RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD?

Transkript

1 Hippologenheten Hippologiskt Examensarbete nr RIDSKOLEHÄSTEN IMPORT ELLER SVENSKFÖDD? Sandra Andersson Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm Hippologiskt examensarbete (EX0346) omfattande 10 högskolepoäng ingår som en obligatorisk del i hippologutbildningen och syftar till att under handledning ge de studerande träning i att självständigt och på ett vetenskapligt sätt lösa en uppgift. Föreliggande uppsats är således ett studentarbete på AB-nivå och dess innehåll, resultat och slutsatser bör bedömas mot denna bakgrund. ISSN

2 INNEHÅLL FÖRORD... 2 REFERAT... 2 INTRODUKTION... 2 Problem... 4 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Hypotes... 4 MATERIAL OCH METOD... 4 RESULTAT... 4 Vilka faktorer har påverkat valet att köpa importerade hästar?... 5 Vilka faktorer skulle påverka valet att köpa fler svenskfödda hästar?... 6 DISKUSSION... 7 Slutsatser och hypotesprövning... 8 REFERENSER... 8 Litteratur... 8 Internet... 9 Personliga meddelanden från... 9 BILAGA 1. ENKÄT

3 FÖRORD Jag vill tacka min handledare Linda Kjellberg för all hjälp med studien. Jag vill även tacka alla ridskolor som medverkat i studien REFERAT Ridsporten har utvecklats från att ha varit en exklusiv fåmannasport till en av Sveriges största idrotter mätt i aktivitetstimmar. Det som gör ridsporten unik, jämfört med övriga specialförbund, är samspelet med en levande varelse - hästen. Idag finns cirka 490 stycken ridskolor i Sverige och antalet lektionshästar är ungefär stycken. När ridskolan ska köpa in hästar till verksamheten finns det många saker att ta hänsyn till för att hitta en häst som är lämplig för ändamålet: temperament, exteriör, ålder och pris. Av dessa faktorer tycks temperament vara det som anses viktigast vid inköp av ridskolehästar, därefter följer pris och exteriör. Ridskolehästen ska lära eleven att hantera hästar, och det är svårt att undkomma att eleverna gör misstag i början, därför är det viktigt att ridskolehästen har ett stabilt temperament. Tidigare studier visar att många av landets ridskolor köper sina hästar av hästhandlare. Det finns många åsikter om hur en ridskolehäst ska vara. Det finns dock ett flertal studier om vad som påverkar ridskolorna när de köper häst samt hur rekryteringsvägarna ser ut. Samtidigt finns det få uppgifter om hur populationen ser ut med tanke på ras och uppfödningsland, samt om varför ridskolor väljer att köpa utlandsfödda hästar till verksamheten. Syftet med studien är att ta reda på hur stort antalet utlandsfödda hästar på ridskolan är, samt om det finns någon särskild orsak till att ridskolorna väljer att köpa utlandsfödda hästar. Studien har två frågeställningar. Finns det fler utlandsfödda än svenskfödda hästar på svenska ridskolor? Finns det någon orsak till att ridskolorna väljer utlandsfödda hästar? Studien har två hypoteser. Andelen utlandsfödda hästar är större än svenskfödda på svenska ridskolor. Ridskolorna väljer utlandsfödda hästar på grund av att priset är lägre. Hundra ridskolor över hela landet har tagit del av enkäten. Ridskolorna har valts ut via SvRf s register. Resultaten sammanställdes i Microsoft Excel. Svarsfrekvensen var 39 %, av det totala antalet enkäter som kom in fick tre enkäter exkluderas på grund av felaktigt ifyllda enkäter. Därmed byggs resultatet på 36 %. Resultatet visade att antalet utlandsfödda hästar är 49,7 %. Av importgruppen var Holland mest representerade ursprungslandet (21 %), följt av Tyskland(19 %). Den faktor som påverkade valet att köpa utlandsfödda hästar var att de oftast har ett lägre pris som är rimligt för ridskolan. Den faktor som skulle påverka valet att köpa in fler svenskfödda hästar var lägre pris. Studien visade att andelen utlandsfödda hästar inte är större än antalet svenskfödda hästar och därmed kunde den första hypotesen förkastas. Studiens resultat visade även att ett lägre pris på utlandsfödda hästar kontra svenskfödda hästar påverkar valet att köpa utlandsfödda hästar, därmed kunde den andra hypotesen antas. Nyckelord: Ridskola, utlandsfödda hästar, rekrytering INTRODUKTION Ridsporten har utvecklats från att ha varit en exklusiv fåmannasport till en av Sveriges största idrotter mätt i aktivitetstimmar. Det som gör ridsporten unik, jämfört med övriga specialförbund, är samspelet med en levande varelse - hästen. (SvRf, 2002). Idag finns cirka 490 stycken ridskolor i Sverige och antalet lektionshästar är ungefär stycken (L. Annegård, pers. medd., 2009). Ridskolehästen ska lära eleverna att hantera hästar, och det är svårt att undkomma att eleverna gör misstag i början, därför är det viktigt att ridskolehästen har ett stabilt temperament. Exteriören har betydelse för hållbarheten, rörelserna bör inte vara för 2

4 stora då detta kan medföra att eleverna har svårt att rida dessa hästar och det kan i sin tur leda till förslitningsskador på hästarna. (SvRf, 2002). Ridfrämjandet, numera Svenska Ridsportsförbundet (SvRf), startades på statligt initiativ i och med att Arméns avhästning började. Året var 1948 och landets ridskolor fick en flygande start genom tillgång till bra hästar och kunnig personal vilket är mycket viktiga delar i en god ridutbildning (SvRf, 2002). Stiftelsen för Ackordhästorganisationens bevarande startades år 1976 av Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Ridfrämjandet och Föreningen för Svenska Ardennerhästen. Organisationen har som syfte att stödja svensk uppfödning av Svenska varmblodiga ridhästen, Svenska ardennerhästen och Nordsvenska brukshästen. De varmblodiga ridhästarna för att köps placeras på ridskolor i Sverige. Ett fåtal visar sig inte vara lämpliga och omplaceras till privatpersoner eller säljs. Av de 109 varmbloden är cirka 100 placerade på ridskolor. När det gäller kallbloden märker stiftelsen en ökad efterfrågan från ridskolor. I övrigt finns kallbloden mest hos privatpersoner som körhästar. Antalet hästar var vid årsskiftet , 313 hästar, varav 109 varmblod och 208 kallblod. Antalet hästar har minskat med cirka 20 stycken om året. (L-G. Naucler, pers. medd., 2009). Ahlqvist & Waerner (2007) kom fram till att rekrytering av ridskolehästar vanligen sker via hästhandlare eller privata kontakter/bekanta. Detsamma fann även Kunkler (1998). Hästförmedlare kan vara ett alternativ, de erbjuder ofta köparen öppet köp, vilket innebär att ridskolan har möjlighet att prova hästen en tid och byta den om den inte passar i verksamheten (citat SvRf, 2002). När ridskolan ska köpa in hästar finns det många saker att ta hänsyn till för att hitta en häst som är lämplig för ändamålet: temperament, exteriör, ålder och pris (SvRf, 2002). Av dessa faktorer tycks temperament vara det som anses viktigast vid inköp av ridskolehästar, därefter följer pris och exteriör (Kunkler, 1998; Baldwin, 2002; Ahlqvist & Waerner, 2007). Priset spelar också en stor roll. År 2008 gjordes en studie på sju ridskolor (Drougge & Hansson). Resultatet av studien visar att ridskolorna har ett maxpris mellan kr, samma studie visar också att sex av ridskolorna köper sina hästar av hästhandlare. En av ridskolorna ansåg att de hade mycket privata kontakter och köpte sina hästar av dem. De sju ridskolorna ville helst köpa in svenska varmblod, det i sin tur gynnar den svenska aveln. Avelsföreningen för den Svenska varmblodiga hästen (ASVH) arbetar för att gagna och utveckla uppfödningen av svenskt varmblod. Deras avelsmål lyder: En ädel, korrekt och hållbar varmblodshäst som genom sitt prestationsinriktade temperament, sin ridbarhet, goda rörelser och/eller hoppförmåga är internationellt konkurrenskraftig. (citat ASVH 2008). Avelsmålet för svensk avel är något ridskolorna måste se positivt på och göra att de vill köpa svenskfödda hästar, som avlats för att vara håll- och ridbara. Om ridskolorna köper in importerade hästar och blandraser är det svårt att ta reda på om dessa är avlade på ett målinriktat sätt (Drougge & Hansson, 2008). En studie av Jönsson (2006) visar att 36 % av de tillfrågade anser att dagens avelsmål bör bli tydligare/mer precist. I samma studie tycker även 22 % att avelsmålet bör inkludera hobbyryttaren och ridskolans behov. Önskan om att inkludera ridskolans och hobbyryttarens behov i avelsmålet var störst i grupperna ridskolechef och ridskola (54 % respektive 46 %) (Jönsson, 2006). Kunkler (1998) kom fram till att andelen svenskt varmblod på ridskolor var 39,5 %, beräknat både på stora hästar och ponnyer, studien visade även att 19 % av ridskolorna hade egen uppfödning, studien genomfördes på 30 ridskolor över hela landet. 3

5 Problem Det finns många åsikter om hur en ridskolehäst ska vara. Det finns dock ett flertal studier om vad som påverkar ridskolorna när de köper häst (Kunkler, 1998; Baldwin, 2002; Ahlqvist & Waerner, 2007; Drougge & Hansson, 2008) samt hur rekryteringsvägarna ser ut (Ahlqvist & Waerner, 2007; Drougge & Hansson, 2008). Samtidigt finns det få uppgifter om hur populationen ser ut med tanke på ras och uppfödningsland, samt varför ridskolor väljer att köpa utlandsfödda hästar till verksamheten. Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur stort antalet utlandsfödda hästar på ridskolan är, samt om det finns någon särskild orsak till att ridskolorna väljer att köpa utlandsfödda hästar. Frågeställningar Finns det fler utlandsfödda än svenskfödda hästar på svenska ridskolor? Finns det någon orsak till att ridskolorna väljer utlandsfödda hästar? Hypotes Andelen utlandsfödda hästar är större än svenskfödda på svenska ridskolor. Ridskolorna väljer utlandsfödda hästar på grund av att de har ett lägre pris. MATERIAL OCH METOD Studien är en enkätundersökning (se bilaga 1). Hundra ridskolor har valts ut över hela landet via SvRf s register. Cirka fyra stycken klubbar valdes ut från varje distrikt, förutom från de tolv största distrikten, där sex klubbar valdes ut. Var fjärde respektive var sjätte ridskola valdes ut från registret. I det fall föreningen inte bedrev ridskola, valdes den närmast liggande ridskolan i registret. Enkäterna skickades ut via mail, och ridskolorna fick besvara enkäterna antingen via mail eller brevledes. Ridskolorna fick fjorton dagar på sig att skicka tillbaka enkäten, därefter sändes en påminnelse. Resultaten är sammanställda i kalkylprogrammet Microsoft Excel. För att få fram procent på antal utlandsfödda hästar delades antalet utlandsfödda hästar med det totala antalet hästar. Antalet hästar från varje ursprungsland lades ihop och delades med det totala antalet utlandsfödda hästar för att få fram ett procenttal. På frågorna angående vilka faktorer som påverkar ridskolornas val att köpa in utlandsfödda hästar, respektive de faktorer som påverkar valet att eventuellt köpa in fler svenskfödda hästar användes ett poängsystem, faktor med ranking ett fick fem poäng, ranking två fick fyra poäng osv. En del av ridskolorna hade fyllt i sina alternativ med X, en medelpoäng räknades ut och alla X fick tre poäng. När alla poäng för varje faktor lagts ihop räknades ett medeltal ut för varje faktor och redovisas i resultatet. Studien är begränsad till hästar med en mankhöjd över 148 cm. RESULTAT Svarsfrekvensen var 39 %. Av det totala antalet enkäter som kom in fick tre enkäter exkluderas på grund av felaktigt ifyllda enkäter. Därmed byggs resultatet på 36 %. Studien omfattar 464 stycken ridskolehästar med en mankhöjd över 148 cm där 49,7 % av dem är utlandsfödda/importerade. En ridskola angav att de har egen uppfödning av hästar. Elva länder är representerade i studien. Holland och Tyskland var mest representerade med 21 % respektive 19 %, även okänt ursprung var högt representerat med 15 %, se figur 1. Endast en ridskola angav att de aktivt söker efter importerade ridskolehästar. Resterande angav att de inte söker aktivt efter importerade hästar. 4

6 Antal i % Holland 21 % Tyskland 19 % Irland 12 % Polen 11 % Danmark10 % Lettland 5 % England 2 % Estland 1 % Rumänien 1 % Ungern 1 % Tjeckien 1 % Ursprungsland Okänt ursprung 15 % Figur 1. Antalet importerade ridskolehästar, fördelade på ursprungsland. Vilka faktorer har påverkat valet att köpa importerade hästar? Resultatet är baserat på 29 stycken av enkäterna, då resterande lämnat kommentarer eller inte svarat på frågan. Ridskolorna har rankat en eller flera faktorer som stämmer in på deras ridskola. Den faktor som fick högst poäng på en femgradig skala var lägre pris 3,4 poäng därefter det som erbjuds av hästhandlare 2,4 poäng respektive lätta att få tag på/tillgänglighet 2,1 poäng, se figur 2. Poäng 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Lägre Pris Det som erbjuds av hästhandlare Lätta att få tag på/tillgänglighet Temperament Exteriör/hållbarhet Annat Faktorer Figur 2. Diagrammet visar de faktorer som påverkat valet av att köpa importerade/utlandsfödda hästar. 5

7 Kommentarer från fråga 4 Bra kontakt med spec. förmedlare i Holland Hållbarheten har inte varit speciellt bra på dessa, har dock fått byta. Tyvärr vill inte svenska privatpersoner sälja till ridskolor Dom som passade i verksamheten Vi köper ej hästar av hästhandlare, vi köper av en uppfödare som tar in inbyteshästar när han säljer sina avkommor och ibland är dessa hästar importerade. Vi köper hästar privat då vi tycker att hästarna hos hästhandlare är för dåliga utbildningsmässigt, samt i för dåligt skick. Bad horsemanship. Det är också en stor smittorisk att köpa hästar via hästhandlare Vi har haft en bra kontakt i Polen som levererat hästar till vår dörr Vilka faktorer skulle påverka valet att köpa fler svenskfödda hästar? Resultatet är baserat på 30 stycken av enkäterna, då resterande lämnat kommentarer eller inte svarat på frågan. Den faktorn med högst poäng på en femgradig skala var lägre pris 3,5 poäng därefter bättre tillgänglighet 2,7 poäng. Lugnare temperament, samarbete med uppfödare samt bättre exteriör/hållbarhet var tätt följda av varandra. En ridskola har angett annat med kommentaren: Lämplighet, dvs. cirka 160 cm i mankhöjd, ej för stor gång, lättfödd= god hållbarhet. Se figur 3. Poäng 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Lägre pris Bättre tillgänglighet Lugnare temperament Samarbete med uppfödare Bättre exteriör/hållbarhet Annat Figur 3. Diagrammet visar de faktorer som påverkar valet att köpa fler svenskfödda hästar till ridskolorna. Kommentarer från fråga 5 6

8 Då vi till stor del har ett samarbete med ett företag i Holland är det inte så intressant att åka runt i Sverige och leta, då vi varit nöjda med det andra alternativet. När vi köper ridskolehästar är priset kontra utbildningsnivå en viktig del. Vi upplever ofta att de hästar som utannonseras i Sverige kostar mycket och är dåligt utbildade. Vi köper varje år in någon unghäst i 3-4 års ålder som vi rider in och utbildar själva. Det är de som i längden blir bäst. Vårt behov är dock fler än en ny häst per år och vi hinner inte rida in och utbilda fler unghästar. De unghästatr vi har är uteslutande Sv. Hbl. Svenska säljare vill inte sälja till ridskolor. Lägre pris är det mest väsentliga. Det finns ju ganska mycket hästar, men de är för dyra för en ridskola som våran. Sedan måste de ju självklart vara hållbara med ett bra temperament. En bra fråga att ställa kanske är vad man betalar för en skolhäst? Vi betalar runt kr för en skolhäst. Om man inte har bra material på hästar kan man inte lära eleverna att rida. Dvs man måste ha bra grundmaterial med kunniga hästar och sedan måste vi instruktörer rida hästarna minst 2 ggr /v för att de ska hålla samt att de ska kunna lära eleverna ngt. Hästar blir ju som ni vet avinlärda när eleverna ska lära sig Brist på svenskstammade hästar till rimligt pris har gjort att vi handlat imp.hästar. Den svenska aveln riktar sig inte till ridskolor då hästarna blivit allt för mycket sporthästar /prestationsavel, framför den gamla sorten, stadiga, rejäla sv. Hbl hästen Tyvärr är det priset som styr mycket. Vanligtvis är sv. födda hästar minst lika bra lektionshästar som importerade hästar DISKUSSION De tidigare studier som gjorts har varit mer inriktade på rekrytering av ridskolehästar. Denna studie har inriktat sig på vad det är som styr valet av att köpa in importerade/utlandsfödda hästar, samt antalet importerade/utlandsfödda hästar på ridskolorna. Antalet importerade hästar som deltog i studien var 231 hästar av totalt 464 hästar, i procent blev det 49,7 %, ungefär hälften av det totala hästantalet. De länder som var högst representerade som ursprungsland var Holland och Tyskland, det skulle kunna bero på att båda länderna producerar mycket hästar som sedan säljs till utlandet. Det faktorer som påverkade valet att köpa importerade hästar var först och främst ett lägre pris, sedan det som erbjuds av hästhandlare samt tillgängligheten. Dessa tre faktorer kan ha en koppling, hästhandlaren har många hästar, och dessa är i regel importerade hästar. I och med att det finns många hästar på samma plats blir de lättillgängliga, då ridskolorna kan titta på flera hästar samtidigt. Att åka runt i landet och titta på hästar tar både tid och är kostsamt. Den faktor som skulle påverka valet att köpa fler svenskfödda hästar var även här lägre pris, de svenskfödda hästarna är alltså för dyra för ridskolan. En ridskola angav även att svenska säljare inte vill sälja sina hästar till ridskolor. Detta är en punkt som svenska säljare/uppfödare kanske bör ändra uppfattning om. På en ridskola sköts hästen och får daglig tillsyn av kunnig personal, rids av elever som hela tiden har en ridlärare vid sin sida, hästen får även en foderstat som är anpassad för individen samt går ett väl anpassat arbete. En ridskolehäst ska lära eleven att hantera hästar, och denna måste ha ett stadigt temperament och vara så pass utbildad att den kan tillåta att ryttarna gör misstag (SvRf, 2002). Eleverna är ridskolans kunder och det är viktigt att hålla kvar dem så länge som möjligt. För att eleverna ska få ut så mycket som möjligt av sin utbildning kräver det att ridskolan har ett bra hästmaterial, annars är risken stor att de byter ridskola och ridskolan tappar ridande samt intäkter. Importerade hästar som köps av hästhandlare är ofta billiga och outbildade, man får 7

9 vad man betalar för (L. Svedberg, pers. medd., 2009). En ridskola hade egen uppfödning, detta kan anses positivt då de kan ha kontroll på hästarna från födseln, tills det att de går med i verksamheten. Nackdelen med egen uppfödning är att det ska finnas plats för de unga hästarna som inte går i verksamheten samt de ston som har föl, och det kräver kunnig personal som ska ha tid att rida in och utbilda dem. Kostnaden för egen uppfödning kan för många ridskolor vara ett problem, eftersom det tar tid att föda upp hästar och tid är trots allt pengar. Jönsson (2006) tar upp olika indelningar i avelsmålet. Att även inkludera ridskolan och hobbyryttarens behov i avelsmålet är positivt, eftersom det då tar med bredden istället för att enbart specificera sig på tävlingsverksamheten. Om ridskolorna kan påverkas att köpa fler svenskfödda hästar, gynnas den svenska aveln i större utsträckning. Smittspridning mellan länderna skulle kunna minskas då svenska konsumenter köpte mer svenskfödda hästar. Att få in en smitta på ridskolan kan vara förödande för verksamheten då den kan behöva stängas ner helt under en period. Några av ridskolorna missförstod enkäten och angav fler antal importerade hästar, än det totala antalet stora hästar. Valet föll då på att kassera de svaren från studien, för att den skulle bli så rättvis som möjligt. Skulle denna studie ha gjorts om skulle enkäten kunna ha varit tydligare för att undvika missförstånd. Enkäten skulle även ha utvecklats så att ridskolorna fick skriva egna reflektioner över deras val. På fråga fyra och fem skulle ridskolorna rangordna de alternativ som var aktuella för just dem, här skulle man kunna gjort så att det alternativ som var mest aktuellt fick ranking fem, det näst mest aktuella alternativet fick ranking fyra och så vidare. det hade gjort det enklare att sammanställa, då hade inte en omräkning behövts göras. Endast ett fåtal ridskolor hade lämnat kommentarer till fråga fyra och fem. I framtiden kunde det vara intressant att ta reda på hur många ridskolor som har hästar från Ackordhäststiftelsen, och om ridskolorna över huvud taget känner till Ackordhäststiftelsen. Ackordhäststiftelsens syfte är trots allt att köpa in svenska varmblod som sedan placeras ut på ridskolor runt om i landet, och det är en chans ridskolorna borde ta till att få bra hästar i verksamheten. Det kan vara ett alternativ till att köpa hästar från hästhandlare, då de har bra svenskfödda hästar, lämpade för ridskoleverksamhet, och de ger möjlighet att byta om det av någon anledning inte skulle fungera. Slutsatser och hypotesprövning Studien visar att andelen utlandsfödda hästar inte är större än antalet svenskfödda hästar och därmed kan första hypotesen förkastas. Studiens resultat visar även att ett lägre pris på utlandsfödda hästar kontra svenskfödda hästar påverkar valet att köpa utlandsfödda hästar, därmed kan andra hypotesen antas. REFERENSER Litteratur Ahlqvist, S. och Waerner, T Urval och rekrytering av ridskolehästar. Fördjupningsarbete nr 321. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Baldwin, J Rekrytering av ridskolehästar. Fördjupningsarbete nr 179. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. Drougge, M. och Hansson, M Rekrytering av ridskolehästar - en studie om mål och strategier. Fördjupningsarbete nr 355. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. 8

10 Jönsson, L Den svenska varmblodiga hästens avelsmål- en enkätundersökning och analys av genetiska trender. Examensarbete nr 285. SLU, Institutionen för husdjursgenetik. Uppsala. Kunkler, N Ridskolornas hästmaterial analys av ras, ålder och rekryteringssätt. Fördjupningsarbete nr 64. SLU, Enheten för hippologisk högskoleutbildning. Uppsala. SvRf (Svenska Ridsportförbundet) Driva ridskola. Policy och rekommendation för ridskoleverksamhet. Svenska ridsportförbundet. Kolbäck. Internet ASVH (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen) Avelsplan för svensk varmblodsavel. (Hämtad ). Personliga meddelanden från L. Annegård Svenska Ridsportsförbundet. Ekonom L-G. Nauclér Västerås. Ridlärare L. Svedberg Munkedals Ridklubb. 9

11 BILAGA 1. ENKÄT Hej! Jag heter Sandra Andersson och är student på Hippologprogrammet, Ridskolan Strömsholm. Jag gör ett fördjupningsarbete vars syfte är att ta reda varför ridskolor i sverige väljer att köpa importerade/utlandsfödda hästar. Cirka 100 ridskolor över hela landet har slumpvis blivit utvalda att delta i denna enkätundersökning. Studien avser hästar med en mankhöjd över 148 cm. 1. Hur många lektions hästar (över 148cm) har ni? 2a. Har ni utlandsfödda/importerade hästar? JA NEJ Om ja, antal: 2b. Ursprungsland antal antal antal Okänt ursprung antal Ni som besvarat fråga 2 kan besvara resterande frågor 3. När ni köper in nya hästar, söker ni då särskilt efter utlandsfödda/importerade hästar? 10

12 4. Vilka faktorer har gjort att ni valt att köpa utlandsfödda/importerade hästar? Rangordna de alternativ som är aktuella för er, oaktuella alternativ kan ni stryka. Pris Temperament Det som erbjuds av hästhandlare Exteriör/hållbarhet Lätta att få tag på/tillgänglighet Annat 5. Vilka faktorer skulle göra att ni köpte in fler svenskfödda hästar? Rangordna de alternativ som är aktuella för er, oaktuella alternativ kan ni stryka. Lägre pris Lugnare temperament Samarbete med uppfödare Bättre exteriör/hållbarhet Bättre tillgänglighet Annat Jag tackar för er medverkan. Svaren ska vara mig tillhanda senast den 26 mars. Eventuella frågor besvaras via mail. Svaren kan skickas via mail: eller via post; Sandra Andersson Strömsholms vandrarhem Sofielunds vägen STRÖMSHOLM 11

13 DISTRIBUTION: Sveriges Lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Hippologenheten Department of Equine Studies Box UPPSALA Box UPPSALA Tel: Tel: Fax: Fax: