Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013
|
|
- Jan-Olof Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013
2 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE Stockholm Tel: Fax: Versionsnummer: 1.0 Ansvarig: Klas Bjerkeby Dokument-referens:
3 Innehåll 1 Introduktion Utvärderingsmodell Syfte med detta dokument 2 2 Styrkor och problemområden 3 3 Slutsatser Måluppfyllnad Projektledning Kompetens Tillvägagångssätt 5 4 Rekommendationer 7 1
4 1 Introduktion Under hösten 2012 genomförde PA Consulting Group (PA) en utvärdering av projektet Bli företagare - Generationsskifte i småföretag. Syftet med utvärderingen var att säkerställa lärande samt ge underlag till kommunikation av projektets resultat och erfarenheter så att dessa kan användas i projektets fortsättning, oavsett form för denna fortsättning. 1.1 Utvärderingsmodell Utvärderingen bestod i analys av dokument som tillgängliggjorts av Umeå Universitet, 26 semistrukturerade telefonintervjuer med projektmedlemmar och deltagare i projektet, dvs. aspiranter och företagsägare, samt två workshops; en med projektmedlemmar och en projektets styrgrupp. För att strukturera analysen användes matrisen nedan. Dels analyserade de huvudsakliga faser som PA ser i matchningsprocessen: identifiering, matchning, genomförande av affär och övertagande av verksamhet. Dels analyserades projektet med utgångspunkt i fyra perspektiv: måluppfyllnad, projektledning, kompetens och tillvägagångssätt. Figur 1: Konceptuell analysmodell - omfattning 1.2 Syfte med detta dokument Detta dokument är utvärderingsprojektets slutrapport och samlar de viktigaste styrkor, problemområden, förbättringsförslag och rekommendationer som identifierats längs projektets gång. Som ovan nämns syftade projektet till att dokumentera lärdomar för framtida insatser, därför är målet med rapporten att beskriva så konkreta områden som möjligt för projektet att fokusera på framgent. 2
5 2 Styrkor och problemområden Tendenserna i telefonintervjuerna var relativt tydliga och de bekräftades sedan i workshops, det var få datapunkter som förvånade workshopdeltagarna. Att målen för projektet inte uppnåtts är tydligt och det har varit tydligt att man satte upp väl ambitiösa mål sedan en tid; målen var 20 matchningar, 10 företagsöverlåtelser per år och att hälften skulle vara kvinnor. Efter en initial period av framgång, delvis beroende på att man kunde beta av ett sedan tidigare upparbetat bestånd av företag, hamnade projektet i en fastlåst modell där man var beroende av Arbetsförmedlingen för att få nya aspiranter. Projektet hade mycket svåra förutsättningar redan ifrån början med de företag och aspiranter som var aktuella. Då aspirantsidan inte utvecklades som tänkt (att få studenter var intresserade) samt att Arbetsförmedlingen omprioriterade så att endast långtidsarbetslösa fick delta i projektet blev sökandet efter aspiranter ännu tuffare. Att projektet länge haft sjukdomsinsikt men inte lyckats ta sig ur situationen är en observationspunkt i sig, det är PAs bedömning att projektet blev mindre och mindre exekutivt och handlingskraftigt på grund av dessa motgångar. Flera idéer har diskuterats med inte blivit verklighet. Det är viktigt för projektets fortsättning man bygger på styrkorna och att nedanstående problemområden ses som problem att tas sig runt, inte som bakåtriktade förklaringar till varför man inte lyckats med de kvantitativa målen. Ett bra och viktigt initiativ: Oavsett uppnått resultat tycker i princip samtliga respondenter att projektet är viktigt och borde fortsätta, utöver de faktiska matchningar som uppnås kommer också positiva bieffekter. Höga förväntningar: Både företagsägare och aspiranter har höga krav på sin motpart. Aspiranter vill ha rätt företag för dem, en aspirant säger: Dels att det ska vara i rätt bransch så att jag kan bidra med någon kunskap. Utvecklingspotential är mycket viktigt. Varumärke är mycket viktigt för att få en bra start. Företagsägare vill hitta en driven aspirant som är intresserad av produkten. Båda sidor har också förväntningar att processen ska gå fort, när förväntad ledtid är ca 18 månader. Givet det potentiella urval som finns är det svårt att uppfylla dessa förväntningar. Otydlig organisation för projektstyrning: Projektet hade många intressenter och projektdeltagare, projektet var deltidssyssla för flertalet deltagare och därtill skapade det låga intresset från studenter en situation där det inte var intuitivt att Umeå Universitet faktiskt skulle leda projektet. Flertalet respondenter tyckte att det gick åt för mycket tid till administration och för lite till fältarbete. Otydliga roller i projektet: Respektive projektmedlems roll i projektet har inte varit tillräckligt tydligt definierad och uttalad Olika syn på syftet med projektet: De kvantitativa målen med projektet var alla medvetna om men syftet med projektet har setts något olika från olika projektmedlemmar; Umeå Universitet med flera har värderat en strukturerad akademisk process för lärande inför framtiden medan Småbolagsknuten med flera mest värderat faktiska generationsväxlingar. Givet dessa olika synsätt har de olika parterna sett olika initiativ som naturliga åtgärder, vilket skapat svårigheter för samarbete. Otillräcklig planering: när projektet inte gick som planerat, bland annat att studenter inte lockades till projektet, fanns ingen plan B. Detta gav i sin tur upphov till otydligt ägarskap. Ingen riskanalys: projektet har flera gånger stött på oväntade motgångar, bland annat när möjligheter till praktik ändrades. Då ingen riskanalys genomförts hamnade projektet i dessa situationer utan verktyg att ta sig vidare direkt, en riskanalys hade tvingat projektdeltagare att tänka igenom möjliga risker och dess konsekvenser. 3
6 Brist i kommunikation: Viss projektkommunikation har varit väl strukturerad och tydlig, dock finns exempel på projektmedlemmar som upplever att de inte blivit informerade om beslut eller att deras problem inte blivit hörda av andra projektmedlemar. Rätt kompetens men bristande stöd: Sammantaget visas att aspiranter och företagare upplever att projektdeltagarna varit kompetenta i sin uppgift, även projektdeltagarna själva menar att de med få undantag varit rätt deltagare. Dock menar många aspiranter och företagare att det varit svårt att få kontakt med projektet i vissa frågor. Inget strukturerat tillvägagångssätt: Ingen tydlig struktur existerar för identifiering, matchning och stöd vid övertagande av verksamhet, både aspiranter och företag upplever projektet som rörigt och ostrukturerat. Projektet har fokuserat på de första två faserna av övertagande, dvs. identifiering och matchning, därefter har man sett det som att aspirant och företagsägare får hitta sin egen väg och att övriga marknadsaktörer ska ta över. Dock är denna fortsättning otydligt definierad och punkt för överlämning är ej heller beskriven. Missbedömning av den psykologiska resan för deltagare: För företagsägare är det en lång process att ta sig till beslutet att man vill sälja, förutsatt att man inte redan bestämt sig. För aspiranter är det ett stort steg att gå ifrån arbetslöshet till företagsägande. Detta har inte getts tillräcklig uppmärksamhet i projektet. 4
7 3 Slutsatser 3.1 Måluppfyllnad Projektets mål var 20 matchningar och 10 företagsövertagande per år, därtill skulle hälften av dessa vara kvinnor. Uppnått resultat totalt är ca 20 matchningar och 10 företagsövertagande, det är oklart hur många som varit kvinnor men det är betydligt färre än hälften. Projektet har alltså uppnått ungefär hälften av målen. I det lärande perspektivet har man lyckats bra, förutsättningar finns nu för att strukturera projektet på ett bättre sätt, få tydligare roller och sätta rätt förväntningar hos projektdeltagare 3.2 Projektledning Projektledningen har inte fungerat tillräckligt bra, flera projektdeltagare har kommenterat detta. Svagheten ligger dock inte i att man inte lyckats styra mot rätt effektmål utan att man inte fått med alla intressenter och heller inte fått alla projektmedlemmar att dra åt samma håll. Roller har inte varit tydliga, uttalade och förankrade i hela projektorganisationen. Detta är ett absolut krav i en projektorganisation av denna storlek och typ, där flera olika organisationer ska samarbeta och flertalet deltar på deltid. Projektadministration har skötts oklanderligt men övrig kommunikation mellan deltagare behöver stärkas och ske snabbare för att projektet ska bli mer exekutivt. Rapportering, dokumentation och beslutsfattande har fungerat väl och styrgruppen har varit beslutsför. Flera respondenter menar att det funnits en fungerande riskhantering men det faktum att projektet hamnat i flera oväntade situationer utan att ha en plan B visar att riskhanteringen ej var tillräcklig. 3.3 Kompetens Projektmedlemmarna hade gemensamt den kompetens som krävdes för att strukturera och genomföra projektet. För lite fokus har dock lagts på nyckelfaktorer såsom hantering av projektdeltagares förväntningar, projektledning, och att leda företagare och aspirant hela vägen till affär inte bara att sammanföra dem. Flera projektdeltagare menar att de gärna sett en större involvering och mer stöd ifrån projektets sida. Kompetens och kunnande har alltså funnits där men inte erbjudits i tillräckligt stor utsträckning. Projektmedlemmar behöver proaktivt stötta projektdeltagare kontinuerligt igenom hela processen för att de ska känna sig trygga i den process de går igenom, det räcker inte med att kunna svara på frågor. 3.4 Tillvägagångssätt Valt tillvägagångssätt var till stora delar ändamålsenligt, dock har flera huvudkomponenter inte fungerat som tänkt. I de fall projektet upplevt sämre effekt än förväntat har det också tagit lång tid att få fram åtgärder, eller så har inga åtgärder satts in. Praktik visade sig vara en nyckelfaktor för att få ägare och aspirant att känna sig trygga med varandra, därför bör man i fortsättningen av projektet säkerställa att det finns förutsättningar för att ha praktik som naturlig del av matchningen.. Den största utmaningen för lyckade generationsskiften är att hitta främst aspiranter men även företagare och att lyckas få dem att vara intresserade så länge som krävs för att få till en 5
8 matchning. Projektdeltagare har ofta förväntningar på att övertagande ska ske på några månader medan det i själva verket tar ca 18 månader. Mycket kommunikation och hög frekvens i påstötningar är viktigt för att får projektdeltagare trygga i processen Fas 1: Identifiera företag och blivande entreprenörer Antalet entreprenörer och aspiranter har varit för få men ofta av bra kvalitet givet förutsättningarna. Fler kanaler behöver identifieras för att säkra ökat bestånd av företag och aspiranter, de kanaler som använts har inte fungerat i tillräcklig utsträckning Fas 2: Matchning av företag och entreprenör Matchningen har skötts på ett bra sätt och stor vikt har lagts vid att få ihop rätt kandidater. I vissa fall har det ändå blivit fel men detta har berott på personkemi snarare än kompetensprofil. Projektdeltagare har vid flertalet intervjuer sagt att de önskat ökat stöd, mer resurser behöver läggas vid att säkerställa att de får information i tillräcklig utsträckning, även om informationen är att ingenting hänt Fas 3: Genomföra affär Detta har inte varit i fokus för projektet men bör vara framgent. Även om man vill låta marknadskrafter ta vid och inte störa och konkurrera bör projektledningen säkerställa att rätt krafter tar vid eller stötta om så inte blir fallet Fas 4 övertagande av verksamhet Precis som i fas 3 bör projektet övervaka och säkerställa att processen når sitt slut, även om man inte är operativt inblandad i själva övertagandet. 6
9 4 Rekommendationer För att öka antalet generationsväxlingar bör projektet satsa på ett fåtal specifika områden vilka beskrivs nedan. Dessa togs fram i workshops den 12 och 13 november vilka var baserade på PAs analys: Sätt tydliga förväntningar ifrån början: både företagare och aspiranter behöver få den sannolika vägen fram till ägarskifte beskriven för sig så att de vet vad de kan förvänta sig. Detta gäller tidsramar, vilket stöd de kan förvänta sig ifrån projektet och vad de behöver söka annorstädes samt vilken typ av företag som finns. Öka interaktion med projektdeltagare: för projektdeltagare är deltagande en osäker och ny resa, de behöver därför frekvent kommunikation om var som händer, även om ingenting händer för tillfället. Projektet behöver lotsa deltagare igenom processen och vara deras bollplank för funderingar och problem, även om projektet inte själv kan lösa alla problem utan pekar på andra instanser som kan hjälpa till. Skapa tydlighet i projektet externt: det är både en styrka och en svaghet att ha många deltagare i projektgruppen, för att minimera svagheter och maximera styrkor bör projektet bli tydligare i kommunikationsvägar mot projektdeltagare och skapa en tydlig front mot aspiranter och företagare. Skapa tydlighet internt i projektet: det ger stora fördelar att ha kompetens samlad i projektgruppen men det skapar också komplexitet. För att öka effektiviteten och bättra samarbetet bör projektet tydliggöra och överenskomma roller och ansvar. Man behöver också skapa en naturlig projektledning kopplad till huvudman som styr projektet och ansvarar för att involvera rätt externa instanser vid rätt tillfälle. Projektledningen ska också omprioritera och besluta om aktiviteter vid oförutsedda händelser. Omfördelning av resurser: I den mer operativa fas som projektet nu går in i bör en omfördelning ske från administrativa resurser till operativa resurser så att förhållandevis mer resurser läggs på att identifiera framför allt aspiranter men även företag. En arbetsgrupp bör skapas med nyckelpersoner som lägger större delen av sin arbetstid på projektet. Öka pooler av företag och aspiranter: fler initiativ och nya arbetssätt krävs för att öka antalet företag och aspiranter. Det krävs också nya kanaler utöver Arbetsförmedlingen för att få in aspiranter. För att öka antalet företag och aspiranter rekommenderas att testa och utvärdera ett modifierat arbetssätt där osäkra aspiranter och företagare knyts lösare till projektet dvs. om de inte kan binda sig till att delta i projektet kanske de kan läggas i en pool för osäkra som tar beslut när väl en passande aspirant/företag dyker upp. Projektet bör också lägga mer tid på att öka kännedomen om projektet via media och säkerställa att nyckeldeltagare, såsom Arbetsförmedlingen, har tillräckligt god insikt i projektet och vad det försöker åstadkomma. Definiera processen till företagsöverlåtelse: projektet behöver övergripande definiera hur processen från första kontakt till företagsöverlåtelse kan se ut och var projektet lämnar över till övriga marknadskrafter, denna process kan delas med aspiranter och företagare som ett led i förväntanshantering. Säkra nätverket: Vikten av att ha god kontakt med det lokala företagandet är stor, varför mer tid bör läggas på att hitta dörröppnare än att försöka öppna dörrar själv. Därtill är det viktigt att de goda kontakter som nu finns bibehålls och att man säkrar goda relationer med banker. Utöver detta bör också en plattform för nätverkande bland företagare och aspiranter skapas så att de kan utbyta erfarenheter. Möjliggör praktik: Praktik nämns som framgångsfaktor av alla som genomfört den. Det är viktigt för att företagare och aspirant ska känna sig mer bekväma i processen till ägarskifte. 7
Slutrapport Nytag ägarskifte genom generationsväxling
Slutrapport Nytag ägarskifte genom generationsväxling Gävle juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Projektet... 3 Projektutvärdering... 5 Metod... 5 Resultat... 7 Måluppfyllnad... 7 Analys...
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merLärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merRiskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet
Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3
Läs merGöteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost
Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Sammanfattning 2010-05-20 Liselott Daun och Jenny Johansson RÅDGIVNING Inledning Kontaktuppgifter: Liselott Daun Senior Manager Tel: + 31 61
Läs merUtsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Läs merW W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C , S T O C K H O L M
REKRYTERINGSINDEX EN RAPPORT OM NYCKEL TAL INOM IT-REKRYTERING W W W. A N T S. S E E R S T A G A T A N 1 C 1 1 6 2 8, S T O C K H O L M INTRODUKTION Det här är Ants Rekryteringsindex, en rapport med nyckeltal
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merSyfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merUtvärderingsrapport Ungdomskraft
Utvärderingsrapport Ungdomskraft Av Mikael Håkansson och Anne Markowski, European Minds Sweden AB 2012 27.08.2012 SIDA 2-4 1. Utvärderingsansats i projektet Ungdomskraft European Minds ansvarar för den
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen
Läs merMalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?
MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit? 2014-06-12 Björn Wedeby, Skånetrafiken COMPANY LOGO, (white on transparent background) MalmöExpressen Sveriges bästa stadsbusslinje Den gemensamma
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merMobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn
Mobil närvård Västra Götaland 2017-06-29 Projektplan Mobil närvård Projektnamn 2 Innehåll Syfte med dokumentet... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Projektmål... 3 Framgångsfaktorer... 3 Risker...
Läs merRiktlinjer för projekt i Nacka kommun
Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...
Läs merVAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merSlutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla. Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds
Slutrapport: Utvärdering ESF-projekt Kompetens för alla Augusti 2018 Tommie Helgeé, Utvärderare European Minds 1. Bakgrund 1.1 Om projektet Projekt Kompetens för alla (Kofa) ägs av Piteå kommun och kommer
Läs merBilaga 4 - VERA. Syfte. Bakgrund. Vad är VERA?
Bilaga 4 - Projektgrupp: Aras Amin och Louise Jönsson Medverkande i utredningen: Christopher Lin, Frida Wallentheim, Nora Malmberg och Mikael Holmgren Presenterades: 2018-05-29 Syfte Att diskutera och
Läs merUtvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar
Läs merDestinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé
Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta
Läs merDills SmåbolagsErbjudande. Ett erbjudande för att öka lönsamheten. En unik möjlighet för ägarledda företag med 3 15 anställda.
Dills SmåbolagsErbjudande Ett erbjudande för att öka lönsamheten. En unik möjlighet för ägarledda företag med 3 15 anställda. Vi åstadkommer förändring Utvecklar chefer och ledningsgrupper ökar deras genomslagskraft
Läs merTrainee Steget in i yrkeslivet. Utvärderingsrapport
sida 1 av 10 Trainee Steget in i yrkeslivet Utvärderingsrapport Joel Hedlund, European Minds Innehållsförteckning sida 2 av 10 Sammanfattning av projektet 3 Metod/sammanställning av utvärderarens metod
Läs merBoomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna
Boomerang 360 ID: 2 Totalt har 5 av 5 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2010-08-11 Utskriftsdatum: 2017-01-24 Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen 4 191 47 Sollentuna +46-8-791
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merInvånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.
Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.0 Kalmar 2014-11-28 Ort och datum Diana Axelsson-Olsson Projektledare
Läs merUnder hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.
Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands
Läs merLadok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...
Läs merGuide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Läs merRamverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
Läs merUtvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge
Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar
Läs merProjektplan. Ersätta fax av epikriser med NPÖ. Projektplanen godkänns: Namnförtydligande Koncernkontoret. Namnförtydligande Fyrbodals Kommunalförbund
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen 0.4 Utkast 1 (11) Projektplan Utfärdat av: Utf. datum: Godkänt av: Godk. datum: S Torstensson/G Augustsson 2016-12-16
Läs merInventering av förorenade områden
Slutrapporten har granskats och godkänts av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Slutrapporten är därmed fastställd. Inventering av förorenade områden Slutrapport
Läs merExpertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Läs merStatusrapport. Digital Mognad i Offentlig Sektor
Statusrapport Digital Mognad i Offentlig Sektor 2019 02 Statusrapport 2019 Om Digital Förvaltning Digital Förvaltning är ett forskningskonsortium inom ramen för Swedish Center for Digital Innovation. Målsättningen
Läs merPROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (6) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(6) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET
Läs merPROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm
PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara
Läs merYrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt
Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merSLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården
SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari
Läs merProjektplan Frontdesk
Mittuniversitetet Projektplan Frontdesk ITM 2 Projektplan Frondesk 1. Bakgrund ITM har en lång bakgrund inom E-lärande och jobbar på flera fronter för att förbättra och effektivisera. Då utbudet av kurser
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merSlutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer
Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt
Läs merEffekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar
Effekter av konkurrens Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Inledning Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef,
Läs merHallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merUtvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012
Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5
Läs merSydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/
Läs merProjektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Läs merFrågor för bedömning av utvärdering av projekt
Sida 1 (11) Projekt: Projektledare: : Frågor för bedömning av utvärdering av projekt Alla projekt som genomförs bör utvärderas för att säkerställa att vi lär oss så mycket som möjligt av de insatser som
Läs merPreliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell
Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell Under mars månad i år svarade ni på en undersökning gällande Kommuners användning av sociala medier som utfördes som del av ett examensarbete
Läs merInternt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6)
Internt penetrationstest Tierps kommun Revisionsrapport Juni 2011 Erik Norman 1(6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga... 3 2. Angreppssätt... 4 2.1. Omfattning
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merPraktikfallsgruppen. Slutrapport
Praktikfallsgruppen Slutrapport Omsorg genom bredband -digitalisering i praktiken Förstudie gällande konkreta användningsfall i kommunal omsorg larmfunktion med tal kamera för nattillsyn på distans videokonferensmöjlighet
Läs merMatchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher
Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Om undersökningen Målgrupp Antal intervjuer Metod, jobbcoacher anslutna till Arbetsförmedlingen, coach via TSL och handläggare vid Trygghetsrådet,
Läs merProjekt inom utvecklingsenheten
www.pwc.se Revisionsrapport Projekt inom utvecklingsenheten Johan Lidström Januari 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Läs merSpråkSam - en nyckel till utveckling
SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.
Läs merCard Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting
Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merExamensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Läs merInnanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar
Innanförskapsakademin - Att förebygga utanförskap genom sociala investeringar Film om Innanförskapsakademin Innanförskapsakademin: Utvecklingsprogram: Förebygga utanförskap. Nyanlända och arbetssökande
Läs merSAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG
SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt
Läs merOM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas
Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen
Läs merSlutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merAktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan
Aktivitetsplan baserad på kommunikationsstrategi och plattform för fortsatt samverkan för miljömyndigheterna i Västra Götaland och Halland Innehållet i Tillsynsutveckling i Väst ska leva vidare Aktivitetsplanen
Läs merUtvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK
Utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI Presentation för och workshop med ESF:s ÖK 2016-10-04 Syfte Återföra erfarenheter från utvärderingsarbetet så här långt Bidra till engagemang Få inspel
Läs merUppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019
www.pwc.se Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019 Inledning Från och med 1 januari 2015 skärptes skollagen och det blev tydligare att en kommun löpande
Läs merGranskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport
Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...
Läs merExecutive Summary Genomlysning av genomförandeorganisationen för Örebroregionens utvecklingsstrategi
Executive Summary Genomlysning av genomförandeorganisationen för Örebroregionens utvecklingsstrategi Underlaget i denna Executive summary är baserad på rapporten Genomlysning av Genomförandeorganisationen
Läs merSumpning av havskräfta
Projektbeskrivning Sumpning av havskräfta Ett nyskapande utvecklingsprojekt hållbart fiske, landsbygdsutveckling, ökad lönsamhet - 1 - Innehållsförteckning 1. Projektidé 2. Bakgrund och initiativ 3. Syfte
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merEtt kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag
Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merGRC Morgondagens internrevision. Presentation av Trafikverkets Projektvärderingsmodell. Trafikverkets internrevision - Niklas Berggren
GRC 2017 - Morgondagens internrevision Presentation av Trafikverkets Projektvärderingsmodell ( PVM ) Trafikverkets internrevision - Niklas Berggren Presentationsupplägg Vad är projektvärderingsmodellen
Läs merEn föreslagen idé matchas mot tabell 1 och antalet fält i varje färg noteras.
Portföljstyrning och projekt i RUM Portföljstyrning Syfte Syftet med portföljstyrning är: 1. att identifiera vad som är ett projekt, en aktivitet och en arbetsuppgift samt i vilka fall ett projekt bör
Läs merATT BYGGA FÖRTROENDE
ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merGranskningsredogörelse 2013. Styrning och intern kontroll översiktlig granskning
Granskningsredogörelse 2013 Skellefteå Kraft AB Björn E Persson Styrning och intern kontroll översiktlig granskning Bakgrund och syfte Bakgrund Lekmannarevisionen har med hänsyn till risk och väsentlighet
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merKatja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
Läs merFramtagen av: Berit Hansson Slutrapport: ROS till kommunerna Diarienr: Godkänd av: Anne Gustavsson Datum: Version: 3.0
Slutrapport ROS till kommunerna Giltig fr o m: 2016-12-12 Sida 1/11 3. Publik Dokumenthistorik Version Datum Kommentar Handläggare 1 2017-01-03 Inför beslut om breddinförande Berit Hansson 2 2017-01-10
Läs merTalent Management 2013
Talent Management 2013 Bakgrund Talent Management är en viktig fråga för svenska företag. Det har andra undersökningar tydligt visat. Internationella undersökningar visar att företag som arbetar strukturerat
Läs merNationell studentrekrytering
UFV 2018/246 Nationell studentrekrytering Fastställt av universitetsdirektören 20xx-xx-xx Beredning har gjorts med portföljledningen 2018-02-08 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Mål 3 2.1 Effektmål
Läs merProjektstyrningsprocessen i VärNa
1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merLandstingets revisorer
1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på
Läs merSystemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister
Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik
Läs merStöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013
GENOMFÖRANDEPLAN 2013-03-22 1 (5) Dnr 12/6955 Ekonomi och styrning Malin Svanberg Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 1. Delprojekt Välfärdsutveckling genom
Läs mer