Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013"

Transkript

1 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

2 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE Stockholm Tel: Fax: Versionsnummer: 1.0 Ansvarig: Klas Bjerkeby Dokument-referens:

3 Innehåll 1 Introduktion Utvärderingsmodell Syfte med detta dokument 2 2 Styrkor och problemområden 3 3 Slutsatser Måluppfyllnad Projektledning Kompetens Tillvägagångssätt 5 4 Rekommendationer 7 1

4 1 Introduktion Under hösten 2012 genomförde PA Consulting Group (PA) en utvärdering av projektet Bli företagare - Generationsskifte i småföretag. Syftet med utvärderingen var att säkerställa lärande samt ge underlag till kommunikation av projektets resultat och erfarenheter så att dessa kan användas i projektets fortsättning, oavsett form för denna fortsättning. 1.1 Utvärderingsmodell Utvärderingen bestod i analys av dokument som tillgängliggjorts av Umeå Universitet, 26 semistrukturerade telefonintervjuer med projektmedlemmar och deltagare i projektet, dvs. aspiranter och företagsägare, samt två workshops; en med projektmedlemmar och en projektets styrgrupp. För att strukturera analysen användes matrisen nedan. Dels analyserade de huvudsakliga faser som PA ser i matchningsprocessen: identifiering, matchning, genomförande av affär och övertagande av verksamhet. Dels analyserades projektet med utgångspunkt i fyra perspektiv: måluppfyllnad, projektledning, kompetens och tillvägagångssätt. Figur 1: Konceptuell analysmodell - omfattning 1.2 Syfte med detta dokument Detta dokument är utvärderingsprojektets slutrapport och samlar de viktigaste styrkor, problemområden, förbättringsförslag och rekommendationer som identifierats längs projektets gång. Som ovan nämns syftade projektet till att dokumentera lärdomar för framtida insatser, därför är målet med rapporten att beskriva så konkreta områden som möjligt för projektet att fokusera på framgent. 2

5 2 Styrkor och problemområden Tendenserna i telefonintervjuerna var relativt tydliga och de bekräftades sedan i workshops, det var få datapunkter som förvånade workshopdeltagarna. Att målen för projektet inte uppnåtts är tydligt och det har varit tydligt att man satte upp väl ambitiösa mål sedan en tid; målen var 20 matchningar, 10 företagsöverlåtelser per år och att hälften skulle vara kvinnor. Efter en initial period av framgång, delvis beroende på att man kunde beta av ett sedan tidigare upparbetat bestånd av företag, hamnade projektet i en fastlåst modell där man var beroende av Arbetsförmedlingen för att få nya aspiranter. Projektet hade mycket svåra förutsättningar redan ifrån början med de företag och aspiranter som var aktuella. Då aspirantsidan inte utvecklades som tänkt (att få studenter var intresserade) samt att Arbetsförmedlingen omprioriterade så att endast långtidsarbetslösa fick delta i projektet blev sökandet efter aspiranter ännu tuffare. Att projektet länge haft sjukdomsinsikt men inte lyckats ta sig ur situationen är en observationspunkt i sig, det är PAs bedömning att projektet blev mindre och mindre exekutivt och handlingskraftigt på grund av dessa motgångar. Flera idéer har diskuterats med inte blivit verklighet. Det är viktigt för projektets fortsättning man bygger på styrkorna och att nedanstående problemområden ses som problem att tas sig runt, inte som bakåtriktade förklaringar till varför man inte lyckats med de kvantitativa målen. Ett bra och viktigt initiativ: Oavsett uppnått resultat tycker i princip samtliga respondenter att projektet är viktigt och borde fortsätta, utöver de faktiska matchningar som uppnås kommer också positiva bieffekter. Höga förväntningar: Både företagsägare och aspiranter har höga krav på sin motpart. Aspiranter vill ha rätt företag för dem, en aspirant säger: Dels att det ska vara i rätt bransch så att jag kan bidra med någon kunskap. Utvecklingspotential är mycket viktigt. Varumärke är mycket viktigt för att få en bra start. Företagsägare vill hitta en driven aspirant som är intresserad av produkten. Båda sidor har också förväntningar att processen ska gå fort, när förväntad ledtid är ca 18 månader. Givet det potentiella urval som finns är det svårt att uppfylla dessa förväntningar. Otydlig organisation för projektstyrning: Projektet hade många intressenter och projektdeltagare, projektet var deltidssyssla för flertalet deltagare och därtill skapade det låga intresset från studenter en situation där det inte var intuitivt att Umeå Universitet faktiskt skulle leda projektet. Flertalet respondenter tyckte att det gick åt för mycket tid till administration och för lite till fältarbete. Otydliga roller i projektet: Respektive projektmedlems roll i projektet har inte varit tillräckligt tydligt definierad och uttalad Olika syn på syftet med projektet: De kvantitativa målen med projektet var alla medvetna om men syftet med projektet har setts något olika från olika projektmedlemmar; Umeå Universitet med flera har värderat en strukturerad akademisk process för lärande inför framtiden medan Småbolagsknuten med flera mest värderat faktiska generationsväxlingar. Givet dessa olika synsätt har de olika parterna sett olika initiativ som naturliga åtgärder, vilket skapat svårigheter för samarbete. Otillräcklig planering: när projektet inte gick som planerat, bland annat att studenter inte lockades till projektet, fanns ingen plan B. Detta gav i sin tur upphov till otydligt ägarskap. Ingen riskanalys: projektet har flera gånger stött på oväntade motgångar, bland annat när möjligheter till praktik ändrades. Då ingen riskanalys genomförts hamnade projektet i dessa situationer utan verktyg att ta sig vidare direkt, en riskanalys hade tvingat projektdeltagare att tänka igenom möjliga risker och dess konsekvenser. 3

6 Brist i kommunikation: Viss projektkommunikation har varit väl strukturerad och tydlig, dock finns exempel på projektmedlemmar som upplever att de inte blivit informerade om beslut eller att deras problem inte blivit hörda av andra projektmedlemar. Rätt kompetens men bristande stöd: Sammantaget visas att aspiranter och företagare upplever att projektdeltagarna varit kompetenta i sin uppgift, även projektdeltagarna själva menar att de med få undantag varit rätt deltagare. Dock menar många aspiranter och företagare att det varit svårt att få kontakt med projektet i vissa frågor. Inget strukturerat tillvägagångssätt: Ingen tydlig struktur existerar för identifiering, matchning och stöd vid övertagande av verksamhet, både aspiranter och företag upplever projektet som rörigt och ostrukturerat. Projektet har fokuserat på de första två faserna av övertagande, dvs. identifiering och matchning, därefter har man sett det som att aspirant och företagsägare får hitta sin egen väg och att övriga marknadsaktörer ska ta över. Dock är denna fortsättning otydligt definierad och punkt för överlämning är ej heller beskriven. Missbedömning av den psykologiska resan för deltagare: För företagsägare är det en lång process att ta sig till beslutet att man vill sälja, förutsatt att man inte redan bestämt sig. För aspiranter är det ett stort steg att gå ifrån arbetslöshet till företagsägande. Detta har inte getts tillräcklig uppmärksamhet i projektet. 4

7 3 Slutsatser 3.1 Måluppfyllnad Projektets mål var 20 matchningar och 10 företagsövertagande per år, därtill skulle hälften av dessa vara kvinnor. Uppnått resultat totalt är ca 20 matchningar och 10 företagsövertagande, det är oklart hur många som varit kvinnor men det är betydligt färre än hälften. Projektet har alltså uppnått ungefär hälften av målen. I det lärande perspektivet har man lyckats bra, förutsättningar finns nu för att strukturera projektet på ett bättre sätt, få tydligare roller och sätta rätt förväntningar hos projektdeltagare 3.2 Projektledning Projektledningen har inte fungerat tillräckligt bra, flera projektdeltagare har kommenterat detta. Svagheten ligger dock inte i att man inte lyckats styra mot rätt effektmål utan att man inte fått med alla intressenter och heller inte fått alla projektmedlemmar att dra åt samma håll. Roller har inte varit tydliga, uttalade och förankrade i hela projektorganisationen. Detta är ett absolut krav i en projektorganisation av denna storlek och typ, där flera olika organisationer ska samarbeta och flertalet deltar på deltid. Projektadministration har skötts oklanderligt men övrig kommunikation mellan deltagare behöver stärkas och ske snabbare för att projektet ska bli mer exekutivt. Rapportering, dokumentation och beslutsfattande har fungerat väl och styrgruppen har varit beslutsför. Flera respondenter menar att det funnits en fungerande riskhantering men det faktum att projektet hamnat i flera oväntade situationer utan att ha en plan B visar att riskhanteringen ej var tillräcklig. 3.3 Kompetens Projektmedlemmarna hade gemensamt den kompetens som krävdes för att strukturera och genomföra projektet. För lite fokus har dock lagts på nyckelfaktorer såsom hantering av projektdeltagares förväntningar, projektledning, och att leda företagare och aspirant hela vägen till affär inte bara att sammanföra dem. Flera projektdeltagare menar att de gärna sett en större involvering och mer stöd ifrån projektets sida. Kompetens och kunnande har alltså funnits där men inte erbjudits i tillräckligt stor utsträckning. Projektmedlemmar behöver proaktivt stötta projektdeltagare kontinuerligt igenom hela processen för att de ska känna sig trygga i den process de går igenom, det räcker inte med att kunna svara på frågor. 3.4 Tillvägagångssätt Valt tillvägagångssätt var till stora delar ändamålsenligt, dock har flera huvudkomponenter inte fungerat som tänkt. I de fall projektet upplevt sämre effekt än förväntat har det också tagit lång tid att få fram åtgärder, eller så har inga åtgärder satts in. Praktik visade sig vara en nyckelfaktor för att få ägare och aspirant att känna sig trygga med varandra, därför bör man i fortsättningen av projektet säkerställa att det finns förutsättningar för att ha praktik som naturlig del av matchningen.. Den största utmaningen för lyckade generationsskiften är att hitta främst aspiranter men även företagare och att lyckas få dem att vara intresserade så länge som krävs för att få till en 5

8 matchning. Projektdeltagare har ofta förväntningar på att övertagande ska ske på några månader medan det i själva verket tar ca 18 månader. Mycket kommunikation och hög frekvens i påstötningar är viktigt för att får projektdeltagare trygga i processen Fas 1: Identifiera företag och blivande entreprenörer Antalet entreprenörer och aspiranter har varit för få men ofta av bra kvalitet givet förutsättningarna. Fler kanaler behöver identifieras för att säkra ökat bestånd av företag och aspiranter, de kanaler som använts har inte fungerat i tillräcklig utsträckning Fas 2: Matchning av företag och entreprenör Matchningen har skötts på ett bra sätt och stor vikt har lagts vid att få ihop rätt kandidater. I vissa fall har det ändå blivit fel men detta har berott på personkemi snarare än kompetensprofil. Projektdeltagare har vid flertalet intervjuer sagt att de önskat ökat stöd, mer resurser behöver läggas vid att säkerställa att de får information i tillräcklig utsträckning, även om informationen är att ingenting hänt Fas 3: Genomföra affär Detta har inte varit i fokus för projektet men bör vara framgent. Även om man vill låta marknadskrafter ta vid och inte störa och konkurrera bör projektledningen säkerställa att rätt krafter tar vid eller stötta om så inte blir fallet Fas 4 övertagande av verksamhet Precis som i fas 3 bör projektet övervaka och säkerställa att processen når sitt slut, även om man inte är operativt inblandad i själva övertagandet. 6

9 4 Rekommendationer För att öka antalet generationsväxlingar bör projektet satsa på ett fåtal specifika områden vilka beskrivs nedan. Dessa togs fram i workshops den 12 och 13 november vilka var baserade på PAs analys: Sätt tydliga förväntningar ifrån början: både företagare och aspiranter behöver få den sannolika vägen fram till ägarskifte beskriven för sig så att de vet vad de kan förvänta sig. Detta gäller tidsramar, vilket stöd de kan förvänta sig ifrån projektet och vad de behöver söka annorstädes samt vilken typ av företag som finns. Öka interaktion med projektdeltagare: för projektdeltagare är deltagande en osäker och ny resa, de behöver därför frekvent kommunikation om var som händer, även om ingenting händer för tillfället. Projektet behöver lotsa deltagare igenom processen och vara deras bollplank för funderingar och problem, även om projektet inte själv kan lösa alla problem utan pekar på andra instanser som kan hjälpa till. Skapa tydlighet i projektet externt: det är både en styrka och en svaghet att ha många deltagare i projektgruppen, för att minimera svagheter och maximera styrkor bör projektet bli tydligare i kommunikationsvägar mot projektdeltagare och skapa en tydlig front mot aspiranter och företagare. Skapa tydlighet internt i projektet: det ger stora fördelar att ha kompetens samlad i projektgruppen men det skapar också komplexitet. För att öka effektiviteten och bättra samarbetet bör projektet tydliggöra och överenskomma roller och ansvar. Man behöver också skapa en naturlig projektledning kopplad till huvudman som styr projektet och ansvarar för att involvera rätt externa instanser vid rätt tillfälle. Projektledningen ska också omprioritera och besluta om aktiviteter vid oförutsedda händelser. Omfördelning av resurser: I den mer operativa fas som projektet nu går in i bör en omfördelning ske från administrativa resurser till operativa resurser så att förhållandevis mer resurser läggs på att identifiera framför allt aspiranter men även företag. En arbetsgrupp bör skapas med nyckelpersoner som lägger större delen av sin arbetstid på projektet. Öka pooler av företag och aspiranter: fler initiativ och nya arbetssätt krävs för att öka antalet företag och aspiranter. Det krävs också nya kanaler utöver Arbetsförmedlingen för att få in aspiranter. För att öka antalet företag och aspiranter rekommenderas att testa och utvärdera ett modifierat arbetssätt där osäkra aspiranter och företagare knyts lösare till projektet dvs. om de inte kan binda sig till att delta i projektet kanske de kan läggas i en pool för osäkra som tar beslut när väl en passande aspirant/företag dyker upp. Projektet bör också lägga mer tid på att öka kännedomen om projektet via media och säkerställa att nyckeldeltagare, såsom Arbetsförmedlingen, har tillräckligt god insikt i projektet och vad det försöker åstadkomma. Definiera processen till företagsöverlåtelse: projektet behöver övergripande definiera hur processen från första kontakt till företagsöverlåtelse kan se ut och var projektet lämnar över till övriga marknadskrafter, denna process kan delas med aspiranter och företagare som ett led i förväntanshantering. Säkra nätverket: Vikten av att ha god kontakt med det lokala företagandet är stor, varför mer tid bör läggas på att hitta dörröppnare än att försöka öppna dörrar själv. Därtill är det viktigt att de goda kontakter som nu finns bibehålls och att man säkrar goda relationer med banker. Utöver detta bör också en plattform för nätverkande bland företagare och aspiranter skapas så att de kan utbyta erfarenheter. Möjliggör praktik: Praktik nämns som framgångsfaktor av alla som genomfört den. Det är viktigt för att företagare och aspirant ska känna sig mer bekväma i processen till ägarskifte. 7

Slutrapport Nytag ägarskifte genom generationsväxling

Slutrapport Nytag ägarskifte genom generationsväxling Slutrapport Nytag ägarskifte genom generationsväxling Gävle juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Projektet... 3 Projektutvärdering... 5 Metod... 5 Resultat... 7 Måluppfyllnad... 7 Analys...

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Utvärderingsrapport Ungdomskraft

Utvärderingsrapport Ungdomskraft Utvärderingsrapport Ungdomskraft Av Mikael Håkansson och Anne Markowski, European Minds Sweden AB 2012 27.08.2012 SIDA 2-4 1. Utvärderingsansats i projektet Ungdomskraft European Minds ansvarar för den

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Sumpning av havskräfta

Sumpning av havskräfta Projektbeskrivning Sumpning av havskräfta Ett nyskapande utvecklingsprojekt hållbart fiske, landsbygdsutveckling, ökad lönsamhet - 1 - Innehållsförteckning 1. Projektidé 2. Bakgrund och initiativ 3. Syfte

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1. Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.0 Kalmar 2014-11-28 Ort och datum Diana Axelsson-Olsson Projektledare

Läs mer

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport

Trainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost

Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Sammanfattning 2010-05-20 Liselott Daun och Jenny Johansson RÅDGIVNING Inledning Kontaktuppgifter: Liselott Daun Senior Manager Tel: + 31 61

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma

Läs mer

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (6) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(6) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

Dills SmåbolagsErbjudande. Ett erbjudande för att öka lönsamheten. En unik möjlighet för ägarledda företag med 3 15 anställda.

Dills SmåbolagsErbjudande. Ett erbjudande för att öka lönsamheten. En unik möjlighet för ägarledda företag med 3 15 anställda. Dills SmåbolagsErbjudande Ett erbjudande för att öka lönsamheten. En unik möjlighet för ägarledda företag med 3 15 anställda. Vi åstadkommer förändring Utvecklar chefer och ledningsgrupper ökar deras genomslagskraft

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Talent Management 2013

Talent Management 2013 Talent Management 2013 Bakgrund Talent Management är en viktig fråga för svenska företag. Det har andra undersökningar tydligt visat. Internationella undersökningar visar att företag som arbetar strukturerat

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Projektplan. Ersätta fax av epikriser med NPÖ. Projektplanen godkänns: Namnförtydligande Koncernkontoret. Namnförtydligande Fyrbodals Kommunalförbund

Projektplan. Ersätta fax av epikriser med NPÖ. Projektplanen godkänns: Namnförtydligande Koncernkontoret. Namnförtydligande Fyrbodals Kommunalförbund Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen 0.4 Utkast 1 (11) Projektplan Utfärdat av: Utf. datum: Godkänt av: Godk. datum: S Torstensson/G Augustsson 2016-12-16

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell

Läs mer

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1 Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting

Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6)

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6) Internt penetrationstest Tierps kommun Revisionsrapport Juni 2011 Erik Norman 1(6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga... 3 2. Angreppssätt... 4 2.1. Omfattning

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 GENOMFÖRANDEPLAN 2013-03-22 1 (5) Dnr 12/6955 Ekonomi och styrning Malin Svanberg Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 1. Delprojekt Välfärdsutveckling genom

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf 2015 Forskningsprojekt 2014 Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Tack till KB för finansiering! Karen Nowé Hedvall,

Läs mer

Kommunikationsplan 13/14

Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplan 13/14 Chalmers Studentkår är dess medlemmar. I enlighet med Chalmers Studentkårs verksamhetsidé innefattar Chalmers Studentkårs kärnverksamhet med utbildningsfrågor, sociala frågor och

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Executive Summary Genomlysning av genomförandeorganisationen för Örebroregionens utvecklingsstrategi

Executive Summary Genomlysning av genomförandeorganisationen för Örebroregionens utvecklingsstrategi Executive Summary Genomlysning av genomförandeorganisationen för Örebroregionens utvecklingsstrategi Underlaget i denna Executive summary är baserad på rapporten Genomlysning av Genomförandeorganisationen

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan

Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Aktivitetsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

SpråkSam - en nyckel till utveckling

SpråkSam - en nyckel till utveckling SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Upphandling av IT-stöd. Verksamhetsutveckling eller honungsfälla? Claes-Olof Olsson Verkställande tjänsteman

Upphandling av IT-stöd. Verksamhetsutveckling eller honungsfälla? Claes-Olof Olsson Verkställande tjänsteman Upphandling av IT-stöd Verksamhetsutveckling eller honungsfälla? Claes-Olof Olsson Verkställande tjänsteman claes-olof.olsson@sambruk.se 0703-14 11 92 www.sambruk.se Verksamhetsutveckling Omvärlden förändras

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Social hänsyn i upphandling som arbetsmarknadsverktyg samt IOP

Social hänsyn i upphandling som arbetsmarknadsverktyg samt IOP Social hänsyn i upphandling som arbetsmarknadsverktyg samt IOP - Ett kunskapsprojekt för GR:s medlemskommuner hösten 2015 Jörgen Larzon Lisbeth Ringdahl Projektledare Erbjudna insatser Kunskapsdag innehållande:

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Styr- och handledningsdokument

Styr- och handledningsdokument Mahr 61-2014/600 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2015-02-16 Förvaltningschef 2015-02-16-2015-06-30

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer 1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på

Läs mer

IT-revision Martin Malm CISA CISSP Verksamhetschef IT Governance Transcendent Group

IT-revision Martin Malm CISA CISSP Verksamhetschef IT Governance Transcendent Group IT-revision Martin Malm CISA CISSP Verksamhetschef IT Governance Transcendent Group www.transcendentgroup.com Målsättning Öka förståelsen för nyttan med IT-revision Vad innebär intern IT-revision? Jmf

Läs mer