillämpa dem i praktiken. Grundläggande demokratiska värden och mänskliga rättigheter skall hävdas. Om barnen och eleverna skall växa upp till ansvarskännande medborgare måste dessa frågor ingå i och ta sig uttryck i skolans verksamhet i pedagogiken, i organisationen och i det allmänna förhållningssättet. Ett område som är mycket angeläget att utveckla under planperioden 8

9 är elevers och vårdnadshavares inflytande både utifrån värdegrunden och resultatet av kvalitetsarbetet. Ett annat område som skall prioriteras högt är användningen av IKT. - tekniken i elevernas arbete i skolan, för den egna utvecklingen, för kommunikation och för samarbete med andra. Detta innebär att man skall satsa på fortbildning inom IKT. för personal inom skolförvaltningen. En målsättning är att alla skall lämna skolan med godkända betyg. Det är viktigt att ha en hög målsättning. Skolan skall fortsätta att prioritera resurser till elever i behov av särskilt stöd samt till de tidiga skolåren. Dessutom kan vikten av samarbete kring svenska, engelska och matematik och övriga ämnen fr.o.m. förskolan t.o.m. gymnasieskolan inte nog understrykas. Vi vill att det skall vara roligt, tryggt och lärorikt för barn och elever att gå i skolan och att verksamheterna präglas av positivt tänkande och framtidstro. Vår skola skall kännetecknas av: att alla människors lika värde präglar skolans arbete. att alla känner trygghet i skolan och visar respekt för varandra. att kommuninvånarna anser att verksamheterna inom skolan håller hög kvalitet. Organisation Skolverksamheten är organiserad i tre rektorsområden (Åk F-5, åk 6-9 och gymnasium) Ansvariga är Kommunstyrelsen och verksamhetschefen med delegation till rektor enligt fastställd delegationsordning. Rektor har även ansvar enligt skollagen, grundskoleförordningen, gymnasieförordningen, förordningen om kommunal vuxenutbildning och läroplanerna. Organisationen är decentraliserad med tydliga ansvarsområden enligt individuella eller arbetslagsvisa ansvars- och befogenhetsbeskrivningar. Verksamheten består av förskola, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, komvux samt friskola och kooperativ. Grundskola och gymnasieskola/komvux är fördelade på ett antal skolenheter. Enheterna är pedagogiskt organiserade i arbetslag. (I övrigt se bilaga 1) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Utvecklingsområden läsåret Finna former för ökad dialog på alla nivåer Arbeta med den psykosociala utvecklingen i organisationen Fortsätta utvecklingsarbetet med likabehandlingsplanen, samt värdegrundsarbete. Stärka det pedagogiska ledarskapet. Skapa en solid grund för organisatoriska och pedagogiska fördelningsprinciper. Utveckla samverkansgruppen mot ledningsgrupp. Följa upp och analysera nationella prov för ett effektivare lärande. Arbeta vidare med att göra de nationella målen kända för elever och vårdnadshavare. Vidareutveckla åtgärdsprogram och IUP. Utveckla IKT-området vad gäller kunskap och utrustning. Fortsätta arbetet med certifiering för Grön Flagg (miljö). Utveckla arbetslagsarbetet ur pedagogiskt och socialt perspektiv 9

10 Förbättra skollokaler (Jättestensskolan) Systematiskt kvalitetsarbete skall stärkas Åtgärder från läsåret som genomförts läsåret För den övergripande verksamhetsdialogen har en strategigrupp bildats. (nya organisationen, se det på kommande sidor). Gruppen skall bevaka att verksamhet samordnas och verksamhetsmål utvecklas. 2. Under året har tre skolor och ett antal förskolor fått utmärkelsen Grön flagg för sitt miljöarbete. Arbetet med att medvetandegöra alla att granska både miljö- och information med kritiska ögon fortsätter. 3. Målskrivningarna har harmoniserats så att de kan användas för utvärdering i vårt kvalitetsredovisningssystem BRUK. En genomgripande måldialog har hållits i de olika förskoleavdelningarna. 4. Den nya organisationen ( ) är ett resultat av den diskussion som förts inom kommunen under år 2009 i syfte att modernisera och effektivisera arbetet. 5. En ny tjänst som skolstrateg har inrättats för att tillsammans med verksamhetschefen säkerställa ett pedagogiskt förnyelsearbete inom skolorganisationen. 6. Nya samarbetsformer skall upprättas (är påbörjat) i den nya organisationen för att komma tillrätta med irritationsmoment, saker och processer som hamnat mellan stolarna. 7. IT-funktionen har omorganiserats och renodlats för att kunna svara upp mot nya krav. All IT har nu centraliserats, så att skolans tekniker och specialpedagog nu kan verka utifrån kommunens samlade resurser. 8. Personaliga utvecklingssamtal har förts med personalen på gymnasieskolan för personlig utveckling. 9. Jättestenskolans lokaler byggs om och snyggas upp - byggstart Ny digital IUP införs , samt nytt inloggningssystem för vårdnadshavare Uppföljning av Skolinspektionens inspektioner 2008 och 2009 har genomförts, samt 2010 års inspektion, där har åtgärder påbörjats. Mål för verksamheten Fortsatt utveckling av metoder och arbetssätt med syfte att nå högre måluppfyllelse för elever i skola och förskola. Fortsatt arbete med värdegrundsfrågor och likabehandling så att detta område blir en naturlig del i skolans vardag. Entreprenöriellt lärande måste genomsyra hela skolan under skolperioden. Löpande fortbildning av pedagogisk personal med syfte att vidmakthålla erforderlig kompetens med koppling till samhällets krav, omvärldsförändringar och lagar - förordningar, IKT måste fortsatt utvecklas och bli en viktig del i allt lärande och i all form av pedagogik och kommunikation. PIM - utbildningarna skall fortgå, likaså utveckling av skolportalen för lärande. Utveckling av elevvårdsarbetet, stöd till elever i behov av särskilt stöd. Ett djupare samarbete med socialtjänsten i utvecklandet av gemensamma arbetsformer. Kvalitetsredovisningsarbetet fördjupas med tyngdpunkten lagd på analys av verksamheten 10

11 Internationaliseringen utvecklas med flera kontakter med andra länder Fortsatt utveckling av Åsfjärdens utbildningscenter med målsättning att skapa en verksamhet som är hållbar för framtiden med en god kvalité. Distansutbildningen vid Åsfjärden utbildningscenter utvecklas för gymnasiestudier och vuxenstudier. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Kommun har omorganiserat sin administrativa organisation som medfört alla delar av kommunens verksamhet har underställts en verksamhetschef. Verksamhetschefen har tre strateger för verksamhetsfunktion, en av dessa är skolstrateg som på uppdrag driver skolfrågor och utvecklar verksamheten. Organisationsskiss för nya administrativa organisationen där skolan ingår. Skolorganisationens resurspersoner: Verksamhetschef Skolstrateg Utvecklingsledare Ekonom IT-pedagog På resp. skolområde Rektorer Skolassistenter Specialpedagoger SYV-konsulenter Skolsköterskor Kuratorer Skolorganisationen allmänt Det är av stor vikt att fortsatt prioritera utvecklingen av organisationen i stort, så att en flexibilitet utvecklas för att kunna möta omvärldens/samhällets krav och förändringar. I detta ingår att bygga pedagogiska modeller som skapar ett helhetsperspektiv från förskoleklass upp till och med åk 9. Pedagogiken måste också utvecklas mot att vara flexibel utifrån barns och elevers olika behov. Då framtiden pekar mot mindre volymer inom grundskoleverksamheten måste organisationen kunna fungera följsamt efter hand med dimensionering av resurser både vad gäller personal, lokaler och övriga resurser. För att skapa detta krävs effektiva styrsystem för både verksamhet och ekonomi. Samma krav 11

12 måste också ställas på förskoleorganisationen, men här är råder i dagsläget en bristsituation främst när det gäller lokaler Framtidsinriktningen måste vara att skapa ett mer permanent lokalbestånd som med marginal klarar höga beläggningsnivåer. God kommunikation och samarbete med aktörer både inom och utom den kommunala organisationen är också ett viktigt område att beakta för att kunna möta både direkta och mer långsiktiga förändringar. Personalens inställning till arbetet i organisationen är av avgörande betydelse för organisationens funktion i stort. Med detta är det viktigt att skapa en positiv anda i hela personalorganisationen. Statistik och nyckeltal Elevflöde Grundskola Förskoleklass åk 9 (inkl. f-klass, sär. exkl.. elever från annan kommun) Personaltäthet Grundskola (per 100 elever exkl.personal särskola och assistenter) 12

13 Förskola Inskrivna barn och personaltäthet Elevflöde gymnasieskolan 13

14 Arbetet i verksamheten Område F-5 Skolorna på område F-5 genomgår en spännande utveckling där arbetet bedrivs för att stärka elevernas förhållningssätt till demokratiska värderingar, ansvarstagande och inflytande. Det finns väl fungerande rutiner när det gäller klassråd och elevråd. Eleverna har stort inflytande i samband med utvecklingssamtal och IUP. Särskilda satsningar görs i matematik, teknik och miljö samtidigt som arbetet med språkutvecklingen hela tiden förbättras. Det entreprenöriella lärandet utvecklas i projektform inom arbetslagen. IKT- utvecklingen har fortsatt genom ökade kunskaper om teknik och hantering. Satsningar på internationella kontakter har genomförts med goda resultat. Skolområde Jättestenskolan 6-9 Under läsåret har arbete bedrivits för att fördela stödresurserna i första hand till arbetslagen Alla verksamheter har organiserats i arbetslag.. Under året har ett utvecklingsarbete påbörjats med fokus på normer och värden. Utvecklingsarbete med inre och yttre arbetsmiljö samt övriga utvecklingsprojekt har organiserats genom utvecklingsgrupper. Mål och betygskriterier för grundskolans ämnen har arbetats igenom grundligt Skolområde Åsfjärden - gymnasieskola Skolan har under föregående år arbetat fokuserat med marknadsföring och kommunikation för att säkerställa ett fortsatt högt elevintag. En konkurrenskraftig skola är behov av många samarbetspartners, både lokalt, regionalt och internationellt.. För att säkerställa en god sökbild har regelbundna besök gjorts hos grundskolorna både i kommunen och i kranskommunerna. Under läsåret 09/10 har ett antal kurser bedrivits på distans. Dessa kommer att utvärderas och utvecklas vidare. Åsfjärdens utbildningscenter har haft ett samarbete med Karlstad kommun kring vissa kurser och program. Samverkan med näringslivet har varit ett prioriterat område.. Skolan har i dag samarbete med ett antal företag både lokalt, regionalt men även internationellt som tillhandahåller APU-platser. Förutom samarbete med svenska gymnasieskolor finns även samarbete med en engelsk, en tysk och indisk skola. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Måluppfyllelsen visas genom vårt kvalitetsverktyg BRUK och de diagram som visar graden av måluppfyllelse. Allt baserat på Skolverkets indikatorsystem BRUK Följande diagram är medelvärdesdiagram redovisade områdesvis år F-5, år 6-9 och gymnasiet. I arbetslagens redovisningar finns sedan detaljuppgifterna, och i skolenhetsredovisningarna områdesledningarnas analyser. (Se kvalitetsmodell tidigare i denna rapport) Tabellförklaring: Tabellerna visar medelvärde för de olika skolområdena inom olika indikatorer kopplade till Skolverkets indikatorvektyg BRUK 14

15 Bedömningskriterier i BRUK:. Skalsteg: (1) A = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan (2) B = Inledande diskussioner har inletts (3) C = Personalen har enats om hur man ska arbeta (4) D = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns (5) E = Skolan kännetecknas till stor del av detta (6) F = Denna egenskap kännetecknar skolan * Siffrorna används för tabellfunktionen i Excel Grundskolan Verksamhetsmål Måluppfyllelse Här redovisas skolområdenas måluppfyllelse för verksamhetsmålen. De ingående indikatorerna finns angivna ovanför varje diagramserie. Indikatorer: Demokratiska värderingar, självkänsla, kommunikation och samarbete, människors olikheter, jämställdhet, initiativ och ansvar, kritisk granskning, skapande förmåga, språkkunskap, ANT, sex och samlevnad, trafik, konsumentkunskap Demokratiska v. Självkänsla Kommunikation Män.olikheter Jämställdh. initiativ Kritisk gr. Område Jättesten Område F-5 Södra Område F-5 Skruvstad- Slottsb Skap.förmåga Språk.kunsk. ANT Sex o smalv Trafik Konsmentf. Område Jättesten Område F-5 Södra Område F-5 Skruvstad- Slottsb Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F 15

16 Analys. Skolområde F-5 (en del i tätorten och en del på landsbygden) visar överlag god måluppfyllelse när det gäller verksamhetsmålen, dock finns några förbättringsområden, språkkunskap, trafik och konsumentkunskap. Måluppfyllelsen på de olika skolenheterna är likartad. Skolområde Jättesten 6-9 uppvisar svag måluppfyllelse inom delområden när det gäller verksamhetsmålen. Dock skiljer sig måluppfyllelsen mellan de olika arbetslagen i verksamheten. Utveckling Jämförelse mellan nuvarande läsår och läsåret när det gäller skolans verksamhetsmål är positiv, då måluppfyllelsen blivit bättre. Område F-5 behåller sin höga måluppfyllelse vilket ger tecken på att man funnit en bra arbetsmodell. På område Jättesten har måluppfyllelsen ökat sedan föregående läsår. På område Åtgärder Jättestenskolan: Med anledning av den låga måluppfyllelsen, bör en genomgående analys genomföras, med konkreta åtgärdsförslag. Gymnasieskolan Verksamhetsmål Måluppfyllelse Här redovisas skolområdenas måluppfyllelse för verksamhetsmålen. De ingående indikatorerna finns angivna ovanför varje diagramserie. Indikatorer: Demokratiska värderingar, självkänsla, kommunikation och samarbete, människors olikheter, jämställdhet, initiativ och ansvar, kritisk granskning, skapande förmåga, språkkunskap, ANT, sex och samlevnad, trafik, konsumentkunskap Åsfjärden 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Åsfjärden Demokratiska v. Självkänsla Kommunikation Män.olikheter Jämställdh. initiativ Kritisk gr. Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F 16

17 Åsfjärden Åsfjärden Skap.förmåga Planera framt Språk o kunsk. Miljö ANT Sex o sml. Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F Analys Skolområdet Åsfjärden visar låg eller mycket låg måluppfyllelse inom området verksamhetsmål. Utveckling Skolan behöver göra en genomgående analys inom det redovisade området. Behov finns för att se över metoder, utbildningsinsatser och arbetsformer för att skapa ett gott utbildningsklimat. Åtgärder Åsfjärden En djupare analys av varför måluppfyllelse ser ut som gör behöver göras. Viktiga prioriteringsområden bör vara undervisningsmetoder, bland annat elevinflytande. 17

18 Pedagogisk verksamhet Måluppfyllelse Här redovisas skolområdenas måluppfyllelse för den pedagogiska verksamheten. De ingående indikatorerna finns angivna ovanför varje diagramserie. Indikatorer: Det dagliga arbetet, individualisering, arbetsformar, skapande verksamhet, kritisk granskning, användning av skolbiblioteket, fysisk miljö, pedagogisk miljö, pedagogisk utveckling, kunskapsbedömning, IUP Grundskolan Område Jättesten Område F-5 Södra 2 1 Område F-5 Skruvstad- Slottsb 0 Dagligt arb. Individualis. Artbetsformer Skap verks. Kritisk gransk Område Jättesten Område F-5 Södra 2 1 Område F-5 Skruvstad- Slottsb 0 Anv, skolbibl Fys. miljö Ped.miljö Ped.utvckling Kunsk/bedöm IUP Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F Analys: Skolområde F-5 (en del i tätorten och en del på landsbygden) och ingående skolenheter uppvisar god måluppfyllelse inom området pedagogisk verksamhet och dess ingående kriterier. Inom området förs en god pedagogisk dialog i skolenheter och i arbetslag. 18

19 Skolområde Jättesten 6-9 uppvisar en relativ god måluppfyllelse inom delar av området pedagogisk verksamhet. Inom andra delar uppvisas svag eller mycket svag måluppfyllelse i områden som användning av skolbibliotek, fysisk miljö, pedagogisk miljö och kunskapsbedömning. Den övergripande pedagogiska dialogen inom området bör förbättras. Utveckling Jämförelser från förra läsåret när det gäller pedagogiska insatser, kan vi konstatera att det arbete som utförts sedan skolverkets/skolinspektionens inspektion 2008 har varit framgångsrikt inom flertalet områden. Det finns dock områden som fortlöpande behöver diskuteras och där fortbildning bör prioriteras, som till exempel undervisningsmodeller, arbetsformer och personalsamarbete. Åtgärder Jättestenskolan: Skapa en övergripande pedagogisk diskussion genom att göra en nulägesrapport och sedan bygga upp et nytt dialogforum. Arbeta vidare med undervisningsprocesser, arbetsformer och personalsamarbete. Särskilda stödinsatser Grundskolan Måluppfyllelse Här redovisas skolområdenas måluppfyllelse för särskilda stödinsatser. De ingående indikatorerna finns angivna ovanför varje diagramserie. Indikatorer: Rutiner, personalsamverkan, handledning, åtgärdsprogram, uppföljning åtgärdsprogram, stadieövergripande åtgärder, studieplanering Rutiner Personalsamv Handledning Åtgärdspr. Uppfölj. åtgärdsp Stadieöv.åtg Stud.planering Område Jättesten Område F-5 Södra Område F-5 Skruvstad- Slottsb Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F 19

20 Analys Skolområde F-5 och ingående skolenheter har hög måluppfyllelse inom området särskilda stödinsatser. Man har en väl sammanhållen och definierad modell för de elever som behöver extra stöd. Område Jättesten 6-9 uppvisar en splittrad bild inom området särskilda stödinsatser. Arbetet bedrivs inte likartat med ett övergripande gemensamt fokus och förhållningssätt. Här behövs en total översyn av hela processen. Utveckling Inom område F-5 har ett arbete kring språkutveckling bedrivits, med bland annat TRAS som pedagogiskt verktyg. Diskussioner mellan förskola och skola har bedrivits för att bättre förbereda eleverna inför skolstart. Arbetet med en ny överlämningsmodell håller på att diskuteras. För område Jättesten 6-9 har en förbättring skett. Områdets särskilda stödinsatser har varit en prioriterad fråga. Åtgärder Jättestenskolan Skapa tillsammans med elevhälsopersonal nya arbetsformer och förhållningssätt när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Skapa en löpande handledningsmodell som riktar sig till arbetslagen Utarbeta en ny modell för stadieövergripande åtgärder vid mottagning av elever i åk 6. Skapa en bättre modell för löpande handledning till arbetslagen Åtgärder område F-5. Se över och skapa en förstärkt handledningsmodell Gymnasieskolan Särskilda stödåtgärder Stödverksamheten har genomgått en förändring mot en ökad inkludering. Stöd ges i första hand inom ordinarie undervisningsgrupp. 20

21 Förskolan (Område F-5) Utveckling och lärande Måluppfyllelse Här redovisas förskolan måluppfyllelse för utveckling och lärande. De ingående indikatorerna finns angivna ovanför varje diagramserie. Tabellförklaring: Tabellerna visar medelvärde för de olika skolområdena inom olika kategorier kopplade till Skolverkets indikatorverktyg BRUK Bedömningskriterier i BRUK: Skalsteg: 1 (A) = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan 2 (B) = Inledande diskussioner har inletts 3 (C) = Personalen har enats om hur man ska arbeta 4 (D) = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 (E) = Skolan kännetecknas till stor del av detta 6 (F) = Denna egenskap kännetecknar skolan Indikatorer: Barns uttrycksformer, Matematik naturkunskap - miljö, språk, bild och form, musik, rörelse, drama och lek Förskolan Förskolan Barns uttrycksf. Ma-na-miljö Språk Bild o form Musik Rörelse Drama/lek Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F Analys: Förskolan har god eller mycket god måluppfyllelse när det gäller området utveckling och lärande. Dock behöver delområdet bild och form stärkas. De olika förskolorna visar i stort samma goda mönster, så tabellen en god bild av skolformen. Åtgärder Fortbildning i bild och formarbete bör stå högt på dagordningen. 21

22 Särskilda stödåtgärder. Man har på förskolan en väl utarbetad modell för hur man stöder elever i behov av särskilt stöd. Förskolans specialpedagog arbetar aktivt med handledning och utbildning av personalen. Projektet TRAS inom språkdelen har varit framgångsrik. Man har även arbeta aktivt med bilddokumentation mot vårdnadshavarna med ett speciellt bildvisningssystem som finns på varje förskoleavdelning. Åtgärder. TRAS och övriga påbörjade förskoleprojekt (bild, utelek, skogen) fortskrider Betyg Grundskolan Statistik hämtad från Skolverkets databas SALSA FAK/MODELL Faktisk och modellberäknad - andel elever som har uppnått målen på Jättestenskolan (%) 22

23 Genomsnittligt meritvärde Statistikmodell: Sammanlagt gemensamt meritvärde dividerat med antalet elever Meritpoäng: G = 10, VG = 15, MVG = 20 Analys På Jättestenskolan har resultaten förbättrats från föregående år med 9%. Betyg Gymnasieskolan Statistik hämtad från Skolverkets databas SIRIS Analys Elever med slutbetyg våren 2009 är 68%. Genomsnittlig betygspoäng är 11,7. Skolan uppvisar relativt låga värden om man ser till riksgenomsnittet, vilket ger vid handen att man måst se över metoder och lärprocessen för eleverna. och skapa goda undervisningssituationer. 23

24 Uppföljningen av likabehandlingsplanen Område F-5 Under året har arbetet med likabehandlingsplanen omstrukturerats och från att ha varit olika planer för varje arbetslag har en gemensam plan för skolan processats fram. Eleverna har bland annat varit delaktiga i kartläggningsarbetet genom den så kallade husmodellen samt trivsel- och trygghetsenkäten Södratempen. Alla arbetar intensivt och kontinuerligt med att förebygga kränkande behandling och med att försöka få eleverna att sätta sig in i hur det känns för andra. Elevrådet följer upp likabehandlingsplanerna för att få dem gällande och aktuella. Skolan upplevs ha en trygg miljö vilket framgår av olika mätningar som gjorts under året. Område Jättesten 6-9 Under året har ett utvecklingsarbete med fokus på att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier påbörjats. Detta arbete skall svara upp mot Skolverkets allmänna råd. Område Åsfjärden Under året har ett arbete kring en gemensam värdegrund påbörjats. Arbetet med lokal likabehandlingsplan är en viktig del av detta arbete. Normer och värden Likabehandlingsplan Grundskolan Måluppfyllelse Här redovisas skolområdenas måluppfyllelse för normer och värden. De ingående indikatorerna finns angivna ovanför varje diagramserie. Indikatorer: Demokratiska värderingar, respekt för andra människor, jämställdhet, relationer, kommunikation, elevvård, likabehandlingsplan, förebyggande åtgärder mot kränkande beteende, åtgärder vid kränkning, frånvaro/närvaro Dem,värden Resp,människor Jämställdh. Rel.elever Kommunikation Område Jättesten Område F-5 Södra Område F-5 Skruvstad- Slottsb Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F 24

25 6 5 Område Jättesten 4 3 Område F-5 Södra 2 1 Område F-5 Skruvstad- Slottsb 0 Elevvård Likabhandlp. Förbyggande arb. Åtgärder Frånv.närv. Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F Gymnasieskolan Måluppfyllelse Här redovisas skolområdenas måluppfyllelse för normer och värden. De ingående indikatorerna finns angivna ovanför varje diagramserie. Indikatorer: Demokratiska värderingar, respekt för andra människor, jämställdhet, relationer, kommunikation, elevvård, likabehandlingsplan, förebyggande åtgärder mot kränkande beteende, åtgärder vid kränkning, frånvaro/närvaro Åsfjärden 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Åsfjärden Dem,värden Resp,människor Jämställdh. Rel.elever Kommunikation Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F 25

26 Åsfjärden 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Åsfjärden Elevvård Likabhandlp. Förbyggande arb. Åtgärder Frånv.närv. Skala: 1 = A, 2 = B, 3 = C, 4 = D, 5 = E, 6 = F Analys Ett stort arbete har inletts efter skolinspektionens påpekanden av den modell man hittills använt i skolverksamheten. Underlag för nya likabehandlingsplaner har utarbetats på varje skolenhet. Arbetet har lett till samförstånd och nolltolerans för att förhindra kränkande behandling och trakasserier. Område F-5 Delområde glesbygdsskolor ligger något lågt i måluppfyllelse kriteriet elevvård. Område Jättesten 6-9 har fortfarande en del arbete att göra för att nå en god måluppfyllelse. Område Åsfjärden Måluppfyllelsen i arbetet med normer och värden är svag eller mycket svag. Likaså måste arbetet med likabehandlingsplanen intensifieras. Utveckling Sedan skolverkets inspektion 2008 och 2010 har ett intensivt arbete genomförts som utmynnat i nya likabehandlingsplaner och åtgärder mot kränkande behandling på alla skolenheter. Området Åsfjärden måste dock arbeta med normer och värden, Åtgärder. Uppföljning av likabehandlingsplanen skall göras årligen Fortsatt arbete med att bygga upp en god likabehandlingsplan skall göras på Jättestenskolan Åsfjärden skall intensifiera sitt arbete med normer och värden under läsåret för att nå samsyn. 26

27 Kunskapsuppföljning år F - 5 Här redovisas grundskolan F-5 kunskapsuppföljning. De ingående kriterierna finns angivna ovanför varje diagramserie. Område F - 5 Södra skolan, slottsbrons skola och Skruvstad skola Förklaring till tabellerna M = Når målen, S= Når ej målen/ når målen med svårighet. F =Flicka, P =pojke Tabeller på följande sidor. 27

28 28

29 29

30 30

31 Kunskapsuppföljning år 6-9 Här redovisas grundskolan år 6-9 kunskapsuppföljning. De ingående kriterierna finns angivna ovanför varje diagramserie. Område Jättestenskolan 6-9 Förklaring av kriterier i tabellerna: 1. Når över målen, 2 når målen, 3 når målen med mycket handledning, 4 när målen med svårighet. P= pojke, F= Flicka 31

32 Kunskapsuppföljning gymnasieskolan Här redovisas gymnasieskolans kunskapsuppföljning. De ingående kriterierna finns angivna ovanför varje diagramserie. Förklaring av kriterier i tabellerna: 1. Når över kursmålen, 2 når kursmålen, 3 når kursmålen med mycket handledning, 4 när kursmålen med svårighet. P= pojke, F= Flicka 32

33 Analys. I kunskapsuppföljning kan vi konstatera att fler elever i Grums har svårare att nå målen än riksgenomsnittet. Kunskapsutvecklingsredovisningen på de olika områdena visar på att flertalet elever har svårt att nå målen, vilket vi ser allvarligt på. Åtgärder Den dialog och det arbete med kursplaner/betygskriterier som inletts med tydligare målbeskrivningar och ett analysarbete över skolgränserna skall fortsätta Analys av undervisningsmodeller kontra kunskapsutfall skall göras 33

34 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Område F-5 Förbättringsområdena från förra årets redovisning har till stor del förändrat rutiner och även synsätt och vi upplever att arbetet med särskilda stödinsatser har förbättrats och stärkts. Det har möjligen också påverkat det goda resultatet beträffande de nationella proven såväl i år 3 som 5, samt den allmänna måluppfyllelsen. Område Jättesten 6-9 Måluppfyllelsen för de elever som slutade år 9 vt-09 var relativt låg. Andelen elever som var behöriga till nationellt gymnasieprogram var 83,2 %, och genomsnittligt meritvärde var 195,8. Andel elever som nått målen i samtliga ämnen var 70,1 %. Med utgångspunkt i ovan nämnda resultat har ett utvecklingsarbete med syfte att öka måluppfyllelsen påbörjats. Område Åsfjärden (Gymnasieskola) Skolans resultat avseende andelen slutbetyg och elevers meritpoäng har fortsatt att öka. Andelen slutbetyg ligger på 68 % vilket dock är under riksgenomsnitt. Meritvärdet på elevernas betyg ligger under riksgenomsnitt. Utvecklingen av individuellt lärande och pedagogik har varit i fokus. Detta har inneburit att den enskilde eleven fått större möjlighet för personlig utveckling. Inom området har ett stort arbete lagts ner för att åtgärda de påpekanden som Skolinspektionen/Skolverket hade vid inspektionerna 2008 och Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Alla skolor skall utveckla metoder och arbetssätt med syfte att nå högre måluppfyllelse för alla elever. Alla skolor skall arbeta med värdegrundsfrågor och likabehandling så att detta område blir en naturlig del i varje skolas vardag. Alla skolor skall påbörja arbetet med entreprenöriellt lärande under läsåret Alla arbetslag skall löpande genomgå fortbildning av pedagogisk personal med syfte att.vidmakthålla erforderlig kompetens med koppling till samhällets krav, omvärldsförändringar och lagar - förordningar, All personal skall genomgå PIM utbildning (Praktisk Internet och mediakompetens). IKTstöd måste fortsatt utvecklas och bli en viktig del i allt lärande. Fortsatt arbete med interaktiva skrivtavlor ska genomföras på område F-5 En övergripande modell ska skapas för utveckling av elevvårdsarbetet och arbetsformer tillsammans med socialtjänsten för att hitta gemensamma samarbetsmodeller. Kvalitetsredovisningsarbetet förfinas fortlöpande genom kvalitetsdialog. hos alla arbetslag Internationalisering. med fortsatta kontakter med andra skolor och länder Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums Margaretha Rudner Verksamhetschef 34

35 Bilaga 1. Plan för skola och förskola Verksamhetsmål och åtgärder för måluppfyllelse Normer och värden Mål - Alla i skolan skall ha en djup förståelse för samhällets normer och värden och handla därefter. - Skolan skall vara ett föredöme i samhället. - FN:s barnkonvention skall ligga till grund för skolans arbete. Åtgärder för måluppfyllelse - Skolan skall ge barn/elever ett rikt språk och motverka användandet av kränkande ord och handlingar. - En kontinuerlig dialog skall föras med alla barn/elever och vårdnadshavare runt normer och värden och grunderna för dessa. - I Likabehandlingsplanen skall arbetet med att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling beskrivas. - I Policy och handlingsplan för en drogfri skola skall arbetet med att förebygga och förhindra användning av droger beskrivas. - Skolan skall ge barn/elever och vårdnadshavare kunskap om FN:s barnkonvention. - Alla handlingsplaner och kursplaner skall finnas tillgängliga på skolportalen Fronter för pedagogisk personal, elever och vårdnadshavare. Kunskaper och resultat Mål - Andelen elever som når de nationella målen i alla ämnen skall öka under planperioden. - Undervisningen skall vara anpassad till den enskilde elevens möjligheter och behov. - Olika pedagogiska metoder och arbetssätt skall medverka till att utveckla barns/elevers självförtroende och förmåga till samarbete och självständigt tänkande. - Alla barn/elever skall känna att deras arbete är värdefullt och att de är uppskattade. Åtgärder för måluppfyllelse - Resurser skall styras till de tidiga skolåren i syfte att skapa en skola för alla. - Idéer och arbetsmetoder skall ta till vara och uppmuntra barns/ elevers nyfikenhet och kreativitet. - De diagnostiska och nationella proven skall genomföras varje år. Resultaten av proven och de åtgärder som sätts in skall följas upp. 35

36 Åtgärder skall sättas in i ett tidigt skede. - Individuella utvecklingsplaner (IUP) skall medverka till att eleverna når de nationella målen. - I den lokala arbetsplanen och i övergripande handlingsplaner skall beskrivas hur elever som inte når delmålen skall få stöd och hjälp. - En flexibel organisation skall ge elever möjlighet att byta grupp eller skolår efter kunskaps- och mognadsnivå. - Skolbiblioteken skall användas som läromedelsresurs på ett medvetet sätt. - IT-tekniken skall genomsyra alla områden i skolans verksamhet - Alla elever skall använda datorer och IT-tekniken i sitt skolarbete, för egen utveckling, för kommunikation och samarbete med andra. - Vårdnadshavare och andra resurspersoner skall tas till vara i arbetet. - All personal skall få kompetensutveckling för att kunna medverka i lärprocessen till förmån för elevernas lärande. Elevers och vårdnadshavares inflytande Mål - Barn/elever skall ha inflytande på verksamhet och undervisning. - Vårdnadshavare skall få information om och ha inflytande på verksamheten. Åtgärder för måluppfyllelse - Arbetssätt och arbetsformer skall ge eleverna möjlighet att påverka, ta ansvar och vara delaktiga. - All information om skolans verksamhet skall vara enkel och lättfattlig. - I den lokala arbetsplanen skall arbetet för utökat elev- och vårdnadshavareinflytande beskrivas. - Elever skall finnas med i olika utvecklingsgrupper, konferenser och råd. - Skolan skall ta ansvar för att klassråd och elevråd fungerar. - Vårdnadshavarna skall få information om skolans verksamhet så att de kan vara delaktiga och påverka. De skall hållas informerade om arbetssätt och arbetsmetoder och syftena med dessa. - Skolportalen Fronter skall användas i informationsarbetet och i dialogen med vårdnadshavarna genom de olika kanalerna som skapats där. - Alla vårdnadshavare som har tillgång till en dator skall ha ett upprättat användarkonto för att kunna följa skolverksamheten. - Arbetet med lokala styrelser skall uppmuntras. Skolan och omvärlden Mål - Barn/elever skall kunna koppla sina kunskaper och färdigheter till verkligheten. - Samverkan skall finnas med kommunala förvaltningar/avdelningar 36

37 utifrån barns/elevers behov. - Skolan skall vara en del i samhället med inriktning på de krav som kommer att ställas på våra elever som medborgare i ett kommande yrkesliv. - Internationell samverkan skall utvecklas för att ge barn/elever erfarenhet av och kunskap om olika kulturer. Där skall ITtekniken ha en framträdande roll. - Barn/elever skall få den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle. Åtgärder för måluppfyllelse - Undervisningen skall vara verklighetsanpassad och framtidsinriktad. - Samarbetskanalerna skall utvecklas mellan kommunens förvaltningar/ avdelningar utifrån barns/elevers behov. - Skolan skall aktivt söka samarbete med närsamhället. - Skolan skall aktivt arbeta med internationella frågor. - I den lokala arbetsplanen och i övergripande handlingsplaner skall arbetet för ekologisk hållbarhet beskrivas. Eleverna skall i detta arbete få modeller för praktiskt handlande i vardagen. 37