Kvalitetsrapport Aspenäsenhetens förskolor

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2015 Kvalitetsrapport 2015 Aspenäsenhetens förskolor Riddarstens förskola Seatons allés förskola Solveig Knutsson, Åtorps förskola Förskolechef 1

2 Innehåll 1 Allmän del Förskolenhetens organisation Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Allmän förskola Organisation i övrigt Organisationens Förbättringshistoria Lokaler och utrustning Arbete med särskilt stöd Inflytande och samråd Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Modersmål Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Resultat och analys Områden för särskild uppföljning SCB-enkäten Barnkonsekvensanalyser enskilda beslut Synpunkter och klagomål Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling Strategier Barnkonsekvensanalyser av strategierna Bilagor Förbättringsplan En gemensam kunskapsbas samt litteraturlista

3 1 Allmän del Den allmänna delen i denna kvalitetsrapport beskriver verksamheten och dess organisation samt visar hur förskolechefen valt att forma den inre organisationen, så att målen för utbildningen i skollag, läroplan med flera styrdokument nås. 1.1 Förskolenhetens organisation Förskolenheten omfattar tre förskolor: Seatons allès förskola Seatons allé startades år Förskolan har kapacitet att ta emot ca 75 barn. Seatons allé ligger i ett villaområde utefter Aspens strand. I närområdet finns många naturområden att använda för utomhuspedagogik. Lokalerna erbjuder stora ytor, möjligheter till gemensam samvaro och här finns också utrymmen för olika verksamhet i mindre rum. Seatons allé har tillagningskök, en stor lekgård som erbjuder varierade aktiviteter samt en mindre lekgård för de yngre barnen. Riddarstens förskola Riddarsten öppnade i augusti Här finns plats för ca 75 barn. Förskolan ligger i ett av Lerums rekreationsområden och är placerad med skogen in på knuten. I området runt omkring finns villor och bostadsrätter. Riddarstens förskola är guldklassad i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Huset är energieffektivt vilket ger bra inomhusmiljö och komfort. Förskolan har tillagningskök, moderna personalutrymmen samt en fantasifull lekgård som har tagit till vara den naturliga miljön runt huset. Åtorps förskola Åtorp är belägen i villaområdet nära Aspenässkolan. Här finns plats för ca 35 barn. Inomhuslokalerna är relativt små men verksamheten har utvecklat arbetssätt för att använda lokalerna på bästa sätt. Åtorps förskola är den lilla, hemtrevliga förskolan. Utegården är väl anpassad, den erbjuder rika valmöjligheter för barns lek. Aspenäsenhetens förskolor Aspenäsenhetens förskolor har en övergripande organisation som omfattar fem arbetslag där varje arbetslag ansvarar för två avdelningar. Förskolenheten leds av en förskolechef. I varje arbetslag har en arbetslagsledare, som har till uppdrag att tillsammans med arbetslaget systematiskt utveckla verksamheten. Arbetslagsledaren träffar förskolechef varannan vecka för att föra en dialog kring aktuella frågeställningar, utveckla det systematiska kvalitetsarbetet samt driva utveckling på enheten mot gemensamt ställda mål. Arbetslaget ansvarar för att ge barnen helhet och sammanhang i lärandet. I arbetslaget sker en systematisk reflektion och analys av verksamheten i syfte att hela tiden utveckla och förbättra kvalitén. Alla barn har en ansvarspedagog. Ansvarspedagogen ansvarar för att tillsammans med sina kollegor följa upp, dokumentera och återkoppla barnets utveckling och lärande till barn och vårdnadshavare. 3

4 Utöver den operativa pedagogiska personalen så har förskolenheten tillgång till administrativt stöd samt vaktmästare. Dessa tjänster delas med Aspenässkolans två skolenheter. Ytterligare stödfunktioner inom förskolenheten är specialpedagog 60%, IT-pedagog/tekniker 20%, NT-utvecklare 10% samt en Pedagogiskt Cafésamordnare. Arbetslag Babord ansvarar för äldre ochb yngrebarnsavdelningarna Ekan och Flotten Organisationsbild Seatons allés förskola Arbetslag Styrbord ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelningarna Kanoten och Jollen Riddarstens förskola Arbetslag Ugglan ansvarar för syskonavdelningarna Kattugglan och Pärlugglan Arbetslag Haren ansvarar för syskonavdelningarna Fältharen och Skogsharen Åtorps förskola Arbetslag Åtorp ansvarar för äldre och yngrebarnsavdelningarna Nalle Puh och Bamse 1.2 Verksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen Förskolenhetens arbete följer internationella och nationella styrdokument Barnkonventionen, Skollagen, Förskolans läroplan, De allmänna råden för förskolan etc Lokalt styrs förskolan bl a av: Vision Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun och verksamheten ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. 4

5 Sektor lärandes vision - God kunskap i en trygg miljö Sektor lärandes verksamhetsidé Hela vår organisation präglas av en tydlig decentralisering av ansvar, befogenheter och beslut. Beslut ska fattas så nära den det berör som möjligt. Uppföljning av fattade beslut och av verksamheterna är en prioriterad uppgift för chefer på alla nivåer. All pedagogisk personal ingår i arbetslag med ett tydligt ansvar för utbildningen och undervisningen för en avgränsad elev- eller barngrupp. Utifrån de ansvar och befogenheter som åligger chefer, arbetslag och medarbetare leds verksamheterna och undervisningen genom ett tydligt pedagogisk ledarskap som syftar till att skapa en trygg miljö för lärandet och en högre måluppfyllelse. Våra skolor och förskolor arbetar med entreprenöriellt lärande. All utbildning och undervisning syftar till att utveckla barnens och elevernas entreprenöriella kompetenser. Undervisningen ska organiseras så att den ger överblick, skapar sammanhang och så att den utgår från helheter. All verksamhet ska bidra till att stimulera till ett livslångt lärande. Barnens och elevernas utveckling av kunskaper och värden är vår verksamhets resultat. I det systematiska kvalitetsarbetet är dessa resultat utgångspunkten för våra analyser och strategier. En bärande idé om det goda lärandet Undervisningen behöver utformas så att den utgår från barns och elevers drivkraft och intressen. Tydliga mål och formativ bedömning skapar goda förutsättningar för lärande. Genom ett coachande förhållningssätt får barn och elever syn på sitt eget lärande och den inre motivationen ökar. Det innebär att alla pedagoger ger återkoppling och feedback på barns och elevers lärprocesser för att synliggöra deras kunskapsutveckling. Lärandet behöver sättas i ett tydligt sammanhang så att kunskapen blir förståelig och användbar, eftersom lärande sker om nyttan med kunskapen blir tydlig. Barn och elever behöver vara delaktiga och involveras i planeringen och genomförandet av lärprocessen. Det innebär att alla pedagoger arbetar med barn- och elevaktiva arbetssätt. 5

6 Lärandet främjas om det är lustfyllt, meningsfullt, begripligt och hanterbart och det behöver syfta till att barn och elever utvecklar sina förmågor och sin självkunskap. Lärandet behöver utgå från barns och elevers olika förutsättningar och anpassas därefter. Det innebär att alla pedagoger är aktivt handledande och använder alla situationer för att åstadkomma lärande. Lärande sker i trygga miljöer där nyfikenhet får stort utrymme och där barn/elever får dela sitt lärande med varandra. Förtroendefulla relationer mellan pedagoger och barn/elever är en förutsättning för lärande och engagemang. Det innebär att alla pedagoger skapar tillitsfulla relationer med barnen och eleverna. Lärares reflektion över sitt pedagogiska uppdrag behöver ske systematiskt, kontinuerligt och kollegialt så att undervisningen utvecklas för att tillgodose barns och elevers behov. Det innebär att skolledare skapar en infrastruktur som främjar kollegialt lärande. Barns bästa Aspenäsenhetens förskolor styrs av Barnkonventionen som bland annat säger: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Arbetet på förskolan utgår alltid från barnen. Utifrån olika barngruppers utveckling och lärande organiseras verksamheten så att goda lärandemiljöer skapas. I alla beslut som fattas skall hänsyn tas till vad som är barnens bästa. Det innebär att inför stora och små beslut i verksamheten/organisationen alltid ställs frågan; Utifrån de förutsättningar som finns - Vilka olika alternativ för förbättring/förändring är möjliga? Vad skulle dessa förändringar innebära för barngruppen och för de enskilda barnen i gruppen? Vad uttrycker barnen som vi ska ta hänsyn till innan beslut? Pedagoger och förskolechef behöver därför samspela med barnen i verksamheten och så långt som möjligt förstå olika situationer ur barnens perspektiv. Ibland måste olika prioriteringar göras pga av t ex förändrade förutsättningar. Det är då förskolechef och pedagogers ansvar att förändra verksamheten utifrån vad de bedömer, under rådande omständigheter, som det bästa för barnen i helhet. En barnkonsekvensanalys görs. Några grundläggande ställningstagande gällande barns bästa finns i nuvarande val av organisation: Dagen på förskolan skall vara väl balanserad och genomtänkt i sin form, t ex indelning i mindre grupper under stor del av dagen, vistelse både inomhus och utomhus, utrymme för vila och lek. Organisationen i avdelningar och arbetslag skall ge barn en känsla av sammanhang hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Pedagogerna arbetar operativt och ansvarar för den dagliga verksamheten främst på en avdelning, men vid frånvaro av ordinarie personal har hela arbetslaget ett gemensamt ansvar för att fördela den ordinarie personalstyrkan mellan avdelningarna. Vikarie för frånvarande pedagog sätts in i arbetslaget. Barnen ska mötas av aktivt samspelande arbetslag som har förmåga att leda en god sammanhållning och trygghet i barngruppen. 6

7 Arbetslagen ska strukturera om i sina scheman kontinuerligt utifrån behoven i barngruppen och arbetslaget tilldelade resurser ska fördelas utifrån det barnen och barngruppen behöver. Systematiskt kvalitetsarbete Genom att göra observationer, dokumentera barns lärande, genomföra självvärdering och analysera resultat förbättras ständigt verksamheten. Utifrån de analyser som görs sätts nya mål i arbetslagen. Pedagogerna gör förändringar i barnens lärmiljö för att kunna utmana barngruppens utveckling, lust och nyfikenhet. Särskild uppmärksamhet ges till pojkar och flickors lek. Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process; resultat- analys strategiåtgärd. Uppföljning av arbetslagens arbete sker i december och i mars. I juni utvärderas årets verksamhet. Fortbildning och utveckling Pedagogiskt Café Alla pedagoger deltar i en löpande fortbildning - Pedagogiskt Café. Dessa fortbildningstillfällen används till att lyfta för förskolan viktiga och aktuella ämnen kopplade till utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet. Fortbildning syftar bl.a. till att skapa enhetlig syn i olika frågor, uppdatera pedagogerna inom den pedagogiska arenan samt att öka kompetensen och professionalismen hos förskolans pedagoger. Innehållet på de pedagogiska caféerna beslutas av förskolechef utifrån de utvecklingsområden som identifierats i enhetens systematiska kvalitetsarbete. Behovsstyrd fortbildning Kompetensutveckling för enhetens medarbetare är en viktig del och en förutsättning för att nå bra resultat. Både resultat kopplat till det dagliga pedagogiska arbetet men även i arbetet med att långsiktigt utveckla enheten. När verksamhetens behov förändras är personalen också beredd att ompröva och förändra roller. Förskolechefen ser det som viktigt att den kompetensutveckling som sker är kopplad till de för enheten uppsatta målen och därtill arbetslagets egna planerade verksamhet. Pedagogerna har själva ett ansvar att se vilket kompetensutvecklingsbehov som föreligger inom det egna arbetslaget utifrån arbetslagets resultat. 1.3 Allmän förskola Förskolenheten erbjuder allmän förskola för barn från tre års ålder. Verksamheten är förlagd tisdag, onsdag, torsdag klockan Detta för att ge barnen möjlighet till längre sammanhängande dagar på förskolan. 7

8 1.4 Organisation i övrigt För att tydliggöra och ge förutsättningar för pedagogerna att fokusera det pedagogiska huvuduppdraget har enheten en tydlig mötesstruktur som varje år revideras och uppdateras. Måndagar används till gemensamma möten på förskolan och i arbetslaget. Två tisdagar i månaden är inplanerade för gemensamma möten på enheten utifrån gemensamma identifierade utvecklingsområden i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslagsmöte kvällstid och Tid Syfte/innehåll Dokumentation Ansvarig ca 2,5/mån Operativ verksamhet Dagordning Arbetslag Handledning Anteckningar skrivs Barnens lärande Pedagogiskt innehåll Avdelningsmöte dagtid Husmöte Ca 4 h/mån 45 min/vecka Ansvarsfördelning Kvalitetsarbete Representanter från arbetslagen Dagordning Arbetslag Anteckningar skrivs Gemensamma frågor på huset Kvalitetsarbete Ledningsgrupp 4 h/månad Arbetslagsledare Dagordning Förskolechef Enhetsövergripande frågor Anteckningar skrivs Enhetens Utveckling Systematiskt Kvalitetsarbete APT 1,5 h/mån Förskolechef leder Dagordning Förskolechef Gemensamma frågor Protokoll skrivs Arbetsmiljö Kvalitetsarbete LSG 1,5h /månad Fackliga representanter Dagordning Förskolechef Förskolechef Protokoll skrivs Info från chef 1 ggr/månad Förskolechef informerar Skriftlig information Förskolechef Pedagogiskt café ca 1,5h/ mån Kompetensutveckling Pedagog Förskolechef 8

9 Gemensamma frågor Förskolechef styr innehåll utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarsområden tex miljögrupp, genusgrupp, inköpsgrupp, trygghetsgrupp osv Tisdagar varannan vecka representant från varje arbetslag. Möten kallas till utifrån identifierade behov och prioriteringar i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechef 1.5 Organisationens Förbättringshistoria Under sommaren 2013 gjordes en större organisationsförändring inom enheten. Fyra förskolor lades ner (Frödings förskola, Bäverhyddans förskola, Lillstugans förskola och Andersstugans förskola) Dessa förskolor ersattes av den nybyggda förskolan Riddarsten. I samband med denna förändring gjordes också personalorganisationen om på enheten. Detta med syfte att få en likvärdig, stabil och hållbar organisation över tid. Fler förskollärare anställdes och tillfälliga vikariat avslutades. Varje arbetslag fick ansvar för två avdelningar och ansvarsfördelningen inom arbetslagen förtydligades. I augusti 2013 skedde därmed en nystart i samtliga arbetslag och på samtliga förskolor. Våren 2014 genomförde Göteborgs Universitet, Ulf Blossing, en kartläggning av enheten med fokus på infrastruktur och förbättringskapacitet. Resultatet som framkom var värdefulla för enhetens fortsatta utveckling. Doktoranderna såg en god övergripande infrastruktur på enheten, ett tydligt ledarskap samt såg möjligheter till en fördjupad pedagogisk utveckling. Under läsåret har förskolechefen påbörjat att aktionsforska kring sitt pedagogiska ledarskap för att lära sig en metod för djupare analyser. Fokus för aktionsforskningen är området lek och samspel. Enheten har under fokuserat att utveckla arbetet med barns språk samt arbetslagets interkulturella förhållningssätt fick förskolorna uppdrag från kommunstyrelsen att skapa Giftfria förskolor Detta arbete har satts igång och utrensning av material, skapande av nya rutiner etc har påbörjats. Handlingsplanen för Giftfria förskolor gäller fram till 2018 då målet är att samtliga förskolor i kommunen är fria från farliga kemikalier. En gemensam kunskapsbas Förskolenhetens samtliga pedagoger har läst och tillsammans bearbetat litteratur. Denna litteratur utgör en kunskapsbas för förskolenheten. Vt 2013 Återerövra yrkesrollen Wallskog Ht 2013 Att skapa effektiva team Wheelan 9

10 Ht 2014 Lyssnandets pedagogik Åberg, Lenz Taguchi Vt 2015 Barnet, språket och miljön - Svensson Ht 2015 Barn som inte leker Folkman, Svedin 1.6 Lokaler och utrustning Kommunens verksamhetslokaler, KVL, ansvarar för underhåll av förskolenhetens lokaler. Under sommaren 2015 har underhåll skett på Seatons allés förskola, arbetslag Babord. Arbetslagets utrymmen har målats och nya golv har lagts in. Borden på avdelningarna har bytts ut till ljuddämpade för att skapa en lugnare lärmiljö. Akustikplattor har satts upp i samtliga rum där barnen vistas. Seatons allés och Åtorps personalutrymmen är renoverade under 2014 och anpassade för en modern och kvalitetsmedveten förskoleverksamhet. Personalens arbetsplatser för reflektion och planering har utökats och moderniserats. Nybyggda Riddarstens förskola har fungerat som modell för de övriga förskolorna. 1.7 Arbete med särskilt stöd Förskolenheten arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom bl a en systematisk kartläggning och utveckling av barnens lärmiljö. Demokratiska grundläggande värden och förhållningssätt kopplade till förskolans läroplan och förskolans allmänna råd är grunden i enhetens arbete med särskilt stöd. Förskolorna arbetar också förebyggande genom handledning kring utveckling av arbetslagets teamutveckling, pedagogernas gemensamma målbild, förhållningssätt och rollfördelning. När signal om att ett barn är i behov av särskilt stöd uppkommer från barn, personal, vårdnadshavare ansvarar ansvarspedagogen och arbetslaget för att se över de pedagogiska strategierna som används för att leda hela barngruppen. Om behovet kvarstår trots ändrade pedagogiska strategier kontaktas vårdnadshavare och specialpedagog kopplas in. Förskolechef och specialpedagog sammanträder varje vecka. Förskolechef beslutar, har ansvar för och tillser att barn i behov av särskilt stöd ges stöd. I samråd med vårdnadshavare utarbetas en handlingsplan för hur arbetslaget skall arbeta. Den systemteoretiska handlingsplanen består av två delar: Utredningsdelen som alltid innefattar barnets perspektiv och tankar inhämtade i samtal med barnen, vårdnadshavares synpunkter på situationen samt arbetslagets kartläggning. Utredningsdelen kan också vid behov innehålla specialpedagogens kartläggning, övriga barnhälsans kartläggningar samt olika externa specialistutlåtande. Utredningsdelen är alltid sekretessbelagd och kommunicerad med vårdnadshavare. Handlingsplanen upprättas tillsammans med vårdnadshavare, ansvarspedagog och specialpedagog. Den förvaras i en pärm på avdelningen, följs upp av ansvarspedagog tillsammans med vårdnadshavare och utvärderas sedan av vårdnadshavare, ansvarspedagog samt specialpedagog. 10

11 I enhetens barnhälsoteam finns tillgång till skolpsykolog utöver den specialpedagogiska kompetensen. Specialpedagog, förskolechef eller arbetslag kontaktar vid behov övriga personer i barnhälsoteamet vilka har en konsulterande roll. Förskolan har också i samråd med vårdnadshavare möjlighet till externa kontakter med barnhabilitering, BVC, Stöd och omsorg samt Enheten för barn och elevhälsa för att utveckla arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. 1.8 Inflytande och samråd Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om verksamheten genom dagliga samtal med den pedagogiska personalen, arbetslagens månadsbrev, utvecklingssamtal och pedagogisk dokumentation. Förskolechef informerar om enhetens övergripande frågor i informationsbrev som skickas ut en gång per termin. Vårdnadshavares synpunkter på verksamheten ses som viktiga för det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsenhetsråd Arbetsenhetsrådens syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära barnens vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, att vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, samt att vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av förskolechef. Det kan gälla frågor rörande budget, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskilt barn eller personal. Rådet träffas en gång per termin. 1.9 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Enheten upprättar varje år en likabehandlingsplan. På föräldramöte samt via hemsidan informeras vårdnadshavarna om planen. En kartläggning av trivsel och trygghet görs varje år i varje arbetslag. Grund för denna kartläggning är observationer, intervjuer med barnen, föräldrars eventuella klagomål, föräldraenkäter etc. Utifrån denna kartläggning görs en årlig plan i arbetslaget gällande åtgärder för att förebyggande motverka kränkande behandling. Förskolenhetens likabehandlingsplan samt arbetslagens årliga planer finns tillgängliga på förskolornas hemsidor Modersmål Förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enheten arbetar för ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång. I Lerums kommun är modersmålsstödet integrerat i förskolans verksamhet. Det innebär bl a att barnens olika modersmål är synliga i verksamheten genom böcker, kartor, bilder från olika länder och kulturer. Flerspråkighet uppmuntras. 11

12 1.11 Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal Barnen, pedagogerna och vårdnadshavare för ett kontinuerligt samtal kring barnens utveckling och lärande. Pedagogerna dokumenterar barnets lärande i en portfolio, i Unikum, via dokumentation på avdelningen samt kommunicerar ständigt med vårdnadshavare kring barnets utveckling. Barnens tankar/kommentarer om sitt eget lärande dokumenteras i loggböcker, i reflektionsprotokoll och kommuniceras med vårdnadshavarna. Med utgångspunkt från den dokumentation som gjorts under året i portfolio och i Unikum hålls varje år ett utvecklingssamtal. Vårdnadshavare kan vid behov önska ytterligare utvecklingssamtal under året vilket då tillgodoses. 12

13 2 Resultat och analys 2.1 Områden för särskild uppföljning Språkutveckling Valet av detta område har koppling till det sektorsövergripande arbete för högre måluppfyllelse i svenska som initieras under Förskolan skall sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Förskolenheten har under våren 2015 fokuserat barns språkutveckling på samtliga pedagogiska caféer. Pedagogerna har läst och diskuterat kring boken Barnet, språket och miljön (Svensson, A-K, 2009) samt inspirerats av artiklar och filmer om Språk och kommunikation. Språkutveckling språkförståelse talspråksutveckling har varit i fokus. Seatons allés förskola hade också möjlighet att erbjuda vårdnadshavarna ett föräldramöte med tema, Barns språkutveckling där en bibliotekarie från Lerums bibliotek samt en hälsofrämjande logoped från VG-regionen föreläste och inspirerade. 13

14 Tillsammans med flertalet av förskolorna i Lerums kommun deltog Aspenäs förskolenhet i en studiedag om barns språkliga utveckling. Dels erbjöds pedagogerna en föreläsning, dels anordnades seminarier där olika avdelningar berättade om sitt arbete. Aspenäsenheten bidrog med ett seminarie kring Språkutveckling och IKT På förskolorna erbjuder pedagogerna barnen en lärmiljö där språket genomsyrar alla vardagliga situationer. De viktiga samtalen förs i vardagliga situationer, något som är av största vikt för våra barn. Det bidrar till att barn får möjlighet till samvaro med vuxna och barn, där de får, under lugna former konversera och få förståelse för andras tankar. Med en tillåtande atmosfär, där barn ges stora möjligheter att uttrycka sig utvecklas barnens fonologiska förmåga, de får lyssna till uttal och pröva språk. De utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker samtidigt förstå andras perspektiv (Seatons allé) Vi ser att barnen på ett lustfyllt och undersökande sätt leker med ord och rimmar. Barnen väljer spontant att göra egna sagoböcker som de läser och presenterar för sina kompisar. Barnen blir väldigt stolta och bekräftade när vi läser deras sagor eller ramsor (Riddarstens förskola) En väg till både tal samt skrift språket kan vara att erbjuda barn böcker, men alla barn är inte intresserade av böcker utan då måste vi kunna hitta andra vägar att leda dem till språket. Vi skriver ordbilder till olika saker barnen använder dagligen. Detta blir ordbilder. Syftet med att vi sätter ord på allt vi gör är att vidarutveckla deras språk. Och erbjuda dem möjlighet till ett rikt ordförråd (Seatons allés förskola) Enligt boken Barnet, språket och miljön är ett talat och skrivet språk som används i meningsfulla sammanhang som t ex text i Ipaden, på mjölkpaketen, på kvitto, på post-it lappar, affischer m m en introduktion för barnet till det talade och skrivna språket. Barn kan på liknande vis som när det gäller talspråket bada i skriftspråket (Svensson, A-K 2009). En miljö som inbjuder till tal- och skriftspråk där pedagogerna är medvetna och ställer tankeväckande frågor som inte alltid kräver ett korrekt svar utan ger utrymme till flera tänkbara svar gynnar då barnens språkutveckling. Arbetslagen har sett att genom att pedagogiskt dokumentera de upplevelser barnen har och sedan titta/ uppleva och samtala om händelsen igen utvecklas barnens språk. Nya begrepp som introducerats kommer till användning av barnen i samtal med varandra, vårdnadshavare och pedagoger. Ett exempel på detta är Åtorps förskolas projekt om grodor: Då vi filmade aktiviteter utomhus såsom vid dammen och sedan visade filmen för barnen såg vi att de kommenterade det som de varit med om vilket gav ytterligare ett tillfälle för språklig stimulans. Rika upplevelser av olika slag ger mycket kommunicera om, vilket i sin tur leder till språklig utveckling. (Svensson A-K, 2009) Riddarstens förskola skriver: Vi har valt att dokumentera skogsbesök med Ipad för att barnen med hjälp av bilderna som stöd ska kunna berätta för vänner och föräldrar. Även för sin egen förståelse. Det utvecklar språket. Seatons allés förskola har utvecklat ett arbetssätt med en gemensam portfoliopärm: Vi sätter upp bilddokumentation på väggarna i barnens höjd så att de kan sitta och samtala om de händelser som de ser på bilderna. Senare sparas den i en pärm så att barnen kan samlas kring 14

15 den för vidare diskussioner. Vi ser att barnen har en delaktighet i sin vardag på förskolan, vi ser att de möts och byter erfarenheter. De går ett steg längre och testar nya saker och ställer hypoteser. Genom vår dokumentation som vi tillsammans reflekterar över kan vi se att barnen inspirerar varandra och utvecklar sin kommunikation och sitt språk. Barn söker, betraktar och värderar varandra de prövar sig själva gentemot varandra för att nå fram till en förståelse (Taguchi, L) Föreläsningen som erbjöds på studiedagen inspirerade pedagogerna att utveckla högläsningen och boksamtalen. Många avdelningar genomförde olika sagoprojekt. Genom ökad läsning av kapitelböcker har vi skapat en delaktighet med hemmen. Flera av barnen har läst kapitel böcker hemma som utvecklat intresset av läsning. Barnens egna ramsor har också använts flitigt i hemmen (Riddarstens förskola) Inspirationen pedagogerna fick från studiedagen genererade i utökade möjligheter. Pedagogerna blev uppmärksammade på att böcker inte bara blir lästa eller mottagna av barn, utan också att de vuxna visar på att böckerna är fulla av äventyr som bara väntar på att få möta barnen. Pedagogerna fick syn på att det är de vuxna som ger förutsättningarna till språkutveckling hos barnen. I samspelet med barnen och uppvisandet av bilder i läsning utökas barnens ordförråd och ordförståelse. Ju fler ord och ju bättre ordförståelse barnen får av orden, ju lättare och mer precisare kan de uttrycka sina tankar och frågor. Pedagogerna såg att barnen tog initiativet till att göra teater av en del sagor. I analysen kunde pedagogerna se en koppling mellan boksamtal där barnen som deltog och som tilläts att avbryta och diskutera händelser i sagorna, fick förståelse för historien i sagan. Sedan kunde de agera med sagan som källa, i teater och i lek. I boksamtalen fick vi pedagoger en uppfattning om hur de olika individerna i gruppen upplevde sagan. Vilken begreppsuppfattning som varje barn har av historien i sagan. Vi kunde sätta språket i boken i en kontext och sammankoppla den med barnets språkförståelse. (Seatons alles förskola) Vi har uppmärksammat att språkutvecklingen gynnas genom kommunikation i de olika sociala sammanhangen på förskolan. Detta befästs i den sociokulturella teorin (Svensson, A-K, 2009) Efter det genomförande projektet med sagorna kunde vi se att barnen nu visste vad en saga var och att en saga skrivs och sedan berätta för någon. Det var spännande att se hur mycket nya ord de lärt sig om rymden t.ex. astronaut, rymdraket, planet, robot, månen och jorden. Dessa ord fanns med på olika sätt i deras egna påhittade saga. I grupperna såg vi att barnen var engagerade genom att de tillsammans bestämde om innehållet i sagan. De diskuterade och tog gemensamma beslut. (Åtorps förskola) Förskolorna har skapat mindre språkgrupper för att stödja barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Flertalet avdelningar arbetar också med bildstöd och tecken som stöd. Riddarstens förskola ser resultat i arbetet med språkgrupper: Vi ser att våra språkgrupper med ett mindre antal barn gör att barnen kommer till sin rätt genom att våga ta plats genom att tala, lyssna och agera. Vi kan ta med detta genom att även i leken/ andra aktiviteter bli ännu bättre på att sprida oss i lokalerna Seatons allés förskola uppmärksammar att: Fler än föregående år har knäckt läskoden. Även bland de yngre barnen. Här ser vi att pojkarna är i majoritet vilket är intressant. Vi pedagogerna har under året medverkat extra mycket i pojkarnas lek och i vissa grupper varit ständigt närvarande för att stödja i leken och kommunikation. Vi har som pedagoger i dessa lekar förklarat begrepp och utmanat barnen 15

16 vidare i sin lek. Är detta en av anledningarna till resultatet att en majoritet av pojkarna har kommit långt i sin språkutveckling? Inför läsåret kommer enheten fortsätta arbetet med språkutveckling, men också med mål kring lek och samspel. Seatons allés iakttagelse om betydelsen av pedagogernas närvaro i leken gällande språk och begrepp ligger till grund för vår inriktning att lära mycket om lek, språkutveckling och identitetskapande. Enheten får inom detta område också möjlighet att utveckla arbetet med granskning av pedagogernas förhållningssätt gällande pojkar och flickor i leksituationen. 2.2 SCB-enkäten Lerum,Aspenäs,Riddarstens förskola Betygsindex Jämförelse med samtliga redovisningsgrupper 2015 Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex FRÅGA FAKTOR Fr 13:a-c NFI Fr 14:a-b FÖRTROENDE Fr 4:1-3 TRIVSEL Fr 5:1-4 TRYGGHET Fr 6:1-3 BEMÖTANDE Fr 7:1-8 PEDAGOGISK UTVECKLING Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS Fr 9:1-4 SÄKERHET Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-2 MÅLTIDER MEDELINDEX Riddarstens förskola har ett mycket högt NöjdFöräldraIndex. Inom samtliga områden ges höga betyg. Eftersom förskolan är nystartad hösten 2013 finns inga tidigare siffror att jämföra med. Siffror som sticker ut särskilt positivt i jämförelse med kommunens genomsnittliga snitt är inom områdena måltider, förskolemiljö, samt delaktighet/inflytande. Riddarstens förskola har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete och ett stabilt samspel i arbetslagen. Båda arbetslagen har fått handledning i att utveckla effektiva team och ansvarsfördelningen inom lagen är befäst, detta syns i de höga resultaten. Riddarstens förskola arbetar också mycket, tillsammans med övriga förskolor i enheten kring att öka barns och vårdnadshavares delaktighet. Ett av arbetslagen på Riddarstens förskola har under våren 2015 läst artiklar om demokrati i förskolan och diskuterat ämnet i syfte att utveckla delaktigheten vilket visade resultat i SCBenkäten med höga siffror under området delaktighet. 16

17 Arbetslagen har hög positiv respons på områdena förtroende, trivsel och trygghet och i arbetslagens analys framkommer att arbetet med de vuxnas bemötande, det sociala samspelet, värdegrunden och de goda samtalen med barn och föräldrar ses av pedagogerna som den största anledningen till de goda resultaten. För att öka nöjdheten ytterligare planerar förskolan att synliggöra och kommunicera den pedagogiska utvecklingen mer. T ex via blogg, på väggar, föräldramöten osv. Här ser pedagogerna vikten av att koncentrera och fördjupa det systematiska kvalitetsarbetet genom att fokusera ett område i taget. Lerum,Aspenäs,Seatons Allé förskola Betygsindex Jämförelse med samtliga redovisningsgrupper 2015 Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex FRÅGA FAKTOR Fr 13:a-c NFI Fr 14:a-b FÖRTROENDE Fr 4:1-3 TRIVSEL Fr 5:1-4 TRYGGHET Fr 6:1-3 BEMÖTANDE Fr 7:1-8 PEDAGOGISK UTVECKLING Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS Fr 9:1-4 SÄKERHET Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-2 MÅLTIDER MEDELINDEX Seatons allé har ett NöjdFöräldraIndex på 74. Det är en höjning av resultat i jämförelse med Vårdnadshavarna är mer nöjda inom samtliga områden med undantag från området Måltider. Det totala resultatet har storvariation mellan olika avdelningar vilket påverkar det totala resultatet på en övergripande nivå. Seatons allé har under senaste året utvecklats positivt vilket syns i resultatet. Flertalet nya pedagoger är rekryterade och arbetslagen skapar nya lärmiljöer, rutiner och strukturer i verksamheten. Avdelningarna är nyrenoverade och uppfräschade. Inför 2016 finns en dialog med Kommunens fastighetslokaler för att utveckla gård i syfte att säkerhetsställa lekmiljön i verksamheten. Under läsåret planeras också handledning i arbetslagen för att ge möjlighet att utveckla effektiva team där det systematiska kvalitetsarbetet är i fokus. En mindre organisationsförändring är gjord under sommaren Förändringen innebär att barn ej flyttas mellan arbetslagen utan stannar i det arbetslag inskolningen sker fram till det är dags att lämna förskolan och gå vidare till förskoleklass. 17

18 Lerum,Aspenäs,Åtorps förskola Betygsindex Jämförelse med samtliga redovisningsgrupper 2015 Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex FRÅGA FAKTOR Fr 13:a-c NFI Fr 14:a-b FÖRTROENDE Fr 4:1-3 TRIVSEL Fr 5:1-4 TRYGGHET Fr 6:1-3 BEMÖTANDE Fr 7:1-8 PEDAGOGISK UTVECKLING Fr 8:1-5 PEDAGOGISK PROCESS Fr 9:1-4 SÄKERHET Fr 10:1-3 DELAKTIGHET/INFLYTANDE Fr 11:1-4 FÖRSKOLEMILJÖ Fr 12:1-2 MÅLTIDER MEDELINDEX Åtorps förskola ligger med resultat gällande NFI på 79. Resultatet är något lägre än Främst visar enkäten lägre resultat än 2013 gällande pedagogisk process (75 i jämförelse med 90 år 2013) samt pedagogisk utveckling (74 i jämförelse med 89 år 2013). Förtroende, trivsel och trygghet har fortsatt höga resultat. Åtorps förskola har i sina analyser av SCB enkäten funderat på hur pedagogerna kommunicerar ut till vårdnadshavare kring den pedagogiska processen som sker. Inför läsår är därför strategin att utveckla arbetet med den synliga pedagogiska dokumentationen, informationen i månadsbrev och blogg för att där erbjuda mer kommunikation kring den pedagogiska utvecklingen som sker på avdelningarna. 2.3 Barnkonsekvensanalyser enskilda beslut I arbetslagen har beslut tagits kring förändrade lärmiljöer, rutiner vid övergångar mellan olika aktiviteter, planeringstider, öppningar och stängningar, personalscheman. Besluten har föregåtts av en analys om vad som är för barnens bästa. Förskolechef har under året fattat två beslut i organisationen utifrån en barnkonsekvensanalys: Beslut att under en period av en förskollärares frånvaro på Åtorps förskola, minska Ntutvecklares tid på Aspenäsenheten för att ge möjlighet till att flytta över förskollärartid från den ena till den andra av Åtorps avdelningar. Beslut att ändra strukturen i den övergripande organisationen på förskolan Seatons allé. Förskolan lämnar en organisationen där Babords arbetslag ansvarade för två äldrebarnsavdelningar och Styrbord för två yngrebarnsavdelningar till en struktur där 18

19 Babord och Styrbord ansvarar för en yngrebarn- samt en äldrebarnsavdelning var. Beslutet innebär att från hösten 2015 minskas antalet överlämningar mellan olika avdelningar och pedagoger. 2.4 Synpunkter och klagomål Enheten har fått enstaka klagomål under läsåret. Synpunkterna kan sorteras under tre kategorier: Information och bemötande från arbetslag/ enskilda pedagoger Synpunkter på vikariesituationen då ordinarie medarbetare är frånvarande Synpunkter på innehållet i verksamheten Samtliga synpunkter har besvarats och åtgärder har vidtagits för att förbättra verksamheten. 19

20 3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling Följande utvecklingsområden identifierades i års kvalitetsrapport. - Övergripande organisation - Systematiskt kvalitetsarbete - Barns utveckling och lärande Övergripande organisation Tydliggöra ansvarsfördelning, uppdrag och mål inom arbetslagen på förskolan Förstärka utvecklingsorganisationen Formulera enhetens vision och verksamhetsidé Ansvar: Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla analysarbetet i arbetslagen Utveckla kopplingen till aktuell forskning i kvalitetsarbetet Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Barns utveckling och lärande: Systematiskt särskilt följa upp och utveckla följande två prioriterade områden i läroplanen: - Interkulturellt förhållningssätt - Barns språkliga utveckling Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Förskolenheten har under läsåret fortsatt att utveckla infrastrukturen inom organisationen. Arbetslagen eftersträvar en genomtänkt ansvarsfördelning där varje medarbetare har ett tydligt uppdrag och tar fullt ansvar för sitt ansvarsområde. Utvärdering har gjorts om vilka möten det finns behov av och vilka frågor i arbetsorganisationen som behöver hanteras för att underlätta i utvecklingsorganisationen. Syftet har varit att förstärka utvecklingsorganisationen, att fokusera förskolans huvuduppdrag, samt hitta former för att ständigt förbättra verksamheten. Resultat syns i arbetslagen. En medvetenhet om vikten av en väl fungerande infrastruktur övergripande på enheten men också inom arbetslaget finns och pedagogerna arbetar ständigt med att utveckla samspelet inom laget. Planen med att under en treårsperiod ge samtliga fem arbetslag handledning av skolpsykologen i skapandet av effektiva team har under läsåret ej 20

21 kunnat genomföras fullt ut, då skolpsykologens tid har behövts till andra arbetsuppgifter inom norra Lerum. Inför hösten 2015 ges nu därför två lag denna handledning och i vår avslutas utvecklingsplanen med att arbetslag nummer fem ges möjligheten. Förskolechef följer varje termin upp arbetslagens upplevda effektivitet och samspel inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet 2015 visar att samtliga arbetslag har en kunskap kring i teorier om grundläggande grupputveckling. De kan göra en självskattning och har en god dialog internt om var den egna gruppen befinner sig i utvecklingen. För förskolechefen ger denna uppföljning en vägledning gällande vilka skiftande behov av ledarhandlingar de olika arbetslagen har. Förskolenheten har fört en dialog om förskolornas verksamhetsidé. Lerums vision kring hållbarhet, sektor lärandes verksamhetsidé, en bärande idé om det goda lärandet samt enhetens tankar om vad som är för barns bästa bildar tillsammans en tydlig beskrivning av förskolornas uppdrag och målbild. Ett område som har utvecklats under året är arbetet med att skapa giftfria förskolor. En handlingsplan är upprättad på Sektor lärande utifrån naturskyddsföreningens kartläggningar om kemikalier i förskolan. På Aspenäsenhetens förskolor är arbetet påbörjat i samtliga arbetslag med utrensning av leksaker och plastmaterial som innehåller hormonstörande ämnen. Handlingsplanen löper fram till 2018, då förskolorna ska vara fria från farliga kemikalier. Förskolenhetens NT-utvecklare har under läsåret genomfört uppsökande verksamhet i arbetslagen med uppdrag att inspirera barn och pedagoger att arbeta mer med naturvetenskap och teknik. Kommande läsår fortsätter NT-pedagogens uppsökande verksamhet och goda exempel på lärande och NT-undervisning utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet sprids på förskolorna. Enheten har fokuserat flickors och pojkars lek under året. En handlingsplan är upprättad för arbetslagens genusarbete. Det utvärderingen och analysen visar från våren 2015 är att pedagogerna på enheten har stor medvetenhet i genusfrågor men att arbetet inte är fullt ut systematiserat och dokumenterat. Enheten har ej heller dokumenterade rutiner för hur pedagogernas förhållningssätt granskas gällande genus. I handlingsplanen för läsåret fokuseras dessa två prioriterade utvecklingsområden. Ett genomgripande arbete har gjorts läsåret för att utveckla och uppdatera inskolningsrutinerna. Till grund för ändringen ligger ny hjärnforskning om barns utveckling och lärande och anknytningsteori som enhetens pedagoger fick utbildning i sommaren Arbetslagens arbete med verksamhetsanalys har stärkts under året. Det är en process under ständig förbättring. En gemensam kunskapsbas är under uppbyggnad och i arbetslagens inlämnade kvalitetsarbete syns en tydligare koppling till aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Inför läsåret fortsätter arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare i verksamheten på alla plan. Utöver målet med barns språkliga utveckling har också arbetslagen fortsatt arbeta med sitt interkulturella förhållningssätt. Detta har varit ett utvecklingsarbete under flera år och kan nu sägas i de flesta arbetslag vara institutionaliserat. 21

22 3.2 Strategier Övergripande organisation Förtydliga kvalitetsarbetets systematik Förstärka utvecklingsorganisationen Utveckla giftfria hållbara förskolor Ansvar: Förskolechef Systematiskt kvalitetsarbete Utveckla analysarbetet i arbetslagen Utveckla kopplingen till aktuell forskning och beprövad erfarenhet i kvalitetsarbetet Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation Ansvar: Arbetslag samt förskolechef Barns utveckling och lärande: Systematiskt särskilt följa upp och utveckla följande två prioriterade områden - Barns språkliga utveckling - Barns lek och samspel Ansvar: Arbetslag samt förskolechef 3.3 Barnkonsekvensanalyser av strategierna Genom att ytterligare fokusera den pedagogiska dokumentationen, kopplingen till aktuell forskning samt förstärka systematik och utvecklingsorganisation ges möjlighet för en förbättrad medveten kvalitet vilket bör gynna barngruppernas lärande. Med ett fokus på lek, språk, samspel och närvarande pedagoger i leken finns målbilden med trygga och harmoniska barngrupper, där alla barn stöds i sin språkutveckling och i sitt identitetsskapande. 22

23 4 Bilagor 4.1 Förbättringsplan Förbättringsplan Aspenäs förskolor Utvecklingsområde Initierat Implem- Institution- Hur och vad När enterat aliserat Lek och samspel X Bok - Barn som inte leker Pedagogisk café 3 tillfällen höst Fokus på medarbetarsamtal Höst 2015 Individuella lärandemål för pedagoger Förskolechefs aktionsforskning Barnkonsekvensanalys X Ledningsgrupp APT höst Kvalitetsarbete i arb.lag Systematiskt kvalitetsarbete X Arbetslagen Varje månad och Samtliga studiedagar under året Pedagogisk dokumentation X Bok - varför pedagogisk dokumentation Vårens pedagogiska caféer 4 tillfällen Inspiration - lärlogg - Unikum APT Genus X Handlingsplan Genus Genusgrupp 2 ggr / termin Granska förhållningssätt i arb.lagen Pedagogiskt café februari Månadsfråga i arb.lagen Miljö X Handlingsplan Giftfri förskola Utbildning Giftfri förskola 21 sept Miljögrupp 2 ggr / termin Giftfri förskola Natur och teknik X Inspirationsprojekt NT-utvecklare ute i verksamheten varannan tisdag förmiddag. Genomför undervisning och dokumentation tillsammans med arbetslagen Barn i behov av särskilt stöd X Handledning av barnhälsan Arbetslag Handledning av habilitering/bnk Barnhälsoplan Teambuildning X Handledning i arbetslag Arbetslag Bok - Att skapa effektiva team Barns delaktighet och inflytande X Kvalitetsarbete arb.lag Varje månad Interkulturellt förhållningssätt X Kvalitetsarbete i arb.lag Varje månad Modersmål Första hjälpen HLR X Utbildning Studiedag sept 2015 Återkommer varje år Brandsäkerhet X Utbildning studiedag sept 2015 Återkommer varannat år 4.2 En gemensam kunskapsbas samt litteraturlista Gemensam kunskapsbas litteratur - Aspenäs förskolor År Litteratur Författare Målgrupp 2013 Återerövra yrkesrollen C Wallskog, 2011 Alla pedagoger Att skapa effektiva team S A Wheelan, 2013 Alla pedagoger 2014 Lyssnandets pedagogik A Åberg, H Lenz Taguchi, 2012 Alla pedagoger Salutogent ledarskap A Hanson, 2011 Arbetslagsledare Allmänna råd för förskolan Skolverket Alla pedagoger 2015 Barnet, språket och miljön A-K Svensson, 2011 Alla pedagoger Barn som inte leker M-L Folkman, E Svedin, 2013 Alla pedagoger Kvalitetsarbete i praktiken Skolverket Alla pedagoger 23

24 2016 Salutogen kultur A Hansson, 2015 Arbetslagsledare Varför pedagogisk dokumentation? H Lenz Taguchi, 2014 Alla pedagoger 24