Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret Gyttorps förskola Trygghet och lek i utvecklande miljö Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget vid Gyttorps förskola. Granskningsmetoder av förskolans områdesspecifika C-mål har varit reflektion, pedagogiska diskussioner i arbetslaget och pedagogerna har besvarat ett antal utvärderingsfrågor. Två av pedagogerna har ansvarat för sammanställningen och den skriftliga dokumentationen som sedan har analyserats gemensamt i arbetslaget tillsammans med förskolechef. Förskolechefen ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Nora kommuns årliga föräldraenkät kommer att genomföras hösten 2016 och det innebär att förvaltningsövergripande verksamhetsmål, A-mål och verksamhetsspecifika, B-mål kommer att redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. I det områdesspecifika C-målet ligger focus på den pedagogiska dokumentationen. Verksamhetens förutsättningar Gyttorps förskola ligger i det lilla samhället Gyttorp, 5 km sydväst om Nora. Förskolan ligger i ett barnvänligt område i närhet av naturen och Gyttorps centrum, vilket är känt för sin speciella arkitektur, Ralph Erskine. Förskolan består av tre avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år, Stubinen, Dynamiten och Patronen. Avdelningarna har fått sitt namn efter den stora industrin i samhället som förr tillverkade sprängämnen. Förskolans lokaler är stora och ljusa och ger stort utrymme till lek. Under verksamhetsåret har 6 förskollärare och 3 barnskötare varit anställda vid förskolan, med en bemanning på 9,0 tjänst. Förskolan har ett tillagningskök med egen kokerska. Lokalerna städas varannan dag och toaletterna dagligen. Förskolechefen har även ansvar för Dalkarlsbergs förskola/fritidshem, Hagbyängens förskola och Södra Haga förskola. Från och med år 2016 beräknas förskolans resurstilldelning enligt en barnpengs modell. Arbetet i förskolan Gyttorps förskola har som mål att göra miljön lugn och harmonisk där alla, såväl barn som föräldrar och pedagoger ska känna trygghet och tillit. På förskolan lägger vi stor vikt vid avslappning och massage för barnen. I verksamheten utgår vi från barnens behov, erfarenheter, intresse och tankar, det kräver att pedagogerna är lyhörda, intresserade och närvarande i barnens lek och aktiviteter. Verksamheten organiseras så att barnen ges tid att lösa problem, att uttrycka sina tankar och få uppleva att de är kompetenta. Vi strävar efter att verksamheten utgår ifrån en positiv anda och att vi har roligt tillsammans. Under året har de äldsta barnen på förskolan träffats vid ett tillfälle i veckan. Syftet är att de äldsta barnen ska få träffas i en åldershomogen grupp med samspel, lek och lärande. Årets fortbildningsinsatser har handlat om kommunikation, ICDP vägledande samspel, Barnkonventionen, Före Bornholm och specifikt om AKK, Alternativ kompletterande kommunikation. Rådgivare från SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten och specped, kurator och psykolog från Noras Elevhälsa har hållit i fortbildningstillfällena. Del av vårens fortbildningsdag höll Karin Svärdh i, musikpedagog och vinnare av Örebro kommuns pedagogiska pris Karin inspirerade med sång, musik och glädje samtidigt som hon berättade om sitt projekt SångLärKan.

3 Det har upplevts positivt att ha halva gemensamma fortbildningsdagar och även fått tid för det kollegiala lärandet i resp förskolas utvecklingsarbete. I Nora kommuns förskolor och grundskolor arbetar vi efter dokumentet Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. I Noras förskolor använder vi oss av materialet Före Bornholmsmodellen som är språklekar i förskolan. I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barnen språkets fantastiska möjligheter att ta oss bortom här och nu. Vi använder oss också av materialet TRAS som är en kartläggning med observationer av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Pedagogerna tittar på de barn som är 2 resp 4 år gamla och arbetslaget och specialpedagog riktar ev stödinsatser i verksamheten. Arbetet med likabehandling På vår förskola anser vi att alla människor är lika mycket värda, oavsett kultur och bakgrund. Vi anser att vi alla är en tillgång till gruppen. Arbetslaget visar intresse för varje barns religion, etnisk tillhörighet och vi försöker att arbeta utefter ett medvetet förhållningssätt för att motverka traditionella könsmönster. Vi anpassar förskolans verksamhet och utrustning, både inne och ute, så alla barn kan välkomnas, oavsett eventuella funktionshinder. Denna anpassning görs när behovet uppkommer. För att inget barn ska känna sig utsatt för kränkande behandling finns vi vuxna alltid i deras närhet. Närheten gäller såväl inne som ute. Vi utvärderar hur detta fungerar i verksamheten vid första arbetslagsmötet på vår och höst. Vid de ny-inskolade barnens uppföljningssamtal samtalar vi om likabehandlingsplanen. Förskolechef och pedagogerna gör en genomgång på fredagsinformationen av de kränkande behandlingar som är nedskrivna och beslutar om åtgärder. Trygghetsteamet där förskolechefen deltar träffas 1 gång/termin. Teamet går då igenom den dokumentation som har inkommit. Likabehandlingsplanen utvärderas årligen och efter kartläggningen upprättas en ny. Samarbete Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Föräldrarna bjuds in till utvecklingssamtal och föräldramöten minst en gång per år. På föräldramötena presenteras verksamhetsplaneringen, olika teman tas upp och föräldrarna har möjlighet att ha inflytande på förskolans utvecklingsarbete. Föräldrarna bjuds även in till traditionsenliga fester/arbetsdagar. Förskolechefen bjuder in till ett föräldraråd varje termin. De barn på Gyttorps fritidshem med syskon på förskolan som har behov av tillsyn efter att fritidshemmet har stängt på kvällen har under året kommit ner till förskolan. Vi har enhetsforum två gånger/termin där förskolechef och förskolans fackliga företrädare för SKAF och Lärarförbundet träffas. Enhetsforumet behandlar främst arbetsmiljö och verksamhetsfrågor.

4 Förskolechef och Elevhälsans specialpedagog träffas varje månad i ett möte, Förskole team (FT). Förskole teamets uppgift är att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att främja barns lärande, positiva utveckling och hälsa. Avdelningspersonalen har konsultation av specialpedagog vid minst två tillfällen/termin och förskolechefen deltar när möjlighet finns. Gyttorps förskola tar emot elever under deras praktikperiod från gymnasieskolan i Lindesberg, Karlsängskolan och Gyttorpskolan. En handlingsplan för övergångar från förskola/pedagogisk omsorg till förskoleklass och fritidshem började användas under våren med syfte att underlätta barnens övergång. Målet är att förskola/skola skall förbereda barn, föräldrar och personal inför starten i förskoleklass och fritidshem. Utvecklingsmål A-mål Förvaltningsövergripande verksamhetsmål med styrmått A-mål. Våra verksamheter driver ett aktivt miljöarbete. Vi källsorterar det vi kan och barnen är med och sorterar kompost och brännbart. Under våren har vi även deltagit i den årliga Skräpplockardagen med en grupp barn då vi plockade skräp i naturen som vi sedan sorterade i förskolans kärl. Gyttorps förskola har kärl för kompost, glas, plast, kartong och brännbart. A-mål. Alla barn och ungdomar trivs och känner trygghet. Granskas efter höstens A-mål. Våra verksamheter ger bra service och bemötande. Granskas efter höstens A-mål. Föräldrar och barn har goda möjligheter till inflytande. Granskas efter höstens A-mål. Vi har en aktiv samverkan med det lokala arbetslivet, företag och offentliga arbetsplatser. Vi gör allt vi kan, tar emot allt som erbjuds och tackar sällan eller aldrig nej. Dock har vi på enheten svårt att komma ut till företagen. Vi har planer på att bjuda in vårdnadshavare och samverka kring detta mål. B-mål Verksamhetsspecifika B-mål Förbättrad föräldrasamverkan. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrat systematiskt kvalitetsarbete med högre delaktighet bland föräldrar och i personalgrupp. Granskas efter höstens genomförda föräldraenkät och redovisas i 2016 års verksamhetsberättelse. B-mål Förbättrad information och service via hemsidor. Granskas efter höstens C-mål Områdesspecifika Förskolans utvecklingsmål: Den pedagogiska dokumentationen utvecklar vår verksamhet.

5 Bakgrund Bakgrunden till att vi valt att arbeta med pedagogisk dokumentation som prioriterat mål, är att dokumentationen ska bli ett verktyg som utvecklar vår verksamhet. Att verksamheten styrs utifrån barnens tankar, erfarenheter och intressen. Alla pedagoger ska vara delaktiga och medvetna om syftet med den pedagogiska dokumentationen. Hur går vi vidare med dokumentationen så att den blir pedagogisk? Målet med pedagogisk dokumentation kommer vara ett långsiktigt mål. Vi ska känna att vi jobbar tillsammans för bättre verksamhet och bättre måluppfyllelse. Frågeställning Utvecklar den pedagogiska dokumentationen vår verksamhet? Koppling till Lpfö 98.(rev 2010) Under rubriken 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling står; Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Sid 14 Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla - barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas tillvara, och - föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas tillvara. S 15 Granskning och metod Vi kommer; att hitta/få tid att reflektera tillsammans i arbetslaget, både reflektion kring pedagogisk dokumentation men även verksamheten. Hur jobbar vi med reflektion? Vi läser litteratur och ser på föreläsningar via datorn. cklingstillfällen där vi diskuterar olika källor, så som föreläsningar, studiebesök, litteratur. har fokus på den pedagogiska dokumentationen. Vi kommer även att ha en timme avsatt på våra arbetsplats träffar och på våra avdelningsmöten där vi kommer att reflektera omkring vår pedagogiska dokumentation. se, barn, föräldrar och pedagoger. reflektera och dokumentera kring. Som stöd kan man utgå från de didaktiska frågorna hur, vad, varför. e mål vid utvecklingssamtal/föräldramöten för att få föräldrarna delaktiga i vårt utvecklingsarbete. Utvärdering Utvärdering av den lokala verksamheten görs på gemensamma personaldagar och arbetsplats träffar. Vi utvärderar varje gång vi har den pedagogiska diskussionen. Kan vi se att den pedagogiska dokumentationen utvecklar vår verksamhet? Hur har den utvecklat vår verksamhet? Om inte varför? Vi utvärderar om pedagogerna upplever att verksamheten har förändrats och utvecklats. Kan vi se att det är barnen som styr verksamheten?

6 Resultat Vi har strukturerat upp våra arbetsplats träffar och avsatt 1 timme vid varje tillfälle för att diskutera boken Med luppen på verksamheten att systematiskt utveckla förskolans arbete av Marie Eriksson, som alla pedagoger har läst några kapitel till varje APT. Under våren har vi haft två kompetensutvecklings tillfällen, där vi tillsammans har sett Ylva Telégin föreläsning Se barnet i förskolan / Pedagogisk dokumentation. Utifrån den har vi sedan reflekterat tillsammans, vi har också diskuterat om och i sådana fall hur vi har implementerat den pedagogiska dokumentationen i verksamheten. På våra pedagogiska diskussioner var fjärde onsdag har vi haft fokus på den pedagogiska dokumentationen. Den gemensamma dokumentationsväggen har vi i våra diskussioner bestämt att avvakta med. Avdelningarna jobbar nu med ett gemensamt fokus kring samma utvecklingsområden som vi sedan reflekterar och dokumenterar kring. Vi har tagit alla tillfällen, utvecklingssamtal, föräldraråd, föräldramöten mm att informera om vårt arbete med pedagogisk dokumentation. Vi valde att lämna ut de fyra utvärderingsfrågorna till alla pedagoger på förskolan. Alla pedagoger besvarade utvärderingsfrågorna. Utifrån en sammanställning av utvärderingsfrågorna kan vi se att: Alla pedagoger tycker att den pedagogiska dokumentationen utvecklar vår verksamhet. Att vi är mer lyhörda och utgår mer från barnens intressen och tankar. Att vi har större fokus på processen än på resultaten. Att vi på ett mer medvetet sätt reflekterar på våra arbetslagsträffar. På frågan om vi kan se att det är barnen som styr verksamheten? Har vi fått många olika svar och inser att det är en svår fråga att svara på i nuläget eftersom vi är i början av en process. Analys Det har varit bra att vi har avsatt en timme på arbetsplats träffarna för diskussioner kring boken och verksamheten. Alla pedagoger och förskolechef har då haft möjlighet att vara delaktiga i diskussionerna. Vi har valt att under våren använda vår kompetensutvecklingstid till annat och därför inte kunnat genomföra något studiebesök under våren, vi planerar att få tid till detta under hösten. Vi reflekterar mer och med en större medvetenhet på våra möten efter att ha läst boken. Vi upplever att det var bra att vi valde att ha gemensam kompetensutveckling utifrån samma litteratur då vi strävar mot samma mål. Vid två kompetensutvecklingsutvecklings tillfällen deltog även Dalkarlsbergs förskola. Det har varit intressanta och utvecklande diskussioner på de pedagogiska diskussionerna var fjärde onsdag. Vi avvaktar med den pedagogiska dokumentationsväggen, Innan vi hade läst boken och diskuterat utifrån den och vår verksamhet var vår tanke att ha en dokumentationsvägg tillgänglig för alla på hela huset. Efter att tillsammans ha diskuterat insåg vi att det var lättare att varje avdelning till en början hade dokumentationerna på avdelningarna. Vi valde att under våren utgå från barnens intressen på de respektive avdelningarna eftersom vi har arbetat avdelningsvis under våren kändes det naturligare att ha dokumentationen i barnens närhet. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att den pedagogiska dokumentationen utvecklar vår verksamhet. Vi är endast i början av denna process och bedömer att vi delvis nått måluppfyllelsen. Därför väljer vi att även nästa år fortsätta med att utveckla vår pedagogiska dokumentation.

7 Lärdomar och åtgärder för utveckling När vi startade upp vårt arbete med pedagogisk dokumentation var vi på en föreläsning där vi fick ta del av en förskola som hade kommit långt i sitt arbete med dokumentation. Detta gjorde att vi ställde höga krav på oss själva och fick svårt att påbörja vårt arbete. Vi upplever att det har varit mer utvecklande att ha kompetensutveckling på förskolan där vi har läst gemensam litteratur och haft pedagogiska diskussioner. Den gemensamma planeringstiden kommer att underlätta vårt framtida arbete med den pedagogiska dokumentationen då det krävs ett större gemensamt arbete och reflekterande hos oss pedagoger för att kunna lyssna, inspirera, utmana och dokumentera barnens tankar och intressen. Vi har fastnat i ordet styr som vi använder oss av i verksamhetsplanen, att det är barnen som styr, men vi vill tydliggöra att utifrån ramar, läroplaner och rutiner styr vi verksamheter tillsammans utifrån barnens erfarenheter, tankar och idéer.