Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret Gyttorps förskola Trygghet och lek i utvecklande miljö Nora kommun 1

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Gyttorps förskola. Granskningsmetoder av förskolans områdesspecifika C-mål har varit reflektion, pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Pedagogerna har även fyllt i ett skattningsdokument kring pedagogisk dokumentation samt barnens inflytande. Två av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. I det områdesspecifika C-målet ligger focus på den pedagogiska dokumentationen och barns inflytande. Verksamhetens förutsättningar Gyttorps förskola ligger i det lilla samhället Gyttorp, 5 km sydväst om Nora. Förskolan ligger i ett barnvänligt område i närhet av naturen och Gyttorps centrum, vilket är känt för sin speciella arkitektur, Ralph Erskine. Förskolan består av tre avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år, Stubinen, Dynamiten och Patronen. Avdelningarna har fått sitt namn efter den stora industrin i samhället som förr tillverkade sprängämnen. Förskolans lokaler är stora och ljusa och ger stort utrymme till lek. Under verksamhetsåret har personalbemanningen varit 8,75 fördelat på 5,75 förskollärare och 3,00 barnskötare. Förskolan har ett tillagningskök med egen kokerska. Lokalerna städas varannan dag och toaletterna dagligen. Förskolechefen har även ansvar för Dalkarlsbergs förskola/fritidshem, Hagbyängens förskola och Södra Haga förskola. Förskolans resurstilldelning beräknas enligt en barnpengs modell. Arbetet i förskolan Gyttorps förskola har som mål att göra miljön lugn och harmonisk där alla, såväl barn som föräldrar och pedagoger ska känna trygghet och tillit. På förskolan lägger vi stor vikt vid avslappning och massage för barnen. I verksamheten utgår vi från barnens behov, erfarenheter, intresse och tankar, det kräver att pedagogerna är lyhörda, intresserade och närvarande i barnens lek och aktiviteter. Verksamheten organiseras så att barnen ges tid att lösa problem, att uttrycka sina tankar och få uppleva att de är kompetenta. Vi strävar efter att verksamheten utgår ifrån en positiv anda och att vi har roligt tillsammans. Vid ett tillfälle varje vecka har alla barnen träffats i olika grupper på förskola. Syftet är att alla barnen ska få träffas i en mindre grupper med samspel, lek och lärande. I Nora kommuns förskolor och grundskolor arbetar vi efter dokumentet Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. I Noras förskolor använder vi oss av materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Vi använder oss också av materialet TRAS som är en kartläggning med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Pedagogerna tittar på de barn 2

3 som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. Arbetet med trygghetsplanen På vår förskola anser vi att alla människor är lika mycket värda, oavsett kultur och bakgrund. Vi anser att vi alla är en tillgång till gruppen. Arbetslaget visar intresse för varje barns religion, etnisk tillhörighet och vi försöker att arbeta utefter ett medvetet förhållningssätt för att motverka traditionella könsmönster. Vi anpassar förskolans verksamhet och utrustning, både inne och ute, så alla barn kan välkomnas, oavsett eventuella funktionshinder. Denna anpassning görs när behovet uppkommer. För att inget barn ska känna sig utsatt för kränkande behandling finns vi vuxna alltid i deras närhet. Närheten gäller såväl inne som ute. Vi utvärderar hur detta fungerar i verksamheten vid första arbetslagsmötet på vår och höst. Vid de ny-inskolade barnens uppföljningssamtal samtalar vi om trygghetsplanen. Förskolechef och pedagogerna gör en genomgång på fredagsinformationen av de kränkande behandlingar som är nedskrivna och beslutar om åtgärder. Trygghetsteamet där förskolechefen deltar träffas 1 gång/termin. Teamet går då igenom den dokumentation som har inkommit. Trygghetsplanen utvärderas årligen och efter kartläggningen upprättas en ny. Samarbete Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Föräldrarna bjuds in till utvecklingssamtal och föräldramöten minst en gång per år. På föräldramötena presenteras verksamhetsplaneringen, olika teman tas upp och föräldrarna har möjlighet att ha inflytande på förskolans utvecklingsarbete. Föräldrarna bjuds även in till traditionsenliga fester/arbetsdagar. Förskolechefen bjuder in till ett föräldraråd varje termin. Vi har enhetsforum två gånger/termin där förskolechef och förskolans fackliga företrädare för SKAF och Lärarförbundet träffas. Enhetsforumet behandlar främst arbetsmiljö och verksamhetsfrågor. Förskolechef och Elevhälsan träffas varje månad i ett möte, Förskole team (FT) där specialpedagog, kurator, psykolog och logoped ingår. Förskole teamets uppgift är att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att främja barns lärande, positiva utveckling och hälsa. Avdelningspersonalen har konsultation av specialpedagog vid minst två tillfällen/termin och förskolechefen deltar när möjlighet finns. Gyttorps förskola tar emot elever under deras praktikperiod från gymnasieskolan i Lindesberg, Karlsängskolan och Gyttorpskolan. Vi har även möjlighet att ta emot VFUstudenter från Örebro universitetet. Vi använder oss av en handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. 3

4 C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Den pedagogiska dokumentationen utvecklar vår verksamhet. Frågeställning Utvecklar den pedagogiska dokumentationen vår verksamhet? Bakgrund Eftersom det är ett långsiktigt mål och vi endast är i början av vår process så har vi fortsatt med målet att utveckla vår pedagogiska dokumentation även detta år. Bakgrunden till att vi valt att arbeta med pedagogisk dokumentation som prioriterat mål, är att dokumentationen ska bli ett verktyg som hjälper oss att ta tillvara och synliggöra barnens frågor, tankar, idéer och utforskande. En lärdom vi har gjort från tidigare utvecklingsarbete är vikten av den gemensamma reflektionen. Under detta verksamhets år kommer vi att lägga fokus på hur den pedagogiska dokumentationen och reflektioner kan vara verktyg som främjar barns inflytande. Koppling till Lpfö 98.(rev 2016) Under rubriken 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling står; Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Sid 14 Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla - barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas tillvara, och - föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas tillvara. S 15 Granskning och metod 1. Vi pedagoger använder oss av pedagogisk dokumentation, olika verktyg för att synliggöra barnens tankar, idéer och erfarenheter. (Med olika verktyg menar vi anteckningar, olika loggböcker, scheman, film, fotografering eller andra verktyg.) 2. Vid uppdragsplaneringen ska det skapas tillfällen för gemensam reflektion kring den pedagogiska dokumentationen där både pedagog och barn kan delta. 3. Att pedagogerna fortsätter ha pedagogiska diskussioner var fjärde onsdag där vi i olika grupper har fokus på den pedagogiska dokumentationen och delar med oss av lärdomar. 4. Vi strukturera upp våra fredagsinformationer så att fokus ligger på hur och vad som prioriteras på uppdragsplaneringen under kommande vecka. 4

5 5. Ha fortsatt gemensam kompetensutveckling kring litteratur. Boken vi kommer att läsa heter Utveckla barns inflytande verktyg för förskolan av Jenny Biteus och Teres Engholm. 6. Göra studiebesök/föreläsning. 7. Att informera föräldrarna om vårt prioriterade mål vid utvecklingssamtal/föräldramöten för att få föräldrarna delaktiga i vårt utvecklingsarbete med barnen. Utvärdering Utvärdering av förskolans kvalitetsarbete görs kontinuerligt på gemensamma personaldagar och APT-möten. På APT-möten, vid pedagogiska diskussioner och vid uppdragsplaneringen delger pedagogerna varandra olika verktyg som vi har använts oss av för att synliggöra våra tankar, idéer och erfarenheter. Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process. Måluppfyllelsen får vi fram genom att Följa upp (var är vi?) Analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?) Planera och Genomföra (hur gör vi?) Följa upp resultaten. De olika faserna länkar i varandra och systematiken innebär att se helheten. Resultat 1. Vi har använt oss av olika verktyg för att synliggöra barnens tankar, idéer och erfarenheter. 2. Vi har skapat fler tillfällen på vår uppdragsplanering för gemensam reflektion mellan pedagoger. Pedagog barn reflektioner sker mest i verksamheten. 3. Några av vårens pedagogiska diskussioner har av olika anledningar uteblivit. På vårens första pedagogiska diskussioner hade vi fokus på den pedagogiska dokumentationen och barns inflytande medan vid de senaste tillfällena har det använts till andra uppdrag/möten. 4. Vi har strukturerat upp kommande uppdragsplanering på fredaginformationen och där fokus/prioritet har legat på den gemensamma reflektionen kring verksamheten. 5. Vi har läst Utveckla barns inflytande-verktyg för förskolan av Jenny Biteus och Teres Engholm och haft givande reflekterande samtal kring boken. 6. Några av pedagogerna har under våren varit på Hagbyängars förskola för att se och höra om deras lekmiljö. Alla pedagoger har dessutom varit på föreläsning kring Linköpings mål och utvecklingsarbete. 7. Vi har informerat om vårt prioriterade mål på utvecklingssamtalen. 8. För att kunna utvärdera vårt mål har vi under höst och vår gjort en egen självskattning där pedagogerna tillsammans i arbetslagen har kunnat skatta sig. Hur pedagogerna tycker att den pedagogiska dokumentationen och barnens inflytande har upplevts på respektive avdelningar. 5

6 Analys 1. I vårt självskattningsdokument kan vi se att vi använder oss av olika verktyg såsom loggbok, bilder, text, tal, och lärplattan. Vi upplever att det fungerar bra. Vi kan även utläsa att vi vill utveckla och lära oss andra verktyg och att vi har använt oss av olika verktyg på avdelningarna. 2. Vi har försökt att skapa fler reflektionstillfällen i och med att reflektionerna har prioriterats på uppdragsplaneringen. Samtidigt som det upplevs av pedagogerna att uppdragsplaneringen ibland bokas för andra möten/uppdrag så har reflektionstillfällena på avdelningarna ökat. 3. På våra pedagogiska diskussioner har vi delgett varandra olika dokumentationer samt haft frågeställningar från litteratur. Dessa tillfällen har varit bra men vi upplever att de har varit för få. Vi behöver bli bättre på att ha frågeställningarna klara inför mötena. 4. Vi strukturerar upp kommande veckas uppdragsplanering på fredagsinformationen och det har fungerat bra. 5. I våra reflektioner kring boken Utveckla barns inflytande verktyg för förskolan av Jenny Biteus och Teres Engholm har vi hämtat mycket intressanta tankar och idéer som vi vill ta med oss i vårt fortsatta arbete att utveckla barnens inflytande i verksamheten. 6. Några av pedagogerna har varit till Hagbyängens förskola för att se och höra om deras tre olika lekmiljöer. 7. I självskattningsdokumentet tycker vi oss kunna tyda att desto mer erfarenhet och kunskap vi fått om pedagogisk dokumentation har vi blivit mer självkritiska kring vår dokumentation. 8. Vi har informerat om vårt prioriterade mål på utvecklingssamtalen och föräldramötena. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att vi har nått målet: Den pedagogiska dokumentationen utvecklar vår verksamhet och vi kommer att ha stor hjälp av våra kunskaper i vårt fortsatta mål och utvecklingsarbete. Lärdomar och åtgärder för utveckling Vi ska fortsätta med pedagogiska diskussioner var fjärde vecka men vid dessa tillfällen kommer vi strukturera upp dem ännu mer. Frågorna ska vara kända inför mötet och knytas till aktuella frågor i verksamheten. Kunskaperna och erfarenheterna vi fått av att prioritera den pedagogiska dokumentationen under en längre tid och även samtalen och reflektionerna tillsammans utifrån boken Att utveckla barns inflytande kommer att hjälpa oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Vi kan se utifrån självskattningen att vi på avdelningarna använder oss av olika metoder för att dokumentera. Detta skulle vi kunna dra lärdom av varandra. Utifrån reflektionen av boken så kommer vi att utveckla vår lek och lärmiljö kontinuerligt. Vi kommer även att utveckla arbetet med härvarande och närvarande pedagoger. 6