Kvalitetsrapport fo r NTI-gymnasiet Umea

Transkript

1 Kvalitetsrapport fo r NTI-gymnasiet Umea

2 Förord NTI Gymnasiet i Umeå ska vara en skola där elever och lärare möts för att tillsammans utvecklas så långt det bara är möjligt. Att skapa en sådan skola är mitt uppdrag som rektor. Utmaningen ligger i att lyckas med detta. Vi har under det gånga året arbetat mycket aktivt med de fundament som jag anser måste vara på plats för att man ska kunna skapa bästa tänkbara skola. Ömsesidig respekt där alla tryggt kan utvecklas i en bra miljö är en förutsättning. Skolans värdegrund måste vara levandegjord så elever och personal vet vad som gäller på vår skola och även i ett vidare begrepp, den svenska skolan. Hela 97 % av våra elever säger att de är trygga på vår skola enligt Svenskt kvalitetsindex undersökning gjord läsåret 2011/12. (se bil 1) Ett gott betyg, men 100 % är självklart målet. Delaktighet för alla på skolan är en annan viktig del för att skapa en bra skola. Såväl lärare som elever, skolhälsovård och ledning måste bli lyssnade till och få möjlighet att påverka. Vi som arbetar inom skolan har en skyldighet att hela tiden utveckla vår pedagogik. Man blir aldrig en färdig lärare utan det ligger i professionens natur att man hela tiden ska förändra och utveckla sin undervisning beroende på vem det är man ska undervisa. Lärande sker på olika sätt för olika individer. Det ska inte vara elevernas uppdrag att försöka anpassa sitt lärande till den lärare hon möter utan tvärt om, det är den professionella läraren som ska anpassa sina metoder utifrån eleverna. På NTI gymnasiet använder vi oss av formativ bedömning där läraren hela tiden återkopplar till eleven vad den ska lära sig, hur den ligger till i förhållande till målen och vad nästa steg för att nå kunskapen är. För att skolan ska bli en del av samhället och att eleverna ska känna att den har relevans så är kontakten med omvärlden ytterligare en viktig del. Vi har under året ytterligare öppnat upp vår skola mot omvärlden då vi arbetat med projekt både mot ideella föreningar, andra skolor och företag i Umeåregionen. Vi kommer, under kommande läsår, fortsätta arbetet med att ytterligare fördjupa den ömsesidiga respekten, arbeta vidare med vårt värdegrundsarbete, öka delaktigheten samt utveckla vår pedagogik. Vi har alla de yttre förutsättningarna som bra lokaler, bra utrustning och en ägare som månar om kvalité och som ständigt utmanar oss att bli bättre inom dessa områden. Lägg därpå behöriga, motiverade och drivna pedagoger som ser som sitt uppdrag att lyckas med varje elev de möter. Vi har en välutvecklad skolhälsovård som stöttar upp där det behövs med skolsköterska, kurator och speciallärare. Det som återstår är våra elever. Det vi behöver för att lyckas med vårt uppdrag är att varje elev kommer hit med sitt engagemang och ger sig själv chansen att utveckla sin talang. Som du kommer se i den här kvalitetsrapporten så har vi tagit ett steg mot att bli den bästa tänkbara skolan. Vi har en bit kvar, men jag hoppas att du ska se hur vi jobbar målmedvetet på att bli bäst tänkbara. Kajsa Rehnman rektor

3 Om NTI-gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan NTI har sedan starten bedrivit distansutbildningar inom elektronik och teknik samt IT och data på uppdrag av kommuner, näringsliv och privatpersoner. Förutom att NTI är en av Sveriges största utbildningsanordnare inom vuxenutbildning har även företaget sedan början av 2000-talet bedrivit gymnasieutbildning. Huvudinriktningen har varit inom media och data men har under senare år även omfattat teoretiska utbildningar. NTI-gymnasiet har idag ca 3000 elever fördelade på 14 gymnasieskolor från Malmö i söder till Luleå i norr. Skolan ingår i AcadeMedia, Sveriges största utbildningskoncern för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring elever och deltagare, över 240 enheter och medarbetare. Vår vision Kunskapsutveckling, entreprenörskap och trygghet skapar den bästa och mest inspirerande skolan för oss som vill äga framtiden. Vår verksamhetsidé NTI-gymnasierna erbjuder utbildningar för elever med intresse för IT, media och handel. Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå yrkesexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på NTI-gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. Vart tar eleverna vägen? Varje år mäter vi resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I januari 2012 undersökte NTI-gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut NTI-gymnasiet Eskilstuna, Göteborg Kronhusgatan, Göteborg Södra Hamngatan, Luleå, Malmö, Stockholm och Sundsvall 2008, dvs för tre år sedan.

4 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: 28% Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 89% Andel som anser sig vara väl förbered för högre studier: 60% Andel som anser sig vara väl förbered för arbetslivet: 48% Andel som uppfattade undervisningen som mycket bra eller bra: 67% Andel som uppfattade lärarna som mycket bra eller bra: 88% Andel som uppfattade kamraterna och stämningen som mycket bra eller bra: 83% OM NTI-gymnasiet Historik 2008 slog dörrarna upp för NTI Gymnasiet i Umeå. NTI Skolan hade funnits här sedan 2002 och gymnasieskolan startade i stort samarbete med denna. Skolan är belägen i utkanten av Umeå. Området heter Backen och omgivningarna är trevligt lantliga. Eftersom skolan ligger långt ifrån restauranger så catrar vi mat till egen matsal tillsammans med Praktiska gymnasiet Umeå. Program I årskurs tre har vi EC-programmet och Mediaprogrammet. I och med Gy 11 har vi övergått till Teknikprogrammet inriktning Informations och medieteknik, Estetiska programmet inriktning Estetik och media samt El- och energiprogrammet inriktning dator och kommunikationsteknik Elever Redan första året kunde skolan starta med tre klasser. 2 EC och 1 MP. Även de följande två åren hade skolan en god elevtillströmning. Inför läsåret minskade antalet elever till åk 1. Glädjande nog har vi fler sökande i år. Vi kommer ha ca 105 elever på skolan under läsåret Personal Skolan har en rektor som är utbildad gymnasielärare och som genomgår den statliga rektorsutbildningen. Alla lärare är behöriga gymnasielärare utom en lärare som saknar enstaka poäng. Han ska läsa in detta under hösten och därmed också bli behörig. Vi har även en speciallärare anställd på deltid som jobbar med några elever som behöver extra stöd. Vi har en behörig SYV som också jobbar som administratör på deltid. Elevhälsovården köper vi av PR-vård i form av skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare. Kurator är anställd av skolan på deltid. Vi har också ett ekonomibiträde anställt som serverar lunch och frukost. Hon bemannar också vår cafeteria under eftermiddagarna. Antalet lärare per 100 elever är 8,08. Antal övrig personal per 100 elever är 1,91. Total personal per 100 elever är 10.

5 Lokal Skolan ligger i bottenvåningen på ett tvåvåningshus där entren ligger i markplan utan trappa. Lokalerna är i och med detta handikappanpassade och det finns inga hinder i form av trappsteg eller höga trösklar i skolan. I tr upp finns NTI Skolan och vår kemisal som vi delar med NTI Skolan. Man kan enkelt ta sig till kemisalen med hiss från vår skola. Även matsalen, som ligger i källarplanet, kan man enkelt nå med hiss. Övriga specialanpassade lokaler är vår verkstad. Den är utrustad med bland annat lödstationer. Vår studio har fotoutrustning för studiofoto samt flerkamerautrustning för liveinspelad film eller tv. Idrotten har vi på olika platser runt om i Umeå. Mycket av idrottsundervisningen under vår och höst sker på Umedalen med omnejd. Det finns både skog, gräsplaner, älv och löparspår i närområdet. Under vintern är vi oftast på Gammlia, Musköten eller Dragonen. Viss undervisning sker också i curlinghallen. Skolan ligger ca 6 km från stadskärnan. Enklast tar man sig hit med buss. Busshållplatsen är ca 30 meter från skolans entré. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. Formella studieresultat Andel slutbetyg Elprogrammet 100% 79% Medieprogrammet 95% 86% Totalt 97% 83% Andel elever som nått grundläggande behörighet till högskola av slutbetyg Elprogrammet 71% 74% Medieprogrammet 89% 82% Totalt 80% 78% Genomsnittligt slutbetyg Elprogrammet 14,70 11,83 Medieprogrammet 14,50 13,04 Totalt 14,60 12,44

6 Matematik 1b Ej deltagit F E D C B A Förlängt kursslut Nat.prov 8% 50% 25% 17% Betyg 17% 25% 25% 8% 25% Matematik 1c Nat.prov 28% 28% 28% 14% Betyg 28% 28% 28% 14% Svenska 1 Nat.prov 17% 17% 22% 17% 22% 5% Betyg 11% 17% 28% 28% 11% 5% Engelska 5 Nat.prov 12% 18% 6% 41% 12% 12% Betyg 12% 18% 41% 12% 18% Svenska B Ej deltagit - IG G VG MVG Förlängt kursslut Nat.prov 4% 56% 36% 4% 7% Betyg 13% 56% 13% 9% Engelska B Nat.prov 3% 37% 51% 9% Betyg 3% 29% 51% 11% 6% Matematik B Nat.prov 51,5 33% 12% Betyg 3% 39% 42% 6% 12% Matematik C Nat.prov 5,5% 6% 39% 71% 12% 6% Betyg 6% 6% 50% 6% 0% Matematik D Nat.prov 8% 69% 23% Betyg 15% 61,5% 15% 7,5%

7 Betyg Ej deltagit IG G VG MVG Arbetsmiljö och säkerhet 12% 42% 24% 21% Projekt och företagande 17% 34% 31% 14% Datorkommunikation 3% 12% 26% 41% 18% IT-samordning 8% 33% 25% 25% 8% Lokala Nätverk A 7% 36% 43% 14% Lokala Nätverk B 6% 6% 38% 25% 25% Programmering A 29% 29% 29% 14% Databashantering 13% 50% 25% 13% Elkunskap 10% 22% 35% 16% 16% Digitalteknik A 19% 38% 27% 15% Fysik A 67% 25% 8% Fysik B 17% 50% 25% 8% Grafisk kommunikation B 50% 50% Grafisk kommunikation C 40% 60% Historia A 3% 9% 47% 28% 13% Idrott o Hälsa A 44% 31% 26% Idrott o Hälsa B 50% 50% Betyg Ej deltagit IG G VG MVG Kemi A 8% 58% 33% Matematik A 100% Matematik E 15% 77% 8% Medieproduktion B 67% 17% 17%

8 Multimedia A 28% 22% 28% 22% Multimedia B 11% 32% 37% 21% Naturkunskap A 100% Naturkunskap B 13% 63% 13% 13% Operativsystem Linux 7% 13% 80% Övrigt operativsystem 7% 15% 33% 19% 26% Projektarbete 41% 18% 14% 27% Psykologi A 35% 29% 6% 29% Rörlig Bild B 41% 27% 32% Rörlig Bild C 33% 33% 33% Religion A 10% 45% 23% 22% Samhällskunskap A 2% 22% 41% 29% 6% Styrteknik 6% 22% 53% 16% 3% Svenska C 8% 15% 38% 38% Lokala Datanät 50% 36% 14% Betyg - F E D C B A Estetisk kommunikation 18% 45% 18% 18% Fysik 1a 17% 17% 17% 33% 17% Historia 1a1 17% 17% 17% 33% 17% Historia 1b 17% 17% 25% 17% 17% 8% Kemi 1 17% 17% 17% 17% 33% Medieproduktion 1 8% 8% 8% 17% 33% 25% Medieproduktion 2 18% 27% 27% 18% 9% Medier, samhälle och kommunikation 17% 33% 33% 8% 8% Teknik 1 14% 14% 14 14% 29% 14% Medieproduktion 2 16% 33% 25% 17% 9%

9 Medier, samhälle och kommunikation 16% 33% 33% 9% 9% Estetisk kommunikation 18% 46% 18% 18% Upplevd kvalitet NTI-gymnasiet genomför årligen undersökningar av hur verksamheten upplevs av både elever och personal. Arbetet sker för hela AcadeMedia i samarbete med Markör och Svensk kvalitetsindex och mäter förtroendet för skolan, men även hur vi uppnår de kärnvärden vi strävar mot. Elever Nöjdkundindex Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? 2010: : : 65 Rekommendationsgrad 2010: : : 74 Trivselgrad 2011: : 84 Trygghetsgrad 2011: : 97 Lärmöjligheter (tidigare kunskapsindex (2012, 2011) 2011: : 90 Medarbetare Medarbetarindex (2012, 2011, 2010) Tänk på all erfarenhet du har av att arbeta på din arbetsplats. Hur nöjd är du? Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete på din arbetsplats i relation till dina förväntningar? Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete på din arbetsplats jämfört med en ideal arbetsplats där du skulle vilja jobba? 2010: 78,7 2011: 70,5 2012: 64,6

10 Attraktionskraft (2012, 2011) Jag arbetar gärna kvar på min arbetsplats i minst 1 år till. Jag kan rekommendera den verksamhet som min arbetsplats tillhör som arbetsgivare. Min arbetsplats bedriver en verksamhet som jag gärna rekommenderar till våra elever/ studenter/ föräldrar/ kunder. 2011: 82,2 2012: 74,9 Engagemang (2012, 2011) Jag känner mig motiverad i mitt arbete. Jag är villig att göra en extrainsats om det behövs. Hur nöjd är du med den utmaning som ditt arbete på minarbetsplats ger? Jag upplever mitt arbete som viktigt och meningsfullt 2011: 80,4 2012: 72,2 Analys av utfall Det är glädjande att se att markörs undersökning visar att elevernas uppskattning av skolan har ökat på alla områden. NKI ökar från 57 till 65, rekommendationsgrad ökar från 50 till 74, trivsel från 71 till 84, trygghetsgrad från 79 till 97 och lärmöjligheter från 69 till 90. Jag ska försöka bena ut vad jag tror ligger bakom dessa siffror. Pedagogiskt utvecklingsarbete Vi har under året påbörjat ett omfattande pedagogiskt utvecklingsarbete. All forskning visar på att formativ bedömning, eller bedömning för lärande som det oftare börjar kallas, är det mest effektiva sättet att lära elever lära. 1 Anders Holmgren skriver i boken Bedömning i och av skolan att: Kärnan i Bedömning för lärande är att skapa en öppen medvetenhet om kvalitet; kvalitet i kunskap, i förmåga, i förståelse och i förtrogenhet. Det synliggör vad lärande går ut på, eleven lär sig att lära. 2 Vi har i detta arbete utvecklat våra formativa samtal med eleverna samt auskulterat för att synliggöra processer i klassrummet. Rektor har auskulterat med uppföljande samtal. Lärarna har också auskulterat på varandra och samtalat kring vad man sett. Vi har filmat en del av dessa auskultationer för att ytterligare tydliggöra vad som händer i rummet. Detta kollegiala lärande kommer fortsätta under kommande läsår. Ytterligare en konsekvens av detta arbete har varit att antalet möten mellan elev lärare kommit att bli fler. Lärare har sett sina elever i andra ämnen vilket ökat förståelsen om vem eleven är och hur den lär hos andra. Våra besök har också visat tydligt för eleverna att vi sätter värde vid den undervisning som sker 1 Hattie, John (2008) Visible Learning A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement. London: Routledge 2 Lundahl, Folke-Fichtelius (red.) (2010) Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur

11 och att vi arbetar med att bli bättre. Vi närmar oss förhoppningsvis det John Steinberg skriver om som Lektionen är helig 3 Jag tror att våra höga värden på lärandemöjligheter i Svenskt kvalitetsindex siffror kan ha en del av sin förklaring i detta arbete. Bidragande till dessa fina siffror (90 av 100 möjliga, se bilaga) har också våra supporttimmar. Vi har haft 4 timmars support varje vecka det gånga skolåret. Dessa timmar är lärare tillgängliga för att hjälpa elever som halkat efter, de som varit sjuka och behöver en genomgång eller för de elever som vill bli ännu skickligare. Elevdemokrati Vi är en öppen skola där eleverna får vara med och påverka i stort som i smått. Har någon en idé så finns det ingen som säger nej utan snarare, hur ska vi gå till väga? Klimatet på skolan är tillåtande. Kursupplägg och examinationsformer är också sådant som eleverna får vara med och påverka. Fler och fler av våra lärare börjar istället för att presentera en färdig planering med att titta på kursmålen tillsammans med eleverna och utifrån dessa skapar man en planering tillsammans. Vi har också valt att behålla skolkonferensen. Jag tycker att det är bra med en formaliserad mötesform två gånger per år där representanter från all personal möter elever kring utvecklingen av skolan. Många möten Som jag redan varit inne på så möts lärare och elev i sin, och andras undervisning. På vår skola möts man ofta även på andra sätt. Vi börjar skoldagen med gemensam frukost som är gratis för eleverna. En perfekt start för att orka med en lång skoldag. Skolan är liten vilket gör att man ses ofta i korridorerna. Många snabba samtal i förbifarten gör också att eleverna blir sedda samt att de blir påminda gång på gång om sina studier. Vi möts också ofta i andra sammanhang. Vi försöker vara en skola i samhället. Vi jobbar aktivt med att göra projekt ihop med företag och olika kulturinstitutioner. Vi dokumenterar revyer och spex, gör trycksaker åt ideella organisationer, vi anordnar LAN tillsammans med lanföreningar i vår stad. I år har vi också haft datautbildningar i samarbete med PRO. Mycket uppskattat! Studieresultat Det vi måste fortsätta bli bättre på nästa år är bland annat elevernas kunskaper i matematik. Vi såg tidigt under höstterminen att eleverna skulle komma att få svårt att nå målen i Matematik B. Vi delade upp klassen i två grupper och satte in en ytterligare lärarresurs för att förstärka. Vi erbjöd också, förutom lektionstid, 4 timmars support då de kunde plugga matematik med hjälp av behöriga mattelärare. Ändå lyckades vi inte fullt ut. Nästa år ska vi erbjuda kursen en gång till för denna grupp. Vi kommer också uppmana dem att använda sig av supporttiden för att läsa matte. Vi erbjuder våra elever mycket undervisningstid i matematik ändå är resultaten skrala. Lärarna som undervisar i matematik på skolan återkommer alltid till samma sak. Elevernas förkunskaper är för dåliga. De tycker det är svårt att samtidigt som kursen pågår hjälpa elever att få grundläggande kunskaper i högstadiematte. Vi ska därför under läsåret ta noga reda på vilka kunskaper eleverna har och börja där. Våra tre mattelärare ska få som enda uppdrag nästa läsår att jobba med att utveckla sin undervisning i matematik. Dessa lärare ska inte behöva hjälpa till med kringuppdrag som Öppet Hus eller marknadsföring utan ska enbart få jobba med att få eleverna att nå målen i de olika mattekurserna. 3 Steinberg, John (2010) Lektionen är helig. Stockholm: Lärarförbundets förlag

12 Matematikstatistiken sticker även ut på annat sätt. Antalet satta IG-betyg i förhållande till nationella prov. I matte B skrev 51,5% IG på nationella provet men endast 39% fick IG i betyg. I matte C var det 39% som skrev IG på nationella provet medans endast 6% fick IG i betyg. Undervisande lärare har veckorna efter gjorda nationella prov spetsat sin undervisning på de mål eleverna inte klarat och gjort nya prövningar på dessa. Detta samt att många elever var mycket nära godkänt betyg på nationella proven uppger matematiklärarna som orsak till dessa skillnader mellan resultat på nationella betyg och satta betyg. En annan kurs som sticker ut negativt är projektarbetet. 41% av eleverna fick IG. Orsaken till detta är, enligt lärarna, att eleverna inte skrivit någon rapport eller logg. Handledarna har inte kunnat följa processen. 4 lärare har haft hand om alla projektarbeten. Det har ingått i deras tjänster samt varit schemalagt. Det finns inga tydliga orsaker till detta dåliga resultat. Nästa år ska vi jobba tydligare med delmål och deadlines i etapper. Kursen ska också koncentreras till höstterminen då många elever uttryckt att de har så gott om tid att de inte kommer igång. Vi ska också samköra projektarbetet med kursen Projekt och Företagande. Det var en mindre andel av eleverna detta läsår som nådde ett slutbetyg jämfört med föregående läsår. Orsakerna till detta är flera. Läsåret fick vi skolans första avgångsklasser. De elever som av olika orsaker inte klarat av sina studier gick ett fjärde år. Tyvärr lyckades vi inte med att ge alla dessa tillräckligt med kunskaper så de kunde nå ett slutbetyg. Vi utsåg en handledare på skolan som de träffade kontinuerligt, vi gav dem individanpassat schema samt många individuella planer över vilka mål de saknade i olika ämnen. Grundproblemet var att de inte kom till skolan. Någon skaffade arbete och försökte kombinera fjärde året med arbete. Ett par andra tyckte att schemat vissa dagar blev för glest och valde därför att inte komma alls. Kommande läsår ska vi jobba mycket aktivare med att motivera våra nya fjärdeårselever. Vi ska också vara tydligare med våra förväntningar och vad vi kan erbjuda. Vi ska göra en individuell plan och i möjligaste mån få eleverna att läsa betydligt intensivare är vad årets fjärdeårselever gjorde. Det är inte bara årskurs fyra-elever som drar ner antalet slutbetyg för fjolårets avgångsklasser. Vi hade ett par elever som vi som skola misslyckades med att ge grundläggande kunskaper så de kunde få ett gymnasiebetyg. Att sätta in resurser direkt när man ser att en elev halkar efter är avgörande. Det är oerhört svårt att läsa in 2 årskurser parallellt med att du går i åk 3. I och med Gy11 har vi helt nya rutiner för att fånga upp elever tidigt och sätta in de resurser som krävs. Vårt nya system där alla lärare ska fylla i den 15:e varje månad hur väl eleverna når målen kommer ytterligare visa var extra resurser behövs sättas in. Tyvärr gav dessa elever jag syftar på ovan upp. De var inte intresserade av att få mer tid för att nå ett gymnasiebetyg inom gymnasieskolan utan uttryckte att de, när de orkade, skulle läsa in gymnasiebehörighet inom vuxenutbildningen. Analys Värdegrundsarbete På vår egen enkät från februari 2012 svarade 3% av eleverna att de känt sig kränkta av någon på NTI Gymnasiet i Umeå. Dessa angav att det var andra elever som kränkt och att kränkningarna bestod i: Utstött, utfryst Lögner, hot, dåligt bemötande Skitsnack

13 På NTI s undersökning gjord av Svenskt kvalitetsindex och Markör svarade 97% av eleverna att de kände sig trygga på skolan. (se bilaga) Samma siffra som i vår undersökning om kränkningar. Självklart är målet att alla elever ska känna sig trygga på skolan! Under nästa läsår kommer vi fortsätta arbeta i enlighet med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vår hösttermin inleds alltid med att alla på skolan har en värdegrundsdag då vi på olika sätt vänder och vrider på begrepp, etik och lagformuleringar. Skolans ordningsregler gås då också igenom och formuleras eventuellt om. Vår handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling gås också igenom denna dag och arbetet med den fortsätter under året under mentorstiderna. Alla lärare skickar under höstterminens första del in till rektor hur de arbetar med värdegrundsfrågor i sina ämnen. Under januari-februari genomförs en enkät bland eleverna lokalt på NTI Gymnasiet i Umeå och i april-maj görs NTI s centrala undersökning kring dessa frågor Under läsåret har vi också haft en extern kraft inne som under en hel dag tillsammans med hela personalen hjälpte oss bena ut var vi står värdegrundsmässigt. Utifrån kunskapen om var vi är har vi kunnat jobba med de styrdokument som finns. En ökad medvetenhet kring dessa frågor har kommit under året. Vi har också haft lärare på utbildning i HBT-frågor. I nästa läsårs kursutvärderingar kommer eleverna tillfrågas om hur lärarna arbetar med värdegrundsfrågor i sin undervisning. Där ska de också få beskriva hur de får delta i utformningen av kurserna. Förhoppningen är att vi på detta sätt ytterligare synliggör det kontinuerliga värdegrundsarbetet på skolan samt visa alla på skolan vikten av att eleverna får vara med och påverka sin utbildning. Utvärdering förra årets kvalitetsrapport Förra läsårets mål var Mål 1 NKI ska från årets 56 till 70. Rekommendationsindex ska också upp till minst 70. Vi lyckades delvis väl med detta mål. NKI ökade från 57 till 65. Vi nådde inte riktigt fram till målet men väl en bra bit. Rekommendationsindex lyckades vi däremot med. Det ökade från 50 till 74. Vi kommer fortsätta arbeta med elevdemokratin på samma sätt som detta år men även ta nya grepp. Vi kommer ha stormöten 2 gånger per termin då hela skolan samlas och man får möjlighet att lyfta viktiga frågor. Omröstningar kan också ske här. Elevernas möjligheter att påverka undervisningen ska också utvecklas ytterligare, se tidigare resonemang. Mål 2 Vi ska minska antalet IG-betyg.

14 Antalet IG/F-betyg har minskat, men de är fortfarande för många. En jämförelse av antalet IG/F mellan IG på Nat. prov Matte B 71% 51,5% IG betyg Matte B 57% 39% IG på Nat.prov Svenska B 24% 0% IG betyg Svenska B 31% 13% IG på Nat. prov Engelska A/5 2% 0% IG/F betyg Engelska A/5 22% 12% IG på Nat. prov Engelska B 12% 3% IG betyg Engelska B 40% 3% IG/F på nat. prov i Matte A/1b+c 28% 39% IG/F betyg i 22% 22,5% Antalet icke godkända betyg har minskat i alla ämnen utom Matematik 1. Övergången till Gy11-matten har varit svår. Vi har erbjudit mycket undervisningstid och extra stöd men ändå inte nått hela vägen. Förhoppningsvis kommer de åtgärder jag berättat om tidigare hjälpa oss nå längre. I övriga ämnen är vi på rätt väg. Vårt arbete med pedagogisk utveckling på skolan bedömer jag är en viktig del till framgången i ämnena ovan. Mål 3 Vi måste få fler elever som väljer vår skola Mål 3 har vi lyckats med. Förra året var det 21 elever som började årskurs ett hos oss. I år ser det ut att bli 30. Fortfarande för få, men trenden är åt rätt håll. Nya lokaler är på gång och vi hoppas det ska bli klart för en flytt årsskiftet 13/14. Mål 4 Öka NMI (Nöjd medarbetar index) med 5-10 enheter. Tyvärr minskade NMI från 70,5 till 64,6. Det är inom områdena engagemang och attraktion som siffrorna blivit lägre. (se bilaga) Ledarskapsindexet ökade till 88,7 av 100 möjliga. Jag tror de vikande siffrorna beror på att vi under det gånga året arbetade oerhört hårt inom många olika områden. Vi hade ett intensivt pedagogiskt utvecklingsarbete parallellt med införandet av en ny gymnasieskola, GY11. Ett nytt betygssystem, ny skollag, ny läroplan och ovanpå detta en ny rektor som ville forma skolan enligt hennes vision. Dessutom hade vi ett intensivt arbete kring att synliggöra vår skola för kommande elever. Vi arbetade hårt, helt enkelt. Kommande år ska vi gå in mer i ett förvaltningsarbete. Dessutom ska det avsättas tid för lärarna vid lov för eget arbete, se kommande arbetsplan.

15 Arbetsplan för läsåret 2012/2013. Nti gymnasiet i Umeå Utfall 2012 Enhetens etappmål 2013 NTI totalt 2012 KVALITET Behörighet 78% 100% Betygspoäng 12,44 13,50 Andel stud. och yrkesv. efter 3 år. 89 % Förädlingsvärde In: *** Ut: *** ATTRAKTIVITET NKI NMI 64,6 68 Fyllnadsgrad vs affärsplan Antal snitt: Antal enligt affärsplan: *** Fyllnadsgrad: Fyllnadsgrad: *** Skolans huvudmål* NTI ska bli den mest attraktiva skolan för elever som vill läsa våra program. Vi ska vara den skola som ger individen bäst förutsättningar att utvecklas optimalt *Skolans lokala huvudmål utifrån NTI:s övergripande mål. Systematiskt värdegrundsarbete Systematiskt värdegrundsarbete; Likabehandling/ kränkande behandling Fokusfråga 1* Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Har du lagt märke till om någon på skolan blivit kränkt? Ja 15% Etappmål: 5% Enkät, januari

16 Eleverna uttryckte i senaste enkäten att en del elever gör/säger saker på skoj. Det är väl fula ord och även knuffningar har förekommit men båda parter menar att det bara är på skoj dock tror jag att de mår lite dåligt ändå, inuti Kommentar från elev i senaste enkäten Aktiviteter fokusfråga 1 Fortsätta case-diskusioner på mentorstiden samt jobba vidare med värdegrundsdiskussioner i alla ämnen. Ansvarig Mentorer och lärare Tidsram HT12 Rektors uppfölj. av aktivitet Löpande samt i enkät och kursutvärderingar Alla på skolan måste tydligare säga ifrån även när elever gör saker på skoj. Alla på skolan, främst anställda vuxna Hela läsåret Vårens enkät Löpande Systematiskt värdegrundsarbete; Likabehandlings/ kränkande behandling Fokusfråga 2 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Hur gör vi skolans värdegrund som en självklar parameter i lärarnas undervisning? Två lärare skickade in hur de arbetade med värdegrundsfrågor i sin undervisning Alla lärare ska rapportera hur de arbetar med detta 21 sep ska det vara inlämnat. Löpande, auskultationer Aktiviteter fokusfråga 2 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet Lärarna skriver hur de arbetar med dessa frågor. Lärare 21/9, Löpande 21/9, Löpande * Fokusfrågorna tas fram i samråd med personal och elever.

17 Kvalité Delmål 1 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Behörighet* 78% 90% Schoolsoft Aktiviteter delmål 1 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet Nytt inrapporteringssystem så elever fångas upp fort om de riskerar att inte nå målen Rektor och undervisande lärare Löpande Löpande Kurserna Matte B och NkA erbjuds igen för elever som inte nått godkända betyg Rektor och undervisande lärare VT13 Löpande Specialpedagog kommer utöka sitt arbete med elever som behöver extra stöd Speciallärare Löpande Löpande Få fler att uppsöka kurator. Mentorerna, EVT Löpande EVT-möten varje månad Tydligare struktur för elever som läser ett fjärde år. Hjälpa dem att ta ansvar för sina studier Berörda lärare, mentor för dessa elever Hela skolåret Löpande *Värdet behörighet beräknas på följande sätt: Ta fram antal slutbetyg och beräkna andel behöriga slutbetyg av dessa. Delmål 2 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Betygspoäng* 12,44 14,0 Schoolsoft Aktiviteter del mål 2 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet Fortsätta utveckla formativ bedömning. Alla lärare Löpande Löpande Ställa tydliga, högre krav på eleverna. Läraren ska inte nöja sig med att elev bara vill ha godkänt betyg. Tala kunskap, inte betyg. Alla lärare Löpande Medarbetarsamtal/ auskultationssamtal Löpande Öka arbetsron på lektionerna. Alla lärare Löpande Auskultationer, enkäter Matteråd inrättas. Huvudsyftet med rådet är att utveckla metodik för matte Marcus, Tanja, Jörgen Löpande Löpande, juni betygsättning,

18 elevenkäter Syv-info. Mål att sträva emot efter avslutade gymnasiestudier Syv och rektor HT Fortsätta ha vårt öppna klimat på skolan. Auskultationer mellan ledning-lärare. Lärarelärare. Läsåret Ev även Elev-lärare Rektor, lärare Löpande Löpande *se kurssammanställning i kvalitetsrapport/ Schoolsoft Delmål 3 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Andel studerande eller yrkesverksamma efter 3 år - - Aktiviteter delmål 3 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj av aktivitet Bildande av programråd för EE men även TE Rektor, Jon, Marcus, Tanja HT HT Fortsatt samarbete med universitetet i olika former Marcus Löpande Löpande Umeå universitets informationsdag Mentorer Maj Efter gymnasiet mässa Mentorer Mars Delmål 4 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Förädlingsvärde IN: UT: Aktiviteter delmål 4 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet

19 Attraktivitet Delmål 5 Utfall 2012: 65 NKI Etappmål 2013: 68 För att öka NKI väljer skolan fokusfrågor att arbeta med ur den årliga NKI-mätningen. Frågorna följs upp i den centrala mätningen i mars samt i en lokal mätning i november. Denna lokala mätning bör enbart innehålla skolans fokusfrågor. Skolan väljer det antal frågor som skolan anser sig behöva arbeta med för att höja index totalt (se även kvalitetshjulet), d.v.s. de frågor med lågt utfall samt de frågor som skolan efter diskussion och utredning kommit fram till är de frågor som kommer påverka NKI positivt. Fokusfråga 1: Det är arbetsro på lektionerna Mål för fokusfrågan: 85% Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljning av aktivitet Övriga kommentarer Ledaren i klassrummet ställer tydliga krav och är konsekvent HT Lärare och elever Enkät under HT samt i januari Förankrade ordningsregler HT Mentorer September Fokusfråga 2: Vad menar eleverna med en perfekt skola? 51% gav värdet 7-10 Mål för fokusfrågan: Att 70% ska svara 7-10 Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektorsuppföljning av aktivitet Övriga kommentarer Bena ut det och se vad vi kan göra bättre HT Rektor Mentorer Nästa brukarundersökning 11% av eleverna gav värdet 1. Vad är det de förväntade sig som vi inte levt upp till? HT Rektor Mentorer Nästa brukanundersökning Fokusfråga 3: Skolmiljön Mål för fokusfrågan: Att 75% av eleverna svarar Bra eller mycket bra. Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljning av aktivitet Övriga kommentarer Försöker hitta ny matleverantör HT Rektor HT

20 Behov av tysta rum finns. Bibliotek ska iordningställas samt rum för specialpedagog Augusti Rektor HT Bättre datorer till eleverna Augusti Ledning NTI/Roine Skolstart Delmål 6 Utfall 2012: 64,6 NMI Etappmål 2013: 68 För att öka NMI väljer skolan fokusfrågor att arbeta med ur den årliga NMI-mätningen. Frågorna följs upp i den centrala mätningen i mars samt i en lokal mätning i november. Denna lokala mätning bör enbart innehålla skolans fokusfrågor. Skolan väljer det antal frågor som skolan anser sig behöva arbeta med för att höja index totalt (se även kvalitetshjulet), d.v.s. de frågor med lågt utfall samt de frågor som skolan efter diskussion och utredning kommit fram till är de frågor som kommer påverka NMI positivt. Fokusfråga 1: Jag behöver mer tid Mål för fokusfrågan: Högre NMI Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljning av aktivitet Övriga kommentarer Färre uppgifter av administrativ art läggs på lärarna Undervisning bryts för utvecklingssamtal 1-3 dagar per lov avsätts för egen planering Läsår Rektor Maj HT och VT Rektor HT, VT Läsår Rektor Läsår APU-ansvarig utses. Läsår APUansvarig Augusti Mycket undervisningstid läggs ut efter lärarnas önskemål Läsår Rektor Läsår

21 Delmål 7 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Fyllnadsgrad vs affärsplan Övergripande aktiviteter från MP* Tydliggörande av våra programinriktningar. Bli synligare Tidsram Ansvarig Rektors uppfölj av aktivitet HT Rektor HT, öpande Övr kommentarer Öppet Hus HT, VT Stina, Rektor HT, VT Elevambassadörsutbildning HT Jon HT Evenemang på skolan: LAN,Filmkväll,luciavaka Läsår Jon, Jocke Löpande Elever utför uppdrag åt skolor/företag Läsår Jon, Jocke Löpande *Här redovisas större aktiviteter från elevrekryteringsplanen/ marknadsföringsplanen. Kajsa Rehnman Umeå