Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret Dalkarlsbergs förskola och fritidshem Bygdens centrum för gemenskap, lek lärande och utveckling Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Dalkarlsbergs förskola/fritidshem. Granskningsmetoder av förskolans områdesspecifika C-mål har varit reflektion, pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Två av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Nora kommuns årliga föräldraenkät kommer att genomföras hösten 2016 och det innebär att förvaltningsövergripande verksamhetsmål, A-mål och verksamhetsspecifika, B-mål kommer att redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. I det områdesspecifika C-målet ligger focus på pedagogisk dokumentation som verksamhetsförändring. Verksamhetens förutsättningar Dalkarlsberg är en historisk gruvby som ligger 18 km sydväst om Nora. Förskolan/fritidshemmet ligger i ett för bygden typiskt rödmålat hus. I huset finns två våningar, Solen och Regnbågen. Fritisbarnen går sin skolgång på Gyttorpskolan. Arbetslaget består av 3 pedagoger fördelat på 3,00 tjänst. Förskolans mat tillagas i kommunens produktionskök och levereras dagligen. Kokerskan från Gyttorps förskola kommer på eftermiddagen och diskar, förbereder frukost och mellanmål, beställer mat och städar köket. Våra lokaler städas varannan dag. Vår förskolechef har även ansvar för Gyttorps förskola, Hagbyängens förskola och Södra Hagas förskolor. Det pedagogiska utvecklingsarbetet, arbetsmiljön och verksamhetsfrågor behandlas på de gemensamma arbetsplatsmötena. En gång i månaden har arbetslaget tillsammans med förskolechef arbetsplatsmöten. Ett kalendarium upprättas varje termin. Från och med år 2016 beräknas förskolans resurstilldelning enligt en barnpengs modell. Arbetet i förskolan Förskolan (har ett nära samarbete med) och fritidshemmet är i samma lokaler, där små och stora barn inspireras av varandras lekar och aktiviteter. Vi har nära till skogen och lagar ibland vår mat över öppen eld. I förskolan/fritidshemmet vill vi skapa ett gott socialt klimat där glädje och trygghet spelar en stor roll. Vi arbetar framför allt med att skapa en trygg miljö där lek och rörelse (sång) har stor betydelse. Vi arbetar tematiskt utifrån barnens intressen och våra temaarbeten dokumenteras och avslutas med vernissage/uppvisningar och läggs ut i förskolans blogg.

3 Årets fortbildningsinsatser har handlat om kommunikation, ICDP vägledande samspel, Barnkonventionen, Före Bornholm och specifikt om AKK, Alternativ kompletterande kommunikation. Rådgivare från SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten och specped, kurator och psykolog från Noras Elevhälsa har hållit i fortbildningstillfällena. Del av vårens fortbildningsdag höll Karin Svärdh i, musikpedagog och vinnare av Örebro kommuns pedagogiska pris Karin inspirerade med sång, musik och glädje samtidigt som hon berättade om sitt projekt SångLärKan. Det har upplevts positivt att ha halva gemensamma fortbildningsdagar och även fått tid för det kollegiala lärandet i resp förskolas utvecklingsarbete. I Nora kommuns förskolor och grundskolor arbetar vi efter dokumentet Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. I Noras förskolor använder vi oss av materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Vi använder oss också av materialet TRAS som är en kartläggning med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Pedagogerna tittar på de barn som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. I förskolan har vi arbetat med Före Bornholmsmaterialet och det är fortsatt bra medvetenhet om språk och språkutveckling hos personalen. Vi har använt tecken och AKK en del, och vill fortsätta med det, då vi ser att barnen gärna använder tecken. Vi har kommit i gång med förskolans blogg och vill fortsätta utveckla den, då vi får bra respons från många föräldrar. Vi har fått utbildning i AKK / tecken och bildmaterial och har även använt mycket bilddokumentation på väggarna i hallen och visat saker som barnen har gjort, bilder och annat material, innan de har tagit hem det. Vi har också etablerat kontakt med biblioteket i Nora, och har haft besök av bibliotekarie som läst och berättade flano-sagor för två grupper av barn, delat efter ålder. Vi fick låna böcker och ska fortsätta få hit böcker till en egen bokhylla, för att fokusera på läsning. Bloggen har också visat sig vara en bra hjälp för barn och föräldrar så de kan samtala om vad som händer i förskolan. Arbetet med likabehandling Vi arbetar med barngruppens sociala relationer och stärker barnen i deras konflikthantering. I verksamheten strävar vi efter att stärka barnens självkänsla genom att alla barn blir sedda, hörda och lyssnade på. Vi arbetar med att påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för de demokratiska värderingar som ska råda i förskolan. Vi strävar efter att barnen utvecklar respekten och empatin för varandra. Trygghetsplanen utvärderas årligen och efter kartläggning upprättas en ny.

4 Samarbete Förskolan/fritidshemmet har en lokal föräldrastyrelse där föräldrar och personal jobbar för verksamhetens bästa och för att den ska vara ett centrum för hela bygden. Styrelsen har representation från både föräldrar och personal och de träffas varannan månad för att utveckla formerna mellan hem och förskola/fritidshem. Vi samarbetar med föräldrarna genom utvecklingssamtal, föräldramöten, traditionsenliga fester/arbetsdagar och i den lokala föräldrastyrelsen. Under lekåret har vi haft en arbetsdag och Luciafirande och fått positiv respons från vårdnadshavarna. På föräldramötena har vi haft besök av 2 specialpedagoger som berättade om ICDP Vägledande samspel och om Familjecentralens arbete och vad de kan erbjuda föräldrar och barn. Infobrev till vårdnadshavarna har skickats ut två ggr/termin och vi har startat en blogg som är länkad via förskolans hemsida. Förskolechef och Elevhälsans specialpedagog träffas varje månad i ett möte, Förskoleteam (FT). Förskoleteamets uppgift är att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att främja barns lärande, positiva utveckling och hälsa. Avdelningspersonalen har konsultation av specialpedagog vid minst ett tillfälle/termin eller vid behov. Förskolechefen deltar när möjlighet finns. En handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem började används med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. Dalkarlsbergs förskola har använt dessa överlämningspapper till de 4 barn som skall börja i förskoleklassen i Gyttorp hösten Utvecklingsmål A-mål Förvaltningsövergripande verksamhetsmål med styrmått A-mål. Våra verksamheter driver ett aktivt miljöarbete. Vi källsorterar utifrån våra förutsättningar. Vi källsorterar kartong och papper, glas, plast, matrester och plåtburkar men vi är inte miljöcertifierade. A-mål. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet. Granskas efter höstens A-mål. Våra verksamheter ger bra service och bemötande. Granskas efter höstens A-mål. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande. Granskas efter höstens A-mål. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser. Förskolan/fritidshemmet har en lokal föräldrastyrelse där föräldrar och personal jobbar för verksamhetens bästa och för att den ska vara ett centrum för hela bygden.

5 B-mål Verksamhetsspecifika B-mål Förbättrad föräldrasamverkan. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgrupp. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrad information och service via hemsidor. Granskas efter höstens C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Vi använder pedagogisk dokumentation som verksamhetsförändring. Bakgrund Under detta lekår har vi arbetat med vår pedagogiska (information) dokumentation. Verksamhetsförändring kan innebära många saker, både i det stora och det lilla. Det kan innebära hur vi organiserar verksamheten, men också vad vi tillför barngruppen i nytt material. Dokumentationen får mening när vi använder den för att utveckla våra tankar, reflekterar tillsammans, pedagoger och barn. Koppling till läroplanen I styrdokument, Lpfö 98, reviderad 2010 står det under: Uppföljning, utvärdering och utveckling: Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Frågeställning Använder vi pedagogisk dokumentation som verksamhetsförändring? Metod

6 Skapa en blogg för pedagogisk dokumentation. Vad, hur, varför dokumentet. Vi pratar med barnen om vad vi skall ha för (tema) projekt, vi diskuterar kring hur vi går vidare med (temat) projektet och vad vi lärt oss vid(temats) projektets slut. Vi dokumenterar barnens utveckling genom TRAS och genom dokumentet med molnen 2 gånger per termin. Terminshjul med grovplanering. Granskning / Metod för utvärdering Vid varje APT har arbetslaget reflekterande samtal kring förskolans pedagogiska dokument/litteraturstudier. Vad, hur, varför dokumentet. Samtal med de äldre barnen om vi använder pedagogisk dokumentation och om vad det är som vi har upptäckt med den i december och april. Resultat Vi har använt oss av materialet TRAS som är en kartläggning med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Vi dokumenterar på de barn som är 2 resp 4 år samt det enskilda barnets utveckling har förts i moln-dokumentet. Ett terminhjul med grovplanering har upprättats. Vad, hur, varför dokumentet har inte används. Vi har skapat en blogg och vi har samtalat med de större barnen om bloggen och hur vi kan följa det vi har arbetat med, och även vad vi ska visa i bloggen och i bildmaterialet vi har i hallen, på låg höjd, så både barn och föräldrar kan se och samtala om. Bilderna samlas senare i en pärm som ligger vid ytterdörren, tillgänglig för alla. Vi har skickat ut en enkät om bloggen till alla föräldrar. Det skickades ut enkät till 15 familjer, vi fick svar från 10 familjer ( 75 % svarsfrekvens). Svar : Positiv till bloggen: 6 Har läst bloggen: Ja: 8 Nej: 2 Negativ till bloggen: 0 1 svar om att det kan vara svårt att hitta bloggen på internet. Analys

7 Flera av personalen i arbetslaget har varit helt/delvis sjukskrivna/föräldralediga vilket medfört mer arbete på många vis. Vi har också haft 3 inskolningar med 1 åringar under våren. Så Vad, hur varför dokumentet har inte använts. De reflekterande samtalen har inte förts vid APT:erna utan vi har samverkat med Gyttorps förskola och haft erfarenhetsutbyte vid två kompetensutvecklingstillfällen kring pedagogisk dokumentation. Svarsfrekvensen var relativt låg på föräldraenkäten men vår analys är att vårdnadshavarna är positiva till bloggen och att vi kommer fortsätta med den. Bedömning av måluppfyllelse Pedagogerna anser att vi har kommit en bit på väg med att använda pedagogisk dokumentation och att vi vill fortsätta utveckla arbetet med det. Måluppfyllelsen är delvis uppnådd. Lärdomar Vi upplever att det är enklare att arbeta med blogg och bildmaterial riktat till alla barn och föräldrar, än att göra egna bildböcker till varje barn, något som tar väldigt mycket tid. Åtgärder för utveckling Under nästa verksamhetsår kommer vi fortsätta att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation.