Systematiskt Kvalitetsarbete för Läsåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Läsåret Södra Haga förskola Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens förutsättningar... 2 Lokaler, personal och barn... 2 Arbetsmiljö... 2 Arbete och pedagogik... 2 Insatser/förändringar under året... 3 Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer 3 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever... 4 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende elevhälsoteamens arbete.. 4 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 4 Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero... 4 Kvalitetsredovisning för förskola... 5 Granskning av prioriterade mål... 5 Utvecklingsmål 1; Alla barn kan påverka verksamheten... 5 Koppling till läroplaner... 5 Frågeställning... 5 Granskning/metod... 5 Resultat... 5 Analys... 6 Bedömning och måluppfyllelse... 6 Lärdomar... 6 Utvecklingsmål 2; Vi planerar den pedagogiska verksamheten i de åldersindelade grupperna efter den reviderade läroplanen... 6 Koppling till läroplaner... 6 Frågeställning... 7 Granskning/metod... 7 Resultat... 7 Analys... 7 Bedömning och måluppfyllelse... 7 Lärdomar... 7 Framtida utvecklingsområden

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet På Södra Haga förskola har alla pedagoger deltagit i kvalitetsarbetet och har genomfört granskningar med hjälp av barnintervjuer, observationer och reflekterande samtal. Även barn och föräldrar har deltagit i kvalitetsarbetet. Några av pedagoger har ansvarat för sammanställningen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med rektor/förskolechef. Rektor/förskolechef ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Hösten 2011 års granskning av prioriterade mål redovisas i föregående kvalitetsarbete. I års kvalitetsarbete redovisar vi våren 2012 års prioriterade målområde. Nästkommande systematiska kvalitetsarbetet kommer att redovisas läsårsvis. Verksamhetens förutsättningar Lokaler, personal och barn Södra Haga förskola ligger i ett lugnt villaområde i stadsdelen Haga. Förskolan har barn i åldrarna 1-5 år och antalet inskrivna barn varierar mellan 35 till 39. Personalen består av 4 förskollärare och 3 barnskötare (6,0 tjänst) och en kokerska som även har lokalvården i sin tjänst. Rektor/förskolechef har även ansvar för Gyttorp förskola/skola/fritidshem och Dalkarlsberg förskola/fritidshem. Det är många små rum i förskolans lokaler och det upplevs ibland trångt. Under hösten hade personalgruppen och förskolechef arbetsplatsmöten var tredje vecka på dagtid. Det fanns en stående dagordning och mötena protokollfördes. Arbetsmiljö Pga. av kommunens besparingsmål upphörde uppdraget som utvecklingspedagog och ITpedagog från vårterminen. Det har inneburit att det pedagogiska utvecklingsarbetet, arbetsmiljö och verksamhetsfrågor har fått behandlats på de gemensamma arbetsplatsmötena som har förlagts på kvällstid en gång i månaden. Ett kalendarium har upprättats och mötena har protokollförts. På tisdagar har delar av arbetslaget haft reflekterande samtal. Förskolans lokala samverkansgrupp behandlar främst arbetsmiljö och verksamhetsfrågor och består av förskolechef och fackliga företrädare. Arbete och pedagogik Södra Haga förskola arbetar med barns språk, skriv och läsglädje, matematik och dokumentation som varvas med olika teman, styrt av barnens inflytande. Barn som vistas i en generös och aktiv skriv och läsmiljö, får tidigt ett intresse för det skrivna språket. Språk och matematik hör ihop, begrepp och siffror används på ett lekfullt sätt i meningsfulla sammanhang. Barnen uppmuntras att tänka och att ge uttryck för sina språkliga och matematiska tankar. Vi bygger på barnens kunskaper och intressen och integrerar språk och matematik i vardagliga aktiviteter. Forskning visar att förskolebarns informella kunskaper i matematik och läsning samt deras förmåga till uppmärksamhet har starka samband med den senare kunskapsutvecklingen. 2

4 Vi dokumenterar barnens utveckling och lärande i en portfolio som följer barnet under deras förskoletid. Vi dokumenterar, med bild och text, de tillfällen då barnen upptäcker att de kan, för att stärka barnens självkänsla, självförtroende och självtillit. Vi har nära till naturen och Nora stad och försöker variera barnens upplevelser för att berika deras förskoletid. Vi har ett nära samarbete med föräldrar och bjuder in till ett utvecklingssamtal under våren. I höstas bjöd förskolan in till ett dropp-in då barnen visade föräldrarna sina portfolio. Föräldramöte har vi minst en gång per år. På föräldramötena presenteras verksamhetsplaneringen, diskussionstillfällen kring aktuella frågeställningar och föräldrarna deltar i förskolans utvecklingsarbete. Föräldrarna bjuds även in till traditionsenliga fester/arbetsdagar. Vi tar emot lärarstudenter från Örebro Universitet och elever från grund och gymnasieskolan under deras praktikperiod. Årets kompetensutbildning har ägnats åt implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan. Under våren ordnades en uppskattad fortbildningsdag för förskolans personal med Karin Rosvall Barn som utmanar. Under hösten deltog pedagogerna i kommunens ämnes bryggor, matematik och svenska. Under våren har arbetet i ämnesbryggorna varit vilande pga. besparings skäl. All personal i Noras förskolor och skolor ska få ICDP-utbildningen, vägledande samspel, som är ett relationsorienterat och empatibaserat program. Nivå 1 som är en teoridel. Under våren har två av pedagoger på Södra Haga förskola gått nivå 2 som är praktik av nivå 1. De har väglett en föräldragrupp under våren. Arbetslaget har också varit på en brandutbildning. Insatser/förändringar under året Under det här året har förskolan varit med i ett föräldraprojekt där ett hembesök erbjöds till de nya barnen. Syftet med hembesöket var att bygga upp en bra relation med barn och föräldrar och ta vara på den kunskap som föräldrarna har kring sitt barn. En samverkan där både förskola och föräldrar har höga förväntningar ger positiva effekter för barnets utveckling. Vid hembesöken då den första kontakten knöts i en lugn och välkänd miljö upplever pedagogerna att både barn och föräldrar har blivit fortare trygga med förskolan. Det har också framkommit från föräldrarna att de upplevde hembesöket positivt. Våren har varit mycket ansträngande för personalen på grund av stora svårigheter med att få timvikarier vid ordinarie personals frånvaro och föräldraledighet. Pga. besparingskravet att minska vikariekostnaderna har arbetsplatsmötena fått förläggas på kvällstid och de ligger var 4:e vecka istället som tidigare var 3:e vecka. Personalgruppen upplever det som en stor försämring att hela arbetslagets diskussion/reflektionstillfällen har minskat. De upplever också att reflektionstillfällena på dagtid har försämrats när utvecklingspedagogen uppdrag drogs in vid årsskiftet. Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer Under våren 2012 har arbetet med barn som har läs- och skrivsvårigheter påbörjats efter riktlinjerna Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. Kartläggningen startar redan i förskolan med bedömning av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal enligt materialet TRAS. Under våren tittade 3

5 pedagogerna på de barn som är 2 resp. 4 år gamla. Barnen visade de uppnådda förmågorna enligt materialet. Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever Det har inte skrivits in några nyanlända barn på förskolan under året. Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende elevhälsoteamens arbete Rektor/förskolechef och Elevhälsans personal som består av specialpedagog, skolsköterska, kurator och psykolog träffas varje månad i ett möte, Elevhälsateam (EHT). Förskolechefen lyfter de ärenden till EHT när arbetslagets ordinarie resurser är otillräckliga eller när det krävs flera samverkande professioner för att tillgodose barnens behov. Under höstterminen var vår specialpedagogtjänst vakant. Tjänsten tillsattes under vårterminen. Under våren har specialpedagogen gett handledning till arbetslaget kring barn i behov av stöd. Uppföljning av likabehandlingsplanen På Södra Haga förskola arbetar vi för en öppen och tolerant atmosfär, där vi är medvetna om vår roll som goda förebilder vilket bidrar till att våra olikheter berikar vår gemenskap. Vi arbetar med tydliga rutiner som är väl förankrade och kända hos såväl barn, personal och föräldrar. Vid inskolningen presenteras de vardagliga rutinerna på förskolan som sedan utvärderas vid den dagliga kontakten, utvecklingssamtal och föräldramöten. Pedagogerna för situationsbundna samtal med barnen, vid olika händelser och har även dialog med föräldrar om behov uppstår. Pedagogerna skriver på post-it lappar när de ser ett oönskat beteende. Anteckningarna tas med till arbetslagets reflektionstillfällen för att uppmärksamma och kartlägga ev. kränkningar. Förskolans trygghetsteam där förskolechef ingår ansvarar kontinuerligt för förskolans trygghetsfrågor. Vi har rutiner för hur vi dokumenterar för att se mönster och hjälpas åt i arbetet mot diskriminering och kränkningar. Likabehandlingsplanen har reviderats under året. Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero På vår förskola vill vi att verksamheten ska ge utrymme för barnens planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande. Vi strävar efter att få kompetenta barn. Vi använder oss av drama i vardagen för att visa på hur man kan vara en bra kompis. I förskolans Likabehandlingsplan har vi inskrivet att pedagogerna ska spela upp små korta rollspel för barnen och sedan diskuterar tillsammans med barnen vad de sett. Vi har inte kunnat prioritera detta under våren. Vår och höst har vi Civilförsvarets överlevnads- och livskunskap kurs Hitta Vilse för de äldre barnen. 4

6 Kvalitetsredovisning för förskola Granskning av prioriterade mål Utvecklingsmål 1; Alla barn kan påverka verksamheten Bakgrund till vårt mål är att vi vill ge barnen mer inflytande över verksamheten. Genom att vi pedagoger förändrar vårt förhållningssätt och blir mer uppmärksamma och lyssnar på barnens tankar och idéer, tror vi att barnen blir mer nyfikna, kreativa och tycker att verksamheten är roligare och mer utmanande. Under året som gått har vi upplevt att barnen behöver bli medvetna om, att med inflytande följer ansvar. Koppling till läroplaner Koppling till Läroplanen 98 reviderad 2010 står det sida12 att: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intresse som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planering av den pedagogiska verksamheten. Lpfö s 9 står det: Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Frågeställning Kan alla barn påverka verksamheten? Granskning/metod Vi har läst och reflekterar över boken Barns inflytande i förskolan av Elisabeth Arner. Vi har diskuterat lärdomar vi kom fram till i reflektionen. Vi har sagt ja i situationer där vi vanligtvis säger nej och reflekterat över det i arbetslaget. Vi har diskuterat hur vi kan hjälpa barnen att ta ansvar för sin miljö. Vi har intervjuat barnen på våren 2011, hösten 2011 och våren 2012 för att se om de tycker att vi pedagoger lyssnar på dem. Resultat Alla pedagoger har läst boken Barns inflytande i förskolan och reflekterat över den i arbetslaget. Vi har sammanställt reflektionerna och diskuterat dem. Vi har sagt ja i situationer där vi vanligtvis säger nej och reflekterat över det i arbetslaget. Vi har diskuterat hur vi kan hjälpa barnen att ta ansvar för sin miljö. Vi har intervjuat barnen våren 2011, hösten 2011 och våren Resultatet på frågan 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Våren Hösten våren-12 Tycker du att fröknarna lyssnar på dina förslag och idéer? Blev följande: Ja Nej Kanske/ lite Ej svar 5

7 Analys Vi upplever att barnen har fått en större chans att påverka i åldersgrupperna, i jämförelse med den andra verksamheten. De har själva kommit med förslag på aktiviteter och innehåll i grupperna. Vi har tagit tillvara på barnens idéer och tankar och utvecklat dem i gruppverksamheten. På grund av att barnen är indelade i mindre grupper har de större möjlighet att påverka. Under våren har vi valt att prioritera den äldre barngruppen med fler pedagoger, med syfte att utmana och ge barnen upplevelser under sitt sista år i förskolan. Vi har sett att i gruppen med de äldre barnen har barnen kunnat påverka mer än i de grupperna med de yngre barnen. När vi reflekterade över boken Barns inflytande i förskolan kom vi fram till att alla pedagoger måste känna sig trygga med att ge barnen ansvar. Vi upptäckte att vi pedagoger tycker olika men vi måste ha tillit till varandras beslut. Vi har diskuterat öppet i arbetslaget vad vi tillåter barnen att göra och inte göra. Detta diskuterar och reflekterar vi över i verksamheten, men har inte prioriterat tid och möjligheten att utvärdera och utveckla tankarna tillsammans i t.ex. reflektionstillfällena. Våren har varit ansträngande på grund av att vi inte har fått vikarier i den utsträckning som vi har behövt, vilket har lett till att barnens påverkan av verksamheten inte har kunnat prioriteras. Det ansträngda läget har gjort att vi pedagoger inte har haft möjlighet att utveckla miljön inne och kunnat erbjuda barnen en kreativ miljö. Vi upplever att vi inte har kunnat hjälpa barnen att ta ansvar för sin miljö. Vi ser att resultaten på intervjuerna har blivit bättre och bättre, våren 2012 är det ingen av barnen som har svarat nej, alla tycker att vi pedagoger lyssnar på dem. Det är endast några barn som svarar kanske/lite. Bedömning och måluppfyllelse Vi har delvis uppnått målet. Lärdomar Under våren har vi påbörjat en diskussion i arbetslaget om organisation och struktur för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet. En lärdom är hur sårbar en verksamhet är när det inte finns tillgång till vikarier vid ordinarie personals frånvaro. När barngruppen har barn enligt det övre volymtimme måttet upplever vi att det är svårare att se alla barn och deras påverkans möjlighet minskar. Vi behöver strukturera och se över möjlighet till fler gemensamma mötestillfällen. Vi kan se att våra grupptillfällen har fungerat bra därför vill vi dra lärdom av det som fungerar och få in det i hela verksamheten. Vi vill fortsätta arbeta med barnen i mindre grupper. Då vi upplever att barnen har större möjlighet att påverka i en mindre grupp. För att kunna erbjuda barnen en kreativ miljö behöver vi tillsammans med barnen ta ett större ansvar för innemiljö. Utvecklingsmål 2; Vi planerar den pedagogiska verksamheten i de åldersindelade grupperna efter den reviderade läroplanen 2010 blev läroplanen för förskolan reviderad. Vi arbetar efter hela läroplanen men har valt att lägga större vikt kring: barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling och kring naturvetenskap och teknik i planeringen av pedagogiska arbetet i våra åldersindelade grupper. Koppling till läroplaner Koppling till Läroplanen 98 reviderad 2010 står det på sida 9 att: 6

8 Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Frågeställning Planerar vi den pedagogiska verksamheten i de åldersindelade grupperna efter den reviderade läroplanen? Granskning/metod Pedagogerna har planerat den pedagogiska verksamheten i de åldersindelade grupperna i par. Vi har utvärderat planeringen och verksamheten både i par och i hela arbetslaget. Resultat Vi har delat barnen i tre åldersindelade grupper där två pedagoger håller i varje grupp. Pedagogerna har planerat verksamheten i sin grupp. Vi har utvärderat planeringen och verksamheten både i par och i hela arbetslaget. Analys Vi planerade gruppverksamheten efter den reviderade läroplanen och valde att prioritera målen, språk och kommunikation, matematisk utveckling och naturvetenskap och teknik. Vi upplever att gruppverksamheten har fungerat bra. Barnen har varit intresserade, engagerade och visat stor glädje inför det vi gjort i grupperna. Barnen har varit vetgiriga och utvecklat intresse för språk, kommunikation, matematik, natur och teknik. Planeringen av gruppverksamheten har lett till att vi har synliggjort arbetet med läroplanen för oss pedagoger. Genom planeringen har det blivit tydligare att barnen får del av målen i läroplanen. Vid genomförandet och dokumentationen av grupperna har vårt arbete med läroplanen blivit mer synligt även för föräldrarna. Vi har utvärderat verksamheten i våra grupper flera gånger under våren. Utvärderingen har legat till grund för den fortsatta planeringen. Planeringen, dokumentationen och utvärderingen har lett till att vi delgett varandra vad vi har gjort i de olika grupperna. Detta har varit till stöd för oss vid utvecklingssamtalen och vid samtal med barn och föräldrar. Bedömning och måluppfyllelse Vi har uppnått målet. Lärdomar Vi ser att arbetsmetoden att planera och utvärdera kontinuerligt, efter den reviderade läroplanen har fungerat bra. Det har varit bra att vara två pedagoger i varje grupp, för att ha möjlighet att planera och utvärdera tillsammans. Vi måste strukturera verksamheten så att vi kan ta ansvar och bli mer engagerade i hela verksamheten. Framtida utvecklingsområden Vi har påbörjat diskussionen i arbetslaget om organisation och struktur för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet. Under nästa systematiska kvalitetsarbete kommer vi att granska våra metoder om hur vi skapar lugn och ro i verksamheten. Hur vi erbjuder en kreativ och lärande miljö där vi tillsammans tar ansvar för innemiljön. Nora Ann-Kristin Andersson Rektor/förskolechef 7