Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /13

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och likabehandlingsplansgruppen Vår vision Utveckling och lärande i trygg gemenskap i Höörs kommun Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Hela vår verksamhet ska utgå från barnen och våra styrdokument. De ska vara delaktiga i vårt likabehandlingsarbete och likabehandlingsplanen ska levandegöras för dem genom lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Det är viktigt att barnen får göra egna val och ta lärdom av dem. Vi ger barnen tid, redskap och uppmuntran för att varje barn ska utvecklas i sin egen takt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i vårt likabehandlingsarbete genom att läsa och reflektera samt ge förslag och kritik kring våra planer och vårt dagliga arbete. Våra möten sker via lämning, hämtning, mail, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in och andra aktiviteter. Likabehandlingsplanen läggs ut på förskolans hemsida så att vårdnadshavarna har tillgång till den. Personalens delaktighet Det är var och ens skyldighet att vara delaktig i likabehandlingsarbetet och utvecklas kring arbetet. Genom att planen följs och diskuterars aktivt i arbetslagen, vid APT-möte, reflektionsmöten och i Fo2. På så vis blir det ett levande dokument i det vardagliga arbetet. Likabehandlingsplansgruppen ska tillsammans med arbetslaget och förskolechef utvärdera, följa upp - och utarbeta en ny likabehandlingsplan varje år. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras tillsammans med barnen. Genom att vi använder oss av- lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen anslås på förskolan till vårdnadshavare samt publiceras på kommunens hemsida. Vårdnadshavarna får läsa planen och komma med förslag och synpunkter. All personal har ett ansvar för att planen blir ett levande arbetsredskap, att den utvärderas och att en ny plan upprättas. Likabehandlingsplansgruppen ansvarar för att det upprättas en ny likabehandlingsplan varje år,tillsammans med förskolechefen. 2/13

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats av personal genom mail med frågorna: Vad tyckte ni var bra? Vad tyckte ni var mindre bra? Vad tycker ni om att vi har prioriterat barns inflytande i årets plan? Vad skulle ni vilja prioritera i nästa års plan mot diskriminering och kränkande behandling? Dessa svar har sedan inkluderats som en del av årets utvärdering. Barnen har varit delaktiga i två kartläggningar av inflytandet på avdelningarna. Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom att svara på föräldraenkäten som har skickats ut av vår förskolechef. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbete med värdegrunden- alla människors lika värde. Vi anser att vi har kommit längre i att tala med barnen istället för till barnen. Vi har på olika sätt diskuterat vikten av vårt förhållningssätt och vilken barnsyn vi har, bl a under reflektionsfredagar, under Apt och till viss del i våra arbetslag under gemensamma planeringar och under vardagen. Vi försöker se till alla barn och anpassar efter just det barnets behov som är aktuellt. Vi försöker se varje barn som unikt och därmed innebär det att vi även måste bemöta dem på olika sätt. Det utgår vi ifrån på inskolning och följer dem vidare upp. På alla avdelningar är dokumentationerna mer tillgängliga än vad de har varit tidigare, barnen har större tillgång till det de har varit med om och utifrån det en större möjlighet att aktivt förmedla vad som har varit intressant under projektet. På så sätt vet vi som pedagoger hur vi arbetar vidare utifrån barnens intresse och nyfikenhet. Till vårdnadshavarna finns allt systematiskt kvalitetsarbete uppsatt och vi försöker även förmedla hur barnets dag varit och på vilket sätt barnet har varit undersökande eller aktivt. Vi upplever det som att alla barn får tillgång till vår verksamhet och vikten av att vi är olika. På olika sätt diskuterar vi med barnen i den vardagliga verksamheten om vikten av att alla är olika. Vi som pedagoger tänker att vi ser barnen som unika och möter de där de befinner sig. Aktivt genusarbete I vår miljö och i mötet med barnen låter vi alla göra de val som de vill göra oavsett vilket kön de har. Alla är lika välkomna oavsett vilken miljö. Våra miljöer har utvecklats och riktar sig till båda kön. Vi är aktiva i att lyssna in barnens tankar och reflektioner men är vi medvetna om hur vi bemöter de i ett aktivt genusarbete? Vi har vid olika tillfällen diskuterat barns inflytande i våra projekt och hur man går tillväga för att lyfta alla barn i projektet och inte bara de som alltid är aktiva eller de som har lätt för att ta plats. Oftast uppmärksamas pojkarna men det kan även vara flickorna och hur gör vi för att ALLA ska ha lika stort inflytande i projektet. Hur levandegör vi projektet i vår miljö under hela vår dag? Vi har inte inhandlat litteratur till ett referensbibliotek däremot har vi kontaktat vårt lokala bibliotek och fått tips på litteratur att utgå ifrån. Arbete med olika kulturer och religioner Vi anser att vi behöver bättre kunskap om arbetet med olika religioner och kulturer. Vi uppmärksammar de svenska traditionerna, men hur gör vi det och på vilket sätt? I vår läroplan står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. För att utveckla känsla och respekt för andras behöver man ha kunskap i sin egen. Vi köpte in mångfaldhetskalender ifjor men den användes inte. Den tog upp så många kulturer vilket gjorde att den inte arbetades med eller glömdes bort. Därför valde vi att inte köpa in någon mångfaldhetskalender i år. Det viktiga är att vi uppmärksammar de högtider som finns på förskolan eller på avdelningen. I våra inskolningsrutiner använder vi oss av en Tycka om lista. Det kunde vara bra att skriva in modersmål, religion och högtider jag firar i den. Så att detta inte glöms bort eller försvinner bland barnens papper. Detta år har vi inte haft någon förälder som har informerat om deras religion eller högtider. Men vi välkomnar det om det finns intresse. Vi har inte inhandlat litteratur till ett referensbibliotek däremot har vi kontaktat vårt lokala bibliotek och fått tips på litteratur att utgå ifrån. Några av personalen efterfrågar mer kunskap inom detta område. Barns inflytande Barns inflytande har varit ett av våra mål med likabehandlingsplanen detta år. Vi har under Apt, reflektionsfredagar, i vårt kvalitetsarbete diskuterat barns inflytande. Vi har haft ett givande arbete och diskuterat utifrån olika dokumentationer. Under Apt:na har vi gått igenom barnens upplevelse av deras inflytande på förskolan och även fördjupat oss genom två olika artiklar och diskussioner. 3/13

4 Vad betyder reellt inflytande för oss pedagoger i Fo2? Reellt inflytande innebär att barnen har möjlighet att påverka i för dem meningsfulla sammanhang. Barnen ska känna att deras tankar blir hörda och respekterade men att det måste tas hänsyn till gruppen. Hur möjliggör vi pedagoger reellt inflytande? Det är viktigt att pedagogen är lyhörd inför barnens tankar och åsikter. Pedagogen måste ha ett tillåtande klimat men med ansvar för den gemensamma gruppen. Barnens reella inflytande ska synliggöras genom projektet och i miljön. Projektet ska finnas levande i olika stationer. Detta för att barnen ska ha möjlighet för reflektion och lärande under hela dagen. Pedagogerna har ansvaret att låta alla barn få inflytande i projektet. Barnen ska i så stor mån som möjligt vara delaktiga i valet av bilder som sätts upp på avdelningen för att det ska bli meningsfulla sammanhang för dem. Pedagogen ska arbeta aktivt med begreppen demokrati, delaktighet, inflytande, ansvar och respekt. Det är ord som ska finnas aktiva genom olika diskurser, under hela dagen, genom att användas i konkreta handlingar och situationer. Pedagogerna måste vara reflekterande och kritiskt granskande i det reella inflytandet. Detta är inget som kommer vara statiskt utan givetvis förändras i takt med vår utveckling. Arbetet med inflytandet känner all personal har varit aktuell, men vi efterfrågar också en större fördjupning inom ämnet. Att använda oss mer av detta i våra reflektioner. Röda smultronets barnenkät visar: På röda smultronet är barnen medvetna om vad inflytande betyder för dem, att de får bestämma själv vem de vill leka med och var de vill leka. Samtidigt har de förståelse för att vi har ett ansvar för varandra och att man inte alltid kan ha möjlighet för inflytande. Barnen har förståelse för att de får bestämma i vilken station de vill vara i och har möjlighet att påverka i projektet. Projektet finns levande under hela dagen i deras stationer och de kan välja att arbeta med den när de vill, vilket de själv nämner. Barnen har även förståelse för att man inte alltid kan få vara med och bestämma men att de då har möjlighet att rösta, vilket tyder på ett första steg av den demokratiska medborgare de är på väg att bli. I frågan om barnen får vara med och bestämma över dagens struktur är lärplattan återkommande. Jag uppfattar det som att det är viktig station på avdelningen som nu är mer tillgänglig än tidigare. Barnen vill rösta mer om att gå ut. Barnen känner att de kan påverka stationerna och innehållet på avdelningen. De efterfrågar mer material till familjen och lite annat material. Hur tar vi hänsyn till det? Vita smultronets barnenkät visar: På vita smultronet har inte barnen förståelse vad inflytande är. Ett av barnen nämner deras projekt vilket jag anser tyder på en början till förståelse. Ett barn nämner att man får vara med och bestämma. Kan detta bero på barnens låga ålder eller att vi pedagoger inte varit tillräckligt medvetna och belyst begreppen. Barnen förstår inte riktigt frågan om de får vara med och bestämma på avdelningen. Ett barn nämner Bockarna Bruse vilket är ett sidospår i vita smultronets projekt vilket tyder på en förståelse för deras påverkan i projektet. Ett barn förstår att de får vara med o bestämma i vilka aktiviteter de vill vara i. Lärplattan är en station som många av barnen efterfrågar men som inte finns tillgänglig under dagen. Några vet inte eller förstår inte frågan. De tycker att de får vara med och bestämma över dagens struktur. Genom att de nämner olika stationer tolkar vi det som att de anser att de får vara med och bestämma i stationerna. De efterfrågar lite material på avdelningen. Hur tar vi hänsyn till det? I föräldraenkäten var det en fråga som berörde demokrati och inflytande. 21 av våra föräldrar gav oss en 3:a alt en 4:a som svar på hur vi arbetade med demokrati och inflytande. 6 av föräldrarna gav en 1:a eller 2:a. Tyvärr var det ingen av föräldrarna som motiverade sina svarsalternativ. Arbetet med inflytande kräver att vi som pedagoger först blir medvetna om reella inflytandet först efter det kan barn och vårdnadshavare se vår förändring i arbete och förhållningssätt mot barnen. Därför tar det längre tid för barn och vårdnadshavare att se våra första steg. Det kräver också att vi som pedagoger lyfter arbetet som görs inför barn och vårdnadshavare. Bemötande: Vi anser att bemötandet har blivit bättre i takt med vår medvetenhet kring vår barnsyn och vårt förhållningssätt. Det kräver att vi pedagoger hjälper varnadra att bli medvetna om vårt agerande mot barn, vårdnadshavare, kollegor och övrig personal. Vi känner att det skulle kunna vara bra för vikarier att veta vad vi prioriterar i vårt bemötande av barn, vårdnadshavare och kollegor. 4/13

5 Levandegöra likabehandlingsarbetet Vi har inte lyckats levandegöra hela planen mot diskrimering och kränkande behandling. Det som alla upplever levande är barns inflytande vilket vi också valt att fokusera på. Det är allas ansvar att ta del av likabehandlingsplanen men det hade varit bra om det fanns mer tid att lyfta det på ett Apt för att problematisera och diskutera. Av någon anledning finns inte frågan och barnens inflytande med i det systematiska kvalitetsarbetet, men det utgör en grund i vårt arbete. Men för att det ska vara tydligt för oss pedagoger bör det föras in. Matsituationer Vi upplever det som att matsituationerna har blivit bättre i vårt bemötande mot barnen. Vi har även fått nya rutiner för pedagogiska måltider vilket hjälpt till. Vi måste vara tydliga i hur vi bemöter barnen när vi har vikarier. Kanske ska det skrivas förhållningssätt i matsituationer för att det är situationer där vi gärna hamnar i våra invanda mönster. Påklädning Utevistelse Avklädning Bemötandet av barn vid på och avklädning är bättre och sker i positiv anda. Det kan vara bra att vi skriver förhållningssätt även vid dessa situationer. För att vi ska ha ett så positivt bemötande som möjligt. Vi har ännu inte kommit igång med rutinschema ute vilket är synd. På samma sätt är de stängda stationerna ofta stängda. Här kräver det att vi tillsammans hjälps åt att bli bättre på detta. Hur erbjuder vi en kvalitativ och medveten verksamhet ute. Vad erbjuder vi och varför? Vår utemiljö har förbättrats avsevärt, men den kan fortfarande bli bättre. Vid utevistelse behöver vi vara mer närvarande och utforskande tillsammans med barnen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Ny kartläggning kommer göras under september Kartläggningen kommer beröra barnens inflytande utifrån hur stimulerande utemiljön är. Under jan 2016 ska en enkät ut till ca 6-8 vårdnadshavare som svarar på frågor om de anser att de kan se vårt arbete med reellt inflytande och hur de anser att det kommer tillgodo till barnen. Vi kommer fortsätta med att levandegöra likabehandlingsplanen på ett apt till hösten som även kommer handla om barnenkäten och hur vi ska fortsätta arbeta utifrån det resultatet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas varje år på våren i någon form av reflektionsforum alternativ mail. Alla har skyldighet att vara delaktiga. Utvärderingen sammanställs av likabehandlingsplansgruppen och förskolechef. Likabehandlingsplansgruppen och förskolechefen ansvarar för utformningen av enkäten till vårdnadshavarna och frågorna till barnintervjuerna. för att årets plan utvärderas All personal, förskolechefen och likabehandlingsplansgruppen särskilt ansvar. 5/13

6 Främjande insatser Namn Arbete med värdegrunden - alla människors lika värde Områden som berörs av insatsen Mål: Att ständigt utgå från och diskutera värdegrunden och våra styrdokument. Mål: Att lyfta fram och synliggöra alla människors lika värde i det vardagliga arbetet. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Vi ska vara måna om att prata med barnen istället för till barnen. Motivera utifrån situationen. Vi måste vara närvarande vid konflikter och hjälpa dem i deras konfliktlösning genom att tillsammans samtala ur allas perspketiv. Värdegrunden och våra styrdokument ska diskuteras och användas kontinuerligt t.ex. vid APT, reflektionstid, fortbildningsdagar och vid utvärderingar av vårt arbete. Vi ska synliggöra barnen och deras lärande genom dokumentation i miljön. Vi ska även vara måna om att förmedla verksamheten till vårdnadshavare. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och framförallt få göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet för ett aktivt värdegrundsarbete. I vårt dagliga arbete diskuterar vi (vuxna-vuxna, vuxna-barn, barn-barn) om allas lika värde där alla får vara olika. Vi ska lyfta planen mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med barnen. Det kan vi ex göra genom att använda oss av olika bilder som tyder på alla människors lika värde kopplat till känslouttryck. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Vi ska vara observanta på att detta inte får ske. Personalen motiverar vår verksamhet utifrån våra styrdokument så att alla barn ges förutsättningar att delta. All personal Löpande Namn Aktivt genusarbete Områden som berörs av insatsen Mål: Att flickor och pojkar ska få möjligheten att utvecklas på samma villkor. Mål: Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Det är viktigt att vi tänker på bemötandet av barnen samt låter barnen göra egna val utifrån sina intressen. Skapa en miljö som är så könsneutral som möjligt där alla barn känner att de kan leka och utvecklas. Vi behöver bli mer medvetna om vilka miljöer barnen väljer och hur vi kan locka och stimulera i andra stationer. Vi måste framförallt lyssna på barnens tankar och reflektioner i vår verksamhet för att aktivt kunna bemöta dem i ett aktivt genusarbete. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande m.m. och bemöter dem. Vi använder oss av böckerna från vår referenslista för att på olika sätt diskutera genus tillsammans med barnen. Detta för att vi ska kunna arbeta för att motverka traditionella könsmönster och stereotypa könsroller. All personal Löpande 6/13

7 Namn Arbete med olika kulturer och religioner Områden som berörs av insatsen Mål: Uppmärksamma och arbeta med olika religioner och kulturer som finns i barngrupperna. Mål: Personal och barn i förskolan använder barnböcker och litteratur som belyser olika typer av familjebildningar, olika minoriteter, kulturer och religioner. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats När varje barn börjar på förskolan är det viktigt att ta reda på barnets kultur och religion för att veta hur vi ska bemöta familjen och uppmärksamma barnet och dess högtider. Detta kommer skrivas in som en del av vår inskolningsrutin så att det följer barnet genom dess förskoletid. Vi uppmärksammar de kulturer som finns i barngruppen. För att barnen ska tillgäna sig förståelsen för andras kulturer måste de bli medvetna om sin egen. I läroplanen står det att barnen ska vara medvetna om det egna kulturarvet och delaktiga i andras, för att skapa förståelsen för allas lika värde. Pedagogerna efterlyser större kunskap i detta ämne. Vi lägger större vikt vid detta när vi har inskolningssamtal för att tillägna oss familjens firande. Vi bjuder in vårdnadshavare till förskolan för att berätta om deras kultur/religion. Personalen motiverar vår verksamhet utifrån våra styrdokument så att alla barn ges förutsättningar att delta. Barnen ska få möjlighet att göra sin tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Skapa ett referensbibliotek med musik, barnböcker och litteratur kring familjebildningar, olika minoriteter kulturer och religioner. All personal Löpande 7/13

8 Namn Barns inflytande Områden som berörs av insatsen Mål: Att aktivt arbeta för ett reellt inflytande hos barnen. Mål: Att diskutera reellt inflytande under reflektionsfredagar och i det systematiska kvalitetesarbetet. Mål: Att medvetandegöra barnen och vårdnadshavarna om hur vi arbetar med reellt inflytande. Uppföljning och utvärdering: Sker fortlöpande i arbetslaget, i barngruppen och tillsammans med förskolechefen. Insats Under kommer vi fortsätta arbeta med reellt inflytande under reflektionsfredagar och i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vad betyder reellt inflytande för oss pedagoger i Fo2? Reellt inflytande innebär att barnen har möjlighet att påverka i för dem meningsfulla sammanhang. Barnen ska känna att deras tankar blir hörda och respekterade men att det måste tas hänsyn till gruppen. Hur möjliggör vi reellt inflytande? Det är viktigt att pedagogen är lyhörd inför barnens tankar och åsikter. Pedagogen måste ha ett tillåtande klimat men med ansvar för den gemensamma gruppen. Barnens reella inflytande ska synliggöras genom projektet och i miljön. Projektet ska finnas levande i olika stationer i miljön. Detta för att barnen ska ha möjlighet för reflektion och lärande under hela dagen. Barnen ska vara delaktiga i valet av bilder som sätts upp på avdelningen för att det ska bli meningsfulla sammanhang för dem. Pedagogen ska arbeta aktivt med barns delaktighet, inflytande, ansvar och respekt. Det är ord som ska finnas aktiva i olika diskurser, under hela dagen, genom att användas i konkreta handlingar och situationer. Pedagogerna måste vara reflekterande och kritiskt granskande i det reella inflytandet. Vi kommer skriva in hur vi har möjliggjort reellt inflytande i vårt systematiska kvalitetsarbete. När vi har diskuterat under apt vad reellt inflytande är för oss i Fo2 har nya frågeställningar väckts. Dessa kommer vi fortsätta arbeta med i diskussioner under reflektionsfredagar genom olika frågeställningar och dokumentationer, både egna och andras. Vidare funderingar i arbetet med inflytande: Svårigheter att räcka till många viljor. Hur synliggör vi alla barn? Genus, olika individer.vilka skillnader finns det i arbetet med inflytande med yngre och äldre barn?hur kommunicerar vi vårt arbetssätt med demokrati och inflytande? Var kan vi se inflytande på vår avdelning i miljön? Vi ska medvetandegöra vårdnadshavarna om hur vi arbetar med reellt inflytande. All personal Fortlöpande 8/13

9 Namn Bemötande Områden som berörs av insatsen Mål: Barn, föräldrar och personal ska få ett professionellt och välkomnande bemötande när de kommer till, är på och lämnar förskolan. Alla ska känna att de blir sedda och hörda. Mål: Alla pedagoger som arbetar på förksolan ska arbeta mot ett enheltigt bemötande. Uppföljning: Årlig utvärdering i samband med att likabehandlingsplanen ska utvärderas. Insats En pedagog från varje förskola träffas för att diskutera vad som är viktigt i bemötandet av barnen och vårdnadshavarna. Detta ska finnas tillgängligt i miljön så det är lätt att hänvisa till aven för vikarier som kommer in. Personalen hjälper varandra och påminner varandra om hur vi bemöter barn, föräldrar och varandra. Vi ska prata med barnen i en dialog istället för till barnen i en monolog. Fortlöpande diskussioner i arbetslagen och vid APT -möten om hur vi bemöter barn, vårdnadshavare, kollegor och övriga personer som vistas i våra lokaler. All personal tillsammans med förskolechefen Fortlöpande 9/13

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Under september 2015 ska kartläggningen göras. Under året kommer vi fortsätta fokusera på inflytande men i anslutning till vår utemiljö. Hur öppnar vi upp fler stationer ute? Hur arbetar vi med projektet ute? Vad tycker barnen om vår utemiljö? Vad vill de ha mer av? Detta är en grund för kartläggningen men kan ändras i augusti/september när den ska göras. Under januari 2016 skickar vi ut 2-4 frågor till vårdnadshavarna att besvara utifrån vårt arbete med reellt inflytande och projektet genom vårt systematiska kvalitetsarbete. Skickas ut till 3-4 per avdelning. Den som är ansvarig för likabehandlingsplanen ansvarar för att detta blir gjort. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen ska involverats genom barnintervjuer, samtal, observationer av den vardagliga leken och aktiviteterna. Vårdnadshavarna har involverats genom den dagliga kontakten i öppna diskussioner, föräldramöten och utvecklingssamtal. Även genom ett frågeformulär. Hur personalen har involverats i kartläggningen Kartläggningen som görs med barnen måste sammanställas, analyseras och delges till resterande personal på förskolan. Görs under Apt eller reflektionsfredag. Resultat och analys 10/13

11 Förebyggande åtgärder Namn Levandegöra likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Mål: Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i vardagen och för alla som vistas i verksamheten. Mål: Förankra värdegrunds/likabehandlingsarbetet i verksamheten. Mål:Det främjade arbetet bör omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mål: Ingen ska känna sig utanför. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd Inför ett Apt kommer vi ha i uppgift att läsa och fundera över vilka åtgärder vi behöver vidta i varje arbetslag för att levandegöra likabehandlingsplanen. Vi kommer under ht att diskutera likabehandlingsplanen med fokus på att levandegöra likabehandlingsarbetet, pedagogens förhållningssätt och barns kartläggning på ett Apt. Diskussionerna från Apt kommer fortsätta i observationer som bland annat kommer diskuteras på reflektionsfredagarna. Likabehandlingsplanen kommer vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet genom att barnens reella inflytande kommer in som en fråga i utvärderingarna. Nolltolerans för kränkande behandling och ständigt arbeta för alla människors lika värde. All personal som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska aldrig prata nedsättande om barn, vårdnadshavare, kollegor eller annan vuxen. All personal som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska läsa och följa likabehandlingsplanen. Personalen erbjuds forbildning kring barns inflytande. Motivera åtgärd All personal ansvarar för att delta i värdegrundsarbetet och att göra vår likabehandlingsplan till ett levande dokument. All personal har ansvar för att motverka att ingen(varken barn eller vuxen) hamnar i utsatta situationer. Löpande Namn Matsituationer Områden som berörs av åtgärden Mål: Matsituationen ska bestå av trevligt bemötande, både av barn och vuxna. Mål: Alla barn ska ha en smakportion på tallriken, men absolut inte tvingas äta upp något man inte vill. Barnen ska ERBJUDAS att äta/smaka maten men aldrig tvingas äta något. Mål: Personalen ska vara goda förebilder vid matsituationerna. Exempel: Prata inte nedsättande om maten. Mål:Låta alla barn ha förutsättningarna till att själv lägga upp sin mat. Utifrån förutsättningarna kan alla barn lägga upp mat själv. Låt barnen i största möjliga mån hälla upp dricka själv. Empati och attityd är viktig att tänkas på. Personalen ska vara lyhörd i matsalen och ha nolltolerans mot kränkningar t.ex. - jag vill inte sitta bredvid dig, du får inte sitta vid vårt bord m.m. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd En personal från respektive förskola träffas för att enas kring ett bemötande och förhållningssätt. Låt barnen med hjälp av personal lägga upp mat själv och bestämma över vad de vill äta. Låt barnen få välja plats i matsalen, ibland får detta ske med vägledning av personal. Ibland kan även bestämda platser vara bra i matsalen. Det är viktigt att barnen vet när de själva får bestämma och när de har bestämda platser - t.ex. vid frukost väljer barnen platser själva i matsalen och vid lunch väljer pedagogerna. Motivera åtgärd Alla barn ska bemötas på ett positivt sätt vid matsituationen. Personalen måste diskutera utifrån en demokratisk grund, vilket förhållningssätt som ska råda kring matsituationer på hela förskolan. Förhållningssättet ska utgå från barnens inflytande och delaktighet. Viktigt att alla kan stå bakom detta beslut utifrån ett professionellt synsätt. All personal Löpande 11/13

12 Namn Påklädning - Utevistelse - Avklädning Områden som berörs av åtgärden Mål: Alla ska ges tid och möjlighet till självständig på- och avklädning. Mål: Pedagogiska aktiviteter vid utevistelse. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd På- och avklädning ska genomföras med positivt bemötande och en hjälpande hand till alla barn. Vid utevistelse ska minst en "stängd" station öppnas, ex. uteateljen, bygg med såg o spik, cyklar m.m. Rutinschema för personalen där det tydligt står vem som gör vad och vilka pedagogiska aktiviteter/projekt som erbjuds. Rutinschemat ska fyllas i. Personalen ska vara närvarande med barnen och medveten om sin pedagogiska uppgift ute på gården. Privata diskussioner mellan personal skall ske på den enskilda rasten. Personalen ska befinna sig där barnen är. Motivera åtgärd Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön så att den är tillåtande och trygg för alla barn. Kommunikation ska ske mellan personalen om någon beger sig in för att t.ex. hjälpa ett barn på toaletten m.m All personal Löpande 12/13

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska vara nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola och i vårt område. Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Vi vill verka för en bra förskola där barn, personal och vårdnadshavare trivs och går till med glädje. All personal som arbetar i förskolan ska aldrig prata nedsättande om barn, föräldrar eller kollegor. För att kunna motverka och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska personalen vara närvarande och agera aktivt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling En öppen miljö där man tillåter reflektioner och diskussioner kring trakasserier och kränkande behandling. Vid minsta misstanke om ett barn kränks/diskrimineras måste personalen reagera och agera. Personalen ska vara lyhörd och uppmärksam på det som händer i barngruppen. Vi ska vara goda förebilder för barnen genom att visa respekt för allt levande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal och förskolechefen som är ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En situation uppmärksammas, observeras, samtalas med barnet/barnen som är berörda och kollegorna informeras. Fortsätter trakasserierna/kränkande behandling informeras vårdnadshavaren/vårdnadshavarna till berörda barn. Förskolechefen informeras. Personal, vårdnadshavare och förskolechefen upprättar en handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att reagera och säg till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/flera barn. All personal i förskolan som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen som får kännedom om kränkningen är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att utreda omständigheterna kring kränkningen och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för uppföljning Det är personalens uppgift att följa upp ärendet med samtal både med barn och/eller vårdnadshavare. Förskolechefen medverkar vid behov. Då personal är inblandad ansvarar förskolechefen för uppföljning. Rutiner för dokumentation Alla händelser som är allvarliga ska dokumenteras och förvaras säkert. Dokumentationen ska omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av händelsen. All dokumentation i händelsen ska dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp händelsen. Ansvarsförhållande All personal ska aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument. Alla som arbetar inom förskolan har ett ansvar för att likabehandlingsplanen följs. Förskolechefen har det yttersta ansvaret. 13/13