Systematiskt kvalitetsarbete för verksamhetsåret 2014/2015

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete för verksamhetsåret 014/01 Pedagogisk omsorg Nora kommun

2 Innehåll Rubrik 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Lokaler 1. Personal och barn 1. Arbetsmiljö. Arbetet i pedagogisk omsorg. Granskning av prioriterade mål.1 A-mål (kommunövergripande mål).1.1 Resultat, A-mål.1. Analys av resultat, A-mål. B-mål (förvaltningsövergripande mål)..1 Metod, B-mål.. Resultat, B-mål.. Analys av resultat, B-mål. C-mål (förskolans egna mål)..1 Metod, C-mål.. Resultat, C-mål.. Analys av resultat, C-mål 4. Framtida utvecklingsområden Sida

3 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Lokaler Pedagogisk omsorg i Nora kommun har under verksamhetsåret bedrivits i två olika former; en gemensam lokal i Striberg (Grindgruvan) och två dagbarnvårdare i centrum. I Striberg har verksamheten bedrivits i den gemensamma lokalen måndag-fredag. I centrum har de två dagbarnvårdarna haft verksamhet i sina egna hem måndag-onsdag och i en gemensam lokal vid Hagbyängens förskola torsdag-fredag. Lokalen i Striberg är inte godkänd att bedriva daglig verksamhet i. Bl.a. är ventilationen bristfällig, det saknas en toalett och lokalerna har även i övrigt ett renoveringsbehov. Däremot har verksamheten i Striberg en utmärkt utomhusmiljö med stora grönytor och tillgång till skog m.m. som innebär stora möjligheter till ett utforskande arbetssätt. Den gemensamma lokalen som används av dagbarnvårdarna i centrum har också ett bra läge. Den ligger i en del av en förskola och verksamheten delar då en stor utomhusgård med övriga förskolan. Där finns också tillgång till stora grönytor och det finns fina friluftsområden i närheten. Lokalerna som pedagogisk omsorg använt är inte stora, men har räckt till eftersom antalet barn inte är så högt. 1. Personal och barn Under verksamhetsåret har pedagogisk omsorg haft mellan 4,-4, heltidstjänster fördelat på fem personer (två i centrum och tre i Striberg). Av dessa fem har en person förskollärarutbildning och en person är utbildad barnskötare. Övriga har annan erfarenhet av arbete med barn, men saknar formell utbildning. Antal barn i pedagogisk omsorg har under året varierat från Totalt 9-10 barn har varit inskrivna hos dagbarnvårdarna i centrum och 8-10 barn i Striberg. Det är åldersblandade grupper i pedagogisk omsorg. 1. Arbetsmiljö Vårt systematiska arbetsmiljöarbete utgår från häftet Systematiskt arbetsmiljöarbete i Nora kommun. Arbetsmiljöfrågor lyfts som en punkt vid varje arbetsplatsträff. Under året har lokalerna i Striberg varit en stor arbetsmiljöfråga eftersom det länge varit oklart hur det ska bli med eventuell renovering. Denna fråga har påverkat eftersom framtiden för verksamheten i och med detta varit osäker. I början på 01 fattades politiskt beslut om att inte renovera och därmed hitta andra lokaler att bedriva verksamheten i. Då började processen att försöka hitta andra lösningar till hösten 01. Oron för hur det ska bli har varit stor, både hos personal och föräldrar.. Arbetet i pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg erbjuds som ett alternativ till förskola. Verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande och utformaas så den förbereder barnen för fortsatt lärande. Till skillnad mot förskola är inte pedagogisk omsorg en egen skolform. Verksamheten styrs främst genom kap i Skollagen. Förskolans läroplan är vägledande men inte styrande.

4 I den pedagogiska omsorgen erbjuds barnen en god omsorg och en variation av olika aktiviteter, t.ex. fri och styrd lek inomhus och utomhus, utflykter med olika undersökande/upptäckande inslag, skapande arbete, språksamlingar m.m. En stor del av verksamheten ägnas också åt kontinuerliga samtal om värdgrundsfrågor. Det övergripande gemensamma arbetet under verksamhetsåret har varit före Bornholm. All personal inom barnomsorgen i Nora kommun har deltagit i en studiecirkel bestående av fem tillfällen. Syftet är språkutveckling och förberedande läs- och skrivinlärning. Mellan tillfällena har man genomfört olika uppgifter, samlingar m.m. Samlingarna har bl.a. bestått av rim, ramsor, sånger, sagor m.m. som återkommit och utvecklats under året. Överlag har barnen visat intresse, men i olika omfattning för olika innehåll.. Granskning av prioriterade mål.1 A-mål (kommunövergripande mål) A1: Våra verksamheter bedriver ett aktivt miljöarbete (källsortering) A: Våra verksamheter ska bedrivas ansvarsfullt och effektivt (ev. budgetavvikelse) A: Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet (resultat på föräldraenkät) A4: Våra verksamheter ger bra service och bemötande (resultat på föräldraenkät) A: Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande (resultat på föräldraenkät) A6: Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser (antal kommunala praktikplatser i vår verksamet och antal företagsbesök) A7: Vår personal utvecklas och känner stolthet, trygghet och glädje i sitt arbete (resultat på personalenkät och frågor på arbetsplatsträffar m.m.) A8: Ökad jämställdhet inom verksamheterna (andel män och arbetet med barnen) A9: Hög kompetens och behörighet i verksamheterna (andel förskollärarlegitimation).1.1 Resultat, A-mål Vi har utvärderat målen enligt de styrmått som kommunen bestämt (står i parentesen efter varje mål ovan). A1: Pedagogisk omsorg källsorterar i den mån det är praktiskt möjligt. En försvårande omständighet har i Striberg varit att vi inte haft någon som kan hämta avfallet. A: Pedagogisk omsorg har en positiv budgetavvikelse i juni 01. Det är främst beroende av att en person som är långtidsfrånvarande inte ersatts pga ett lågt barnantal i verksamheten. A-: utifrån resultat på föräldraenkäten 01 Antal svar på föräldraenkäten 01 var 4 av 19 (1 %). 014 var det 8 av (6 %).

5 FRÅGEOMRÅDE ANDEL POS. SVAR ANDEL NEG. SVAR ANDEL VET EJ Trygghet 90 % 94 % 10 % 0 % 0 % 6 % Info/service/bemötande 96 % 77 % 4 % % 0 % 18 % Inflytande 90 % 7 % 10 % 11 % 0 % 17 % Gröna siffror 01 betyder en förbättring jämfört med föregående år. Röda siffror betyder en försämring mot föregående år. A6: Under verksamhetsåret har vi inte haft några praktikanter i pedagogisk omsorg. Polisen har varit och hälsat på i Striberg, med polisbilen. Barn hos dagbarnvårdare i centrum har fått åka med sopbilen en bit. A7: Det har varit spännande och utvecklande med delvis nya kollegor och en ny chef. Den ovissa situationen gällande hur det ska bli med pedagogisk omsorg i framtiden har dock tagit mycket kraft och engagemang under året. Arbetet med flytten av verksamheten i Striberg har också krävt mycket kraft och tid. A8: Andelen män i vereksamheten har ökat med en person, då chefen är man. I arbetet med barnen bedrivs kontinuerligt ett jämställdhetsarbete genom samtal om olika könsroller, yrken, färger på kläder m.m. A9: För pedagogisk omsorg finns inget krav på högskoleutbildad personal. Personalen ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Samtlig personal i pedagogisk omsorg uppfyller det kravet..1. Analys av resultat, A-mål Detta år har andelen svar på föräldraenkäten minskat, från ca 6 % till 1 %. En delförklaring till det kan vara den osäkra situation som varit under året gällande pedagogisk omsorgs framtid och lokalerna i Striberg i synnerhet. Många föräldrar känner sig överkörda och det kan ha inneburit att de inte ser någon mening med att svara på enkäten. Jämfört med 014 har vi nått ett mer positivt resultat på fyra av sex frågeområden i enkäten. Det är svårt att dra bra slutsatser eftersom svarsfrekvensen är så låg. Vi kan dock konstatera att de föräldrar som svarat överlag är mycket nöjda med personalen och verksamheten. De önskar mer information om verksamhetens arbetsplaner och lokala mål samt bättre information, dialog och bemötande från verksamhetens chef. Till hösten 01 startar vi nu upp gemensam verksamhet i nya lokaler, med ett ökat samarbete mellan dagbarnvårdarna i Nora kommun. Det ger nya möjligheter och utmaningar att möta. När vi nu vet att vi får vara kvar i de nya lokalerna ger det förutsättningar till en bättre trygghet. Området information/service och bemötande har förbättrats sedan föregående år. Vi har nu ett arbete att göra att ytterligare förbättra det och informera bättre om vårt arbete och våra lokala planer, liksom att diskutera och tydliggöra förväntningar på oss. Vi behöver också förbättra samverkan och dialog mellan chef och föräldrar. En fungerande samverkan med diskussioner kring uppdrag och förväntningar är mycket viktigt att nå. Tidigare har det inte funnits formella forum för samverkan, t.ex. föräldramöten eller föräldraråd. Det kan vara en bra idé att start det nu. Även vår hemsida behöver uppdateras. Vi har diskuterat att starta en blogg men vet inte om vi kan ordna det. 4

6 . B-mål (förvaltningsövergripande mål) B1: En förbättrad föräldrasamverkan B: Ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och personal B: En förbättrad information och service via hemsidor..1 Resultat, B-mål Svarsfrekvensen på föräldraenkäten har tyvärr minskat ganska mycket, från 6 % till 1 %. På frågeområdet information/service har vi nått en förbättring. Andelen positiva svar har ökat från 77 % till 96 % och andelen negativa svar har minskat från % till 4 %... Analys av resultat, B-mål I enkätresultatet ser det ut som att delaktigheten från föräldrar minskat. Det är inte en bild vi känner igen. Personalen upplever att föräldrasamverkan är god och att delaktigheten är bra. När det gäller verksamheten i Striberg är det dock många som är missnöjda och känner sig överkörda av beslutet att inte vara kvar i Striberg. Vi behöver fortsätta arbeta för att nå ett bättre resultat även på enkäterna i framtiden. Samverkan behöver också förbättras på nivån chef-föräldrar.. C-mål (verksamhetens egna mål) C1: Språk/språkförståelse..1 Metod, C-mål För att nå verksamhetens egna mål (C-mål) har vi arbetat med följande metoder: Före Bornholmsmodellen Språkljudslek Bokläsning Lekskrivning med finskrivsbok till varje barn Vi pratar och lyssnar mycket på våra barn Sång och musik Tittat lite på teckenspråk.. Resultat, C-mål Vi har upplevt att den språkliga utvecklingen hos våra barn har gått framåt och intresset för ljud och språk är väldigt aktivt. Dock är det svårt att mäta eftersom ett tydligt och mätbart mål saknas.

7 .. Analys av resultat, C-mål Det prioriterade mål som sattes inför verksamhetsåret var inte tillräckligt tydligt och avgränsat för att kunna mätas och utvärderas fullt ut. I framtiden behöver målet formuleras på ett sätt som underlättar utvärdering. Det har varit svårt att hitta bra tillfällen/tid till Bornholmssamlingarna och det var också svårt att hitta materialet som hör till. Men vi har uppskattat materialet Före Bornholmsmodellen. Vi pratar mycket med barnen och lyssnar på dem. Det stimulerar dem till fortsatt språkutveckling och utvecklar deras språkförståelse. 4. Framtida utvecklingsområden Ny organisation/trygghet Från hösten 01 är pedagogisk omsorg i Nora kommun mer samlad och vi behöver inte längre oroa oss för hur det ska bli med lokalerna. En av dagbarnvårdarna i centrum går i pension i september/oktober och den andra kommer att arbeta vissa dagar i den gemensamma lokalen. Den nya organisationen ger förutsättningar till bättre samarbete men ställer också krav på att starta upp något delvis nytt tillsammans och skapa en trygg, lärorik och utvecklande miljö för alla barn. Vi behöver arbeta systematiskt med trygghetsfrågor. Samverkan med föräldrar Föräldrasamverkan på en mer övergripande nivå behöver utvecklas. Föräldrarna är en avgörande resurs för barnens utveckling. Det är därför viktigt att de är fullt insatta i vad vi gör, hur vi gör det och vad det syftar till. Vi behöver tydliggöra det ytterligare och vi behöver också skapa forum för övergripande dialog om verksamheten, dess kvalitet och utveckling. Tydligt mål Det prioriterade mål som vi väljer behöver vara mer genomarbetat, tydligare och mätbart. 6