URVAL OCH REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄSTAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "URVAL OCH REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄSTAR"

Transkript

1 Hippologenheten Fördjupningsarbete nr URVAL OCH REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄSTAR Sofia Ahlqvist & Thérèse Waerner Flyinge HANDLEDARE: Lars Roepstorff, hippologenheten SLU Fördjupningsarbete omfattande 5 poäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett elevarbete och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Referat Inledning Syfte Frågeställningar Litteratur Ridskoleverksamhet Verksamhetsformer Att köpa häst Metod Kvantitativ metod Urval Behandling av data Resultat Ridskolan Hästarna på ridskolan Inköp av hästar Diskussion Reliabilitet/Validitet/Generaliserbarhet Resursutnyttjande Hästhandlare Utbildningsståndpunkt Temperament och ridbarhet Slutsatser Vidare forskning Litteraturförteckning Bilaga 1 enkät Bilaga 2 - kommentarer Bilaga 3 Påminnelsebrev

3 Referat Att rekrytera lämpliga hästar till ridskolan kan vara svårt och är samtidigt viktigt då hästarna spelar en väldigt central roll i verksamheten. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur Sveriges ridskolor hittar sina hästar och vilka problem och svårigheter som kan uppstå i rekryteringen. Vi har också tittat på om ridskolans driftsform och storlek påverkar detta. Vi har valt att göra en enkätundersökning med 50 stycken slumpvis utvalda ridskolor från hela Sverige och sedan kopplat resultatet från denna till relevant litteratur. I vårt resultat har vi kunnat se en del intressanta kopplingar och tendenser, dock är materialet för litet för att kunna generalisera utifrån. Vi har dock sett vissa skillnader på föreningsdrivna respektive privata ridskolor och även sett att många ridskolor upplever samma problem och svårigheter i jakten på en bra ridskolehäst. I vår diskussion har vi tagit upp det ekonomiska och tidsmässiga perspektivet och det faktum att ridskolorna ofta har en begränsade resurser vilket påverkar urvalet av hästar. Vi har också sett att de flesta ridskolor handlar med hästhandlare i någon form och vi har försökt belysa både för och nackdelar med detta. Andra intressanta infallsvinklar vi har diskuterat är hästarnas utbildningsståndpunkt, temperament och ridbarhet. De slutsatser vi har kommit fram till är att tid och pengar är de vanligaste begränsningarna hos de flesta ridskolor i jakten på lämpliga hästar. Vi har också sett att hästhandlare och kontakter är de vanligaste kanalerna för hästrekrytering, kanske just för att det är ett enkelt sätt som spar både tid och pengar. Utöver tid och pengar spelar hästens egenskaper en stor roll, temperament och exteriör och således ridbarhet är sådant som ridskolorna anser vara viktigt. 3

4 1. Inledning I Sverige finns cirka (www.sjv.se, ) hästar, ungefär av dem lever sina liv på ridskolan (www.ridsport.se, ). Det finns drygt 550 ridskolor i Sverige som är anknyta till Svenska Ridsportförbundet och därmed uppfyller vissa krav som förbundet ställer. Hästar köps och säljs ständigt till olika ändamål. Det kan handla om att hästen ska användas för hobby, utbildning, tävling eller avel. I och med att antalet ridskolehästar/ponnyer är ungefär finns absolut en viktig marknad för dessa. Ett problem som kan uppstå på denna marknad i Sverige är den svenska varmblodiga hästens avelslmål och kraven på en ideal ridskolehäst. Detta för att avelsmålet handlar mycket om konkurrenskraft internationellt samt prestation och inte så mycket om temperament (www.asvh.se, ). De hästar som hamnar på ridskolan kan inte antas leva upp till de prestationsmässiga eller exteriöra krav som ställs på en internationell tävlingshäst eller att de inte klarar pressen temperamentsmässigt. Hur ska ridskolorna, som ofta är begränsade både ekonomiskt och tidsmässigt, på ett enkelt sätt hitta lämpliga hästar? Det finns uppenbara och intressanta frågeställningar kring detta område. Detta har belysts tidigare från olika vinklar bland annat i en utredning gjord av Svenska Ridsportförbundet under då ridskolornas hästförsörjning utreddes genom en enkätstudie via Internet. Av denna utredning drogs bland annat slutsatser som att samhället ur ett ekonomiskt perspektiv borde hjälpa till med ridskolornas hästförsörjning och att det rekryteras fler hästar än vad som avyttras vilket leder till ökat antal ridskolehästar i Sverige (Svenska Ridsportförbundet, 2002). Annan tidigare fördjupning inom detta område är undersökningar gjorda av studenter på hippologprogrammet. År 2002 skrev Michaela Skarfors En jämförelse mellan föreningsdrivna och privata ridskolor där bland annat ridskolors storlek och ekonomi belysts (Skarfors, 2002). Samma år skrev Jenny Baldwin om Rekrytering av ridskolehästar, där hon genom 15 telefonintervjuer kontaktat stallchefer på ridskolor och ställt ett antal frågor kring rekryteringen av ridskolehästar och viktiga faktorer som påverkar inköpet. I denna studie fann hon att temperament och ridbarhet var de två viktigaste faktorerna då nya hästar rekryteras till ridskolan (Baldwin, 2002). 2. Syfte Vårt syfte är att utreda och se vilka aspekter som påverkar urval och rekrytering av ridskolehästar. 2.1 Frågeställningar - På vilka grunder väljs ridskolehästar ut? - Var hittar ridskolorna hästar för inköp? - Vilket är det största problemet i jakten på en bra ridskolehäst? - Påverkar ridskolans driftsform och ekonomi rekryteringsprocessen? 4

5 3. Litteratur Vid urval och rekrytering av hästar till ridskolor finns det många faktorer som är viktiga att betänka. Dessa kan gälla allt från ekonomi till hantering av hästar. För att få en relativt bred inblick i vad som kan relateras till urval och rekrytering av ridskolehästar har vi valt att dela in vår litteraturöversikt i två delar; Ridskoleverksamhet och Att köpa häst. 3.1 Ridskoleverksamhet Att driva ridskola innebär en rad aspekter och många krav. Ridskolan ska (för att vara ansluten till Svenska Ridsportförbundet) bland annat leva upp till säkerhetsmässiga krav, sköta hästar enligt djurskyddsbestämmelser, utbilda elever och hästar på ett ändamålsenligt sätt, ha en välplanerad ekonomi, samt kunna erbjuda en social gemenskap. Detta är bara några av de punkter som utgör riktlinjer från Svenska Ridsportförbundet (Svenska Ridsportförbundet, 2006). Som på de flesta arbetsplatser finns även på ridskolan olika befattningar, detta beror dock på hur stor ridskolan är. Som exempel på befattningar kan nämnas: instruktör, ridskolechef och stallchef, där de två sistnämnda normalt sett ansvarar för hästinköp. Det krävs god kompetens för att kunna köpa en lämplig lektionshäst, att kunna bedöma den samt värdera hur den passar in i verksamheten. Sådant som bör betänkas när inköp ska göras är: exteriör, hälsotillstånd, temperament, ålder, utbildningsnivå och pris. Hästen bör vara byggd på ett sådant sätt att den klarar att arbeta på ridskolan, hälsotillståndet bör vara gott, och temperamentet måste vara så att hästen är hanterbar och säker i verksamheten. När det gäller ålder handlar det om storlek på ridskolan, utbildningsnivå på elever samt vilken utvecklingsfas ridskolan befinner sig i. En nystartad ridskola med många nybörjarelever och kanske inte så många anställda bör köpa in hästar som är 8-14 år, dessa har rutin och är lättare att bedöma om de passar i verksamheten. Har ridskolan däremot funnits i flera år och har en stabil grund med duktiga elever kan det vara möjligt att köpa in yngre hästar som slussas in i verksamheten. Dock kan yngre hästar innebära en säkerhetsrisk. När det gäller hästarnas ålder är det viktigt att ha en jämn spridning så att inte alla blir gamla samtidigt, finns en jämn spridning kan hästarna bytas ut successivt. Hästarnas utbildningsnivå tävlingsmässigt är ofta oviktig, det viktiga är att hästen har en god grundutbildning och kan vara ett redskap i inlärningen hos eleverna (ibid.). Priset på hästen som ska köpas är självklart en viktig aspekt men bör sättas i relation till hästens hållbarhet och användningsgrad för att se om hästinköpet var gynnsamt, hästhandlare kan vara ett alternativ då de ofta använder sig av öppet köp så att ridskolan har en tid på sig att se om hästen passar för verksamheten (ibid.). För att på ett kostnadseffektivt sätt använda de hästar som finns är det viktigt att utnyttja de resurser som finns på ridskolan. Exempelvis är det viktigt att se över sådant som personalfrågor, antal lektioner per dag, antal hästar per lektion och antal ridande per vecka (Nauclér & Olofsson, 2005) Verksamhetsformer Ridskolan kan drivas privat eller vara föreningsdriven. De privata ridskolorna ses som enskilda firmor och ägs av en person, detta innebär att inkomsten blir ägarens inkomst och denne har ett personligt ansvar för firman. Större enskilda firmor kan utvecklas och ombildas till aktiebolag. De föreningsdrivna ridskolorna har en styrelse som representerar medlemmarna, dessa ses då som en juridisk person och kan bland annat skriva på avtal, fatta beslut och agera arbetsgivare (Skarfors, 2002). 5

6 3.2 Att köpa häst Ständigt köps och säljs hästar i Sverige, såväl för privatpersoner som för ridskolor. Dessa affärer slutar oftast bra men kan även innebära komplikationer. Köparen av hästen vet ofta vad han/hon är ute efter och bruksvärdet på hästen kan ge en vägledning angående priset. En svårighet vid inköpet är att kunna bedöma hästens förmåga att senare nå de mål som förväntas av den. En intressant aspekt av detta är hur drastiskt ett värde på en häst kan förändras från dag till dag, skadad eller inte skadad (Fock & Adler, 1994). Det är viktigt att veta vem det är som säljer hästen, om denna person är pålitlig, välkänd och professionell i sitt yrkesutövande. Kanske är det en privatperson som säljer sin häst och anger tävlingsmeriter. Det är viktigt att veta vad köpet innebär, såväl ekonomiskt som juridiskt (ibid.). Att köpa häst innebär ett stort ansvar och mycket planering, tid och pengar. Det är viktigt att var väl förberedd på vad som förväntas av en som hästägare. Ekonomiskt är det exempelvis viktigt att tänka på var hästen ska stå uppstallad, att den ska få tillräckligt med foder, den ska skos, vara försäkrad, avmaskas, vaccineras och ha ändamålsenlig utrustning (Schager & Hallman, 2006). En annan aspekt på hästinköpet handlar om ryttarens utbildningsnivå, ska hästen fungera som en läromästare eller ska ryttaren utbilda hästen? Utbildningsnivån på hästen behöver inte innebära att det är en bra läromästare, även sådant som trafiksäkerhet, temperament och ridbarhet är viktigt att väga in i affären. Därför är det viktigt att ta hjälp av någon kunnig vid inköp av häst (ibid.) Det finns olika kanaler för försäljning och inköp av häst; annonser, genom bekanta, tränaren, saluhästvisning/auktion, importera, privatperson, näringsidkare. Sådant som kan vara viktigt att fråga vid köpet är frågor angående meriter, hästens historik, hur hästen är att hantera i olika situationer, provridning och hur försäljningsförfarandet ska gå. Veterinärbesiktning och kontroll av hästens hälsa är självklart viktigt. En god ide är också att upprätta ett köpeavtal (ibid.). 4. Metod 4.1 Kvantitativ metod Vårt angreppssätt för att besvara våra frågeställningar och på så vis utreda vårt syfte har varit genom en enkätundersökning (bilaga 1) och således har vi använt oss av en kvantitativ metod. Detta innebär att vi mätt svarsfrekvensen på ett antal frågor och därifrån gjort jämförelser, sett skillnader och hittat intressanta vinklingar kring urval och rekrytering av ridskolehästar. Vi har på så sätt fått en indikation på hur detta går till och kunnat diskutera samt koppla våra mätningar till litteratur samt i den mån det varit möjligt jämfört resultatet med tidigare undersökningar. 4.2 Urval Vårt urval har bestått av ridskolor anslutna till Svenska Ridsportförbundet som haft fler än 10 hästar på sin ridskola och således på ett eller annat sätt berörs av urval och rekrytering av ridskolehästar. Antalet ridskolor anslutna till Svenska Ridsportförbundet är 550 stycken, av dessa har vi skickat vår enkät till 50 stycken det vill säga 9 % av dessa ridskolor. Vi har via 6

7 Internet valt ut ridskolor spridda över hela Sverige. Då enkäten varit ute en dryg månad skickade vi en påminnelse (bilaga 3) till de ridskolor som inte svarat på enkäten, detta resulterade i att vi slutligen fick 34 svar av de 50 som fått enkäten, vi fick således svarsfrekvensen 68 %. 4.3 Behandling av data Efter insamling av data har vi sammanställt svaren från våra enkäter i en excel-databas för att få en överblick över dem och sedan kunna jämföra och se intressanta samband. Vi redovisar detta dels som diagram och dels som löpande text i vår resultatredovisning. Jämförelser av fördelningar har testats antingen genom x²-test eller genom chi2-test då signifikansnivån p<0, Resultat Vi fick svarsfrekvensen 68 % på vår enkät. Av de ridskolor som svarat är 11 belägna i norra delarna i av Sverige, nio i mellansverige och 14 i södra delarna av Sverige. Tre av de enkätsvar vi fick var anonyma. Ridskolornas storlek varierar mellan 12 och 62 hästar och 51 och 500 ridande. 5.1 Ridskolan 34 ridskolor svarade på enkäten, av dessa var 26 föreningsdrivna och 8 privata. Ridande på privat resp föreningsdriven ridskola 60% 50% * Relativ andel 40% 30% 20% Privat Föreningsdriven 10% 0% < >500 Antal ridande Figur 1. Antal ridande på privat respektive föreningsdriven ridskola, * visar signifikant skillnad med avseende på privat- och föreningsdrivna ridskolor, privata ridskolor har ett större antal ridande eftersom p=0,03 på frekvensen >500. Då det gäller antalet anställda på ridskolorna har vi räknat ut att på de privatdrivna ridskolorna läggs 31,3 timmar per häst och månad i snitt motsvarande siffra för de föreningsdrivna ridskolorna är 29,1 timmar. 7

8 5.2 Hästarna på ridskolan Hur många timmar beräknas hästarna arbeta? Antal ridskolor Antal_<7 Antal_8-14. Antal_>14 Antal timmar/vecka Figur 2. Av hästarna på ridskolorna arbetar de flesta 8-14 timmar per vecka. När det gäller högsta ålder för hästarna på ridskolorna svarade tre av ridskolorna har en högsta ålder: 18 häst & 20 ponny, 15 häst & 17 ponny, 20 för både häst och ponny. Gällande en lägsta ålder för hästar i verksamheten svarade 31 av ridskolorna har en lägsta ålder för hästar i verksamheten, dessa åldrar varierar från tre år till sex år, medelvärdet blir fyra år. 8

9 5.3 Inköp av hästar Antalet hästar som köptes in på ridskolorna under ett år var högst fem och lägst en, medianvärdet blir då två. Jämförelse av önskvärd utbildningsståndpunkt 60% 50% 40% 30% Privat Föreningsdriven 20% 10% 0% Inriden Grundutb L_klass Msv_klass Figur 3. Den mest önskade utbildningsståndpunkten är lätt klass samt grundutbildad hos både föreningsdrivna och privata ridskolor. Procentsatsen anger andel av ridskolorna. De ridskolor som önskade inridna hästar nämnde exempelvis att detta var önskvärt för att kunna forma hästarna själva och att eleverna skulle få pröva att utbilda hästar. De ridskolor som önskade grundutbildade hästar tyckte att detta var lämpligt för att kunna vidareutbilda dem samtidigt som de gick med i verksamheten samt att hästen i lugn och ro kunde komma in i arbetet på ridskolan. Det nämndes också att mer välutbildade hästar kostade för mycket att köpa in. Hästar med utbildningsståndpunkten lätt klass var önskvärda för att de snabbt kunde komma in i verksamheten och fungera med många olika ryttar 9

10 25% 20% 15% Privat Förening 10% 5% 0% Pris Exteriör Tävlingsm. Härst Geografi Temp. Ålder Figur 4. Det viktigaste vid inköp av nya hästar visade sig vara temperament följt av pris och exteriör. Annat som ridskolorna tyckte var viktigt vid inköp av nya hästar var sådant som storlek och ridbarhet. Ett bra temperament ansågs som viktigt för att detta innebar säkra trygga hästar. Priset var betydelsefullt då många av ridskolorna ansåg att de hade en svag ekonomi. Gällande exteriör nämndes att detta hade betydelse för hållbarhet och ridbarhet. Hur rekryteras de flesta hästarna? Antal svar Tidningar Internet Hästhandl Uppf. Inhyrda Privatägda Ackord Kontakter Egen uppf. Utlandet Rekryteringsforum Figur 5. De flesta hästarna rekryteras genom kontakter och hästhandlare. Observera att fler svarsalternativ var möjliga. 10

11 Av ridskolorna angav 25 stycken att de hade samarbete med hästhandlare. De flesta som svarat på frågan uppger att de har en god relation med sin/sina hästhandlare. Många ringer och talar om vad de söker och handlaren meddelar när han får in lämpliga hästar. Bytesrätten uppger samtliga är mycket bra då man kan byta hästar som inte fungerar. En uppger det också som bra att handlare ser många hästar och på så sätt kan selektera snabbare. Endast tre ridskolor uppgav att de hade samarbete med uppfödare. En uppgav att det ofta var lite dyrare att köpa häst direkt från uppfödare. En ridskolechef ringer till vänner som vet vad ridskolan söker och frågar efter lämpliga hästar. Samarbetet fungerade mycket bra för samtliga Gällande ansvaret för hästinköpen uppgav de allra flesta (71 %) att ridskolechefen var ansvarig för hästinköpen. Övriga uppgav personal/instruktörer, hästansvarig eller ridskoleägaren som ansvarig. På ett fåtal föreningsdrivna ridskolor uppgavs det också att styrelsen skall godkänna inköp av ny häst. Provrids hästarna innan de tas hem? Antal ridskolor Fr13_Ja Fr13_Nej Ibland Provridning Figur 6. De flesta ridskolorna provrider hästarna innan de tas hem. 22 av ridskolorna har angivit att de har en budget avsatt för inköp, 18 av dessa har angivit hur mycket som finns avsatt för detta. Hur mycket som varit avsatt i denna budget har varierat från kronor till kronor. Detta blir i snitt kronor per år hos de 18 ridskolorna som angivit en summa. Av ridskolorna upplever 25 stycken att det är svårt att rekrytera hästar till verksamheten medan åtta har angivit att de upplever detta som lätt. Hur urval och rekryteringsprocessen skulle kunna underlättas har ridskolorna själva skrivit kommentarer kring, dessa redovisas nedan: Pris Ett flertal ridskolor upplever att många säljare begär ett högt pris för relativt outbildade och medelmåttiga hästar. Bättre ekonomi hade gett ett större urval. 11

12 Hästhandlare Flera ridskolor efterlyser en certifiering av seriösa hästhandlare som man kan lita på. En har uppgivit att de ofta får bra hästar i början och sedan sämre med tiden. Hästarna är ofta snabbutbildade. Man vill också känna till mer om hästens bakgrund än vad handlare uppger. Det fanns också förslag på att ridskolor kan byta hästar sinsemellan, en häst som inte passar på en ridskola kan passa en annan. Marknadsföring Det fanns ett flertal förslag på hur man kan samla lämpliga hästar på ett ställe för att lättare kunna rekrytera, saluvisningar för lämpliga ridskolehästar och en hemsida där handlare och privata säljare kan annonsera samt en bytespool för ridskolehästar. Uppfödning Flera ridskolor önskar att uppfödare satsar på att föda upp stabila, hållbara hästar med bra temperament och inte bara sporthästar. Några tyckte att förbundet skall stödja svenska uppfödare ekonomiskt för att hålla nere priserna på svenska hästar. Ponnyuppfödare som kan sälja inridna hästar till rimligt pris direkt till ridskolan var ett annat förslag. Privat Generellt önskar ridskolorna att fler hästägare vill sälja sin privatägda häst till ridskolan. Många fördomar finns i dagsläget om att ridskolehästar inte skulle ha det bra, det finns stor kunskap hos personalen på ridskolan. Dessa fördomar börjar dock försvinna enligt några av ridskolorna. Man önskar också att säljarna blev kunnigare om vilken typ av häst som passar på en ridskola. Övrigt - Önskemål finns om att ha en möjlighet att få ha hästen på prov. - Bytesrätt underlättar då vissa reaktioner inte går att förutse. Det kan vara svårt att veta hur en individ stämmer in på kraven och förväntningarna. - Framförhållning krävs då det är svårt att hitta färdiga hästar. 12

13 120% 100% 80% 60% Nej Ja 40% 20% 0% Fråga 11a priv Fråga 11a Fören Fråga 14 priv Fråga 14 fören Fråga 15 priv Fråga 15 fören Figur 7. Diagrammet ovan visar en jämförelse mellan privata och föreningsdrivna ridskolor avseende; (fråga 11a)Finns samarbete med hästhandlare? (fråga 14) Finns budget avsatt för hästinköp? (fråga 15)Upplever ni det lätt att rekrytera hästar till verksamheten? Ridskolorna fick också skriva övriga synpunkter och kommentarer kring urval och rekrytering av ridskolehästar. Av dessa framgick att det var önskvärt att Svenska Ridsportförbundet satsade på ridskolor, att privata hästägare ville sälja hästar till ridskolorna och att det vore bra om lämpliga hästar kunde födas upp i Sverige. Att provrida ansågs som viktigt för att kunna avgöra om lämplighet för verksamheten, samtidigt är det viktigt att inte se hästarna som handelsvaror som transporteras runt och provas. Ett gott samarbete med hästhandlare ansågs som bra då detta sparade både tid och pengar. Hästhandlarna har ofta bytesrätt vilket är positivt för att se om hästen fungerar i verksamheten. 6. Diskussion I bearbetningen av våra data har vi hittat en rad olika infallsvinklar för att kunna besvara våra frågeställningar och på så vis kunna nå fram till vårt syfte. För att underlätta diskussionen har vi valt att dela upp denna i fem delkapitel; Relibilitet/Validitet/Generaliserbarhet, Resursutnyttjande, Hästhandlare, Utbildningsståndpunkt samt Temperament och ridbarhet. Dessa kapitel hjälper oss sedan att nå fram till de slutsatser vi drar i kapitel Reliabilitet/Validitet/Generaliserbarhet Om vår undersökning skulle utföras vid ett annat tillfälle eller av några andra än oss är det mycket möjligt att svaren skulle se annorlunda ut. Detta beror dels på storleken av vårt urval men också på hur vi gått tillväga då vi valt ut de ridskolor vi skickat enkäten till. Alltså påverkas vår undersökning av slumpmässiga och tillfälliga betingelser och reliabiliteten (tillförlitligheten) är därför inte särskilt hög (Bryman, 2002). Däremot kan vi se vissa mönster hos våra respondenter som eventuellt skulle vara möjligt att generalisera från om undersökningen varit större. När det gäller validiteten i undersökningen, huruvida den speglar 13

14 verkligheten ute hos ridskolorna i Sverige anser vi också att undersökningen, tidsmässigt och storleksmässigt, är för liten för att vara representativ. Däremot kan viss intern validitet vara aktuell då några av våra variabler givit oss signifikans. I kvantitativa undersökningar är det svaren i förhållande till varandra som ska kunna leda till generalisering, detta beror på att urvalet ska vara så representativt som möjligt (ibid.). Som vi nämnde ovan anser vi att viss generalisering är möjlig från vår undersökning, även med hänsyn till vår relativt lilla svarsgrupp. I efterhand har vi reflekterat över att en del av våra enkätfrågor inte givit de svar vi förväntat oss och att några varit irrelevanta för vårt syfte. Ett exempel på en sådan fråga är fråga 4 Hur många timmar per vecka beräknas hästarna arbeta? 6.2 Resursutnyttjande När det gäller ridskolornas resursutnyttjande har vi i vårt resultat märkt en rad perspektiv som kan vara intressanta att belysa. Vi definierar resurser i detta fall som tid, pengar (ekonomi) och kompetens. I processen att hitta hästar till verksamheten och rekrytera dessa krävs planering, tid och pengar. Det innebär också ett stort ansvar att köpa häst samt att använda den ändamålsenligt på ridskolan. Själva inköpet av häst ligger i de flesta fall på ridskolechefens bord och är således en av dennes arbetsuppgifter, det skulle vara intressant att veta hur mycket tid i tjänsten ridskolechefen verkligen har avsatt för urval och rekrytering av hästar. Det finns ofta stor kunskap och kompetens i utbildad personal på ridskolor, att utnyttja denna kunskap på ett långsiktigt sätt och få in rutiner för inköp av hästar skulle förmodligen spara både tid och pengar. För att detta ska fungera måste dock denna tid inplaneras hos den som är anställd för att sköta detta. I vårt resultat har vi fått övervägande ja-svar på frågan om hästarna provrids innan de tas hem, att provrida ibland är också ganska vanligt. Här frågar vi oss hur detta går till eftersom själva processen med resande för provridning är kostnads- och tidskrävande. Kan det vara så att samarbete med hästhandlaren utmynnar i att denne kommer hem med hästar som provrids eller åker man till hästhandlaren? Att hästarna provrids ibland tycker vi låter mer rimligt än alltid särskilt med tanke på den bytesrätt som ofta nämns i samarbete med hästhandlare. Hela provridningsprocessen borde absolut vara en fråga att tjäna både tid och pengar på genom att arbeta långsiktigt, ha en plan och god kontakt med hästhandlaren. När vi i vårt resultat jämförde hur mycket tid de anställda har per häst i snitt fann vi att det var en liten skillnad mellan de privata- och de föreningsdrivna. En annan aspekt av detta kan vara ekonomiskt att de har råd att anställa mer personal eftersom de är större och kanske har en stabilare ekonomi. I resultatet framgår också att ca 50 % av de privata ridskolorna upplevde det lätt att rekrytera hästar till verksamheten medan enbart ca 17 % av de föreningsdrivna hade samma åsikt. Storleksmässigt är de privata ridskolorna signifikant större än de föreningsdrivna. Det är dock betydligt fler föreningsdrivna ridskolor än privata. Detta kan dels ha att göra med att de större ridskolorna har en säkrare marknad och därför kan ha en enskild person som ansvarig men det kan också bero på att ridskolor måste samarbeta med en ideell förening för att vara anknyta till Svenska Ridsportförbundet och mindre, växande ridskolor då fortsätter vara en förening. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan det diskuteras hur många hästar som köps in per år och hur mycket pengar som är avsatt för detta. I vårt resultat har vi fått fram att det största antalet hästar som köptes in var fem stycken, något som vi tycker låter mycket även för en större 14

15 ridskola. Medianvärdet på antalet inköpta hästar ligger på två stycken vilket enligt oss verkar mer rimligt. Detta kan sättas i relation till den budget ridskolorna har avsatt för hästinköp. Dock vill vi påpeka att denna jämförelse inte blir helt rättvisande då det enbart var 18 av ridskolorna som angav att de hade en budget avsatt för hästinköp. De privata ridskolorna som hade budget avsatt var ca 38 % av de totala antalet privata ridskolor (8st), motsvarande hos föreningsdrivna var ca 70 %. Hos dessa 18 ridskolor låg snittet på budgeten för inköp av hästar per år på kr. En jämförelse med medeltalet inköpta hästar, alltså två stycken i relation till kr blir ganska mycket per häst dock är siffrorna inte helt rättvisande och vi kan inte diskutera frågan vidare även om det är ett intressant perspektiv. En annan intressant vinkling av problemet är att en större procentandel av de föreningsdrivna hade en avsatt budget medan procenten hos de privata ridskolorna var lägre. Gällande detta finns dock samma problem i vår bearbetning av resultatet, det vill säga att samtliga ridskolor inte svarat på denna fråga. En reflektion som kan göras är återigen att privata ridskolor som ofta är större kanske har en stabilare ekonomi och därför inte behöver räkna någon noggrann budget för hästinköp, även om de just på grund av detta borde ha en välplanerad ekonomi och således en budget. Generellt sett är frågan om ekonomi något som ridskolorna påpekar som ett problem. Hästarna är för dyra och kan för lite i förhållande till priset speciellt om de köps från privatpersoner. Självklart är detta ett dilemma eftersom säljaren av hästen (såväl privat som handlare) vill gå med vinst från affären och få betalt för den tid som hästen kostat dem pengar och då kanske måste gå ut med ett högre pris än vad hästens bruksvärde egentligen är. 6.3 Hästhandlare Vi har i vårt resultat kunnat se att de flesta ridskolorna 74 % har valt att samarbeta med hästhandlare; 80 % av de föreningsdrivna respektive 61 % av de privata. Detta var, tillsammans med kontakter, det klart vanligaste forumet för hästinköp. Eftersom det var möjligt att ange flera alternativ på denna är det möjligt att dessa svarsalternativ går in i varandra och i många fall kanske är samma person. Många ridskolor har angett att de har stadig kontakt med en handlare som förser dem med hästar och på så sätt vet vad ridskolan söker. Detta är naturligtvis ett enkelt och tidsbesparande förfarande vid hästinköp då den största tidsåtgången är just att leta och åka runt för att titta på och provrida hästar. Många hästhandlare ger också bytesrätt så att ridskolan kan pröva hästen under ett antal veckor för att se om den passar i verksamheten. Många ridskolor har uppgett att detta är den största fördelen då det kan vara svårt att på en eller ett par provridningar avgöra om hästen kommer att leva upp till kraven som ställs på en ridskolehäst avseende temperament och utbildningsnivå. Vi har här också kunnat se en antydan till geografiska skillnader. Ur ett djurskyddsperspektiv är det intressant att diskutera huruvida hästarnas hälsa alltid sätts främst. Det handlar ofta om långa transporter och hästar som är svårare att sälja kan tvingas åka kors och tvärs över landet många gånger och prövas på flera ställen med den stress och det slitage som detta troligen medför. Det finns också en risk att bytesrätten gör det lite för lätt att skicka tillbaka hästar utan att ge dem en chans att acklimatisera sig och vänja sig vid miljön på en ridskola. Många hästar som byts ut kanske skulle ha fungerat bra om de fick mer tid på sig att komma in i verksamheten. Det faktum att många ridskolor väljer att samarbeta med hästhandlare kan leda till att fler aktörer på marknaden inriktar sig på ridskolor. Man kan då befara att det finns en risk för mindre seriösa handlare bara är ute efter att tjäna pengar, kanske på bekostnad av hästarnas 15

16 välbefinnande. Vi tror dock att våra svenska ridskolor är måna om djurskyddet och därför borde dessa aktörer inte överleva särskilt länge på marknaden. Ett flertal av ridskolorna i vår undersökning har också efterlyst någon form av certifiering av hästhandlare så att man lätt kan se vilka som är seriösa. Ett problem som återkommer är det faktum att ridskolorna upplever att de får bra hästar till en början men att det efterhand smyger sig in hästar som inte håller måttet. Huruvida detta är ett medvetet grepp från hästhandlarens sida kan man bara spekulera i. Man ska dock komma ihåg att även hästhandlare måste tjäna pengar och även de dåliga hästarna måste säljas. Ett visst ansvar vilar naturligtvis också på ridskolorna att noga kontrollera säljaren och att alltid upprätta kontrakt där det klart är angivet vad som gäller vid köpet så att eventuella tvister är lättare att lösa. Speciellt avseende bytesrätten är det viktigt att man är överens om vad som gäller för att undvika konflikter mellan parterna och undvika att hästar hamnar i kläm. Några av ridskolorna i vår undersökning har efterlyst olika former för marknadsföring av ridskolehästar. Att samla många hästar på ett ställe skulle underlätta och spara mycket tid för ridskolorna i jakten på lämpliga hästar till rimliga priser. Här kan den ökade användningen av Internet kanske utnyttjas. Någon form av annonssida där både privata säljare och hästhandlare kan lägga ut sina hästar var ett förslag som skulle underlätta för både köpare och säljare. Saluvisningar där man samlar hästar så att ridskolorna kan titta och provrida flera hästar vid samma tillfälle utan att behöva åka runt skulle också spara både tid och pengar för båda parter. 6.4 Utbildningsståndpunkt Att ha hästar som kan arbeta ändamålsenligt på ridskolan är A och O. De ska kunna fungera i verksamheten, orka med arbetet som krävs av dem och samtidigt kunna utbilda elever på olika nivåer. Åldersmässigt är det bra att ha stor spridning på hästarna så att alla inte en dag blir för gamla och måste bytas ut samtidigt. Av de ridskolor vi undersökt var det tre ridskolor som hade en högsta ålder på hästar i verksamheten. Detta har både för och nackdelar, fördelarna är exempelvis att hästarna får sluta sitt liv på ett värdigt sätt och inte behöver gå och bli mer utslitna än vad de är när de nått den högsta åldern nackdelen med detta är givetvis att hästar är olika individer och det finns inget som säger att en ridskolehäst får en bättre pensionstid om den tas ur verksamheten. Att ta in yngre hästar i verksamheten är en klar säkerhetsrisk eftersom dessa är oerfarna och inte lika prövade som äldre hästar. 17 stycken av ridskolorna i vår undersökning har unga hästar i verksamheten, dessa är mellan tre och sex år och medeltalet ligger på fyra år. Detta tror vi kan ha mycket att göra med ridskolornas ofta svaga ekonomi då det är billigare att köpa en ung häst som inte är färdigutbildad. Frågan är då om ridskolorna på grund av en svag ekonomi ska behöva göra avkall på säkerhetsnivån på ridskolan genom att ta in unga hästar som kanske inte kan gå med alla ryttare eller hanteras av alla berörda. Gällande den önskvärda utbildningsnivån på hästarna som köps in till ridskolorna ligger de i linje med Svenska Ridsportförbundets rekommendationer de helt klart mest önskvärda är att köpa in hästar som är grundutbildade eller som ligger på lätt klass utbildningsmässigt. Några intressanta kommentarer som uppkommit är dels ur ett ekonomiskt perspektiv: Att själv rida in kostar för mycket. En annan kommentar var: Elever ska få pröva att utbilda hästar. Den sista kommentaren är intressant då vi frågar oss om denna ridskola är så pass stor att det finns tillräckligt många duktiga ryttare för en sådan uppgift eller om det kan vara så att det är en undanflykt för att köpa in de lite billigare unghästarna. Vi hoppas självklart på det förstnämnda. Att grundutbildad och lätt klass är det mest efterfrågade tycker vi känns i linje 16

17 med de rekryteringsforum som är mest använda samt den funktion hästarna fyller på ridskolan; att lära eleverna grunderna inom ridningen samt rörelser upp till lätt klass. En kommentar kring att hästen skulle vara utbildad på Medelsvår nivå vid inköp var dessa hästar är vana vid olika miljöer och mer hanterade. Detta kan visserligen stämma, men ofta är dessa hästar enbart hanterade av ett fåtal personer och ofta enskilt vilket kan leda till svårigheter att anpassa sig till miljön på ridskolan 6.5 Temperament och ridbarhet Vi har i vår undersökning, i likhet med Jenny Baldwins (2002) funnit att temperamentet hos hästarna är det som ridskolorna anser är viktigast. Detta har naturligtvis en koppling till den säkerhetsaspekt som måste finnas på en ridskola. Att lära barn och ovana elever att rida och handskas med hästar kräver förstås ett högt säkerhetstänkande och inte minst trygga, säkra hästar som kan sitt jobb. Kraven på hästarna är höga ur många aspekter, inte minst temperamentsmässigt då de skall vara både lugna och snälla men samtidigt lagom känsliga och ha tillräckligt mycket motor och arbetsvilja för att inte bli för avtrubbade och tröga. Det verkar också vara just temperamentet som ridskolorna upplever är det största problemet i jakten på lämpliga lektionshästar. Vi kan här inte låta bli att fundera på om detta har något samband med vår svenska avel och avelsmålet för svensk varmblodig ridhäst som till stor del är inriktat på att producera konkurrenskraftiga tävlingshästar. Temperamentet hos en tävlingshäst i Medelsvår eller Svår klass skiljer sig i allmänhet från vad som är önskvärt hos en ridskolehäst. Aveln tenderar också att gå mot ädlare hästar vilket kanske medför att de blir känsligare och hetare i temperamentet. Kanske är det så att ridskolor idag räknar med att hästarna inte är tillräckligt hållbara exteriört eller att de får vara lite heta i temperamentet. Båda dessa scenarion påverkar ridskoleverksamheten i negativ riktning, hästarna får lättare förslitningsskador om de har exteriöra avvikelser och säkerheten på ridskolorna försämras om hästarna är heta i temperamentet och svåra att hantera. Det näst viktigaste vid inköp av nya hästar till ridskolorna var exteriören, vilket i sin tur handlar om hållbarhet hos hästen en häst som är byggd rätt håller troligen längre. Detta kanske är en extra viktig aspekt hos ridskolehästen som inte alltid arbetas i ändamålsenlig form och rids av flera olika ryttare i olika typer av arbete. I de kommentarer vi fått kring frågan om vad som är viktigast vid inköp av nya hästar har många av ridskolorna nämnt att ridbarheten är viktig eller att hästen ska vara lätt att sitta på. Vi tycker att detta ligger helt i linje med att temperament och exteriör är de viktigaste aspekterna eftersom dessa två tillsammans handlar just om att hästen ses som ridbar. Ett gott temperament tillsammans med en god exteriör bör utmynna i en ridbar häst och således en bra ridskolehäst. 7. Slutsatser Den största begränsningen i urval och rekryteringsprocessen är resurser i form av tid och pengar. Generellt sett skulle en rutin och en långsiktig plan för inköp av hästar behövas för att kunna maximera resursutnyttjandet på ridskolan. De flesta ridskolor hittar sina hästar hos hästhandlare och kontakter hos hästhandlare finns ofta fler än en häst att titta på samt att det ofta innebär bytesrätt eller att hästhandlaren kommer med hästarna. Detta är tidsbesparande och en ekonomisk fördel då det faktiskt går att lämna tillbaks en häst som inte passar i verksamheten. Det finns dock önskemål på någon slags certifiering av hästhandlare för att veta att de håller måttet och är seriösa. När det gäller andra rekryteringsforum kan nämnas att något som skulle vara bra i framtiden är att ge 17

18 privatpersoner en större kunskap om ridskoleverksamhet så att ridskolornas ibland dåliga rykte försvinner på så vis kanske fler hästar som enbart når Lätt klass kan hamna på ridskolan när ryttaren/ägaren vill komma uppåt i klasserna. Ridskolor utsätts trots allt för ständig kontroll av såväl myndigheter och Svenska Ridsportförbundet samt är måna om sitt rykte. De har ofta kunnig personal och är måna om att hästarna ska må bra så att de kan fungera i verksamheten. Vilka hästar som blir ridskolehästar beror dels på ovan nämnda resurser och dels på hästen som individ. Här är helt klart hästens temperament det viktigaste, följt av exteriör och ridbarhet. Detta för att kunna ha en säker häst som håller och som många olika ryttare kan rida och lära sig rida på. För att kunna bedöma sådant som temperament är mer forskning önskvärd inom detta område relaterat till det urval som ridskolorna gör. En annan grund för inköp är hästens utbildningsståndpunkt, det mest efterfrågade är hästar utbildade till Lätt klass samt grundutbildade hästar. Hästar på denna nivå går ofta smidigt att slussa in i verksamheten samt att de oftast behärskar det arbete som krävs av dem. När det gäller skillnader på ridskolornas driftsform i förhållande till urval och rekryteringsprocessen ser vi ingen direkt skillnad. Det som kan nämnas är att privata ridskolor signifikant är större och därmed kanske har ett bredare kontaktnät i och med det faktum att fler människor kommer kontakt med verksamheten. Ett bredare kontaktnät kan vara nyttigt i jakten på nya ridskolehästar då resurserna inte behöver utnyttjas lika mycket som vid ett mindre kontaktnät. 7.1 Vidare forskning Under processen med vår uppsats har vi kommit på en rad intressanta infallsvinklar inom detta område. Några av dessa är helt klart områden för vidare forskning. Nedan nämner vi några exempel: - Olika hästraser på ridskolorna. - Avel för ridskolor, annat mål svårt att konkurrera internationellt i kombination med ridskolehästar? - Hästhandlare med enbart ridskolor som kunder. - Marknadsföringsforum saluvisningar, Internet. - Införa något liknande Ackordshästsystemet igen samhället hjälper till ekonomiskt med uppfödning av ridskolehästar. 18

19 Litteraturförteckning Baldwin, J Rekrytering av ridskolehästar. SLU: Hippologenheten. Bryman, A, Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi Fock, E & Adler, P Att köpa och sälja häst. Stockholm: Natur och Kultur. Nauclér, L-G & Olofsson, A Hästföretagaren att starta och driva företag inom hästnäringen. Malmö: Liber. Schager, A & Hallman, S Köpa häst en handbok. Stockholm: Prisma. Skarfors, M En jämförelse mellan föreningsdrivna och privata ridskolor. SLU: Hippologhenheten. Svenska Ridsportförbundet Att driva ridskola. Svenska Ridsportförbundet Ridskolornas hästförsörjning. Elektroniska källor: ,

20 Bilaga 1 enkät Hej! Vi är två hippologstudenter som går sista året på stallchefsinriktningen på Flyinge. Detta sista år innebär att vi ska skriva ett fördjupningsarbete som ska vara klart i april. Eftersom vi båda är uppvuxna på ridskolan och värderar denna tid mycket högt har vi valt att göra vårt arbete om urval och rekrytering av ridskolehästar. Vi hittade Er ridskola på Svenska Ridsportförbundets hemsida och tycker att Ni passar bra för vår undersökning. Vi har skickat vår enkät till 50 ridskolor, i varierande storlekar, spridda över hela Sverige. Det skulle vara mycket värdefullt för oss om Ni ville medverka i denna undersökning! Kontakta oss gärna om Ni har frågor! Vänliga hälsningar Sofia Ahlqvist & Thérèse Waerner

21 URVAL OCH REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄSTAR Ridskola: (ej obligatorisk uppgift) Ditt namn: (ej obligatorisk uppgift) Din befattning: Antal ridskolehästar: Antal ridskoleponnyer: Antal unghästar för utbildning: 1. Hur drivs ridskolan? Privat Föreningsdriven 2. Hur många ridande elever har ridskolan per vecka? < > Hur många anställda finns? heltid halvtid deltid 4. Hur många timmar i veckan beräknas hästarna arbeta? < >14 5. Hur många hästar köps in under ett genomsnittligt år? st 6. Finns det någon högsta ålder för hästarna i verksamheten? Ja Nej Om ja, vilken ålder? 7. Finns det någon lägsta ålder för hästarna i verksamheten? Ja Nej Om ja, vilken ålder? 21

22 8 a) Vilken utbildningsståndpunkt är önskvärd vid inköp av nya hästar? Inriden Grundutbildad Lätt klass Medelsvår klass Annat 8 b) Varför är denna utbildningsståndpunkt önskvärd? 9 a) Vad är det viktigaste vid inköp av nya hästar? Gradera 1-7 där 1=viktigast Pris Exteriör Tävlingsmeriter Härstamning Geografisk tillgänglighet Temperament Ålder Annat 9 b) Varför är just detta viktigt/mindre viktigt? 10. Hur rekryteras de flesta hästarna? Fler alternativ är möjliga. Annons i tidningar Annons på Internet Via hästhandlare Från uppfödare Inhyrda hästar Privatägda hästar i verksamheten Ackordshästar Via kontakter Egen uppfödning Från utlandet Annat 11 a) Finns samarbete med hästhandlare? Ja Nej 22

23 11 b) Finns samarbete med uppfödare? Ja Nej 11 c) Om ja, på vilket sätt fungerar detta samarbete? 12. Vem har huvudansvaret för hästinköpen? 13. Provrids hästarna innan de tas hem? Ja, alltid Ibland Nej 14 a) Finns det någon budget avsatt för inköp av hästar? Ja Nej 14 b) Om ja, hur mycket är avsatt för hästinköp? kr/år 15 a) Upplever ni det lätt att rekrytera hästar till verksamheten? Ja Nej 15 b) Hur skulle urval och rekryteringsprocessen kunna underlättas? 16. Övriga synpunkter kring rekrytering och urval av ridskolehästar. 23

24 TACK FÖR DIN MEDVERKAN! 24

25 Bilaga 2 - kommentarer Fråga 8b Varför är denna utbildningsståndpunkt önskvärd? Skriftliga kommentarer. Inriden För att kunna forma hästarna själv, hästarna lär sig arbetet snabbt och anpassar sig. Eleverna skall få pröva att utbilda hästar. Att själv rida in kostar för mycket under tiden. Grundutbildad För att själv kunna vidareutbilda och samtidigt använda hästarna i verksamheten. Grundridna hästar är mer sällan felridna än tävlade hästar. Möjlighet att ta ut hästen ur verksamheten 1-2v för utbildning. Hästen kan i lugn och ro komma in i verksamheten. Att utbilda från början blir ofta bäst men kostar för mycket, duktiga elever kan hjälpa till med utbildningen. Mer välutbildade hästar kostar för mycket. Lätt klass För att snabbt få in hästarna i verksamheten, välutbildade hästar som är trygga kan lära eleverna hur det skall kännas. För att kunna vidareutbilda hemma samtidigt som hästen kan användas i verksamheten. Alla elever ska ha nytta av hästen. Hästar som kan sättas in direkt i verksamheten. Mer utbildade hästar är ofta äldre och känsligare - mer svårridna. Lättare att bedöma lämpligheten om hästen är riden några år. Kräver för mycket tid och personal att utbilda själva. Mer välutbildade hästar kostar för mycket. Hästarna måste vara bra ridna för att kunna lära eleverna. Många duktiga elever som vill tävla och kräver välutbildade hästar. Medelsvår klass Tävlade hästar är vana vid olika miljöer och är mer hanterade. Annat (Lämplig för handikappridning) Stor handikappverksamhet. Fråga 9b Vad är det viktigaste vid inköp? Skriftliga kommentarer. Annat Hästens storlek. Att den är lätt att sitta på. Ålder, pris, utbildning och temperament skall tillsammans passa våra behov. Ridbarhet. Temperament Viktigast då det finns med hela hästens liv. 25

26 Snälla, trygga hästar vinner i längden. Välutbildad med bra temperament ger trygga, säkra hästar. Hästen skall mentalt klara att vara både tävlingshäst och nybörjarhäst, byta ryttare ofta. Hästen skall tycka om att jobba. Pris Viktigt pga. svag ekonomi. Betalar gärna mer för en lämplig häst. Inköpspriset mindre viktigt då alla hästar kostar lika mycket att ha i verksamheten. Ridbarheten är viktig. Exteriör Korrekta hästar ofta mer hållbara. Har betydelse för ridbarheten. Oviktigt om inga extrema avvikelser finns. Ska ha en lämplig exteriör för ridskoleverksamhet. Tävlingsmeriter Oviktigt om hästen är tävlad eller inte. Härstamning Oviktigt om hästen fungerar. Individen viktigare än härstamningen. Härstamningen har viss betydelse vid köp av oinriden unghäst. Geografisk tillgänglighet Inte möjlighet att åka för långt för att prova hästen. Oviktigt när man bor i Norrland då det är långt överallt. Ålder Ej över 10 år då äldre hästar måste bytas ut fortare. Övriga synpunkter kring urval och rekrytering av ridskolehästar. Att förbundet satsar. Att privata säljare vill sälja hästar till ridskolor. Att lämpliga hästar kan födas upp i Sverige. Svårt att rekrytera bra och hållbara hästar, endast 1 av 5 kan användas till allt. Ett bra samarbete med uppfödare där ridlärare hjälper till med inridning och får köpa de hästar som verkar lämpliga. Viktigt att man provrider hästar för att avgöra om man tror de kommer att passa i verksamheten. Inte se hästar som handelsvaror som transporteras runt och provas. Det blir svårare och svårare att hitta lämpliga hästar, moderna sporthästar fungerar inte med många olika ryttare. 26

27 Många hästar fungerar bra i verksamheten men skulle inte hålla för privat träning och tävling, medelmåttiga hästar förtjänar också ett bra liv på de lättare villkor som ridskolan kräver. Vi försöker hålla en 5-årsplan för varje häst, efter ca 5 år säljs de till privatpersoner, hästarna blir på så vis inte gamla och trötta på verksamheten. Rekrytering är svårt och tar mycket tid, ett gott samarbete med handlare är bäst då handlaren lär sig vad ridskolan söker. Privata säljares fördomar om ridskolor ställer till problem på privatmarknaden. Lättare att hitta bra tävlingshästar än lämpliga ridskolehästar, problemet behöver lyftas fram. Svårare att hitta medelhästar, aveln är inriktad på tävling och de som blir över är ofta mentalt instabila, hård konkurrens om de hästar som finns. Bra med bytesrätt men långt att transportera tillbaka hästar som inte passar när man bor i norrland. Svårt men roligt att leta häst, typ av häst man söker beror på typ av elever. Hästarna utvecklas i verksamheten om lektionerna är professionella, en bra häst förstörs snabbt. Tar mycket tid att ringa och leta privat, hästhandlare är enklare även om vi vill stödja svensk avel och köpa svenska hästar. Hästhandlare har sällan svenska hästar. Stor ridskola som kan använda alla typer av hästar = lättare att köpa. Hästar som stannar länge blir trygga i verksamheten och får elever att trivas. Svårt att köpa ponny privat då det anses finare att sälja privat, Stora hästar ofta dåligt ridna. 27

28 Bilaga 3 Påminnelsebrev Hej! För några veckor sedan skickade vi ut en enkät som handlade om rekrytering av ridskolehästar. Det är av stort värde för resultatet av vår undersökning om så många som möjligt besvarar denna. Om ni inte redan har gjort det ber vi er att fylla i enkäten och returnera den till oss. Har ni frågor är ni välkomna att kontakta oss. Vänliga hälsningar Sofia Ahlqvist & Thérèse Waerner

29 DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Department of Equine Studies Box UPPSALA Hippologenheten Box UPPSALA Tel: Tel: Fax: Fax:

RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD?

RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD? Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 375 2009 RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD? Sandra Andersson Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm Hippologiskt examensarbete (EX0346)

Läs mer

REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier

REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 355 2008 REKRYTERING AV RIDSKOLEHÄST En studie om mål och strategier Maria Drougge & Mia Hansson Strömsholm HANDLEDARE: Lars Roepstorff, Hippologenheten, SLU Bitr.

Läs mer

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Hippologprogrammet... 2 Arbetsliv... 3 Fortbildning... 6 Information... 7 Sammanfattning...

Läs mer

TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?!

TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?! TRÄNINGSELEV VID UPK VAD INNEBÄR DET?! Följande elever har möjlighet att få förmånen att bli förberedande träningselever respektive träningselever vid Uppsala Ponnyklubb: - Elev som rider i lägst P6 men

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA

UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA UPPLANDS-BRO RYTTARFÖRENING EN PLATS FÖR ALLA AFFÄRSPLAN 2013-2015 1 VISION 3 2 VÄRDEGRUND 3 3 VERKSAMHETSBESKRIVING 3 3.1 PRODUKTPORTFÖLJ 3 3.2 SÄKERHET 4 3.3 GOD HÄSTHÅLLNING 4 3.4 UTBILDNING 4 3.5 PERSONAL

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Om mikroarbete och restid

Om mikroarbete och restid Om mikroarbete och restid Undersökning om svenskarnas inställning till mikroarbete vad gör man med sin restid till och från jobbet Hösten 2012 Claremont www.claremont.se 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

- enligt stadgarna är en sammanslutning av för ridsporten

- enligt stadgarna är en sammanslutning av för ridsporten VÄRDEGRUND Uppsala Ponnyklubbs värdegrund utgår i huvudsak från Svenska Ridsportförbundets värdegrund och idéprogram, vilket vi känner är en stabil grund för föreningen att stå på. Uppsala Ponnyklubb är

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

UNGHÄSTUTBILDARE - EFTERFRÅGAN OCH ARBETSMARKNAD

UNGHÄSTUTBILDARE - EFTERFRÅGAN OCH ARBETSMARKNAD Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 333 2007 UNGHÄSTUTBILDARE - EFTERFRÅGAN OCH ARBETSMARKNAD Johanna Hommas & Malin Johansson Flyinge HANDLEDARE: Karin Engström, Flyinge Fördjupningsarbete omfattande

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare

Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare Foto: Karolina Thorell R E S U LTAT Vet folk inte om att man finns så får man inga kunder Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har genomfört en undersökning

Läs mer

Att arbeta med statistik

Att arbeta med statistik Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn - Regionala lärprojekt. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box

HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

SPONSORBLAD FÖR VKRK

SPONSORBLAD FÖR VKRK SPONSORBLAD FÖR VKRK Hur vill ni synas i en av Landskronas största idrottsföreningar och Sveriges bästa ridskola? Viarps kör- och ridklubb är en ideell förening som grundades 1972. Under åren har föreningen

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet?

Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet? Petra Aittola Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet? Inledning I Sverige finns det årligen två olika stora championat för de unga hästarna. Den ena har blivit kallad som utomhuschampionat

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

ETISKA OCH MORALISKA VÄRDERINGAR I SAMBAND MED PENSIONERING AV RIDSKOLEHÄSTEN

ETISKA OCH MORALISKA VÄRDERINGAR I SAMBAND MED PENSIONERING AV RIDSKOLEHÄSTEN Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 390 2010 ETISKA OCH MORALISKA VÄRDERINGAR I SAMBAND MED PENSIONERING AV

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Verksamhetsenkät 2017

Verksamhetsenkät 2017 Verksamhetsenkät 2017 Enkäten öppen i 4 veckor Mailutskick till medlemmar, före detta medlemmar, kursdeltagare, ridlägerdeltagare 137 svar, varav 112 fullständiga. Alla svar anonyma. 15% av de som svarat

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Egenföretagaren Torun Hallström

Egenföretagaren Torun Hallström Egenföretagaren Torun Hallström Ridläraren och tränaren Torun Hallström är en målinriktad kvinna som i mitten på 90-talet tog beslutet att starta eget företag i form av en ridskola. Med sin kämparglöd,

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Näringsliv och arbetsmarknad 30 31 Näringsliv och arbetsmarknad Det utbredda intresset för hästar i Sverige medför en stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till svensk hästnäring. En hästägare

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Bilaga Undersökning Hantverkare Bild : Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv. Inledning Syftet med undersökningen var att ta reda på vad de hantverkare som nu

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Handel med hyreskontrakt EN ENKÄTSTUDIE, MAJ 2017

Handel med hyreskontrakt EN ENKÄTSTUDIE, MAJ 2017 Handel med hyreskontrakt EN ENKÄTSTUDIE, MAJ 2017 1 (10) Innehåll Undersökning om handel med hyreskontrakt 2 Redovisning av resultaten av enkätstudien 2 Hur utbredd är svarthandeln med hyreskontrakt? 2

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Sportlovet 2013. Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013

Sportlovet 2013. Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013 Sportlovet 2013 Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013 SBAB BANK 22 FEBRUARI 2013 1 SPORTLOVET 2013 Maria Landeborn är privatekonom på SBAB Bank. Telefon: 0766-447 881 Epost: maria.landeborn@sbab.se

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov.

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Rolf Bergman Gammelhöjdas Kennel I examensarbetet Genetisk

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat

Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Kvalitetsuppföljning, Magnoliagården (2010-11-18) Bilaga 1. 1(5) Bilaga 1 Enkät till boende - resultat Urval På Magnoliagården finns åtta avdelningar, av dessa är fyra renodlade demensavdelningar. De boende

Läs mer

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

LICENSIERADE TÄVLINGSRYTTARES MEDVETENHET OM OLIKA RIDLÄRAR-/TRÄNARUTBILDNINGARS INNEHÅLL OCH OMFATTNING

LICENSIERADE TÄVLINGSRYTTARES MEDVETENHET OM OLIKA RIDLÄRAR-/TRÄNARUTBILDNINGARS INNEHÅLL OCH OMFATTNING Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr 393 2010 LICENSIERADE TÄVLINGSRYTTARES MEDVETENHET OM OLIKA RIDLÄRAR-/TRÄNARUTBILDNINGARS

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Upphandlares villkor och förutsättningar Januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar Inledning Upphandlare har en nyckelposition inom offentlig

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet

Technology Management Lunds Universitet Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sida 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet 20140624 Sida 1 Innehåll Om studien Bakgrund, syfte och mål Metod Om de svarande Resultatredovisning Inställning till föräldraledighet Bilaga 1 Inbjudningsmail Sida

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD Fördjupningsarbete steg III 2004 Elin Ståhl 1 INLEDNING Uppslaget till fördjupningsarbetet kom till när jag efter en undersökning på djursjukhuset i Helsingborg nekades direktreglering

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Nyhetsbrev Bälinge Ryttarförening

Nyhetsbrev Bälinge Ryttarförening Nyhetsbrev Ryttarförening Februari 2013 Hej alla BäRFare! Nu har vårterminen dragit igång för fullt med den vanliga verksamheten men även med en hel del nya inslag! Ett säkert sätt att hålla sig uppdaterad

Läs mer

UTVÄRDERING AV LINJÄRPROGRAMMERING, FÖR LÖNSAMHETSOPTIMERING AV RIDSKOLANS RESURSUTNYTTJANDE

UTVÄRDERING AV LINJÄRPROGRAMMERING, FÖR LÖNSAMHETSOPTIMERING AV RIDSKOLANS RESURSUTNYTTJANDE Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 342 2008 UTVÄRDERING AV LINJÄRPROGRAMMERING, FÖR LÖNSAMHETSOPTIMERING AV RIDSKOLANS RESURSUTNYTTJANDE Håkan Lindahl & Jenni Ohlsson Strömsholm HANDLEDARE: Lars-Gösta

Läs mer

Att anordna kurser i att ha häst

Att anordna kurser i att ha häst Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för hästsektorn - Regionala

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL)

Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL) Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2483 av Mats Green och Cecilia Widegren (båda M) Köp och försäljning av häst och levande djur i konsumentköplagen (KkL) Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Intresset växer utvärdering

Intresset växer utvärdering Intresset växer utvärdering Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Innehåll: Om att bli ponnyägare och ta steget från läktaren till att bli hästskötare. Målgrupp Varför?

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun. 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Utvärdering Coachning av rektorer i Gävle kommun 2010-05-10 Gävle Kommun Cecilia Zetterberg Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Vad är coachning... 3 1.2 Coachens utbildningar... 4 2. Syfte... 4

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: - Namn: Peggy norman Resa: Transylvanien Datum: 7 juli 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - 2. Hur var boendet jämfört med dina förväntningar?: mycket bra Kommentar

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer