Kvalitetsrapport för NTI-gymnasiet Stockholm. Läsår

Transkript

1 Kvalitetsrapport för NTI-gymnasiet Stockholm Läsår

2 Förord Läsåret 2011/12 var NTI Gymnasiet Stockholms nionde verksamhetsår. Under de första fyra åren utvecklades skolan från noll till 400 elever. Under den senaste femårsperioden, där jag tillika varit rektor för skolan, har elevantalet fortsatt utvecklas och uppgår nu till nästan 750 elever. Skolan har etablerat sig i mycket attraktiva lokaler på Crafoordsväg 12 och Upplandsgatan 49 i Stockholms innerstad och är nu en av Stockholms tio största friskolor. Jag tolkar denna expansion som att våra elever upplever oss som en attraktiv skola. Under det gånga läsåret startade Sveriges reformerade gymnasieskola Gy2011 och vi fick tillstånd till Estetprogrammet, El- och energiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt Teknikprogrammet. Det sistnämnda blev en vinnare i reformen och vi kunde starta upp med hela fyra klasser. De kommande åren sjunker elevkullarna på gymnasiet och det gör oss ödmjuka inför framtiden. För att behålla vår position som en av de ledande friskolorna i Stockholm kommer verksamhets kvalité att stå i fokus. Var vi befinner oss idag och hur vi tänker jobba för att höja kvalitén i verksamheten kan du läsa om i denna rapport. Stockholm Björn Buö, rektor NTI Gymnasiet Stockholm Om NTI-gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan NTI har sedan starten bedrivit distansutbildningar inom elektronik och teknik samt IT och data på uppdrag av kommuner, näringsliv och privatpersoner. Förutom att NTI är en av Sveriges största utbildningsanordnare inom vuxenutbildning har även företaget sedan början av 2000-talet bedrivit gymnasieutbildning. Huvudinriktningen har varit inom media och data men har under senare år även omfattat teoretiska utbildningar. NTI-gymnasiet har idag ca 3000 elever fördelade på 14 gymnasieskolor från Malmö i söder till Luleå i norr. Skolan ingår i AcadeMedia, Sveriges största utbildningskoncern för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring elever och deltagare, över 240 enheter och medarbetare. 2

3 Vår vision Kunskapsutveckling, entreprenörskap och trygghet skapar den bästa och mest inspirerande skolan för oss som vill äga framtiden. Vår verksamhetsidé NTI-gymnasierna erbjuder utbildningar för elever med intresse för IT, media och handel. Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier alternativt nå yrkesexamen och att minst 95 % av eleverna tre år efter avslutad utbildning på NTI-gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskapsoch värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodiskt försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. Vart tar eleverna vägen? Varje år mäter vi resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I januari 2012 undersökte NTI-gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut NTIgymnasiet Eskilstuna, Göteborg Kronhusgatan, Göteborg Södra Hamngatan, Luleå, Malmö, Stockholm och Sundsvall 2008, d.v.s. för tre år sedan. Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: 28 % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 89 % Andel som anser sig vara väl förbered för högre studier: 60 % Andel som anser sig vara väl förbered för arbetslivet: 48 % Andel som uppfattade undervisningen som mycket bra eller bra: 67 % Andel som uppfattade lärarna som mycket bra eller bra: 88 % Andel som uppfattade kamraterna och stämningen som mycket bra eller bra: 83 % 3

4 OM NTI-gymnasiet Stockholm Historik NTI-gymnasiet Stockholm och NTI Handelsgymnasiet Stockholm är en fristående gymnasieskola som förklarades berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner och ställdes under statlig tillsyn för Medieprogrammet med inriktning medieproduktion erhölls tillstånd för Elprogrammet med inriktning datorteknik och erhölls tillstånd för Handelsutbildning. Inför Gy 2011 reformen erhölls av Skolinspektionen tillstånd för El- och energiprogrammet inriktning Dator- och kommunikationsteknik, Estetprogrammet inriktning Estetik och media, Teknikprogrammet inriktning Informations- och medieteknik samt Handels- och administrationsprogrammet inriktning Handel och service. Huvudman för NTI-gymnasiet är Nordens Teknikerinstitut AB med organisationsnummer som har sitt säte i Stockholms län. NTI ingår i utbildningskoncernen AcadeMedia. Skolans adress är Crafoords väg 12 och NTI Handelsgymnasiets lokaler ligger på Upplandsgatan 49, båda adresserna kring Odenplan i Stockholms innerstad. Program NTI-gymnasiet Stockholm hade läsåret 11/12 följande program: Åk 1 El- och energiprogrammet inriktning Dator- och kommunikationsteknik. Åk 2-3 Elprogrammet inriktning datorteknik med profilerna tekniskt högskoleförberedande, programmering med spelprogrammering samt nätverksteknik. Åk1 Estetprogrammet inriktning Estetik och media. Åk 2-3 Medieprogrammet inriktning medieproduktion med profilerna samhällsvetenskapligt högskoleförberedande samt skapande profil. Inom vald profil väljer eleven fördjupning inom grafisk kommunikation eller rörlig bild. Åk 1 Teknikprogrammet inriktning Informations- och medieteknik. NTI Handelsgymnasiet Stockholm har följande program: Åk 1 Handels- och administrationsprogrammet inriktning Handel och service. Åk 2-3 Handels- och administrationsprogrammet med inriktning handel och service med profilerna högskoleförberedande business school, butik och försäljning samt marknadsföring och administration. 4

5 Programmen varvas med, förutom undervisning, arbetsplatsförlagd lärande/utbildning (APL/APU för de yrkesförberedande programmen), olika aktiviteter kring förberedelser för att söka jobb/studier, kontakter med olika högskolor, studiebesök samt temadagar. Elever Källa: Skolverkets skolblad Skolan hade således under året 743 elever, varav 306 elever på EE/EC programmet, 166 elever på ES/MP programmet, 150 elever på HA/HP programmet samt 121 elever på TE programmet. Antalet pojkar var 537 och antalet flickor var 206. Personal Skolan leds av rektor Björn Buö. Under året har skolan haft följande bemanning: (Bemanningen för NTI Handelsgymnasiet redovisas i en egen kvalitetsrapport) Rektor En bitr. rektor ht 2011 som utökades till två bitr. rektorer vt lärare fördelade på 33,0 lärartjänster. Skolsköterska (80 % tjänst) Specialpedagog (inkluderat i antalet lärare ovan) SYV (40 % tjänst) 5

6 Kurator (20 % tjänst) Skolläkare vid behov Psykolog vid behov Administratör PC tekniker/vaktmästare Källa: Skolverkets skolblad Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var 78,2%. Dessutom har under året 7 lärare, motsvarande 6,1 heltidstjänster varit under behörighetsgivande utbildning. Andelen lärare per 100 elever var 5,6 (33 lärartjänster/593 elever) och andelen övrig personal per 100 elever var i genomsnitt 1,0 (5,9 övrig personal/593 elever). 6

7 Totalt har skolan 44 personal, varav 24 män och 20 kvinnor. Lokal Verksamheten bedrivs i moderna och ändamålsenliga lokaler på Crafoords väg 12 (3400kvm) och Upplandsgatan 49 (1100) kvm. Lokalerna håller en hög utrustningsstandard med projektor och trådlöst nätverk i alla klassrum. Skollunchen serveras på ett 15 tal kringliggande restauranger och idrottsundervisningen sker på Sportlife, ett gym på Västmannagatan 44a. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. Formella studieresultat Betygspoäng Genomsnittlig betygspoäng för läsåret 11/12 blev på Elprogrammet 13,1 och på Medieprogrammet 13,2 samt totalt 13,1 för skolan. Resultatet för läsåret 11/12 är preliminärt, jämförande offentlig statistik presenteras först i december Betygspoäng för de fem senaste åren enligt nedan: Källa: Skolverkets skolblad

8 Andel slutbetyg och andel grundläggande behöriga till högskola Andelen utfärdade slutbetyg var på Elprogrammet 95 % (109 av 115 elever) och på Medieprogrammet programmet 91 % (40 av 44 elever). Andelen behöriga till högskola var på Elprogrammet 78 % (85 elever) och på Medieprogrammet 63 % (25 elever), totalt 69 % på skolan (110 av 159 elever). I tabellen ovan redovisas en jämförelse med tidigare år. Resultaten för läsåret 11/12 är preliminära då offentlig statistik blir tillgänglig i december Fullföljd utbildningen inom 4 år Andelen elever som fullföljt utbildningen inom fyra år redovisas i de två nedanstående tabellerna. Källa: Skolverkets skolblad

9 Resultat på nationella prov i jämförelse med kursbetyg Nedan redovisas resultat på nationella prov i jämförelse med kursbetyg i engelska, matematik och svenska: Engelska I kursen Engelska 5 erhölls betygsmedelvärde 13,9 på NP och kursbetygets medelvärde blev 12,4. I kursen Engelska B erhölls betygsmedelvärde på 13,4 på NP och kursbetygets medelvärde blev 9,0. 9

10 Matematik I kursen Matematik 1 (kurs 1 a på EE, kurs 1b på ES och kurs 1c på TE) erhölls betygsmedelvärdet 10,2 på NP och kursbetygets medelvärde blev 11,0. I kursen Matematik 2c erhölls betygsmedelvärdet 9,7 på NP och kursbetygets medelvärde blev 11,8. 10

11 I kursen Matematik B erhölls betygsmedelvärdet 2,1 på NP och kursbetygets medelvärde blev 6,6. I kursen Matematik C erhölls betygsmedelvärdet 3,7 på NP och kursbetygets medelvärde blev 8,6. I kursen Matematik D erhölls betygsmedelvärdet 8,5 på NP och kursbetygets medelvärde blev 11,8. 11

12 Svenska I kursen Svenska 1 erhölls betygsmedelvärdet 12,4 på NP och kursbetygets medelvärde blev 11,1. I kursen Svenska B erhölls betygsmedelvärdet 10,3 på NP och kursbetygets medelvärde blev 9,8. Kursbetyg 2012 för samtliga kurser per program Se bilaga. Upplevd kvalitet NTI-gymnasiet genomför årligen undersökningar av hur verksamheten upplevs av både elever och personal. Arbetet sker för hela AcadeMedia i samarbete med Markör och Svensk kvalitetsindex och mäter förtroendet för skolan, men även hur vi uppnår de kärnvärden vi strävar mot. 12

13 Elever Nöjd kundindex (NKI) utgör svar på frågorna: Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola upplever är din skola? NKI: Rekommendationsgrad: Trivselgrad: Trygghetsgrad: Lärmöjligheter: Medarbetare Medarbetarindex Medarbetarindex (NMI) utgör svar på de tre frågorna: Tänk på all erfarenhet du har av att arbeta på din arbetsplats. Hur nöjd är du? Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete på din arbetsplats i relation till dina förväntningar? Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete på din arbetsplats jämfört med en ideal arbetsplats där du skulle vilja jobba? NMI: Attraktionskraft Jag arbetar gärna kvar på min arbetsplats i minst 1 år till. Jag kan rekommendera den verksamhet som min arbetsplats tillhör som arbetsgivare. Min arbetsplats bedriver en verksamhet som jag gärna rekommenderar till våra elever/ studenter/ föräldrar/ kunder Attraktionskraft: Engagemang Jag känner mig motiverad i mitt arbete. Jag är villig att göra en extrainsats om det behövs. Hur nöjd är du med den utmaning som ditt arbete på minarbetsplats ger? Jag upplever mitt arbete som viktigt och meningsfullt Engagemang:

14 Analys av utfall Analys av formella studieresultat Betygspoängen blev för våra avgångselever 13,1 på EC och 13,2 på MP att jämföra med 12,5 respektive 13,4 i riket (lå.10/11). Skolans medelbetygspoäng blev 13,1 att jämföra med 12,8 i riket. Under den senaste treårsperioden har skolans betygsmedelvärde varit strax över 13, under treårsperioden dessförinnan var betygsmedelvärdet strax under 13. Under den senaste fyraårsperioden har skolan arbetat med formativ bedömning som förhoppningsvis varit en bidragande faktor till denna ökning av elevernas studieresultat. EC programmet har ett något högre snitt än i riket, MP programmet har ett något lägre snitt än i riket och detta kan hänföras tillbaka till att det är en hårdare konkurrens för eleverna att bli antagna till EC programmet än MP programmet på vår skola. Andelen utfärdade slutbetyg var på EC 95 % och MP 91 %. Andelen behöriga till universitet och högskola var på EC 78 % och MP 63 %, att jämföra med 89 % respektive 83 % i riket. Orsaken till att eleverna inte uppnår behörighet är att de har en relativt hög frånvaro och därmed inte uppnår målen i kurser motsvarande mer än 250 p. Regeringen förändrade vid årsskiftet direktivet till Centrala studiestödsnämnden (CSN) om tolkning av otillåten frånvaro skolk och skolan har under våren kunnat sänka tröskeln från 20 % till 5 % frånvaro för att få indraget studiebidrag. Störst genomslagskraft har detta haft i årskurs 1 där eleverna nu skolas in i ett nytt system, där frånvaro förutom kunskapsbortfall även får ekonomiska konsekvenser. För att stötta MP/ES programmen har ytterligare en biträdande rektor anställts från och med årsskiftet. Under våren har en plan för MP och ES programmen utvecklats i samråd med arbetslaget, med syfte att ge en klar röd tråd med stegrad progression genom utbildningen och därigenom nå en högre måluppfyllelse för våra MP och ES elever. Andelen elever som fullföljt utbildningen inom 4 år har de senaste fem åren ökat från 72,1 % till 82,6 % att jämföra med 76,0 % i riket. Uppdelat per program hade 79,1 % på EC och 88,5 % på MP, att jämföra med 80,7 % respektive 77,7 % i riket. Inför rättning av årets nationella prov har en försöksverksamhet om samrättning startats i samarbete med fyra andra skolor. Syftet är att öka likvärdigheten i bedömningen. Dessutom har alla prov anonymiserats. Under sommaren har skolan även deltagit i ett projekt med Stockholms stad om kontrollrättning av nationella prov i Svenska med samma syfte som ovan. I kursen Engelska 5 blev genomsnittlig betygspoäng på NP på skolan 13,9 och genomsnittligt kursbetyg 12,4. På TE är betygen 5 % lägre än på NP, på ES 7 % lägre, till stor del beroende på att eleverna inte visat sina kunskaper på ett skönlitterärt moment eller inte redovisat en examinationsuppgift, på EE 19 % lägre än på NP beroende på hög frånvaro och oregelbundet deltagande i undervisning och examinationer. Tankar från ämneslaget inför nästa år är att utveckla det didaktiska upplägget och prova olika former av skönlitterära moment i kursen samt lägga grammatikblocket tidigare i 14

15 kursen då en markant förbättring syntes i elevernas texter efter detta avsnitt. Detta för eleverna skall kunna förbättra sina resultat och därmed kursbetyg. I kursen Engelska B blev genomsnittlig betygspoäng för skolan 13,4 på NP och genomsnittligt kursbetyg 9,0. Ett stort antal elever uppnådde inte målen för kursen, då de inte redovisade en litteraturuppgift. En annan anledning till den låga måluppfyllelsen är att kursens ordinarie lärare var tjänstledig för studier under hösten och blev sedan sjuk under våren. Trots planerade vikariat så blev inte undervisningen tillfredsställande. Extra stödundervisning sattes in under vt 12 och de elever som inte fick godkänt i kursen ingår under ht 13 i en extra schemalagd undervisningsgrupp med mål att komplettera sina kunskaper och uppnå alla mål senast till jul. Inför kommande år ersätts kursen Engelska B med kursen Engelska 6 där kravet på några samtida romaner skall läsas försvinner. Ämneslaget avser här att arbeta med och utveckla litteraturuppgiften med syfte att eleverna skall nå en högre måluppfyllelse. I kurserna Matematik 1a (EE), 1b (ES) och 1c (TE) blev betygspoängen på NP 6,4 (EE) 6,5 (ES) samt 13,0 (TE) att jämföra med kursbetygen 8,5 (EE) 10,1 (ES) respektive 12,7 (TE). Det sammanvägda betygsmedelvärdet på NP för skolan blev 10,2 och kursbetyget 11,0. En stor andel av eleverna på EE och ES programmet uppnådde inte kunskapskravet för godkänt på det nationella provet. Däremot gjorde så gott som alla elever på TE programmet det. Lärarna på EE och ES programmet arbetade med att beta av de olika kunskapsmålen under året, många av de båda programmens elever har svårt att visa kunskaper i alla moment vid ett och samma tillfälle på det sätt som ett nationellt prov innebär. I kursen Matematik 2c (TE) blev genomsnittlig betygspoäng 9,7 på NP och kursbetyget 11,8. Här lyftes resultatet i kursbetyget av att många elever som inte uppnått godkänt på det nationella provet, kunde för sin lärare visa kunskaper på godkändnivå i kursens samtliga moment. I kursen Matematik B på EC och MP programmet blev betygspoängen 2,4 respektive 1,4 för på NP och 6,6 respektive 6,7 i kursbetyg. Majoriteten av eleverna uppnådde inte nivån för godkänt på NP, dessutom uteblev många elever på NP. Eleverna visade tecken på bristande motivation för kursen som omfattade 50 poäng och hade ett lektionspass i veckan. Kursen kommer i Gy 2011 motsvaras av Matematik 2 och omfatta 100 p därmed två lektionspass per vecka, vilket enligt ämneslärarna kommer ge bättre förutsättningar för eleverna att uppnå kunskapsmålen i kursen. I kursen Matematik C blev genomsnittlig betygspoäng för EC 3,5 respektive 4,0 för MP på NP och motsvarande genomsnittligt kursbetyg 8,4 respektive 9,1. Undervisningsgruppen på EC var elever med två undervisningspass i veckan och MP hade samma upplägg men med 4-6 elever i undervisningsgruppen. Eleverna var generellt mer motiverade än eleverna i kursen Matematik B och uppnådde därmed bättre resultat. I kursen Matematik D blev genomsnittlig betygspoäng 8,5 på NP och 11,8 i kursbetyg. På grund av ett schematekniskt misstag, kurserna Matematik D 100 p och Matematik E 50 p hade lagts ut parallellt under hela året, men eleverna läste kursen Matematik D till 15

16 februari och därefter kursen Matematik E, vilket innebar att de bara läst ca 70 % av kursen vid tillfället för NP i kursen Matematik D. Således kunde eleverna mellan december och februari läsa resterande delen av kursen och öka sina kunskapsresultat. I kursen Svenska 1 blev genomsnittlig betygspoäng på NP för skolan 12,4 och 11,1 i kursbetyg. Eleverna presterar generellt bättre än kursbetyget på NP:s muntliga och läsförståelsedelar, men underpresterar på uppsatsdelen. Ämneslaget kommer inför det kommande året att förändra upplägget för både Svenska 1 och Svenska 2 och förutom att träna mera på skriftlig framställning även mera betona källor i kursupplägget. I kursen Svenska B blev genomsnittlig betygspoäng på NP på skolan 10,3 och 9,8 i kursbetyg. Analys av upplevd kvalitet Brukarundersökningen bland våra elever gav i år ett NKI (NöjdKundIndex) på 61, att jämföra med 65 år 2011 och 66 år Resultatet har en spridning från 41 till 75 i våra 20 klasser och från 41 till 72 inom 4 klasser på samma program i samma årskurs. Inom området Skolmiljö är våra elever mest nöja med skolmaten samt utrustningen på skolan. Elevernas nöjdhet med undervisningslokalerna har minskat sedan föregående år och en del av förklaringen är branden i Vandrarhemmet i samma byggnad som slagit ut vår ventilationsanläggning. Totalt sett är våra elever mer nöjda med skolmiljön än snittet för NTI Gymnasierna. Inom området Studier behöver elevernas ansvar för sina studier utvecklas. Eleverna själva är minst nöjda med det. I vardagen tar det sig uttryck i sena inlämningar och en slapp attityd. Eleverna önskar ett tydligare ledarskap från sina lärare inom detta område. Totalt sett ligger vi på samma nivå som snittet för NTI Gymnasierna. Inom området lärarna uppskattar eleverna mest lärarnas ämneskunskaper och är minst nöjda med lärarnas förmåga att ta hänsyn till behov, intressen och förutsättningar. Här behöver vi fokusera på dialogen lärare - elev för att möte elevernas behov och skapa motivation, ta hänsyn till elevernas intressen vid kursupplägg och genomförande, samt fortsätta arbetet med att skapa alternativa lösningar för att möta elevers skilda förutsättningar. Totalt sett ligger vi på samma nivå som snittet för NTI Gymnasierna. Inom området Information och bedömning upplever eleverna att de i samma grad får en tydlig beskrivning på utbildnings och kursmål, vad som krävs för det betyg de eftersträvar och blir rättvist bedömda, men anser att den regelbundna återkopplingen från sina lärare om hur det går i skolarbetet behöver förbättras. Eleverna önskar här arbeta mer med bedömningsmatriserna och få fler exempel på elevarbeten på olika betygsnivåer och lärarna önskar här medvetandegöra för eleverna den återkoppling de faktiskt gör. Totalt sett ligger vi på samma nivå som snittet för NTI Gymnasierna. Inom området Trivsel, bemötande och likabehandling är eleverna mest nöjda med att vi på skolan respekterar varandras olikheter och minst nöjda med arbetsron på lektionerna. Eleverna önskar att läraren tar ett större ansvar och har ett tydligare ledarskap i klassrummet med tydliga regler, fastare hållning och konsekvenser för de eleverna som inte följer överenskomna regler. Eleverna ser själva att de har ansvar för att respektera 16

17 varandra, respektera sina lärare och att ta eget ansvar. Totalt sett ligger vi på samma nivå som snittet för NTI Gymnasierna. Inom området Kränkande behandling, hot och våld svarar 51 %, upp från 18 % föregående år, att det förkommer våld någon eller några gånger under läsåret. Vi hade en incident i december 2011 där elever från vår skola drabbade samman med elever från en annan skola. Mycket kraft lades på att reda ut orsakerna till bråket så det inte skulle uppstå igen, och som resultat upplevde eleverna att både trivsel och trygghet på vår skola ökat jämfört med året innan. Totalt sett ligger vi på samma nivå som snittet för NTI Gymnasierna. Rekommendationsgrad och trivselgrad ligger på samma nivå som föregående år, trygghetsgrad har ökat från 87 % till 90 % och lärmöjligheter minskat från 74 % till 69 %. De två största förbättringsområdena inom lärmöjligheter är återkoppling till eleverna och studiero på lektionerna. Årets NMI (NöjdMedarbetarIndex) blev 64 att jämföras med föregående års 54 och tillbaka på samma nivå som 2010 (65). Medarbetarna är mest nöjda med sitt nuvarande arbete på sin arbetsplats i relation till sina förväntningar och minst nöjda med samma fråga men i jämförelse med en ideal arbetsplats där de skulle vilja jobba. Attraktionskraften ökade från 66 till 72 men är fortfarande lägre än 80 som den var Högst attraktionskraft får frågan jag arbetar gärna kvar på min arbetspalts mist 1 år till och lägst jag kan rekommendera den verksamhet som min arbetsplats tillhör som arbetsgivare. Engagemang fick det högsta resultatet från personalen, 78 mot tidigare års 65 och 73. Inom engagemang fick frågan jag upplever mitt arbete som viktigt och meningsfullt högst resultat och hur nöjd är du med den utmaning som ditt arbete på din arbetsplats ger. En förklaring till det höga engagemanget bland personalen kan vara att många lärare var nyanställda. Beträffande rektors ledarskap är personalen mest nöjd med att rektor visar förtroende för mig som medarbetare, uppmuntrar till dialog och kommunikation samt min allmänna uppfattning om min närmaste chef är positiv. De områden som personalen är minst nöjda med är coachar mig inom mina arbetsområden om jag behöver eller så önskar och ger mig stöd i mitt dagliga arbete. Rektor behöver här hitta former för att nå ut med det pedagogiska ledarskapet och stötta i lärarnas vardag. Analys Värdegrundsarbete Årets fokus när det gäller likabehandlingsarbetet var att ta fram en ny likabehandlingsplan samt en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna skulle också förankras hos personal, elever och föräldrar. Detta med anledning av att den föregående planen inte var anpassad till den nya skollagen och inte gav tillräckligt med vägledning kring hur ärenden ska dokumenteras. Planerna har presenterats för lärarna under två personalmöten och har börjat användas i praktiken. De har också lagts upp på Schoolsoft så att de är tillgängliga för elever och föräldrar. Under arbetet med planerna uppdaterades också skolans ordningsregler 17

18 eftersom dessa tangerar innehållet i planerna. Ordningsreglerna repeterades med lärarna och sattes upp i varje lektionssal. Det som återstår är att gå igenom planerna med elever under läsårsstart samt med föräldrar vid det första föräldramötet i september. Erfarenheten hittills efter det fåtal ärenden som hanterats med hjälp av de nya planerna, visar att de ger en mycket tydlig handledning i hur ett ärende ska hanteras för att kunna avslutas med ett tillfredsställande resultat för de involverade. Dokumentationsprocessen är dock ganska tidskrävande, men än så länge fullt hanterbar. Under året genomfördes tre kartläggningar för att undersöka elevernas upplevelse av skolan. Dels den årliga NKI-undersökningen (NöjdKundIndex), en ny arbetsmiljöenkät som tagits fram i samråd med kurator samt den årliga Stockholmsenkäten som genomförs av Stockholms stad i samverkan med TNS-SIFO för elever i årskurs 2. Svarsfrekvensen för NKI-undersökningen var 80 % och arbetsmiljöenkäten 63 %. Resultat från Stockholmsenkäten saknas i skrivande stund. Vi har arbetat med undersökningarna på så sätt att resultatet har presenterats för personalen i sin helhet. Sedan har arbetslagen fått analysera och föreslå åtgärder för eleverna inom respektive program. Detta eftersom de problemområden som identifierats ser ganska olika ut beroende på vilket program eleverna befinner sig i. I skolans ledningsgrupp har vi diskuterat skolgemensamma områden som utkristalliserats och har då kommit med förslag på åtgärder som kan förbättra de problem som framkommit. Vidare har presentationen av undersökningarna också haft den effekten att den synliggjort de olika områden som eleverna upplever som problematiska, något som kan skapa förändringar som inte avgränsat kan definieras och utvärderas men som påverkar helheten. Följande förbättringsområden framkom: Råd och stöd. Cirka två tredjedelar av eleverna känner inte till om det är lätt att komma i kontakt med skolsköterskan eller kurator, drygt 10 % upplever att det inte är lätt att komma i kontakt med skolsköterskan och kurator. 57 % känner inte till om det finns elevskyddsombud, 18 % tror inte att det finns. Likabehandling/kränkande behandling. 79 % upplever aldrig/sällan att normer (kring könsroller, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religion) diskuteras i den ordinarie undervisningen. 29 % upplever att det ibland/ofta förekommer skämt och pikar som är kränkande/sårande. 21 % upplever att det ibland/ofta används rasistisk eller sexistisk jargong på skolan. 18 % upplever att de utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling. Tid. Nästan nio av tio elever upplever ibland/ofta att de känner sig stressade av skolarbetet. 18

19 Arbetsplan för läsåret 2012/2013. Enhet: NTI Gymnasiet Stockholm KVALITET Utfall 2012 Enhetens etappmål 2013 NTI totalt 2012 Behörighet 69 % 80 % 80 % Betygspoäng EC13,1* MP13,2* +0,2 +0,2 Andel stud. eller yrkesverksamma 89 % efter 3 år Förädlingsvärde In: 13,6 (218) *** ATTRAKTIVITET 13 Ut: 13,1* *** NKI NMI Fyllnadsgrad vs affärsplan Antal snitt: 593 Fyllnadsgrad: 100 % Antal enligt affärsplan: 614 Fyllnadsgrad: 100 % *** *** *Preliminärt resultat. Officiell statistik blir tillgänglig i december Skolans huvudmål* Att utveckla oss och våra pedagogiska metoder och därigenom höja våra elevers kunskapsresultat som vi mäter genom betygsmedelvärdet *Skolans lokala huvudmål utifrån NTI:s övergripande mål. 19

20 Systematiskt värdegrundsarbete Systematiskt värdegrundsarbete: Råd och stöd Fokusfråga 1* Kännedom om elevhälsans tillgänglighet och elevskyddsombuden Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning 22-26% 75 % Arbetsmiljöenkät november 2012 Aktiviteter fokusfråga 1 Ansvarig Tidsram Rektors uppföljning av aktivitet Information till samtliga elever om Mentorer Aug/sept Oktober när och hur man kan vända sig till elevhälsan Elevhälsoteamet presenterar sig och träffar samtliga klasser Elevhälsan/bitr. rektorer Aug/sept Oktober Elevskyddsombuden presenterar sig och träffar samtliga klasser Elevskyddsombuden/ skyddskommittén Q4 November Systematiskt värdegrundsarbete: Likabehandling/ kränkande behandling Fokusfråga 2 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Diskuteras normer i den ordinarie undervisningen? 21 % 60 % Arbetsmiljöenkät november 2012 Aktiviteter fokusfråga 2 Ansvarig Tidsram Rektors uppföljning av aktivitet Arbetslagen planerar hur normfrågor ska integreras i den ordinarie undervisningen Arbetslagsledare Q4 Januari 20

21 Kvalité Delmål 1 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Behörighet* 69 % 80 % Juni 2013 Aktiviteter delmål 1 Ansvarig Tidsram Rektors uppföljning av aktivitet Gå igenom alla åk 3 studieplaner. SYV September Oktober Åtgärdsplan med Pedagogisk plan för elever som riskerar att inte uppnå behörighet. Elever deltar i stödundervisning samt prövar i kurser med IG. Mentor Oktober November Mentor+ prövningslärare Q3-Q1 Januari Delmål 2 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Betygspoäng* EC 13,1 MP 13,2 +0,2 Juni 2013 Aktiviteter delmål 2 Ansvarig Tidsram Rektors uppföljning av aktivitet Kontinuerligt prata pedagogik, förväntningar och resultat med lärarna. Good to great Lesson/learning studies inom ämneslaget Rektor, bitr. rektorer, arbetslagsledare, ämnesansvariga Ämnesansvariga Q3-Q4 Var 3:dje vecka Utbildning hos lärarfortbildning för Rektor, bitr. rektor Ht 12 Januari några förändringsagenter Utbildning v 44 för alla lärare? Rektor Q4 November Q4 Q4 21

22 Delmål 3 Andel studerande eller yrkesverksamma efter 3 år Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning 89 % 90 % Juni 2013 Aktiviteter delmål 3 Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj av aktivitet Motivera eleverna till Ciscocertifiering Bitr. rektor EC Ht 12 December Öka antalet behöriga elever. Se delmål 1 SYV, mentor, prövningslärare Ht 12 Okt, nov, jan Resursdagar med tema studier/yrkesliv Rektor, bitr. rektor, SYV Lå 12/13 Jan Delmål 4 Utfall 2012 Förädlingsvärde In: 13,6 (218) Ut: 13,1 Mål 2013 In: 13,3 (213) Ut:13,3 Uppföljning Juni 2013 Aktiviteter delmål 4 Samma som delmål 2 Kontinuerligt prata pedagogik, förväntningar och resultat med lärarna. Good to great Lesson/learning studies inom ämneslaget Utbildning hos lärarfortbildning för några förändringsagenter Ansvarig Tidsram Rektors uppfölj. av aktivitet Rektor, bitr. rektorer, arbetslagsledare, ämnesansvariga Ämnesansvariga Rektor, bitr. rektor Q3-Q4 Var 3:dje vecka Ht 12 Q4 Q4 Januari Utbildning v44 för alla lärare? Rektor Q3 November Attraktivitet Delmål 5 Utfall 2012: 61 NKI Etappmål 2013: 65 För att öka NKI väljer skolan fokusfrågor att arbeta med ur den årliga NKI-mätningen. Frågorna följs upp i den centrala mätningen i mars samt i en lokal mätning i november. Denna lokala mätning bör enbart innehålla skolans fokusfrågor. Skolan väljer det antal frågor som skolan anser sig behöva arbeta med för att höja index totalt (se även 22

23 kvalitetshjulet), d.v.s. de frågor med lågt utfall samt de frågor som skolan efter diskussion och utredning kommit fram till är de frågor som kommer påverka NKI positivt. Fokusfråga 1: Regelbunden återkoppling Mål för fokusfrågan: 70 Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljning av aktivitet Formativt arbetssätt lå 12/13 Lärare, mentor Övriga kommentarer December 43 -> 70 Fokusfråga 2: Arbetsro på lektionerna Mål för fokusfrågan: 70 Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektorsuppföljning av aktivitet Ordningsregler Q3 Lärare, mentor Ledarskap i klassrummet Q4 Lärare, mentor Övriga kommentarer December 48 -> 70 December Delmål 6 Utfall 2012: 64 NMI Etappmål 2013: 67 För att öka NMI väljer skolan fokusfrågor att arbeta med ur den årliga NMI- mätningen. Frågorna följs upp i den centrala mätningen i mars samt i en lokal mätning i november. Denna lokala mätning bör enbart innehålla skolans fokusfrågor. Skolan väljer det antal frågor som skolan anser sig behöva arbeta med för att höja index totalt (se även kvalitetshjulet), d.v.s. de frågor med lågt utfall samt de frågor som skolan efter diskussion och utredning kommit fram till är de frågor som kommer påverka NMI positivt. Fokusfråga 1: Coachar mig inom mina arbetsområden om jag behöver eller så önskar Mål för fokusfrågan: 58 ->64 Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljning av aktivitet Fördelat personalansvar på 3 skolledare Aug 2012 Rektor, bitr., rektorer Fokusfråga 2: Ger mig stöd i mitt dagliga arbete December Mål för fokusfrågan: 58 ->64 Aktivitet Tidsram Ansvarig Rektors uppföljning av aktivitet Management by walking around Lå 12/13 Rektor, bitr., rektorer Oktober Övriga kommentarer Övriga kommentarer Auskultera, besöka personalrum, delta på arbetslags och ämneslagsmöten 23

24 Delmål 7 Utfall 2012 Mål 2013 Uppföljning Fyllnadsgrad vs affärsplan 593 (100 %) 614 (100 %) Juni 2013 Övergripande aktiviteter från MP* Tidsram Ansvarig Rektors uppfölj av aktivitet Katalog September Centralt September Gymnasiemässan November Rektor/Tanja November Öppna hus Dec-Feb Rektor, bitr. rektor December Övr kommentarer *Här redovisas större aktiviteter från elevrekryteringsplanen/ marknadsföringsplanen. Övriga arbetsområden, aktiviteter och uppföljning. Rektor och ort/datum Stockhom Björn Buö 24