Aspenäsenhetens förskolor

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2017 Aspenäsenhetens förskolor Riddarsten förskola Seatons allés förskola Åtorps förskola Solveig Knutsson 1

2 2

3 Innehåll Allmän del Förskoleenhetens organisation Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Organisationens Förbättringshistoria Allmän förskola Lokaler och utrustning Barn/elevhälsa Arbete med särskilt stöd Inflytande och samråd Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Modersmål Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Resultat och analys Områden för särskild uppföljning Uppföljning av fjolårets område barns skapande/entreprenöriellt lärande Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem Vårdnadshavarnas inflytande Barnkonsekvensanalyser enskilda beslut Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling Årets beslutade strategier Barnkonsekvensanalyser av strategierna Hur påverkar de beslutade strategierna barnen?

4 Allmän del Den allmänna delen syftar till att beskriva verksamheten och dess organisation på ett sätt som visar hur förskolechef valt att forma sin inre organisation, så att målen för utbildningen i skollag, läroplan med flera styrdokument nås. 1.1 Förskoleenhetens organisation Förskolenheten omfattar tre förskolor: Seatons allès förskola Seatons allé startades år Förskolan har kapacitet att ta emot ca 75 barn. Seatons allé ligger i ett villaområde utefter Aspens strand. I närområdet finns många naturområden att använda för utomhuspedagogik. Lokalerna erbjuder stora ytor, möjligheter till gemensam samvaro och här finns också utrymmen för olika verksamhet i mindre rum. Seatons allé har tillagningskök, en stor lekgård som erbjuder varierade aktiviteter samt två mindre lekgårdar för de yngre barnen. Riddarstens förskola Riddarsten öppnade i augusti Här finns plats för ca 75 barn. Förskolan ligger i ett av Lerums rekreationsområden och är placerad med skogen in på knuten. I området runt omkring finns villor och bostadsrätter. Riddarstens förskola är guldklassad i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Huset är energieffektivt vilket ger bra inomhusmiljö och komfort. Förskolan har tillagningskök, moderna personalutrymmen samt en modern lekgård som har tagit till vara den naturliga miljön runt huset. Åtorps förskola Åtorp är belägen i villaområdet nära Aspenässkolan. Här finns plats för ca 35 barn. Inomhuslokalerna är relativt små men verksamheten har utvecklat arbetssätt för att använda lokalerna på bästa sätt. Utegården är väl anpassad, den erbjuder rika valmöjligheter för barns lek. Aspenäsenhetens förskolor Aspenäsenhetens förskolor har en övergripande organisation som omfattar fem arbetslag där varje arbetslag ansvarar för två avdelningar. Förskolenheten leds av en förskolechef. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare, som har till uppdrag att tillsammans med arbetslaget systematiskt utveckla verksamheten. Arbetslagsledaren träffar förskolechef varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar, utveckla det systematiska kvalitetsarbetet samt driva utveckling på enheten mot gemensamt ställda mål. Arbetslaget ansvarar för att ge barnen helhet och sammanhang i lärandet. I arbetslaget sker en systematisk reflektion och analys av verksamheten i syfte att hela tiden utveckla och förbättra kvalitén. Utöver den operativa pedagogiska personalen så har förskolenheten tillgång till administrativt stöd samt vaktmästare. Dessa tjänster delas med Aspenässkolans två skolenheter. Ytterligare stödfunktioner inom förskolenheten är specialpedagog 60% och en ITpedagog/tekniker 20% 4

5 Organisationsbild Seatons allés förskola Arbetslag Babord Arbetslag Styrbord ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelningarna ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelningarna Ekan och Flotten Kanoten och Jollen Riddarstens förskola Arbetslag Ugglan ansvarar för syskonavdelningarna Kattugglan och Pärlugglan Arbetslag Haren ansvarar för syskonavdelningarna Fältharen och Skogsharen Åtorps förskola Arbetslag Åtorp ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelningarna Nalle Puh och Bamse Förskoleenhetens interna utvecklingsorganisation. Innfrastruktur och innehåll grunden för det kollegiala lärandet. Arbetslagsmöte och Avdelningsmöte Husmöte Syfte/innehåll Dokumentation Ansvarig Pedagogisk dokumentation Reflektion och analys Dagordning Arbetslagsledare Barns lärande och utveckling Anteckningar skrivs Undervisning Utbildning Systematiskt kvalitetsarbete Handledning Representanter från arbetslagen Dagordning Arbetslag Anteckningar skrivs Gemensamma frågor på huset Ledningsgrupp Arbetslagsledare Dagordning Förskolechef Enhetsövergripande frågor Anteckningar skrivs Enhetens Utveckling 5

6 Systematiskt Kvalitetsarbete APT Ekonomi Dagordning Förskolechef Organisation Protokoll skrivs Arbetsmiljö Utveckling LSG Fackliga representanter Dagordning Förskolechef Förskolechef Protokoll skrivs Studiedagar Föreläsningar, arbetslagsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete Innehåll beslutas av förskolechef utifrån behov identifierade i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Förskolechef Pedagogiskt café Kompetensutveckling Gemensam litteratur Förskolechef beslutar innehåll utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechef Ansvarsområden tex miljögrupp, genusgrupp, inköpsgrupp, trygghetsgrupp osv 1 representant från varje arbetslag. Möten kallas till utifrån identifierade behov och prioriteringar i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechef 1.2 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Förskolenhetens arbete följer internationella och nationella styrdokument Barnkonventionen, Skollagen, Läroplanen för förskolan Lpfö rev 2016, De allmänna råden för förskolan etc 6

7 Lokalt styrs förskolan bl a av: Vision Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun och verksamheten ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Sektor lärandes vision - God kunskap i en trygg miljö Sektor lärandes verksamhetsidé Hela vår organisation präglas av en tydlig decentralisering av ansvar, befogenheter och beslut. Beslut ska fattas så nära den det berör som möjligt. Uppföljning av fattade beslut och av verksamheterna är en prioriterad uppgift för chefer på alla nivåer. All pedagogisk personal ingår i arbetslag med ett tydligt ansvar för utbildningen och undervisningen för en avgränsad elev- eller barngrupp. 7

8 Utifrån de ansvar och befogenheter som åligger chefer, arbetslag och medarbetare leds verksamheterna och undervisningen genom ett tydligt pedagogisk ledarskap som syftar till att skapa en trygg miljö för lärandet och en högre måluppfyllelse. Våra skolor och förskolor arbetar med entreprenöriellt lärande. All utbildning och undervisning syftar till att utveckla barnens och elevernas entreprenöriella kompetenser. Undervisningen ska organiseras så att den ger överblick, skapar sammanhang och så att den utgår från helheter. All verksamhet ska bidra till att stimulera till ett livslångt lärande. Barnens och elevernas utveckling av kunskaper och värden är vår verksamhets resultat. I det systematiska kvalitetsarbetet är dessa resultat utgångspunkten för våra analyser och strategier. En bärande idé om det goda lärandet Undervisningen behöver utformas så att den utgår från barns och elevers drivkraft och intressen. Tydliga mål och formativ bedömning skapar goda förutsättningar för lärande. Genom ett coachande förhållningssätt får barn och elever syn på sitt eget lärande och den inre motivationen ökar. Det innebär att alla pedagoger ger återkoppling och feedback på barns och elevers lärprocesser för att synliggöra deras kunskapsutveckling. Lärandet behöver sättas i ett tydligt sammanhang så att kunskapen blir förståelig och användbar, eftersom lärande sker om nyttan med kunskapen blir tydlig. Barn och elever behöver vara delaktiga och involveras i planeringen och genomförandet av lärprocessen. Det innebär att alla pedagoger arbetar med barn- och elevaktiva arbetssätt. Lärandet främjas om det är lustfyllt, meningsfullt, begripligt och hanterbart och det behöver syfta till att barn och elever utvecklar sina förmågor och sin självkunskap. Lärandet behöver utgå från barns och elevers olika förutsättningar och anpassas därefter. Det innebär att alla pedagoger är aktivt handledande och använder alla situationer för att åstadkomma lärande. Lärande sker i trygga miljöer där nyfikenhet får stort utrymme och där barn/elever får dela sitt lärande med varandra. Förtroendefulla relationer mellan pedagoger och barn/elever är en förutsättning för lärande och engagemang. Det innebär att alla pedagoger skapar tillitsfulla relationer med barnen och eleverna. Lärares reflektion över sitt pedagogiska uppdrag behöver ske systematiskt, kontinuerligt och kollegialt så att undervisningen utvecklas för att tillgodose barns och elevers behov. Det innebär att skolledare skapar en infrastruktur som främjar kollegialt lärande. Undervisning i förskolan, vår nuvarande förståelse utifrån hur Lerums förskolechefer har konkretiserat begreppet. (maj 2017): Undervisning pågår när en pedagog medvetet och manifest arbetar i målstyrda processer i syfte att barnen ska utvecklas mot läroplanens strävansmål. Undervisningen utgår från barnens intresse och tidigare erfarenheter. Barnets utveckling och lärande följs upp systematiskt för att pedagogen ska veta vad som är nästa steg i utvecklingen och vilken utmaning som behövs för att driva processen vidare. Uppföljningen sker i den pedagogiska dokumentationen. Barns bästa 8

9 Aspenäsenhetens förskolor styrs av Barnkonventionen som bland annat säger: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Arbetet på förskolan skall alltid utgå från barnen. Utifrån olika barngruppers utveckling och lärande organiseras verksamheten så att goda lärandemiljöer skapas. I alla beslut som fattas skall hänsyn tas till vad som är barnens bästa. Det innebär att inför stora och små beslut i verksamheten/organisationen alltid ställs frågan; Utifrån de förutsättningar som finns - Vilka olika alternativ för förbättring/förändring är möjliga? Vad skulle dessa förändringar innebära för barngruppen och för de enskilda barnen i gruppen? Vad uttrycker barnen som vi ska ta hänsyn till innan beslut? Vad är barnens inställning? Pedagoger och förskolechef behöver därför samspela med barnen i verksamheten och så långt som möjligt förstå olika situationer ur barnens perspektiv. Barnens inställning inhämtas via samtal, intervjuer och observationer i vardagen. Ibland måste olika prioriteringar göras pga av t ex förändrade förutsättningar. Det är då förskolechef och pedagogers ansvar att förändra verksamheten utifrån vad de bedömer, under rådande omständigheter, som det bästa för barnen i en helhet. En barnkonsekvensanalys görs. Några grundläggande ställningstagande gällande barns bästa finns i nuvarande val av organisation: Dagen på förskolan skall vara väl balanserad och genomtänkt i sin form, t ex indelning i mindre grupper under större delen av dagen, vistelse både inomhus och utomhus, utrymme för vila och lek. Barnen skall ges möjligt till att vara i mindre gruppsammanhang under större delen av dagen. Organisationen i avdelningar och arbetslag skall ge barn en känsla av sammanhang hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Barnen skall ges möjlighet att i så stor utsträckning som möjligt möta utbildade pedagoger de känner. Detta innebär att pedagogerna skall arbeta och ansvara för den dagliga verksamheten främst på en avdelning, men vid frånvaro av ordinarie utbildad personal har hela arbetslaget ett gemensamt ansvar för att fördela den ordinarie personalstyrkan mellan avdelningarna. Barnen ska ges möjlighet till inspirerande och tillgängliga lärmiljöer. Arbetslagen skall strukturera om i sina scheman kontinuerligt utifrån behoven i barngruppen och arbetslaget tilldelade resurser ska fördelas utifrån det barnen och barngruppen behöver. Under 2017 görs ett utvecklingsarbete som iscensätts hösten 2017 för att ytterligare kunna erbjuda barnen möjlighet till vistelse i mindre grupp under större delen av dagen. Förskolechef redogör för bakgrund till detta samt beskriver de beslutade strategierna framåt i resultatdelen av denna kvalitetsrapport. Systematiskt kvalitetsarbete Genom att göra observationer, dokumentera barns lärande, genomföra självvärdering och analysera resultat förbättras ständigt verksamheten. Utifrån de analyser som görs sätts nya mål i arbetslagen. Pedagogerna gör förändringar i barnens lärmiljö för att kunna utmana barngruppens utveckling, lust och nyfikenhet. 9

10 Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process; resultat- analys strategiåtgärd. Halvårsuppföljning av arbetslagens arbete sker i januari. I juni utvärderas årets verksamhet. Fortbildning och utveckling Pedagogiskt Café Alla pedagoger deltar i en löpande fortbildning - Pedagogiskt Café. Dessa fortbildningstillfällen används till att lyfta för förskolan viktiga och aktuella ämnen kopplade till utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Fortbildning syftar bl.a. till att skapa en fördjupad kompetens i olika frågor, omvärldsbevaka den pedagogiska arenan samt att öka professionalismen hos förskolans pedagoger. Innehållet på de pedagogiska caféerna beslutas av förskolechef utifrån de utvecklingsområden som identifierats i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Behovsstyrd fortbildning Kompetensutveckling för enhetens medarbetare är en viktig del och en förutsättning för att nå bra resultat. Både resultat kopplat till det dagliga pedagogiska arbetet men även i arbetet med att långsiktigt utveckla enheten. När verksamhetens behov förändras är pedagogerna också beredd att ompröva och förändra roller. 1.3 Organisationens Förbättringshistoria Under sommaren 2013 gjordes en större organisationsförändring inom enheten. Fyra förskolor lades ner (Frödings förskola, Bäverhyddans förskola, Lillstugans förskola och Andersstugans förskola) Dessa förskolor ersattes av den nybyggda förskolan Riddarsten. I samband med denna förändring gjordes också personalorganisationen om. Detta med syfte att få en likvärdig, stabil och hållbar organisation över tid. Fler förskollärare anställdes och tillfälliga vikariat avslutades. Varje arbetslag fick ansvar för två avdelningar och ansvarsfördelningen inom arbetslagen förtydligades. I augusti 2013 skedde därmed en nystart i samtliga arbetslag och på samtliga förskolor. Våren 2014 genomförde Göteborgs Universitet, Ulf Blossing, en kartläggning av enheten med fokus på infrastruktur och förbättringskapacitet. Resultatet visade på en god övergripande infrastruktur på enheten och ett tydligt ledarskap. Utvecklingsmöjligheter att fördjupa och ytterligare fokusera den pedagogiska utveckling fanns. Under läsåret påbörjade förskolechef en aktionsforskning kring det egna pedagogiska ledarskapet för att lära sig en metod för djupare analyser. Fokus för aktionsforskningen har varit området samspel och kommunikation mellan de vuxna på förskolan för en ökad kvalitet i lärandet för barnen. Enheten har under prioriterat att utveckla arbetet med barns språkliga utveckling samt arbetslagens interkulturella förhållningssätt fick förskolorna uppdrag från kommunstyrelsen att skapa Giftfria förskolor Detta arbete har utmynnat i en utrensning av material och skapande av nya inköpsrutiner. Handlingsplanen 10

11 för Giftfria förskolor gäller fram till 2018 då målet är att samtliga förskolor i kommunen är fria från farliga kemikalier. Läsåret har enheten fokuserat samspel mellan pedagog och barn, pedagog-pedagog och barn-barn. Enheten har prioriterat barns lek och vikten av närvarande pedagoger i den har enheten fortsatt arbetet med närvarande pedagoger i barns lek och dokumenterat kring det utvidgade lärandet utifrån barnens intressen. Pedagogerna har på olika sätt arbetat med begreppet och frågan kring vad undervisning i förskolan är och haft uppdrag att reflektera kring och pröva olika metoder för att öka professionens skicklighet att leda barnens lärande i riktning mot läroplanens mål. Hösten 2016 påbörjade också enheten ett fyraårigt utvecklingsarbete tillsammans med professor emerita på Stockholms universitet, Gunilla Dahlberg, för att utveckla den pedagogiska dokumentationen och genom den kunna fördjupa analysen av lärandeprocesserna mot läroplanens mål. Våren 2017 läser enhetens pedagoger tillsammans Gunilla Dahlbergs bok Hundra sätt att förundras. Boken gav pedagogerna många utmaningar kring det kompetenta barnets perspektiv samt miljön som den tredje pedagogen. Under 2017 kommer detta leda vidare till att ett arbete intensifieras där de pedagogiska miljöerna ses över och utvecklas utifrån delaktighet och tillgänglighet. En gemensam kunskapsbas Förskolenhetens samtliga pedagoger har läst och tillsammans bearbetat litteratur. Denna litteratur utgör en kunskapsbas för förskolenheten. Vt 2013 Återerövra yrkesrollen Wallskog Ht 2013 Att skapa effektiva team Wheelan Ht 2014 Lyssnandets pedagogik Åberg, Lenz Taguchi Vt 2015 Barnet, språket och miljön - Svensson Ht 2015 Barn som inte leker Folkman, Svedin Vt 2016 Varför pedagogisk dokumentation Lenz Taguchi Ht 2016 Att undervisa i förskolan Doverborg, Pramling, Pramling Vt 2016 Hundra sätt att förundras Barsotti, Dahlberg, Göthson, Jonstoji Ht 2017 Pedagogisk miljö i tanke och handling red Linda Linder 1.4 Allmän förskola Förskolenheten erbjuder allmän förskola för barn från tre års ålder. Verksamheten är förlagd tisdag, onsdag, torsdag klockan Detta för att ge barnen möjlighet till längre sammanhängande dagar på förskolan vilket enheten valt med tanke på barnens bästa. 11

12 1.5 Lokaler och utrustning Kommunens verksamhetslokaler, KVL, ansvarar för underhåll av förskolenhetens lokaler. Lokalvården är utlagd på entreprenad och från november 2017 kommer detta skötas av Skaraborgs städ. Förskolornas lokaler och lekgårdar är väl anpassade till verksamheten. Kontinuerliga investeringar görs. 1.6 Barn/elevhälsa Förskolechef träffar specialpedagog varje vecka för att följa upp arbetet kring barn i behov av särskilt stöd på förskolorna. Enheten har tillgång till skolpsykolog utöver den specialpedagogiska kompetensen. Specialpedagog, förskolechef eller arbetslag kontaktar vid behov skolpsykologen i barnhälsoteamet som har en konsulterande roll. Förskolan har också i samråd med vårdnadshavare möjlighet till externa kontakter med barnhabilitering, BVC, Stöd och omsorg samt Enheten för barn och elevhälsa för att utveckla arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. 1.7 Arbete med särskilt stöd Förskolenheten arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom bl a en systematisk kartläggning och utveckling av barnens lärmiljö. Tillgänglighet, demokratiska grundläggande värden och förhållningssätt kopplade till förskolans läroplan och förskolans allmänna råd är grunden i enhetens arbete med särskilt stöd. Förskolorna arbetar också förebyggande genom handledning kring utveckling av arbetslagets teamutveckling, pedagogernas gemensamma målbild, förhållningssätt och rollfördelning. När signal om att ett barn är i behov av särskilt stöd uppkommer från barn, personal, vårdnadshavare ansvarar ansvarspedagogen och arbetslaget för att se över de pedagogiska strategierna som används för att leda hela barngruppen. Förskolechef beslutar, har ansvar för och tillser att barn i behov av särskilt stöd ges stöd. I samråd med vårdnadshavare utarbetas en handlingsplan för hur arbetslaget skall arbeta. Den systemteoretiska handlingsplanen består av två delar: Utredningsdelen som alltid innefattar barnets perspektiv och tankar inhämtade i samtal med barnen, vårdnadshavares synpunkter på situationen samt arbetslagets kartläggning. Utredningsdelen kan också vid behov innehålla specialpedagogens kartläggning, övriga barnhälsans kartläggningar samt olika externa specialistutlåtande. Utredningsdelen är alltid sekretessbelagd och kommunicerad med vårdnadshavare. Handlingsplanen som beskriver hur arbetslaget skall arbeta upprättas tillsammans med vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog. Den förvaras i en pärm på avdelningen, följs upp av ansvarspedagog tillsammans med vårdnadshavare och utvärderas sedan av vårdnadshavare, ansvarspedagog samt specialpedagog. 1.8 Inflytande och samråd Barn Undervisningen utgår från barnens intressen. Barnets inställning inhämtas genom samtal enskilt och i grupp med barnen, genom observationer i verksamheten och genom samtal med vårdnadshavare. 12

13 Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om verksamheten genom dagliga samtal med den pedagogiska personalen, arbetslagens månadsbrev, utvecklingssamtal och förskolans pedagogiska dokumentation. En enkät genomförs varje år som mäter vårdnadshavares nöjdhet med förskolan. Den enkätens resultat ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete. Vårdnadshavares synpunkter på verksamheten ses som viktiga för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsenhetsråd Arbetsenhetsrådens syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära barnens vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, att vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, samt att vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av förskolechef. Det kan gälla frågor rörande budget, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetens kommunikationsplan beskriver de forum och möten pedagoger och förskolechef informerar om samt inbjuder till delaktighet via. Extern kommunikation Kommunikation Tid Syfte Dokumentation Ansvarig Pedagogisk Varje vecka dokumentation Unikum Arb.lag Blogg och lärlogg Månadsbrev 1 gång/månad Info om verksamhet Unikum Arb.lag Pedagogiskt Innehåll Planering Info hemsida Terminsstart Grundläggande info Presentation Arb.lag Info från förskolechef Vid behov Övergripande info, organisation, ev förändringar Unikum Förskolechef Föräldramöte 1 ggr/termin Information och delaktighet. Höst ansvarar arbetslaget. Under våren ansvarar arbetsenhetsrådet. Anteckningar skrivs Arb.lag 13

14 AER 1 ggr/termin Delaktighet/info Anteckningar skrivs Arb.lag ER 1 ggr/termin Delaktighet/info Anteckningar skrivs Förskolechef Utv. Samtal 1 gång/år Barnets utv och lärande Unikum Pedagog nov-april Inskolnings- Info från vårdnadshavare Pedagog samtal/uppföljn Info från pedagog Avslutnings- maj-juni Inför skolstart Unikum Pedagog samtal 1.9 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Enheten upprättar varje år en likabehandlingsplan. På föräldramöte samt via hemsidan informeras vårdnadshavarna om planen. En kartläggning av trivsel och trygghet görs varje år i varje arbetslag. Grund för denna kartläggning är observationer, intervjuer med barnen, föräldrars eventuella klagomål, föräldraenkäter etc. Utifrån denna kartläggning görs en årlig plan i arbetslaget gällande åtgärder för att förebyggande motverka kränkande behandling. Förskolenhetens likabehandlingsplan samt arbetslagens årliga planer finns tillgängliga på förskolornas hemsidor. Barnen görs delaktiga i det förebyggande arbetet genom att pedagogerna är uppmärksamma på att alla barn kommer till tals. Barnen uppmuntras att lyssna till och respektera varandras integritet. Varje barn ges stöd till att läsa av varandras kroppspråk och mimik. Pedagogerna arbetar aktivt med gruppstärkande aktiviteter och lekar samt hjälper barnen att lösa konflikter. Pedagogerna kartlägger också tillsammans med barnen den fysiska miljön ute och inne. Varje år upprättas tillsammans med barnen avdelningens trivsel och trygghetsregler. Vid signal om att kränkande behandling eller diskriminering har skett trots ett förebyggande arbete utreds ärendet skyndsamt. Barnets inställning i ärendet inhämtas genom samtal och observation. En checklista används som stöd vid dokumentationen Modersmål Förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enheten arbetar för ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång. I Lerums kommun är modersmålsstödet integrerat i förskolans verksamhet. Det innebär bl a att barnens olika modersmål är synliga i verksamheten genom böcker, kartor, bilder från olika länder och kulturer. Flerspråkighet uppmuntras Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Barnen, pedagogerna och vårdnadshavare för ett kontinuerligt samtal kring barnens utveckling och lärande. Pedagogerna dokumenterar barnets lärande i i Unikum, via dokumentation på avdelningen samt kommunicerar muntligt med vårdnadshavare kring barnets utveckling. Barnens tankar/kommentarer om sitt eget lärande dokumenteras i loggböcker, i 14

15 reflektionsprotokoll och kommuniceras med vårdnadshavarna. Med utgångspunkt från den dokumentation som gjorts under året hålls varje år ett utvecklingssamtal. Förskolechef följer vid varje läsårs slut upp att samtliga vårdnadshavare fått ett samtal. Vårdnadshavare kan vid behov önska ytterligare utvecklingssamtal under året vilket då tillgodoses. 15

16 2 Resultat och analys 2.1 Områden för särskild uppföljning Uppföljning av fjolårets område barns skapande/entreprenöriellt lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Våren 2016 skrev vi fram följande resultat: Pedagogerna hade utvecklat sin medvetenhet om vikten att vara närvarande i barnens lek. Närvarande pedagoger lyssnade in barnens tankar och idéer och lät dem påverka sin vardag. Barnen lärde sig att de var värda att lyssna på och att varje barn kunde vara med och göra skillnad för sig själv och sin omgivning. Pedagogerna hade utvecklat sin medvetenhet om vikten av att utgå från barnens intressen. Pedagogerna tillhandahöll och presenterade material i miljöer som möjliggjorde inflytande och nyfiken kreativitet och som stärkte barnens känsla att lyckas med sina projekt. En organiserad miljö ledde till en tryggare miljö. Barnen visste var sakerna fanns och hittade och kunde nå vad de behövde i sin kreativa lust. Enheten behövde fortsatt analysera och utveckla arbetet kring barns skapande. I analysen vi gjorde såg vi att vi fokuserat mycket på skapande som medel för att beskriva det entreprenöriella lärandet. Våra resultat beskrev barns delaktighet, 16

17 tillgängligheten till material för barnen, kreativa miljöer och ett skapande till nytta för sig själv och andra. Utifrån detta resultat har enheten arbetat vidare under läsåret Med inspiration från bl a Reggio Emiliafilosofin som talar om miljön som den tredje pedagogen där lärmiljön skall uppmuntra och inspirera, utmana tankar, främja fantasi och kunskap har pedagogerna på alla avdelningar påbörjat ett förändringsarbete för att i ännu större utsträckning än tidigare erbjuda material som inbjuder till lek och aktivitet, material som är rika på sinnesupplevelser för att skapa nyfikenhet, lust och förundran hos barnen. Den synliga förändringen består främst i att materialet är mer tillgängligt för barnen och det erbjuds ett rikare urval av olika slags öppna material (dvs material som ej har en färdig form utan som uppmuntrar till barnens kreativitet och skapande) Inom Reggio är det processen och inte den färdiga produkten som är intressant, då barnets kreativa förmåga syns i processen. Pedagogerna reflekterar över att här har en stor förändring skett i synen på skapande över tid. För några år sedan kunde man se många likadana produkter utställda på förskolan (tex 20 st tomtar tillverkade på samma sätt.) Idag erbjuds barnen olika material och pedagoger dokumenterar och fokuserar främst processen i skapande. Förskolechef kan se att skapande som medel för att arbeta med läroplanens samtliga mål sker rikligt i verksamheten. Lek och skapande aktiviteter sker dagligen i processer riktade mot strävansmålen. Skapande kopplas i arbetslagens systematiska kvalitetsarbete också fortsatt till mål som berör ett entreprenöriellt förhållningssätt och delaktigt lärande. Barnen uttrycker att de vill skapa för skapandets egen skull men också för att utveckla leken t ex. mikrofoner till sång, säng till gosedjur. Vi ser att de stärks i sitt kunnande och tillit och utvecklande till den egna förmågan. De lär, inspireras, tar egna initiativ och hjälper varandra. Vi ser att förmågan att uttrycka, planera och strukturera sitt skapande utvecklas Vi vill att barnen skall utveckla sina förmågor att komma med idéer, att kunna kommunicera dem och sedan måste vi visa att vi hör, lyssnar och förstår dem. Vi ska arbeta för att barnet skall kunna öka sin förmåga att kunna genomföra tanken till handling. Det måste börja i det lilla, att vi lyssnar på barnen. Vi har uppnått målet att få entreprenöriella barn med hög tillit till sin egen förmåga och ta egna initiativ. När förskolechef analyserar arbetslagens beskrivna arbete med skapande som innehåll så är detta ej lika starkt framskrivet. Arbetslagens texter beskriver att de arbetar med bild, färg, form, drama, sång, musik, lek och dans men utvecklar inte alltid på vilket sätt de utvidgar barn lärande inom dessa områden. Förskolechefen har dock observerat i verksamheten och via den pedagogiska dokumentationen lärandesituationer där pedagoger utvidgar barns lärande, de undervisar, genom att rikta barns uppmärksamhet med hjälp av en spegel mot t ex formen på ett ansikte, hur ögonfransar och ögonbryn ser ut etc innan ett ansikte målas. De visar också på olika tekniker med pensel, lera etc. Exempel på undervisning utifrån barns intresse i estetisk lärprocess beskrivs också i 17

18 samband med musiklyssning där pedagogen utmanar barnen till ett ökat kunnande kring att lyssna efter variationer i musiken t ex starkt-svagt (forte-piano) glad- ledsen (dur och moll) osv. Någon avdelning beskriver också arbetet med färger: Barnen riktar mer uppmärksamhet till naturens färger. Utforskandet har fått stor uppmärksamhet och lett till fler frågor till att vilja lära sig mer. Vi ser att fler barn har blivit mer säkra på färgläran. De benämner färger på ett mer naturligt sätt när man läser sagor, ritar eller bygger med lego mm. Den fördjupade dokumentationen i estetiska lärprocesser är ofta starkt förknippat med pedagogens eget kunnande. Vi har under en period samtalat inom arbetslagen om pedagogers formella och informella kompetenser: En pedagog är musiker och har bl.a. introducerat annorlunda musik och rytmik i olika former för barnen. Vi har nyttjat skogen och har kompetenta pedagoger inom utomhuspedagogik. En pedagog har utbildning inom dramapedagogik. En pedagog har kunskap inom områden färg och form. Det finns en medvetenhet i samtliga arbetslag om att barnen skall ges tillgänglighet till alla pedagogers unika kunnande. Detta påverkar arbetslagens sammansättning och vår organisation inom avdelningarna. Här behöver vi också fortbilda oss för att tydliggöra arbetslagen mål och syfte med de estetiska lärprocesserna och skapande som innehåll. 2.2 Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016 GR Lerum Aspenäs TRYGGHET OCH GEMENSKAP INFORMATION OCH INFLYTANDE FÖRUTSÄTTNINGAR PEDAGOGIK KONTINUITET 5,8 5,9 6,0 5,3 5,5 5,7 5,7 5,8 5,9 5,6 5,7 5,7 5,7 5,8 5,7 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 Aspenäsenheten visar på helhet ett gott resultat i förhållande till övriga Lerum och till Gr-regionen. Samtliga avdelningar får resultat som god upp till utmärkt (blå och grön färg) Endast enstaka svar finns på några frågor inom spannet otillräcklig, minimal (röd och gul färg) Vårdnadshavare i Aspenäsenheten möter på helheten en förskola som är rolig, trygg och lärorik. En förskola där barn känner glädje att lära sig och där gemenskapen i gruppen är god. Enheten får också höga resultat på att barnen har 18

19 möjlighet att vara i mindre grupp under större delen av dagen och att det finns möjlighet till varierade aktiviteter. 19

20 Intressant för resultatet på helheten är att analysera varför det framträder två frågor av fyra inom området pedagogik där en stor andel vårdnadshavare svarar Vet ej. Barnen har möjlighet att utveckla förståelse för matematik (18% vet ej) Barnen har möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap (14% vet ej) 20

21 Arbetslagen tolkar det som att det finns områden i läroplanen som de jobbar mycket med, men som de kanske inte varit lika medvetna i att beskriva på föräldramöten, i blogg, i olika dokumentation. Enheten har under flera år fokuserat att dokumentera och fördjupa pedagogernas kunnande kring barns språkutveckling, interkulturellt förhållningssätt, barns delaktighet och barns lek. Matematik och naturvetenskap är en stor del av innehållet på förskolorna men pedagogerna har inte berättat så mycket om detta. Förskolechef ser en parallell med den studie via Göteborgs universitet som två av enhetens avdelningar fått möjlighet att delta i. Studien är ännu inte publicerad, men avdelningarna har fått återkoppling på det forskarna sett på just dessa två avdelningar. Mätinstrumentet har varit Ecers. Det visar ett övergripande gott resultat över medel inom samtliga områden. Ett område är dock ngt lägre än övriga och det innefattar innehållet i verksamheten, dvs undervisningen. Hur mycket undervisas kring naturvetenskapliga fenomen, matematiska begrepp etc. Studien presenteras vår Inför läsår utökar förskolechef möjligheterna till att dela in barnen i mindre grupper under större delen av dagen i syfte att kunna erbjuda ett ännu rikare innehåll i verksamheten. Pedagogerna ges då större möjlighet till att utvidga barns lärande inom matematik och naturvetenskap. Dokumentation i blogg etc kommer också visa i större utsträckning på barns lärande inom dessa områden. 21

22 Det finns en skillnad i resultat mellan förskolorna. Seatons allé har överlag lägre siffror än de övriga två förskolorna vilkas resultat ligger högt över övriga Lerums resultat i stort sett alla områden. De fysiska förutsättningarna är ngt sämre på Seatons allé, med främst skötrum och hallar som kan ge ett slitet första intryck. Förskolechef kan inte se att pedagogernas kunnande och professionalism är lägre på Seaton än de övriga förskolorna, Seatons pedagoger erbjuder barnen ett rikt pedagogiskt innehåll men personalomsättningen har varit något större vilket kan ha påverkat resultatet och arbetet i arbetslagen. Förskolechef kan se att det främst är skillnad i det digitala flödet, vilket ger en fingervisning om att informationen ut till vårdnadshavarna på Seatons allé kring verksamhetens innehåll behöver öka Vårdnadshavarnas inflytande Förskolorna informerar och inbjuder till delaktighet i spontana och planerade samtal med vårdnadshavare. I de dagliga mötena sker informationsutbyte, arbetslaget lyssnar på synpunkter, analyserar och tar till sig för att möta behov och bli bättre och tydligare i 22

23 sitt arbete. Pedagogerna tar vara på vårdnadshavares tankar och förslag på saker som kan leda till en kvalitetsförbättring för enskilt barn och för barngruppen. Muntlig kommunikation sker också i olika planerade aktiviteter: Föräldramöten Arbetsenhetsråd Enhetsråd Gårdskvällar, drop-in, Sommarfest Den muntliga informationen kompletteras av skriftlig kommunikation såsom: Anslagstavla i hallen Månadsbrev Blogg och lärlogg innehållande pedagogisk dokumentation på individ och gruppnivå Dokumentation uppsatt på förskolans väggar. Protokoll från föräldramöten, arbetsenhetsråd och enhetsråd Pedagogerna ser inskolningen som en viktig arena för att skapa delaktighet hos vårdnadshavaren och för att kommunicera förskolans uppdrag och innehåll. Aspenäsenheten erbjuder en föräldraaktiv inskolning utifrån barnets behov. Inskolningen följs upp av ett inskolningssamtal vilket sedan bildar starten för det återkommande årliga utvecklingssamtalet. Om vårdnadshavare önskar fler samtal så anordnas detta. Gårdskvällar med städning och utveckling av den pedagogiska miljön sker på samtliga förskolor. Utifrån förskolans behov sker en dialog i arbetsenhetsrådet vad man som vårdnadshavare kan bidra med på förskolan. Resultat och analys 23

24 Aspenäsenheten får resultatet 5,5 i Gr-enkäten som svar på frågan Föräldrar ska kunna vara med och påverka arbetet i förskolan Övriga Lerum visar ett resultat på 5,2 och GR-kommunen får ett samlat resultat på 5,0. Samtliga förskolor inom enheten visar ett gott resultat över genomsnittet: Seatons allé 5,4, Riddarsten 5,6 och Åtorps förskola 5,7. Aspenäsenheten har i sin helhet aktiva föräldramöten, arbetsenhetsråd och enhetsråd. Pedagoger och förskolechef uppmuntrar frågor och synpunkter och signalerar utåt att enheten gärna tar emot vårdnadshavares tankar och idéer. Återkoppling sker direkt och i vardagen. Gårdskvällarna och föräldramöten planeras utifrån att skapa delaktighet och ge vårdnadshavarna möjlighet att känna tillhörighet och bidra med sina kompetenser och intressen. Pedagogerna upplever att detta skapar en vikänsla och stolthet hos barn, pedagog och vårdnadshavare. Pedagogerna har också utbildas i kommunikation under läsåret Dels för att bli medvetna om sitt eget sätt att kommunicera, och kunna situationsanpassa det, dels för att bli medvetna om olika människors olikhet i vad de förväntar sig gällande kommunikation. Inför kommer vi utveckla arbetet ännu mer med föräldramöten, arbetsenhetsråd och enhetsråd genom att pedagogerna aktivt bidrar i dessa möten med att presentera och öppna upp för diskussion kring förskolans innehåll och uppdrag. Resultatet är 5,7 i GR-enkäten på frågan Personalen skall ge föräldrar tydlig information. Övriga Lerum har ett resultat på 5,5 och övriga GR 5,4. Förskolechef ser en variation i resultaten mellan förskolorna och också mellan olika avdelningar där Riddarstens förskola visar ett mycket högt resultat på 6,1 medan Seatons allé och Åtorp visar ett bra godkänt resultat på 5,3 resp 5,4. Intressant är att analysera orsaken till att Riddarsten får ett så högt betyg ifrån föräldrar på denna fråga. Vad är det som verksamheten har lyckats extra bra med att förmedla? 24

25 Förskolechef kan inte se ngn skillnad mellan förskolorna i utförandet av den dagliga muntliga kommunikationen med vårdnadshavarna, ej heller i genomförande av föräldramöten, gårdskvällar, arbetsenhetsråd etc. Här erbjuder samtliga förskolor ett bra bemötande, tydlig kommunikation och ett professionellt språk. Förskolechef kan dock se en skillnad mellan förskolorna i frekvensen och innehållet av information i blogg och lärlogg via Unikum. Riddarsten erbjuder ett rikare flöde av pedagogisk dokumentation via digitala kanaler. Även i övrig skriftlig information som skickas via Unikum framträder Riddarsten med större kontinuitet och med ett rikare berättande språk i tex månadsbrev. Även inom de olika förskolorna skulle denna analys kunna kopplas till olika avdelningars resultat. Förskolechef gör därför antagandet att ett större innehåll och flöde via de digital kanalerna med vårdnadshavarna ger högre resultat på denna fråga i GR-enkäten. Aspenäsenheten är en enhet med väl utvecklad kompetens kring professionell muntlig kommunikation. Pedagoger kan svara på de allra flesta frågor vårdnadshavare ställer och det finns en bred kunskap bland den ordinarie personalen att förmedla förskolans uppdrag. Den muntliga kommunikationen inom Aspenäsenheten är gedigen och mycket viktig för pedagoger och vårdnadshavare och den visar på en stark professionell kultur som förskolechef känner en stolthet över. Den professionella muntliga kommunikationen som sker på förskolan är värd att bevara och förstärka och sprida vidare till nyanställda, lärarstudenter etc Förskolechef ställer sig dock frågan kring framtidens utmaningar inom förskolan och sårbarheten för en organisation att i så stor utsträckning förlita sig på muntlig kommunikation som en största del av ett informationsspridande. Med en framtid där den digitala kommunikationen blir alltmer framträdande i samhället, arbetsmarknadnadens utmaningar med rekrytering inom utbildningsväsendet och med ett kommande förtydligat uppdrag gällande undervisning i förskolan blir detta ett område att särskilt arbeta vidare med. Hur kvalitetssäkrar vi att vårdnadshavarna ges tydlig information om verksamheten på alla avdelningar och förskolor? Förskolechef gör antagandet att vi genom de digitala kanalerna bättre kan kvalitetssäkra över tid att samtliga vårdnadshavare erbjuds en tydlig information om förskolans verksamhet och sitt barns utveckling och lärande. Utvecklingsarbetet där vi utvecklar blogg och lärlogg är påbörjat och vi ser redan goda resultat främst i nuläget på enskilda avdelningar och på Riddarstens förskola vilket kan antas syns i Gr-enkätens resultatfiler. Under blir detta ett viktigt utvecklingsarbete för enheten som helhet. 2.3 Barnkonsekvensanalyser enskilda beslut Under läsåret har barnkonsekvensanalys gjorts innan beslut om omfördelning av pedagoger inom arbetslaget Babord, Seatons allé. Barnkonsekvensanalys har också gjorts inför ny organisation, och schemaläggning på hela enheten höst

26 2.4 Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål på belysning, Seatons allé Synpunkter och klagomål på vattenpölar, Seatons alle och Riddarsten Synpunkter på enskild pedagogs bemötande, Seatons allé Synpunkter på Måltidsservice ansvar för en likvärdig måltid i hela kommunen, Seatons allé och åtorp 26

27 3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling Övergripande organisation Fortsatt förstärka utvecklingsorganisationen Utveckla giftfria hållbara förskolor Ansvar: Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Barns utveckling och lärande: Systematiskt särskilt följa upp och utveckla följande två prioriterade områden - Barns skapande - Tillgängligheten i den pedagogiska miljön Ansvar: Arbetslag samt förskolechef. Enheten har främst arbetat med tre stora områden under läsåret. Pedagogisk dokumentation, den pedagogiska miljön samt barns skapande. Till hjälp i arbetslagens analyser har funnits ett material från SPSM som funnits till grund för kartläggning av tillgänglighet i den fysiska miljön. Arbetslagen har också utvecklat arbetet med sin pedagogiska dokumentation för att fördjupa reflektionen kring lärmiljöerna. Förskolechef har samlat skriftliga reflektioner kring barnsyn, pedagogisk miljö och undervisning. Dessa lämnades in till förskolechef i maj, de används sedan som grund för höstens medarbetarsamtal och i de nya individuella mål för läsår som sätts i syfte att stärka varje pedagogs skicklighet i sitt uppdrag. Samtliga pedagoger kommer sedan få lämna in en ny reflektion i maj Pedagogernas reflektioner har analyserats av förskolechef på en övergripande nivå. De visar en enhet med stor andel pedagoger som är väl förankrade i sitt uppdrag. Synen på barnet påverkar i stor utsträckning hur den pedagogiska miljön utformas och 27

28 förskolechef kan se en enhet som under senaste åren börjat problematisera på djupet kring barns reella inflytande och delaktighet, tillgängligheten till material för barnen osv. Förskolechef tolkar reflektionerna kring barnsyn, undervisning och pedagogisk lärmiljö det som att enheten har en stark historik i en barnsyn som kan benämnas Becoming där man ser barndomen som en process mot vuxenheten och målet är att bli en produktiv vuxen i vårt samhälle. Förskolans uppgift blir då att fostra barnen i dessa förmågor och värderingar. Att tänka på barn som becoming bygger på en syn på barns utveckling där de förväntas börja i det enkla och sedan avancera i takt med ålder och mognad. Den pedagogiska miljön blir då uppbyggd som en förberedelse och den vuxne planerar miljön utifrån läroplanen så att den utmanar och riktar barns intresse mot målen. Förskolechef ser dock i pedagogernas reflektionstexter att förskolenheten det senaste åren också utvecklat en barnsyn som kan benämnas Being som mer utgår från ett häroch nu perspektiv där barndomen i sig ses som målet. Tanken är att det som sker har ett värde för stunden, inte i första hand för en framtid. Barnen är kompetenta och fullvärdig samhällsmedborgare här och nu. Här finner vi Reggioinspirationen där lyssnandet blir centralt för arbetssättet och för hur den pedagogiska miljön formas, en miljö där barns intresse styr utformningen. Förskolechef och pedagogerna landar i att dessa två olika sätt att se på barn i praktiken finns samtidigt i verksamheten och att en balans däremellan är det som ger kvalitet. Pedagogernas uppdrag handlar både om att lyssna på det barnen är intresserade av och anpassa miljön efter detta, men också att utgå från väsentliga saker som barn behöver kunna inför en framtid och rikta undervisningen mot det. Förskolechef ser att enheten ytterligare behöver utveckla sitt kunnande och sin barnsyn mot Being för att få en god balans i praktiken. Här har det under läsåret påbörjats ett större förändringsarbete vilket syns i främst den fysiska miljön med sänkta hyllor, låga bord etc. Mycket reflektion sker i arbetslagen kring vad barnen egentligen visar intresse för, hur pedagogen verkligen har lyssnat och förstått situationen utifrån barnets perspektiv osv. I kombination med en dialog runt undervisningsbegreppet i förskolan så ser förskolechef en förskolenhet som tillsammans i ett kollegialt lärande tar stora kliv framåt gällande medvetenhet kring barnsyn och kunskapssyn i förskolans verksamhet. 3.2 Årets beslutade strategier Övergripande organisation Ny organisation med syfte att ge barnen möjlighet att vara i mindre grupper under större delen av dagen. Ansvar: Förskolechef 28

29 Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla analysen av den pedagogiska dokumentationen i arbetslaget Utveckla den digitala pedagogiska kommunikationen Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Barns utveckling och lärande: Systematiskt särskilt följa upp och utveckla följande två prioriterade områden - Undervisning i förskolan - Den pedagogiska lärmiljön - Skapande Ansvar: Arbetslag samt förskolechef 3.3 Barnkonsekvensanalyser av strategierna Hur påverkar de beslutade strategierna barnen? En ny organisation innebär möjlighet att vara i mindre grupp under större delen av dagen. Syftet är en god arbetsmiljö för barnen och ett större lugn på förskolan samt ett rikare innehåll i verksamheten. Förskollärarnas arbetstid läggs då flest barn är på plats vilket innebär att nyanställd personal öppnar och stänger. Detta kan i ett inledningsskede innan organisationen har satt sig innebära en upplevd sämre kontinuitet, barnen behöver lära känna nya personer, men i ett längre perspektiv innebär det att barn och föräldrar möts av samma person varje dag. 29