Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret Dalkarlsbergs förskola och fritidshem Bygdens centrum för gemenskap, lek lärande och utveckling Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Dalkarlsbergs förskola/fritidshem. Underlag för granskningsmetoderna har varit Nora kommuns årliga föräldraenkät, förskolans förälder/personalenkät och reflektion och diskussion i arbetslaget. Två av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning I årets kvalitetsarbete utvärderar vi de förvaltningsövergripande verksamhetsmålen, A-mål och de verksamhetsspecifika B-målen. I granskningarna använder vi oss av Nora kommuns årliga föräldraenkät och reflektion och diskussion i arbetslaget. I det områdesspecifika C-målet ligger focus på språket där vi vill främja varje enskilt barns möjligheter att utveckla sitt språk och upptäcka glädjen i att kommunicera med andra. Verksamhetens förutsättningar Dalkarlsberg är en historisk gruvby som ligger 18 km sydväst om Nora. Förskolan/fritidshemmet ligger i ett för bygden typiskt rödmålat hus. I huset finns två våningar, Solen och Regnbågen. Fritidsbarnen går sin skolgång på Gyttorpskolan. Arbetslaget består av 3 pedagoger fördelat på 3,00 tjänst. Från årsskiftet förändrades kombinationstjänsten kok/pedagogisk personal till enbart arbete i barngrupp med syfte att förbättra den pedagogiska kvalitén. Det innebar att förskolans mat nu tillagas i kommunens produktionskök och levereras dagligen. Våra lokaler städas varannan dag. Vår förskolechef har även ansvar för Gyttorps förskola, Hagbyängens förskola och Södra Hagas förskolor. Det pedagogiska utvecklingsarbetet, arbetsmiljön och verksamhetsfrågor behandlas på de gemensamma arbetsplatsmötena. En gång i månaden har arbetslaget tillsammans med förskolechef arbetsplatsmöten. Ett kalendarium upprättas varje termin. Arbetet i förskolan Förskolan har ett nära samarbete med fritidshemmet där små och stora barn inspireras av varandras lekar och aktiviteter. Vi har nära till skogen och lagar ibland vår mat över öppen eld. I förskolan/fritidshemmet vill vi skapa ett gott socialt klimat där glädje och trygghet spelar en stor roll. Vi arbetar framför allt med att skapa en trygg miljö där lek och sång har stor betydelse. Vi arbetar tematiskt utifrån barnens intressen och våra temaarbeten dokumenteras och avslutas med vernissage/uppvisningar. Vi arbetar efter Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång.

3 Kartläggningen startar redan i förskolan med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal enligt materialet TRAS. Pedagogerna tittar på de barn som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. Arbetslaget har under verksamhetsåret utbildat sig i materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Övrig kompetensutveckling har varit nätverkande och fortbildning tillsammans med kostorganisationen kring Bra mat i förskolan och remissförslag till det kommande kostpolitiska programmet som ska tas i kommunen. Under våren anordnades ett uppskattat Förskolekonvent i Lindesberg där pedagoger från norra länsdelen deltog. Arbetet med likabehandling Vi arbetar med barngruppens sociala relationer och stärker barnen i deras konflikthantering. I verksamheten strävar vi efter att stärka barnens självkänsla genom att alla barn blir sedda, hörda och lyssnade på. Vi arbetar med att påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för de demokratiska värderingar som ska råda i förskolan. Vi strävar efter att barnen utvecklar respekten och empatin för varandra. Trygghetsplanen utvärderas årligen och efter kartläggning upprättas en ny. Samarbete Förskolan/fritidshemmet har en lokal föräldrastyrelse där föräldrar och personal jobbar för verksamhetens bästa och för att den ska vara ett centrum för hela bygden. Styrelsen har representation från både föräldrar och personal och de träffas varannan månad för att utveckla formerna mellan hem och förskola/fritidshem. Vi samarbetar med föräldrarna genom utvecklingssamtal, föräldramöten, traditionsenliga fester/arbetsdagar och i den lokala föräldrastyrelsen. Förskolechef och Elevhälsans specialpedagog träffas varje månad i ett möte, Förskoleteam (FT). Förskoleteamets uppgift är att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att främja barns lärande, positiva utveckling och hälsa. Avdelningspersonalen har handledning av specialpedagog vid minst ett tillfälle/termin eller vid behov. Förskolechefen deltar när möjlighet finns. En handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem började användas under våren med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. Dalkarlsbergs förskola har ännu inte börjat arbeta efter handlingsplanen eftersom det i år inte är något barn i den åldersgruppen. Utvecklingsmål A och B-målens granskningsmetoder har varit reflektion och analys i arbetslaget av Nora kommuns årliga föräldraenkät. År 2015 slutfördes 9 svar i förskolan mot 3 år 2014.

4 Fritidshemmets slutförda svar år 2015 var detsamma som föregående år, 2 st. Nora kommuns årliga personalenkät har ännu inte genomförts. A-mål Förvaltningsövergripande verksamhetsmål med styrmått A-mål. Våra verksamheter driver ett aktivt miljöarbete. Vi källsorterar utifrån våra förutsättningar. Vi källsorterar kartong och papper, glas, plast, matrester och plåtburkar men vi är inte miljöcertifierade. A-mål. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet. Styrmått Trygghetsindex ska öka till minst 87 %. Fritidsenkät år % - år %. Förskolans enkät år ,4 % - år ,8 %. Förskolans föräldraenkät visar att 22 % svarade att de vet ej om förskolan tydligt arbetar för att vara fri från diskriminering/kränkande behandling. Detta måste vi ta till oss och tänka på, vi hade 100 % i föregående enkät. En fråga som oroar oss är att vi har vårdnadshavare som inte vet om barnet känner sig trygg i förskolan och att vi har tappat från 100 % stämmer mycket bra till bara 78 % på påståendet mitt barn känner sig trygg i förskolan. Vi tror att det grundar sig i att det har varit en omorganisation på förskolan och att det tar tid att arbeta in nya rutiner som passar barnen och verksamheten. Vi i personalen måste även bli tydligare på att tala om för vårdnadshavaren vad barnet har gjort och upplevt på förskolan så att de får en större inblick i verksamheten. Förtroendet för förskolechefen har ökat betydligt. Styrmått; Trivselindex för föräldrar i enkät ska öka till minst 75 %. Förskolan år % - år %. Fritids år % - år %. Vi har gått från 100 % stämmer mycket bra till 78 % på frågan mitt barn trivs på förskolan. Vad kan det bero på? Vi kan tänka oss att det är omorganisationen från att vara två delade grupper till att vara alla tillsammans och ha gruppindelning utifrån ålder som ligger till grund för detta. A-mål. Våra verksamheter ger bra service och bemötande. Styrmått; Bemötande index i föräldraenkäten ska öka till minst 83 %. Förskola år % - år %. Fritids år % - år %. Från 100 % stämmer mycket bra till 78 % på frågan om personalen ger ett bra bemötande är även detta något vi måste ta till oss. Vi måste tänka på att vara professionella i bemötandet av föräldrar och noga tänka igenom vad vi säger och vilka ord vi använder så att det inte kan missuppfattas. Förskolechefens bemötande har blivit bättre anser vårdnadshavarna. Styrmått; Info/serviceindex föräldraenkät ska öka till minst 80 %. Förskola år ,6 % - år %. Fritids år ,3 % - år %. Här har vi förbättrat oss. Vi har mailat ut information och detta verkar vara den rätta vägen för att nå vårdnadshavarna. A-mål. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande. Föräldrainflytande ska öka till minst 75 %. Förskolan år ,2 % - år ,4 %. Fritids år % - år %. Vid en jämförelse av förskolans enkät och fjolårets så har vi förbättrat oss kring inflytande men det finns fortfarande en hel del att arbeta med. Vi i personalen måste bli tydligare på att visa att det vårdnadshavarna säger är viktigt för oss och att vi lyssnar och tar till oss av det de säger. Förskolechefens ansvar för bra samverkan/dialog med vårdnadshavarna har blivit mycket bättre än vad föregående enkät visar. A-mål. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser. Förskolan har varit och besökt en bondgård.

5 B-mål Verksamhetsspecifika B-mål Förbättrad föräldrasamverkan. Vi har haft en arbetsdag och drop-in fika under lekåret och kring detta är bara positiva åsikter från vårdnadshavarna. Vi har lyft Trygghetsplanen i Brukarstyrelsen och på ett föräldramöte och bett om åsikter och synpunkter. Om fler vårdnadshavare svarade på enkäterna som vi dels på förskolan och förvaltningen lämnar ut skulle föräldrarna ha större möjligheter att påverka verksamheten. Vi har även lämnat ut ett informationsbrev till vårdnadshavarna och bett om önskemål kring vad de tycker att vi ska arbeta med under nästa lekår. B-mål Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgrupp. Vi är nu två pedagoger som dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet. Förut har det varit en pedagog och förskolechefen som har dokumenterat. Det systematiska kvalitetsarbetet tas upp i Brukarstyrelsen och på föräldramöten. B-mål Förbättrad information och service via hemsidor. Våra informationsbrev mailas ut till vårdnadshavarna och läggs ut på förskolans hemsida. C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Främja språket i förskolan och fritidshemmet. Bakgrund Under detta lekår kommer vi arbeta med att utifrån varje enskilt barn skapa goda möjligheter till att utveckla sitt språk och upptäcka glädjen i att kommunicera med andra. Koppling till läroplanen I styrdokument, Lpfö 98, reviderad 2010 står det under: Utveckling och lärande s. 10. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Frågeställning Främjas språket i förskolan och fritidshemmet? Metod Samtal mellan barn och barn, barn och pedagog och pedagog och pedagog. Språklekar. Flanosagor. Rim och Ramsor. Sånger. Alla pedagoger genomför en utbildning som heter Före Bornholmsmodellen. Denna utbildning går ut på att ge pedagogerna verktyg för att utveckla och stärka barns språkliga medvetenhet. Granskning / Metod för utvärdering

6 En föräldraenkät lämnas ut i november månad och en i maj månad. Pedagogerna svarar på en enkät i november månad och en i maj månad. Barnen får svara på några frågor i anslutning till en samling som ser lika ut i november månad och i maj månad. Utvärdering/reflekterande samtal i arbetslaget kring utbildningen Före Bornholmsmodellen. Resultat Svarsfrekvensen har varit låg, både hos vårdnadshavare och pedagoger. Men utifrån de inlämnade enkäterna kan vi se följande resultat. I november månad använde sig ingen pedagog av Före Bornholmsmodellen. Utifrån enkätsvaren i maj månad arbetade alla pedagogerna med Före Bornholmsmodellen, minst tre gånger i veckan. Utifrån enkätsvaren har användandet av olika språkmaterial och språklekar ökat från november till maj. Tillexempel kan nämnas Babblarna. Användandet av flanosagor, rim och ramsor och sånger, cd sagor och böcker i det språkstimulerande arbetet har ökat sedan första enkäten. I November månad svarade 7 (9 av 20) vårdnadshavare att de upplever att förskolan/fritidshemmet arbetar för att stärka barnets språkutveckling. I maj månad svarade alla (5 av 20) att de upplever att Förskolan/fritidshemmet arbetar för att stärka barnets språkutveckling. Utifrån enkätsvaren (9 av 20 enkäter) i november trodde alla 9 vårdnadshavare att vi sjunger, läser, använder rim och ramsor, samtalar och lyssnar på barnen. Medan svaren i maj (5 av 20) visade att 2 vårdnadshavare inte vet om vi sjunger och läser böcker för barnen, eller arbetar med något språkstimulerande material. I november använde sig 3 av 9 vårdnadshavare av rim och ramsor hemma medan alla sjunger och läser böcker hemma. I maj använde 4 av 5 rim och ramsor hemma, medan 3 av 5 läser böcker och sjunger. Barnen har tillsammans med en pedagog samtalat kring en samling. Pedagogen använde sig av flanosagan lilla Anna och trollerihatten vid båda tillfällena. Analys Svarsfrekvensen har varit låg från pedagogerna, men utifrån det vi kan se har medvetenheten kring språk och språkutveckling ökat hos pedagogerna. Användandet av tillexempel flanosagor, rim och ramsor har även det ökat vilket vi anser är bra. Att använda sig av olika ingångar till språkligt lärande menar vi ger fler barn möjlighet till ett lustfyllt och roligt lärande. Före Bornholmsmodellen har använts. Materialet som följde med modellen har använts och testats. Pedagogerna anser att modellen och upplägget är bra, men att materialet har varit svårt att få tag på. Pedagogerna kommer att fortsätta arbeta med Före Bornholmsmodellen men med ett egenkomponerat material. Svarsfrekvensen har varit låg från vårdnadshavare, men utifrån enkätsvaren ser vi skillnader mellan svaren i november och svaren i maj. Vårdnadshavarna anser att vi pedagoger inte

7 sjunger, använder oss av rim och ramsor, läser, lyssnar och samtalar med barnen i lika stor utsträckning utifrån svaren i maj som i november månad. Pedagogerna tar till sig av svaren och skall bli tydligare på att lyfta det vi arbetar med på förskolan/fritidshemmet. Utifrån samtalen med barnen kring en samling som utgick ifrån lilla Anna och trollerihatten så blev samtalet att handla om att det kom fel saker ur hatten och att det bara blev tokigare och tokigare. Pedagogen som höll i samlingarna anser att det blev ett givande samtal där barnens tankar lyftes och funderingar lyftes, finns det trollerihattar?. Inget barn hade någon trollerihatt hemma. Att följa barnens tankegångar anser pedagogen är givande och barnen lärde sig snabbt att föra samtal med varandra utan att pedagogen behövde lägga sig i samtalet. Bedömning av måluppfyllelse Pedagogerna anser att vi har uppnått målet med att främja språket i förskolan/fritidshemmet. Lärdomar Pedagogerna har insett att det är svårt att få in enkäter som kan ligga till grund för en bedömning av verksamheten. Här får vi använda oss av andra mätmetoder vid kommande kvalitetsarbete. Åtgärder för utveckling Inför nästa verksamhetsår har vi målformuleringar från politikernivå, A-mål. B-mål som har satts av förvaltningen utifrån föräldraenkäten som besvarades under våren Arbetslaget har påbörjat diskussionen om nästa verksamhetsårs utvecklingsområde, förskolans C-mål. Detta C-mål kommer att handla om kränkande behandling. Utvärdering Trygghetsplan Arbetet kring det förebyggande arbetet angående kön, könsidentitet eller könsuttryck har gett ett gott resultat. Vi ser att barnen kan ta andra roller i lekar än de traditionella könsrollerna. Men vi ser att det är lätt att barnen faller tillbaka till det traditionella om vi pedagoger inte lyfter ämnet och diskuterar det med barnen i olika sammanhang. Att få barnen att se till de färdigheter och kunskaper som kamraterna har är en stor utmaning, här har vi jobbat på mycket kring att lyfta vad det enskilda barnet är bra på. Vi har även anpassat gruppindelningar utifrån kunskap och färdigheter i stället för ålder. Detta har hjälpt barnen att se att man kan vara bra på olika saker trots att man är lika/olika gammal. Att lyfta det barnet är bra på ser vi har stärkt dessa barns ställning i barngruppen och att det har bidragit till att de lättare kan komma in i gruppen. Vi fick åsikter från vårdnadshavare att vi skulle beskriva mer ingående HUR vi går till väga i det förebyggande arbetet. Detta tar vi till oss och arbetar vidare med i nästa Trygghetsplan.