Kvalitetsrapport Aspenäsenhetens förskolor

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2016 Kvalitetsrapport 2016 Aspenäsenhetens förskolor Riddarstens förskola Seatons allés förskola Solveig Knutsson, Åtorps förskola Förskolechef 1

2 Innehåll 1. Allmän del Förskoleenhetens organisation Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Enhetens förbättringshistoria Allmän förskola Lokaler och utrustning Barnhälsa Arbete med särskilt stöd Inflytande och samråd Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Modersmål Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Resultat och analys Områden för särskild uppföljning Uppföljning av fjolårets område språkutveckling Nytt område barns skapande/entreprenöriellt lärande SCB-enkäten Barnkonsekvensanalyser Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av 2015 års strategier för utveckling Årets beslutade strategier Barnkonsekvensanalyser av strategierna Hur påverkar de beslutade strategierna barnen?

3 3

4 1. Allmän del 1.1 Förskoleenhetens organisation Förskolenheten omfattar tre förskolor: Seatons allès förskola Seatons allé startades år Förskolan har kapacitet att ta emot ca 75 barn. Seatons allé ligger i ett villaområde utefter Aspens strand. I närområdet finns många naturområden att använda för utomhuspedagogik. Lokalerna erbjuder stora ytor, möjligheter till gemensam samvaro och här finns också utrymmen för olika verksamhet i mindre rum. Seatons allé har tillagningskök, en stor lekgård som erbjuder varierade aktiviteter samt en mindre lekgård för de yngre barnen. Riddarstens förskola Riddarsten öppnade i augusti Här finns plats för ca 75 barn. Förskolan ligger i ett av Lerums rekreationsområden och är placerad med skogen in på knuten. I området runt omkring finns villor och bostadsrätter. Riddarstens förskola är guldklassad i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Huset är energieffektivt vilket ger bra inomhusmiljö och komfort. Förskolan har tillagningskök, moderna personalutrymmen samt en fantasifull lekgård som har tagit till vara den naturliga miljön runt huset. Åtorps förskola Åtorp är belägen i villaområdet nära Aspenässkolan. Här finns plats för ca 35 barn. Inomhuslokalerna är relativt små men verksamheten har utvecklat arbetssätt för att använda lokalerna på bästa sätt. Åtorps förskola är den lilla, hemtrevliga förskolan. Utegården är väl anpassad, den erbjuder rika valmöjligheter för barns lek. Aspenäsenhetens förskolor Aspenäsenhetens förskolor har en övergripande organisation som omfattar fem arbetslag där varje arbetslag ansvarar för två avdelningar. Förskolenheten leds av en förskolechef. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare, som har till uppdrag att tillsammans med arbetslaget systematiskt utveckla verksamheten. Arbetslagsledaren träffar förskolechef varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar, utveckla det systematiska kvalitetsarbetet samt driva utveckling på enheten mot gemensamt ställda mål. Arbetslaget ansvarar för att ge barnen helhet och sammanhang i lärandet. I arbetslaget sker en systematisk reflektion och analys av verksamheten i syfte att hela tiden utveckla och förbättra kvalitén. Alla barn har en ansvarspedagog. Ansvarspedagogen ansvarar för att tillsammans med sina kollegor följa upp, dokumentera och återkoppla barnets utveckling och lärande till barn och vårdnadshavare. Utöver den operativa pedagogiska personalen så har förskolenheten tillgång till administrativt stöd samt vaktmästare. Dessa tjänster delas med Aspenässkolans två skolenheter. 4

5 Ytterligare stödfunktioner inom förskolenheten är specialpedagog 60% och en ITpedagog/tekniker 20% Arbetslag Babord ansvarar för äldre ochb yngrebarnsavdelningarna Ekan och Flotten Organisationsbild Seatons allés förskola Arbetslag Styrbord ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelningarna Kanoten och Jollen Riddarstens förskola Arbetslag Ugglan ansvarar för syskonavdelningarna Kattugglan och Pärlugglan Arbetslag Haren ansvarar för syskonavdelningarna Fältharen och Skogsharen Åtorps förskola Arbetslag Åtorp ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelningarna Nalle Puh och Bamse 1.2 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Förskolenhetens arbete följer internationella och nationella styrdokument Barnkonventionen, Skollagen, Förskolans läroplan, De allmänna råden för förskolan etc Lokalt styrs förskolan bl a av: Vision Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun och verksamheten ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. 5

6 Sektor lärandes vision - God kunskap i en trygg miljö Sektor lärandes verksamhetsidé Hela vår organisation präglas av en tydlig decentralisering av ansvar, befogenheter och beslut. Beslut ska fattas så nära den det berör som möjligt. Uppföljning av fattade beslut och av verksamheterna är en prioriterad uppgift för chefer på alla nivåer. All pedagogisk personal ingår i arbetslag med ett tydligt ansvar för utbildningen och undervisningen för en avgränsad elev- eller barngrupp. Utifrån de ansvar och befogenheter som åligger chefer, arbetslag och medarbetare leds verksamheterna och undervisningen genom ett tydligt pedagogisk ledarskap som syftar till att skapa en trygg miljö för lärandet och en högre måluppfyllelse. Våra skolor och förskolor arbetar med entreprenöriellt lärande. All utbildning och undervisning syftar till att utveckla barnens och elevernas entreprenöriella kompetenser. Undervisningen ska organiseras så att den ger överblick, skapar sammanhang och så att den utgår från helheter. All verksamhet ska bidra till att stimulera till ett livslångt lärande. Barnens och elevernas utveckling av kunskaper och värden är vår verksamhets resultat. I det systematiska kvalitetsarbetet är dessa resultat utgångspunkten för våra analyser och strategier. En bärande idé om det goda lärandet Undervisningen behöver utformas så att den utgår från barns och elevers drivkraft och intressen. Tydliga mål och formativ bedömning skapar goda förutsättningar för lärande. Genom ett coachande förhållningssätt får barn och elever syn på sitt eget lärande och den inre motivationen ökar. Det innebär att alla pedagoger ger återkoppling och feedback på barns och elevers lärprocesser för att synliggöra deras kunskapsutveckling. Lärandet behöver sättas i ett tydligt sammanhang så att kunskapen blir förståelig och användbar, eftersom lärande sker om nyttan med kunskapen blir tydlig. Barn och elever behöver vara delaktiga och involveras i planeringen och genomförandet av lärprocessen. Det innebär att alla pedagoger arbetar med barn- och elevaktiva arbetssätt. Lärandet främjas om det är lustfyllt, meningsfullt, begripligt och hanterbart och det behöver syfta till att barn och elever utvecklar sina förmågor och sin självkunskap. Lärandet behöver utgå från barns och elevers olika förutsättningar och anpassas därefter. Det innebär att alla pedagoger är aktivt handledande och använder alla situationer för att åstadkomma lärande. Lärande sker i trygga miljöer där nyfikenhet får stort utrymme och där barn/elever får dela sitt lärande med varandra. Förtroendefulla relationer mellan pedagoger och barn/elever är en förutsättning för lärande och engagemang. Det innebär att alla pedagoger skapar tillitsfulla relationer med barnen och eleverna. Lärares reflektion över sitt pedagogiska uppdrag behöver ske systematiskt, kontinuerligt och kollegialt så att undervisningen utvecklas för att tillgodose barns och elevers behov. Det innebär att skolledare skapar en infrastruktur som främjar kollegialt lärande. Barns bästa Aspenäsenhetens förskolor styrs av Barnkonventionen som bland annat säger: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 6

7 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Arbetet på förskolan utgår alltid från barnen. Utifrån olika barngruppers utveckling och lärande organiseras verksamheten så att goda lärandemiljöer skapas. I alla beslut som fattas skall hänsyn tas till vad som är barnens bästa. Det innebär att inför stora och små beslut i verksamheten/organisationen alltid ställs frågan; Utifrån de förutsättningar som finns - Vilka olika alternativ för förbättring/förändring är möjliga? Vad skulle dessa förändringar innebära för barngruppen och för de enskilda barnen i gruppen? Vad uttrycker barnen som vi ska ta hänsyn till innan beslut? Vad är barnens inställning? Pedagoger och förskolechef behöver därför samspela med barnen i verksamheten och så långt som möjligt förstå olika situationer ur barnens perspektiv. Ibland måste olika prioriteringar göras pga av t ex förändrade förutsättningar. Det är då förskolechef och pedagogers ansvar att förändra verksamheten utifrån vad de bedömer, under rådande omständigheter, som det bästa för barnen i helhet. En barnkonsekvensanalys görs. Några grundläggande ställningstagande gällande barns bästa finns i nuvarande val av organisation: Dagen på förskolan skall vara väl balanserad och genomtänkt i sin form, t ex indelning i mindre grupper under stor del av dagen, vistelse både inomhus och utomhus, utrymme för vila och lek. Organisationen i avdelningar och arbetslag skall ge barn en känsla av sammanhang hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Pedagogerna skall arbeta operativt och ansvara för den dagliga verksamheten främst på en avdelning, men vid frånvaro av ordinarie personal har hela arbetslaget ett gemensamt ansvar för att fördela den ordinarie personalstyrkan mellan avdelningarna. Vikarie för frånvarande pedagog sätts då in i arbetslaget. Barnen ska mötas av aktivt samspelande vuxna som har förmåga att leda en god sammanhållning och trygghet i barngruppen. Arbetslagen skall strukturera om i sina scheman kontinuerligt utifrån behoven i barngruppen och arbetslaget tilldelade resurser ska fördelas utifrån det barnen och barngruppen behöver. Systematiskt kvalitetsarbete Genom att göra observationer, dokumentera barns lärande, genomföra självvärdering och analysera resultat förbättras ständigt verksamheten. Utifrån de analyser som görs sätts nya mål i arbetslagen. Pedagogerna gör förändringar i barnens lärmiljö för att kunna utmana barngruppens utveckling, lust och nyfikenhet. Särskild uppmärksamhet ges till pojkar och flickors lek. Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process; resultat- analys strategiåtgärd. Uppföljning av arbetslagens arbete sker i december och i mars. I juni utvärderas årets verksamhet. Fortbildning och utveckling Pedagogiskt Café Alla pedagoger deltar i en löpande fortbildning - Pedagogiskt Café. Dessa fortbildningstillfällen används till att lyfta för förskolan viktiga och aktuella ämnen kopplade till utvecklingsområden 7

8 som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Fortbildning syftar bl.a. till att skapa enhetlig syn i olika frågor, uppdatera pedagogerna inom den pedagogiska arenan samt att öka kompetensen och professionalismen hos förskolans pedagoger. Innehållet på de pedagogiska caféerna beslutas av förskolechef utifrån de utvecklingsområden som identifierats i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Behovsstyrd fortbildning Kompetensutveckling för enhetens medarbetare är en viktig del och en förutsättning för att nå bra resultat. Både resultat kopplat till det dagliga pedagogiska arbetet men även i arbetet med att långsiktigt utveckla enheten. När verksamhetens behov förändras är pedagogerna också beredd att ompröva och förändra roller. Förskolechefen ser det som viktigt att den kompetensutveckling som sker är kopplad till de för enheten uppsatta målen och därtill arbetslagets egna planerade verksamhet. Pedagogerna har själva ett ansvar att se vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger inom det egna arbetslaget utifrån arbetslagets resultat. 1.3 Enhetens förbättringshistoria Under sommaren 2013 gjordes en större organisationsförändring inom enheten. Fyra förskolor lades ner (Frödings förskola, Bäverhyddans förskola, Lillstugans förskola och Andersstugans förskola) Dessa förskolor ersattes av den nybyggda förskolan Riddarsten. I samband med denna förändring gjordes också personalorganisationen om. Detta med syfte att få en likvärdig, stabil och hållbar organisation över tid. Fler förskollärare anställdes och tillfälliga vikariat avslutades. Varje arbetslag fick ansvar för två avdelningar och ansvarsfördelningen inom arbetslagen förtydligades. I augusti 2013 skedde därmed en nystart i samtliga arbetslag och på samtliga förskolor. Våren 2014 genomförde Göteborgs Universitet, Ulf Blossing, en kartläggning av enheten med fokus på infrastruktur och förbättringskapacitet. Resultatet som framkom var värdefulla för enhetens fortsatta utveckling. Doktoranderna såg en god övergripande infrastruktur på enheten, ett tydligt ledarskap samt såg möjligheter till en fördjupad pedagogisk utveckling. Under läsåret har förskolechefen påbörjat att aktionsforska kring sitt pedagogiska ledarskap för att lära sig en metod för djupare analyser. Fokus för aktionsforskningen är området samspelet mellan de vuxna på förskolan. Enheten har under fokuserat att utveckla arbetet med barns språk samt arbetslagets interkulturella förhållningssätt fick förskolorna uppdrag från kommunstyrelsen att skapa Giftfria förskolor Detta arbete har satts igång och utrensning av material, skapande av nya rutiner etc har påbörjats. Handlingsplanen för Giftfria förskolor gäller fram till 2018 då målet är att samtliga förskolor i kommunen är fria från farliga kemikalier. Läsåret har enheten fokuserat samspel mellan pedagog och barn, pedagog-pedagog och barn-barn. Leken och närvarande vuxna har varit enhetens prioriterade område. Hösten 2016 påbörjar enheten ett utvecklingsarbete tillsammans med professor emerita Gunilla Dahlberg för att utveckla den pedagogiska dokumentationen och kvalitetsarbetet. Åtorps förskola är enhetens pilot som också har till uppgift att sprida kunskapen vidare. 8

9 En gemensam kunskapsbas Förskolenhetens samtliga pedagoger har läst och tillsammans bearbetat litteratur. Denna litteratur utgör en kunskapsbas för förskolenheten. Vt 2013 Återerövra yrkesrollen Wallskog Ht 2013 Att skapa effektiva team Wheelan Ht 2014 Lyssnandets pedagogik Åberg, Lenz Taguchi Vt 2015 Barnet, språket och miljön - Svensson Ht 2015 Barn som inte leker Folkman, Svedin Vt 2016 Varför pedagogisk dokumentation Lenz Taguchi Ht 2016 Att undervisa i förskolan Doverborg, Pramling, Pramling Ht 2016 Hundra sätt att förundras Barsotti, Dahlberg, Göthson, Jonstoji 1.4 Allmän förskola Förskolenheten erbjuder allmän förskola för barn från tre års ålder. Verksamheten är förlagd tisdag, onsdag, torsdag klockan Detta för att ge barnen möjlighet till längre sammanhängande dagar på förskolan vilket enheten valt med tanke på barnens bästa. 1.5 Lokaler och utrustning Kommunens verksamhetslokaler, KVL, ansvarar för underhåll av förskolenhetens lokaler. Inför hösten har Seatons allés utemiljö förbättras och lekgårdar för de mindre barnen har iordningställts. Samtliga tillsvidareanställda har utrustas med en ny Ipad och alla förskolor har nya datorer. Under sommaren 2015 skedde på Seatons allés förskola, arbetslag Babord. Arbetslagets utrymmen har målats och nya golv har lagts in. Borden på avdelningarna har bytts ut till ljuddämpade för att skapa en lugnare lärmiljö. Akustikplattor har satts upp i samtliga rum där barnen vistas. Seatons allés och Åtorps personalutrymmen är renoverade under 2014 och anpassade för en modern och kvalitetsmedveten förskoleverksamhet. Personalens arbetsplatser för reflektion och planering har utökats och moderniserats. Nybyggda Riddarstens förskola har fungerat som modell för de övriga förskolorna. 1.6 Barnhälsa Förskolechef träffar specialpedagog varje vecka för att följa upp arbetet kring barn i behov av särskilt stöd på förskolorna. Enheten har tillgång till skolpsykolog utöver den specialpedagogiska kompetensen. Specialpedagog, förskolechef eller arbetslag kontaktar vid behov skolpsykologen i barnhälsoteamet som har en konsulterande roll. Förskolan har också i samråd med vårdnadshavare möjlighet till externa kontakter med barnhabilitering, BVC, Stöd 9

10 och omsorg samt Enheten för barn och elevhälsa för att utveckla arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. 1.7 Arbete med särskilt stöd Förskolenheten arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom bl a en systematisk kartläggning och utveckling av barnens lärmiljö. Tillgänglighet, demokratiska grundläggande värden och förhållningssätt kopplade till förskolans läroplan och förskolans allmänna råd är grunden i enhetens arbete med särskilt stöd. Förskolorna arbetar också förebyggande genom handledning kring utveckling av arbetslagets teamutveckling, pedagogernas gemensamma målbild, förhållningssätt och rollfördelning. När signal om att ett barn är i behov av särskilt stöd uppkommer från barn, personal, vårdnadshavare ansvarar ansvarspedagogen och arbetslaget för att se över de pedagogiska strategierna som används för att leda hela barngruppen. Förskolechef beslutar, har ansvar för och tillser att barn i behov av särskilt stöd ges stöd. I samråd med vårdnadshavare utarbetas en handlingsplan för hur arbetslaget skall arbeta. Den systemteoretiska handlingsplanen består av två delar: Utredningsdelen som alltid innefattar barnets perspektiv och tankar inhämtade i samtal med barnen, vårdnadshavares synpunkter på situationen samt arbetslagets kartläggning. Utredningsdelen kan också vid behov innehålla specialpedagogens kartläggning, övriga barnhälsans kartläggningar samt olika externa specialistutlåtande. Utredningsdelen är alltid sekretessbelagd och kommunicerad med vårdnadshavare. Handlingsplanen upprättas tillsammans med vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog. Den förvaras i en pärm på avdelningen, följs upp av ansvarspedagog tillsammans med vårdnadshavare och utvärderas sedan av vårdnadshavare, ansvarspedagog samt specialpedagog. 1.8 Inflytande och samråd Barn Undervisningen utgår från barnens intressen. Barnets inställning inhämtas genom samtal enskilt och i grupp med barnen, genom observationer i verksamheten och genom samtal med vårdnadshavare. Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om verksamheten genom dagliga samtal med den pedagogiska personalen, arbetslagens månadsbrev, utvecklingssamtal och pedagogisk dokumentation. Förskolechef informerar om enhetens övergripande frågor i informationsbrev som skickas ut en gång per termin. Vårdnadshavares synpunkter på verksamheten ses som viktiga för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsenhetsråd 10

11 Arbetsenhetsrådens syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära barnens vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, att vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, samt att vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av förskolechef. Det kan gälla frågor rörande budget, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. 1.9 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Enheten upprättar varje år en likabehandlingsplan. På föräldramöte samt via hemsidan informeras vårdnadshavarna om planen. En kartläggning av trivsel och trygghet görs varje år i varje arbetslag. Grund för denna kartläggning är observationer, intervjuer med barnen, föräldrars eventuella klagomål, föräldraenkäter etc. Utifrån denna kartläggning görs en årlig plan i arbetslaget gällande åtgärder för att förebyggande motverka kränkande behandling. Förskolenhetens likabehandlingsplan samt arbetslagens årliga planer finns tillgängliga på förskolornas hemsidor Modersmål Förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enheten arbetar för ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång. I Lerums kommun är modersmålsstödet integrerat i förskolans verksamhet. Det innebär bl a att barnens olika modersmål är synliga i verksamheten genom böcker, kartor, bilder från olika länder och kulturer. Flerspråkighet uppmuntras Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Barnen, pedagogerna och vårdnadshavare för ett kontinuerligt samtal kring barnens utveckling och lärande. Pedagogerna dokumenterar barnets lärande i i Unikum, via dokumentation på avdelningen samt kommunicerar ständigt med vårdnadshavare kring barnets utveckling. Barnens tankar/kommentarer om sitt eget lärande dokumenteras i loggböcker, i reflektionsprotokoll och kommuniceras med vårdnadshavarna. Med utgångspunkt från den dokumentation som gjorts under året i Unikum hålls varje år ett utvecklingssamtal. Förskolechef följer vid varje läsårs slut upp att samtliga vårdnadshavare fått ett samtal. Vårdnadshavare kan vid behov önska ytterligare utvecklingssamtal under året vilket då tillgodoses. 11

12 2. Resultat och analys 2.1 Områden för särskild uppföljning Uppföljning av fjolårets område språkutveckling Det här gör vi Språkutveckling och språklig medvetenhet arbetas med i vardagen och i rutinerna under hela dagen. Vid måltiderna finns utrymme för samtal, rim och ramsor. Vid blöjbyten och tambursituation tas tillfället tillvara för språkutveckling. Alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som bilder och tecken som stöd förekommer på flera avdelningar.. Dokumentation i form av dagbok, bilder och filmer görs. Detta följs upp i reflekterande samtal med barnen. Tillgänglighet av böcker, placering av dem, utgått från barnens egna intressen. Både facklitteratur och sagor. Barnen har tagit med sig hemifrån och har berättat om sina böcker inför andra barn i gruppen. Böcker har lånats på biblioteket, ibland tillsammans med barnen. Vi lånar böcker utifrån barnens intressen. För de äldre barnen har vi läst kapitelböcker. Barnen har fått rita och skriva för att återberätta bokens innehåll. Detta har gjorts i grupp. Sång, flanosagor, klassiska folksagor, egna sagor och ramsor samt sagolådor. Rim och memory har stimulerat barnens lek med ord. Berättelser från den dagliga miljön och högläsning har använts. Bildkort har stimulerat till att skapa egna fantasirika berättelser. Utemiljön har utnyttjats i att upptäcka, uppleva och undersöka på plats och tagit tillvara på naturmaterial som benämnts och dokumenterats för senare återkoppling. Bokstavsorm finns på gården. 12

13 Digitala verktyg (appar) har använts för att lyssna på sagor och sånger Skriftspråket har utvecklats genom att göra inbjudande miljöer som t ex att i ordningsställa papper, pennor, skrivböcker. Alfabetet finns synligt och tillgängligt. Det finns ett stort intresse för skriftspråk. En del barn ljudar och andra läser. Många barn lyssnar på dem som läser. Skriver lappar, inbjudningar och skyltar i lek och annan verksamhet. Aktiviteteskort med bild på skrivaktivitet har lagts till bland de övriga aktivitetskorten. Medvetenhet hos pedagoger i att utvidga språket genom tankeväckande frågor som öppnar till vidare samtal. Pedagogerna tolkar barnens olika uttrycksformer i deras kommunikation. Bl a kroppsspråk, känslouttryck sätts ord på. Projektarbeten genom sagor och sånger har bl a bidragit med matematiska begrepp. Genom drama och skapande verksamhet har vi stimulerat språk och kommunikation. Språklig och kulturell bakgrund arbetas med utifrån aktuella språk i barngruppen. Även samtal om olika språk och kulturer kommer upp i samtal när barnen har varit på resa utomlands. Resultat och analys Språk och lärande hänger oupplösligt samma liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera vare barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. (Lpfö98, rev. 2010, sid.7) Vi ser att skriftspråksutvecklingen gynnats av genomtänkta miljöer. Särskilda rum/hörnor har inretts med inspirerande material. Lekskrivning har uppmuntrats vilket lett till mer lek och kreativitet inom språket. Vissa avdelningar har inte kunnat identifiera skillnad på pojkar och flickor i skriftspråksutvecklingen medan några ser att flickorna visar större intresse och initierar den leken oftare än pojkarna. Det verbala språket har ökat förståelsen och förmågan till samspel och kommunikation och i hur barnen hanterar relationer och lekar. Barnen visar ödmjukhet inför varandras förmågor i språket i olika situationer. Ser vi detta mer nu då TAKK och bildstöd har funnits med mer i verksamheten? De yngre barnen lär sig av de äldre och vise versa. Bilder har varit till hjälp för barnen att kunna återberätta vad de varit med om. Föräldrar berättar att barnens erfarenheter kring ramsor, sagor och sånger uttrycks även i hemmen. Berättande av samma saga på olika sätt har gett barnen mer trygghet i att våga berätta och skriva själva. De har börjat fundera över ordens betydelse och lärt sig hur en saga är uppbyggd med början, mitten och slut (den röda tråden) Vi har sett att 13

14 barnen har ett behov och efterfrågar att få reflektera över sagor och berättelser som de är förtrogna med över en längre tid. Detta tror vi har inspirerat dem till att rita, skriva och berätta egna sagor. Återkommande rutiner ger trygghet och vi har sett att de yngre barnen lärt sig hur t ex samlingen är upplagd. De kan nu leda den. Ansvarsområden och att vara delaktig och ansvarig för praktiska göromål har ökat den muntliga förmågan hos barnen. Det har gett utrymme för de barn som varit tysta att komma till tals. Detta tror vi beror på att arbetet sker successivt och barnen inspirerar varandra till att våga mer Intresset för böcker har ökat och vi ser att barnen ofta sitter och läser/tittar i böcker själva. Detta tror vi har att göra med att tillgängligheten på böcker har gjorts i miljön. t ex bokvagn, lägre placering och att barnen fått ta med sig böcker som de är intresserade av hemifrån. Vi ser att sagolådor används i leken mer nu än tidigare. Vi tror att orsakerna till detta kan vara dels att böckerna är mer tillgängliga och intresset har väckts genom medvetet pedagogiskt arbete. Vi ser också att barnen dramatiserar mer och vill uppträda framför varandra både spontant och planerat. Det tror vi beror på att vi vuxna har spelat teater för barnen samt att vi arbetat med konkret material kring olika teman ex. Bockarna Bruse. Förskolorna kommer arbeta vidare genom att: Fortsätta arbeta med skriftspråk och utveckla skriftspråkliga miljöer. Observera skillnader på flickor och pojkars skriftspråkutveckling Använda digitala hjälpmedel i större utsträckning Fortsätta dela in barnen i mindre grupper samt fortsätta med aktivitetskort för att öka talutrymme och för att vidga erfarenheter, vilket gynnar språkutveckling. Ta tillvara barnens språkliga bakgrund Utöka medvetenheten om språkutveckling under utevistelsen Utveckla bildstöd Utveckla ämnesövergripande temaarbeten utifrån barnens intressen där vi arbetar med estetiska ämnen som utvecklar kroppsspråk och mimik Nytt område barns skapande/entreprenöriellt lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Entreprenöriellt lärande är lärande om sin egen förmåga att skapa, uttrycka sig i dialog med andra och att hitta nya vägar till lösningar. Tänka nytt och kreativt, kunna samarbeta, känna motivation och tro på sin egen förmåga, ta ansvar och 14

15 utveckla självständighet. Det är viktigt att verksamheten är rolig, lärande, stimulerande och meningsfull (Lpfö98/10) Det här gör vi Projektarbeten där vi utgår från barnens intressen, vi är närvarande och nyfikna pedagoger som är medvetna och har ett öppet förhållningssätt Pedagogernas förhållningssätt viktigt: som pedagog behöver man kunna agera som coach och våga bryta mönster, brinna för barnens idéer, vara innovativ och lyssnande. Ta vara på situationer i vardagen, problemlösning Positiv bekräftelse och utmana med öppna frågor Självförtroende och självinsikt Organisera materialet, tillgängligt och sorterat Organisera verksamheten, gruppindelningar, arbeta/leka ostört utan onödiga avbrott Inspirerande miljöer i rummen Nyttja rummen både ute och inne, även använda sig av närmiljö och skogen. Uttrycksformerna, dramapedagogik, musik, dans, måleri etc är att lära med alla sinnen och hela kroppen Vi dokumentera och gör den pedagogiska miljön tillgänglig och tilltalande för barnen. Att lyfta fram barnens alster/saker, ett bevis på att vi ser att det de gör är viktigt. Resultat och analys Pedagogerna har utvecklat sin medvetenhet om vikten att vara närvarande i barnens lek. Närvarande pedagoger lyssnar in barnens tankar och idéer och låter dem påverka sin vardag. Barnen lär sig att de är värda att lyssna på och att varje barn kan vara med och göra skillnad för sig själv och sin omgivning. Pedagogerna har utvecklat sin medvetenhet om vikten av att utgå från barnens intressen. Pedagogerna tillhandahåller och presenterar material i miljöer som möjliggör inflytande och nyfiken kreativitet och som stärker barnens känsla att lyckas med sina projekt. En organiserad miljö leder till en tryggare miljö. Barnen vet var sakerna finns och hittar och kan nå vad de behöver i sin kreativa lust. Enheten behöver fortsatt analysera och utveckla arbetet kring barns skapande. Inför läsåret blir detta ett av enhetens prioriterade område att fördjupa oss i. 15

16 2.2 SCB-enkäten Enkäten genomfördes i februari/mars Lerum,Aspenäs,Riddarstens förskola Betygsindex Jämförelse med samtliga redovisningsgrupper 2015 Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex FRÅGA FAKTOR Fr 13:a-c NFI Fr 14:a-b FÖRTROENDE Fr 4:1-3 TRIVSEL Fr 5:1-4 TRYGGHET Fr 6:1-3 BEMÖTANDE Fr 7:1-8 PEDAGOGISK UTVECKLING Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS Fr 9:1-4 SÄKERHET Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-2 MÅLTIDER MEDELINDEX Riddarstens förskola har ett mycket högt NöjdFöräldraIndex. Inom samtliga områden ges höga betyg. Eftersom förskolan är nystartad hösten 2013 finns inga tidigare siffror att jämföra med. Siffror som sticker ut särskilt positivt i jämförelse med kommunens genomsnittliga snitt är inom områdena måltider, förskolemiljö, samt delaktighet/inflytande. Riddarstens förskola har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete och ett stabilt samspel i arbetslagen. Båda arbetslagen har fått handledning i att utveckla effektiva team och ansvarsfördelningen inom lagen är befäst, detta syns i de höga resultaten. Riddarstens förskola arbetar också mycket, tillsammans med övriga förskolor i enheten kring att öka barns och vårdnadshavares delaktighet. Arbetslagen har hög positiv respons på områdena förtroende, trivsel och trygghet och i arbetslagens analys framkommer att arbetet med de vuxnas bemötande, det sociala samspelet, värdegrunden och de goda samtalen med barn och föräldrar ses av pedagogerna som den största anledningen till de goda resultaten. Förskolan har under 2016 fortsatt synliggöra och kommunicera den pedagogiska utvecklingen till vårdnadshavarna genom att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Pedagogerna använder i större utsträckning de digitala verktygen i verksamheten. Lerum,Aspenäs,Seatons Allé förskola Betygsindex Jämförelse med samtliga redovisningsgrupper

17 Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex FRÅGA FAKTOR Fr 13:a-c NFI Fr 14:a-b FÖRTROENDE Fr 4:1-3 TRIVSEL Fr 5:1-4 TRYGGHET Fr 6:1-3 BEMÖTANDE Fr 7:1-8 PEDAGOGISK UTVECKLING Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS Fr 9:1-4 SÄKERHET Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-2 MÅLTIDER MEDELINDEX Seatons allé har ett NöjdFöräldraIndex på 74. Det är en höjning av resultat i jämförelse med Vårdnadshavarna är mer nöjda inom samtliga områden med undantag från området måltider. Det totala resultatet har stor variation mellan olika avdelningar vilket påverkar det totala resultatet på en övergripande nivå. Seatons allé har under senaste året utvecklats positivt vilket syns i resultatet. Flertalet nya pedagoger är rekryterade och arbetslagen skapar nya lärmiljöer, rutiner och strukturer i verksamheten. Avdelningarna är nyrenoverade och uppfräschade. Under sommaren 2016 har förskolan utvecklat två lekgårdar i syfte att säkerhetsställa lekmiljön i verksamheten. En mindre organisationsförändring är gjord under sommaren Förändringen innebär att barn ej flyttas mellan arbetslagen utan stannar i det arbetslag inskolningen sker fram till det är dags att lämna förskolan och gå vidare till förskoleklass. Under 2016 har verksamheten sett goda resultat av denna förändring ur ett barnperspektiv. Lerum,Aspenäs,Åtorps förskola Betygsindex Jämförelse med samtliga redovisningsgrupper 2015 Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex FRÅGA FAKTOR Fr 13:a-c NFI Fr 14:a-b FÖRTROENDE Fr 4:1-3 TRIVSEL Fr 5:1-4 TRYGGHET Fr 6:1-3 BEMÖTANDE Fr 7:1-8 PEDAGOGISK UTVECKLING Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS Fr 9:1-4 SÄKERHET Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE

18 Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-2 MÅLTIDER MEDELINDEX Åtorps förskola ligger med resultat gällande NFI på 79. Resultatet var något lägre än Främst visar enkäten lägre resultat än 2013 gällande pedagogisk process (75 i jämförelse med 90 år 2013) samt pedagogisk utveckling (74 i jämförelse med 89 år 2013). Förtroende, trivsel och trygghet har fortsatt höga resultat. Åtorps förskola har i sina analyser av SCB enkäten funderat på hur pedagogerna kommunicerar ut till vårdnadshavare kring den pedagogiska processen som sker. Under 2016 har Åtorp utvecklat arbetet med den pedagogiska dokumentationen, informationen i månadsbrev och blogg för att där erbjuda mer kommunikation kring den pedagogiska utvecklingen som sker på avdelningarna. 2.3 Barnkonsekvensanalyser I arbetslagen har beslut tagits kring förändrade lärmiljöer, rutiner vid övergångar mellan olika aktiviteter, planeringstider, öppningar och stängningar, personalscheman. Besluten har föregåtts av en analys om vad som är för barnens bästa. Barnkonsekvensanalyser har gjorts i verksamheten som helhet inför uppdrag från huvudman att fler barn skall placeras på enheten våren 2016 enligt skollag Barnkonsekvensanalys har också gjorts inför beslut om fördelning av antal barn mellan yngre och äldrebarnsavdelning. 2.4 Synpunkter och klagomål Synpunkt på snöröjning Riddarstens förskola, januari 2016 Klagomål på bemötande från enskild pedagog 18

19 3. Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av 2015 års strategier för utveckling Övergripande organisation Förtydliga kvalitetsarbetets systematik Förstärka utvecklingsorganisationen Utveckla giftfria hållbara förskolor Ansvar: Förskolechef Enheten har under utvecklat sitt kunnande om systematiskt kvalitetsarbete. Samtliga arbetslag genomför en kontinuerlig dokumentation av de processer som sker i barnens lärande. Ett kvalitetshjul har upprättats och halvårsuppföljning inom enheten har införts. Genom att gemensamt läsa litteratur och samtala om den på pedagogiska caféer så sker ett kollegialt lärande på enheten. De pedagogiska frågorna ges utrymme och kvaliteten i verksamheten utvecklas ständigt och medvetenheten hos pedagogerna ökar. Förskolorna fortsätter arbetet mot målet om Giftfria förskolor i Lerum Plast rensas ut och under hösten investeras i nya madrasser till avdelningarna. Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla analysarbetet i arbetslagen Utveckla kopplingen till aktuell forskning och beprövad erfarenhet i kvalitetsarbetet Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Med hjälp av frågor och skolverkets stödmaterial har arbetslagen fortsatt arbetet med att analysera de resultat som framkommer. Under 2016 går vi in i ett utvecklingsprojekt kring pedagogisk dokumentation som ytterligare kommer ge verksamheten verktyg för att analysera processerna i lärandet. Enheten läser varje år ny pedagogisk forskning. Detta ger resultat då det innebär att pedagogerna blir mer medvetna om sin verksamhet och olika teoretiska perspektiv. Barns utveckling och lärande: Systematiskt särskilt följa upp och utveckla följande två prioriterade områden - Barns språkliga utveckling - Barns lek och samspel Ansvar: Arbetslag samt förskolechef 19

20 Genom att pedagogerna har fått möjlighet att läsa om och diskutera lekens betydelse på pedagogiska caféer har vi fått en gemensam plattform att stå på och en utökad förståelse. Alla avdelningar jobbar på olika sätt med utveckling av leken. Samtliga har fortlöpande pedagogiska diskussioner utifrån vad de ser i barngruppen. Vikten av kommunikation av olika slag har tydliggjorts. Ord, kroppsspråk, ögonkontakt och bekräftelse är viktigt för utveckling av leken. Vi ser att delaktiga vuxna är viktiga för lekutvecklingen. Den pedagogiska dokumentationen gör att vi kan analysera och reflektera. Vi ser att barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för leken, materialet. Barnen har idéer om hur saker kan förbättras /utvecklas Vi ser att leken kan fortgå över längre tid och att den tas upp vid senare tillfälle. Vi ser att leken utanför förskolan är den lek som är mest kreativ, konfliktfri och könsneutral. Vi ser att den pedagogiska miljön både inne och ute är viktig för att leken skall stimuleras. Resultat och analys Vi ser att pedagogers delaktighet i barns lek gör leken mer attraktiv, gör leken mer tillgänglig för alla barn. Vi ser att leken utanför förskolans gård blir mer prestigelös och lugn. Vi ser att barnen föredrar material som utvecklar och stimulerar deras fantasi och kreativitet. Konfliktfri. Vi ser att barn som får tillgång till vuxna stöd och bekräftelse i leken utvecklar sin lekförmåga och har möjlighet att släppa in andra i sin lek. Barnen tar ett större ansvar för leken och kamrater. Vi ser att konflikterna minskar med delaktiga pedagoger. Vi ser att genom att sätta ord på vad som sker, hur, när och varför ökar barnens sin kompetens och sitt lärande. Förståelse för den egna lekens betydelse och värde när de upplever att pedagoger respekterar och värnar leken, material används till olika saker inte bara det som det är avsett för. Vi ställer oss frågan vad är det som gör att pojkar/flickor använder materialet som de gör. Vad påverkar deras agerande. Är det pedagoger/vårdnadshavarens förväntningar, miljön utbudet av material? Här behöver vi observera, reflektera och agera. Vårdnadshavares delaktighet/förståelse för leken betydelse för barns lärande bekräftas genom: samtal, föräldramöten, dokumentation individuellt och i grupp. 20

21 Förskolan fortsätter att Säkerställa att alla barn ges möjlighet att ta del av alla pedagogers kompetenser. Fortsätta att arbeta medvetet med indelning i mindre grupper. Planerade och spontana. Arbeta med att utveckla den pedagogiska lek/lär miljön, framför allt utomhus. Jobba på att bli närvarande och delaktiga pedagoger utomhus. Diskutera vad är min roll på gården och var skall jag vara. Detta gör vi när vi är inne men vi vet att det är lika viktigt utomhus. Hela gården skall vara bemannad. Gå trygghetsvandring tillsammans med barnen för att kartlägga hur barnen använder gården och hur vi kan utveckla den utifrån detta. Använda oss mer av skogen och naturen utanför gården då vi ser att den mest konfliktfria, konstruktiva, kreativa och könsneutrala leken sker där. 3.2 Årets beslutade strategier Övergripande organisation Fortsatt förstärka utvecklingsorganisationen Utveckla giftfria hållbara förskolor Ansvar: Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Barns utveckling och lärande: Systematiskt särskilt följa upp och utveckla följande två prioriterade områden - Barns skapande - Tillgängligheten i den pedagogiska miljön Ansvar: Arbetslag samt förskolechef. 21

22 3.3 Barnkonsekvensanalyser av strategierna Hur påverkar de beslutade strategierna barnen? Genom att utveckla den pedagogiska miljön samt vår pedagogiska process utvecklar vi vår analys av lärprocesserna vilket ger barnen hög kvalitet. Vi ser inga negativa effekter av de beslutade strategierna. 22