Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret Gyttorps förskola Trygghet och lek i utvecklande miljö Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Gyttorps förskola. Underlag för granskningsmetoderna har varit Nora kommuns årliga föräldraenkät, förskolans personalenkät och reflektion och diskussion i arbetslaget. Två av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning I årets kvalitetsarbete utvärderar vi de förvaltningsövergripande verksamhetsmålen, A-mål och de verksamhetsspecifika B-målen. I granskningarna använder vi oss av föräldraenkät, personalenkät och reflektion och diskussion i arbetslaget. I det områdesspecifika C-målet ligger focus på bemötande. I Nora kommuns föräldraenkät 2013 kunde vi se att de flesta föräldrarna tyckte att de fick ett bra bemötande men vårt mål är att alla barn och föräldrar ska tycka att de blir mottagna på ett bra sätt. Verksamhetens förutsättningar Gyttorps förskola består av tre avdelningar, Stubinen, Dynamiten och Patronen. Avdelningarna har fått sitt namn efter den stora industrin i samhället som förr tillverkade sprängämnen. Under verksamhetsåret har 4 förskollärare och 5 barnskötare varit anställda vid förskolan. Grundbemanningen ligger på 9,0 tjänst men två av vikariaten har inte varit besatta fullt ut pga barnens vistelsetid genererar en lägre personalbemanning. Inför nästa verksamhetsår har vi behörig personal, 6 förskollärare och 3 barnskötare som alla har tjänstegrad på 100%. Förskolan har ett tillagningskök med egen kokerska. Lokalerna städas varannan dag och toaletterna dagligen. Under våren 2015 påbörjades en omfattande rust av förskolans lokaler. Förskolechefen har även ansvar för Dalkarlsbergs förskola/fritidshem, Hagbyängens förskola och Södra Haga förskola. Arbetet i förskolan Gyttorps förskola har som mål att göra miljön lugn och harmonisk och vi arbetar med avslappning, massage som ger barnen bekräftelse och närhet. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och visa omsorg om varandra för att utveckla den empatiska förmågan. Avdelningarna samarbetar på olika sätt för att barnen ska bli trygga i hela huset. Periodvis vid några förmiddagar i veckan är förskolans verksamhet indelad i åldersindelade grupper. Vi har nära till skogen och stallet som är populära utflyktsmål. Gyttorpskolans idrottshall används varje vecka under vinterhalvåret. Vi arbetar efter Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång.

3 Kartläggningen startar redan i förskolan med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal enligt materialet TRAS. Pedagogerna tittar på de barn som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. Arbetslaget har under verksamhetsåret utbildat sig i materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Övrig kompetensutveckling har varit nätverkande och fortbildning tillsammans med kostorganisationen kring Bra mat i förskolan och remissförslag till det kommande kostpolitiska programmet som ska tas i kommunen. Under våren anordnades ett uppskattat Förskolekonvent i Lindesberg där pedagoger från norra länsdelen deltog. Arbetet med likabehandling På vår förskola anser vi att alla människor är lika mycket värda, oavsett kultur och bakgrund. Vi anser att vi alla är en tillgång till gruppen. Arbetslaget visar intresse för varje barns religion, etnisk tillhörighet och vi försöker att arbeta utefter ett medvetet förhållningssätt för att motverka traditionella könsmönster. Vi anpassar förskolans verksamhet och utrustning, både inne och ute, så alla barn kan välkomnas, oavsett eventuella funktionshinder. Denna anpassning görs när behovet uppkommer. För att inget barn ska känna sig utsatt för kränkande behandling finns vi vuxna alltid i deras närhet. Närheten gäller såväl inne som ute. Vi utvärderar hur detta fungerar i verksamheten vid första arbetslagsmötet på vår och höst. Vid de nyinskolade barnens uppföljningssamtal samtalar vi om likabehandlingsplanen. Förskolechef och pedagogerna gör en genomgång på fredagsinformationen av de kränkande behandlingar som är nedskrivna och beslutar om åtgärder. Trygghetsteamet där förskolechefen deltar träffas 1 gång/termin. Teamet går då igenom den dokumentation som har inkommit. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen och efter kartläggningen upprättas en ny. Samarbete Under året har förskolan samarbetar med fritidshemmet när det är fritidshemsbarn med syskon på förskolan som har behov av tillsyn efter att fritidshemmet har stängt på kvällen. Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Föräldrarna bjuds in till utvecklingssamtal och föräldramöten minst en gång per år. Förskolechef och Elevhälsans specialpedagog träffas varje månad i ett möte, Förskole team (FT). Förskole teamets uppgift är att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att främja barns lärande, positiva utveckling och hälsa. Avdelningspersonalen har konsultation av specialpedagog vid minst två tillfällen/termin och förskolechefen deltar när möjlighet finns.

4 Vi tar emot elever under deras praktikperiod från gymnasieskolan i Lindesberg, Karlsängsskolan och Gyttorpskolan. En handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem började användas under våren med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. Utvecklingsmål A och B-målens granskningsmetoder har varit reflektion och analys i arbetslaget av Nora kommuns årliga föräldraenkät. År 2015 inlämnades 22 svar mot 16 år Nora kommuns årliga personalenkät har ännu inte genomförts. A-mål Förvaltningsövergripande verksamhetsmål med styrmått A-mål. Våra verksamheter driver ett aktivt miljöarbete. Vi källsorterar det vi kan och barnen är med och sorterar kompost och brännbart. Under våren har vi även deltagit i Skräpplockardagen med en grupp barn då vi plockade skräp i naturen som vi sedan sorterade i förskolans kärl. Gyttorps förskola har kärl för kompost, glas, plast, kartong och brännbart. A-mål. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet. Styrmått; Trygghetsindex ska öka till minst 87 %. Årets enkät resultat visar att 100 % tycker att det stämmer helt eller stämmer ganska bra. Föregående år var siffran 94 %. Styrmått; Trivselindex för föräldrar i en enkät ska öka till minst 75 %. År 2014 upplevde 93 % att mitt barn trivs på förskolan och årets siffra var 100 %. A-mål. Våra verksamheter ger bra service och bemötande. På frågan om vår verksamhet ger bra bemötande är resultatet på föräldraenkäten 100 %. År 2014 var siffran 94 %. Slås resultaten från alla frågor under rubrikerna bemötande och information och service samman blir totala resultatet 92 % för 2015 års enkät. A-mål. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande. Föräldrainflytande ska öka till minst 75 %. Årets föräldraenkät visar att 87 % anser att det stämmer helt eller ganska bra. Föregående år var resultatet 77 %. A-mål. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser. Vi gör allt vi kan, tar emot allt som erbjuds och tackar sällan eller aldrig nej. Dock har vi på enheten svårt att komma ut till företagen. Under våren hade vi tex besök av en teater. B-mål Verksamhetsspecifika B-mål Förbättrad föräldrasamverkan. Årets föräldraenkät visar att 100 % av våra föräldrar tycker att det stämmer helt och stämmer ganska bra att personalen tar ansvar för en bra föräldrasamverkan. Föregående års siffra var 94 %. I föräldraenkäten finns ett kommentarsfält där föräldrarna med egna ord kan skriva in vad som är bra eller vad som kan förbättras. Kommentarerna ger oss i förskolan en större förståelse av svarsresultaten.

5 B-mål Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgrupp. Föräldraenkäten visar att 91 % tycker att personalen informerar om kvalitetsarbetet. Föregående år var siffran 80 %. Vi har utgått ifrån föregående års föräldraenkät när vi bestämde årets C-mål. B-mål Förbättrad information och service via hemsidor. Föräldraenkäten visar att 91 % av vårdnadshavarna tycker det stämmer helt eller ganska bra att aktuell och bra information om vad som händer på förskolan ges via epost/brev/hemsida/infotavlor på enheten. År 2014 var siffran 7 %. Till nästa verksamhetsår startar vi upp en e-postlista till föräldrarna där vi skickar ut info. På sikt kanske vi startar upp en blogg. C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Pedagogerna ger ett bra bemötande Bakgrund Vi anser att vårt bemötande är mycket viktigt. Både första kontakten vid inskolningen och i vardagen när barnen lämnas och hämtas. Koppling till läroplanen Under rubriken 2.4 Förskola och hem har vi hämtat följande punkter som vi som pedagoger har ansvar för: Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, Utvecklinssamtalets innehåll, utformning och genomförande, Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. På förskolan arbetar vi utifrån vår plan mot diskriminering och kränkande behandling bl.a. med att främja goda relationer. Frågeställning Ger pedagogerna ett bra bemötande? Granskning och metod Bakgrunden till att vi valt att arbeta med vårt bemötande är den föräldraenkät som gjordes centralt under hösten Där kunde vi se att de flesta föräldrar tycker att de får ett bra bemötande. Vårt mål är dock att alla barn och föräldrar ska tycka att de blir mottagna på ett bra sätt. En personalenkät angående inskolningssamtal, uppföljningssamtal och utvecklingssamtal kommer att göras. Utifrån resultatet på dessa kommer vi att utveckla våra inskolnings- och samtalsrutiner.

6 Under hösten kommer vi att granska och omarbeta barnens intervjufrågor och strukturen i utvecklingssamtalen. Detta för att få föräldrarna mer delaktiga i samtalen. Vi kommer vid ett tillfälle att ha pedagogiska diskussioner utifrån frågeställningen Hur gör du för att ge ett gott bemötande? De pedagoger som inte har gått ICDP-utbildningen kommer att gå den under våren. Den utbildningen handlar om anknytning, förhållningssätt och bemötande. För att öka pedagogernas kunskap om flerspråkighet kommer alla att läsa Skolverkets bok Flera språk i förskolan. Därefter kommer vi att gemensamt diskutera tankar och frågor som väckts hos pedagogerna. Detta för att på ett bättre sätt kunna möta familjer med annat modersmål än svenska. Resultat Resultatet av föräldraenkäten våren 2015 visar att vi har nått vårt mål. Alla pedagoger har gått ICDP-utbildningen som handlar om anknytning, förhållningssätt och bemötande. Vi har omarbetat våra dokument angående samtal med vårdnadshavare. Ett resultat av de nya dokumenten är att vi ställt frågor och fått svar angående vårt bemötande. Vi har under hösten haft pedagogiska diskussioner utifrån frågeställningen Hur gör du för att ge ett gott bemötande? På dessa diskussioner pratade vi om vikten av att bemöta andra som vi själva vill bli bemötta. Vi ska stötta vårdnadshavarna på ett professionellt sätt och vara barnens språkrör. Pedagogerna ska på ett medvetet sätt också stötta varandra i sitt bemötande mot alla som vistas på vår förskola. Vi pratade också om vikten av att på något sätt informera om vad vi har gjort under dagen. Vi har läst och diskuterat boken Flera språk i förskolan. Analys Av tidsbrist har vi valt att inte göra om de barnintervjufrågor som vi har sedan tidigare. Vi anser att dessa frågor inte påverkar vårt bemötande lika mycket som våra andra dokument. ICDP-utbildningen upplevde vi som väldigt positiv. Den har gett oss många tankar angående vårt förhållningssätt och bemötande. Vi har fått bekräftat hur oerhört viktigt vårt arbete är och hur viktiga vi pedagoger är som förebilder för barnen. Efter våra pedagogiska diskussioner är vi mer medvetna om vårt bemötande. Eftersom vi pedagoger är olika i vår personlighet blir också vårt bemötande olika. Vi tror att detta kan vara en tillgång för såväl arbetslaget som vårdnadshavare och barn. Vi menar att de som kan bedöma hur vårt bemötande upplevs är vårdnadshavarna och barnen. Under de samtal vi haft under våren ser vi att samtliga vårdnadshavarna varit mycket nöjda. Många har uttryckt att de upplever att vi tar oss tid att lyssna på dem vid lämning och hämtning. De känner sig trygga. Det har däremot kommit fram att man som

7 vårdnadshavare ibland inte blivit informerad om vem som arbetar på respektive avdelning när ordinarie pedagog varit frånvarande. Då har några vårdnadshavare uttryckt missnöje med bemötandet. Lärdomar och åtgärder för utveckling Vi ser vikten av att hålla en öppen och levande dialog. Det är också viktigt att vi ger vårdnadshavarna tid för enskilda samtal när behovet finns. Inte bara vid de inplanerade utvecklingssamtalen. Det är viktigt med pedagogiska diskussioner och utbildning då vi som pedagoger får tillfälle att tillsammans diskutera dessa viktiga frågor. Vi måste bli bättre på att informera vikarierna om vikten av att presentera sig när de möter vårdnadshavare och barn. Detta för att även vikarierna ska ge ett bra bemötande. I samråd med vikarierna kommer vi till hösten att sätta upp bild och namn på den som arbetar på respektive avdelning. Bedömning och måluppfyllelse Vår bedömning är att vi nått vårt mål. Framtida utvecklingsområden Vi forsätter med pedagogiska diskussioner om förhållningssätt och bemötande i vår profession. Vi kommer att se över barnintervjufrågorna för att se om vi ska använda dem i fortsättningen. Om vi väljer att behålla frågorna kommer vi att omarbeta dessa. I och med att vi uppnått vårt mål väljer vi att nästa lekår granska ett annat utvecklingsområde.