Midgård-Prästkragens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Midgård-Prästkragens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /13

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och likabehandlingsplansgrupp Vår vision Alla barn ska känna delaktighet, betydelsefullhet, tillhörighet oavsett kön, ursprung, funktionshinder, religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Ingen ska behöva utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Hela vår verksamhet ska utgå från barnen och våra styrdokument. De ska vara delaktiga i vårt likabehandlingsarbete och likabehandlingsplanen ska levandegöras för dem genom lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande etcetera i vår verksamhet. Alla barnens tankar och reflektioner ska göras hörda i vår verksamhet. Vi ger barnen tid, redskap och uppmuntran för att varje barn ska utvecklas i sin egen takt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i form av en vårdnadshavarenkät. Våra möten sker via lämning, hämtning, mail, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in och andra aktiviteter. Likabehandlingsplanen läggs ut på förskolans hemsida så att vårdnadshavarna har tillgång till den. Personalens delaktighet Det är var och ens ansvar att vara delaktig i likabehandlingsarbetet och utvecklas kring arbetet. Genom att likabehandlingsplanen följs och diskuteras aktivt i arbetslagen, vid arbetsplatsmöten samt vid reflektionstillfällen, på så vis blir det ett levande dokument i det vardagliga arbetet. Likabehandlingsplansgruppen ska tillsammans med arbetslaget och förskolechef utvärdera, följa upp - och utarbeta en ny likabehandlingsplan varje år. Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras tillsammans med barnen. Genom att vi använder oss av- lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande etcetera och framförallt få göra sina tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen publiceras på Höörs kommuns hemsida. Alla pedagoger har ett ansvar för att planen blir ett levande arbetsredskap, att den utvärderas och att en ny likabehandlingsplan upprättas. Likabehandlingsplansgruppen ansvarar för att det upprättas en ny likabehandlingsplan varje år, tillsammans med förskolechefen. 2/13

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats av pedagogerna i form av en arbetslagsenkät med följande frågor: Vad betyder inflytande för er? På vilket sätt har avdelningens barn inflytande i utemiljön? På vilket sätt är barnen delaktiga i avdelningens miljö? Hur syns barnens inflytande i verksamheten? Dessa svar har sedan inkluderats som en del av årets utvärdering. Barnen har varit delaktiga i form av enkät. Vårdnadshavarna har varit delaktiga genom att svara i en enkät, som har skickats ut av vår förskolechef. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Barn, pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbete med värdegrunden- alla människors lika värde Vi anser att vi har kommit längre i att tala med barnen istället för till barnen. Vi har på olika sätt diskuterat vikten av vårt förhållningssätt och vilken barnsyn vi har, bl a under reflektionstillfällen, under arbetsplatsmöten och till viss del i våra arbetslag under gemensamma planeringar och i vardagen. Vi försöker se till alla barn och anpassar efter just det barnets behov som är aktuellt. Vi försöker se varje barn som unikt och därmed innebär det att vi även måste bemöta dem på olika sätt. På alla avdelningar är dokumentationerna mer tillgängliga än vad de har varit tidigare. Barnen har större tillgång till det de har varit med om och utifrån det en större möjlighet att aktivt förmedla vad som har varit intressant under projektet. På så sätt vet vi som pedagoger hur vi arbetar vidare utifrån barnens intresse och nyfikenhet. Till vårdnadshavarna finns allt systematiskt kvalitetsarbete tillgängligt. Vi försöker även förmedla hur barnets dag varit och på vilket sätt barnet har varit undersökande eller aktivt men det är något vi kan bli bättre på. Vi upplever det som att alla barn får tillgång till vår verksamhet och vikten av att vi är olika. På olika sätt diskuterar vi med barnen i den vardagliga verksamheten. Vi som pedagoger tänker att vi ser barnen som unika och möter de där de befinner sig. Aktivt genusarbete Vi försöker tillgodose miljöer efter barnens intresse och behov oavsett kön. I mötet med barnen är vi medvetna om hur vi bemöter de i ett aktivt genusarbete? Vi har vid olika tillfällen diskuterat barns inflytande i våra projekt och hur man går tillväga för att lyfta alla barn i projektet. Hur gör vi för att ALLA ska ha lika stort inflytande i projektet under hela vår dag? Vi har kontakt med vårt lokala bibliotek och fått tips på litteratur att utgå ifrån. Vi tar även hjälp av lärplattan eller annan teknisk utrustning för att söka aktuell interaktivt lärande som exempelvis UR-programmen. Vi har fått fortbildning i genuspedagogik, i form av föreläsning. Detta är något vi måste fortsätta att diskutera och medvetandegöra. Visionen är att arbeta med genusfrågor och aktivt diskutera och reflektera kring våra värderingar och värderingar vi möts av utifrån. Arbete med olika kulturer och religioner Vi anser att vi behöver bättre kunskap om arbetet med olika religioner och kulturer. I vår läroplan står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Vi uppmärksammar de svenska traditionerna, men hur gör vi det och på vilket sätt? Vi behöver diskutera och få gemensam samsyn för hur vi uppmärksammar de svenska traditionerna. I barnkorten har vårdnadshavarna möjlighet att fylla i modersmål samt religion och högtider som firas. På vilket sätt uppmärksammar vi detta? Barns inflytande Barns inflytande har varit av stor vikt detta år. Vi har under arbetsplatsmöten, reflektionstillfällen, i vårt kvalitetsarbete diskuterat barns inflytande. Vi har haft ett givande arbete och diskuterat utifrån olika dokumentationer. För Prästkragens arbetslag betyder inflytande följande: barnen får påverka sin dag på förskolan i den mån det går barnens röster blir hörda barnen får ta egna beslut barnens egna val och intressen synliggörs i miljön påverka sin miljö och sina aktiviteter 3/13

4 Vad betyder reellt inflytande för oss pedagoger i område Centrum Reellt inflytande innebär att barnen har möjlighet att påverka i för dem meningsfulla sammanhang. Barnen ska känna att deras tankar blir hörda och respekterade men att det måste tas hänsyn till gruppen. Hur möjliggör vi pedagoger reellt inflytande? Det är viktigt att pedagogen är lyhörd inför barnens tankar och åsikter. Pedagogen måste ha ett tillåtande klimat men med ansvar för den gemensamma gruppen. Barnens reella inflytande ska synliggöras genom projektet och i miljön. Projektet ska finnas levande i olika stationer. Detta för att barnen ska ha möjlighet för reflektion och lärande under hela dagen. Pedagogerna har ansvaret att låta alla barn få inflytande i projektet. Barnen ska i så stor mån som möjligt vara delaktiga i valet av bilder som sätts upp på avdelningen för att det ska bli meningsfulla sammanhang för dem. Pedagogen ska arbeta aktivt med begreppen demokrati, delaktighet, inflytande, ansvar och respekt. Det är ord som ska finnas aktiva genom olika diskurser, under hela dagen, genom att användas i konkreta handlingar och situationer. Pedagogerna måste vara reflekterande och kritiskt granskande i det reella inflytandet. Detta är inget som kommer vara statiskt utan givetvis förändras i takt med vår utveckling. Vid olika reflektionstillfällen, arbetsplatsmöten och liknande tillfällen har alla fått möjlighet att fördjupa sig kring inflytande. I arbetslagsenkäten har vi valt att lägga fokus på barnens inflytande i utemiljön. Prästkragens arbetslag har fått beskriva på vilket sätt barnen har inflytande i utemiljön. Barnen har valmöjlighet och kan påverka sina aktiviteter såsom cykla, gunga, vara i sandlåda, "aktivitetslådor" etcetera. Något arbetslag anser att utemiljöerna med stationer kan förbättras och utgå mer från barnens intresse. Prästkragens arbetslag har även fått beskriva på vilket sätt barnen är delaktiga i avdelningens miljö. Det beskrivs att vi lyssnar in barnen och förslag på förbättringar i miljön. Vi utgår även från barnens intresse och bygger miljöerna därefter. Det beskrivs även att gemensamma regler har bestämts för innemiljön och barnen får välja stationer. Pedagogerna har även fått belysa hur barnens inflytande synliggörs i verksamheten. I verksamheten har barnen styrt projekten och projekten synliggörs i miljön. Barnens intresse påverkar allt som görs vid möten, vid samtal, aktiviteter, projekt samt miljön. Smaragdens barnenkät visar: På avdelningen Smaragden beskriver barnen följande vad inflytande betyder för dem. Vissa barn beskriver det som att de får bestämma stationer, leka, springa. Några barn vet inte och något barn kommer inte ihåg. Barnen får berätta vad de tycker att de får vara med och bestämma i utemiljön. Något barn säger att de får bestämma vad de vill göra, ett annat barn vad de får leka. De resterande barnen har inte gett något svar på frågan. Barnen får beskriva vad de inte tycker att de får vara med och bestämma. Två av barnen sa att det fick bestämma, ett annat barn fick inte bestämma när det ville gå in själv. De resterade barnen har inte kommenterat något svar på frågan. Nästa fråga belyste vikten av att bestämma aktivitet under dagen. Ett barn berättar att det inte får bestämma när de ska gå ut då barnet vill leka mest inomhus. Ett annat barn har en annan hypotes där det beskriver att barnen kanske inte ska bestämma allt. De resterande barnen har sagt att de får vara med och bestämma aktiviteter under dagen. Frågan om de får vara med och bestämma över avdelningens stationer och miljö, anser alla barn att de får vara med och påverka avdelningens stationer och miljöer. Några av barnen beskriver några stationer såsom målarstation och familjen. Smaragdens barn har fått frågan om de saknar något på förskolan såsom aktiviteter. Många barn har svarat att de inte saknar något. Andra har gett förslag på vad de saknar såsom byggklossar, vattenpistoler och fler vindsnurror. Ett barn kommer inte ihåg. Safirens barnenkät visar: På avdelningen Safiren har barnen svarat att de inte vet vad inflytande betyder. Barnen berättar att de får lov att bestämma över cyklar och leksaker i utemiljön. På frågan vad de inte får lov att bestämma svarar några barn att de inte får bestämma över cyklarna och att de inte får vara med. Nästa fråga belyste vikten av att bestämma aktivitet under dagen. Ett barn berättade att de fick bestämma när de fick sitta med lärplattan. Andra barn berättade att de fick bestämma vad de vill leka. Barnen fick berätta om de fick bestämma över avdelningens stationer och miljöer. Ett barn svarade vattenstationen medan resten av barnen inte gav något svar. Den sista frågan fick barnen beskriva om det finns något som de saknar på förskolan. Barnens svar blev följande att de önskade glass, godis, leksaker, dockor, lera, drakar samt fler små bilar. Rubinens barnenkät visar: På avdelningen Rubinen har samtliga barn inte gett något svar på innebörden av ordet inflytande. Ett barn har gett svar på samtliga frågor. Barnet har svarat att de får bestämma vad det vill leka med för saker i utemiljön. På frågan vad barnet inte får bestämma gav barnet svaret nej. Barnet fick berätta om det fick vara med och bestämma vad det ville göra under dagen. Barnet berättade att det fick bestämma och så säger barnet jag tycker om att måla. Det gavs ett otydligt svar om det fick bestämma över avdelningens stationer och miljöer. 4/13

5 Barnet fick beskriva om det finns något som saknas på förskolan, svaret blev att barnet pekar på saker som finns i rummet samt att det saknas bubblor. Ett barn svarade endast på alla frågorna att det tycker om Babblarna. Vårdnadshavarenkät Vårdnadshavarenkäten består av fem frågor och besvarades av 21 vårdnadshavare. Svarsalternativen består av en skala 1-4 varav 1 är inte alls medan 4 är till stor del. Läroplanen säger: "Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar." Vårdnadshavarna fick besvara frågan om de anser att deras barn är trygga på förskolan. 81% svarade med en 4:a 14,3% svarade med en 3:a 4,8% svarade med en 2:a Vårdnadshavarna har inte motiverat sina svarsalternativ. Läroplanen säger: " Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet, samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter." Vårdnadshavarna får belysa hur de upplever att deras barn lär och utvecklas på förskolan. 81% svarade med en 4:a 9,5% svarade med en 3:a 9,5% svarade med en 2:a Vårdnadnadshavarna har inte motiverat sina svarsalternativ. Läroplanen säger: "I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten." Vårdnadshavarna får beskriva hur de anser att barnen utvecklar sin förståelse för demokrati och inflytande på förskolan. 52,4% svarade med en 4:a 42,9% svarade med en 3:a 4,8% svarade med 2:a Vårdnadshavarna har inte motiverat sina svarsalternativ. Läroplanen säger: "Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Multimedia och informationsteknik kan i förskolananvänds såväl i skapande processer som i tillämpning." Vårdnadshavarna får besvara hur de upplever att deras barn utvecklar kunskaper inom multimedia och informationsteknik i förskolan. 57,1% svarade med en 4:a 42,9% svarade med en 3:a Vårdnadshavarna har inte motiverat sina svarsalternativ. Bemötande Vi anser att bemötandet har blivit bättre i takt med vår medvetenhet kring vår barnsyn och vårt förhållningssätt men det kan fortfarande förbättras. Det kräver att vi pedagoger hjälper varandra att bli medvetna om vårt agerande mot barn, vårdnadshavare, kollegor och övrig personal. Vi känner att det skulle kunna vara bra för vikarier att veta vad vi prioriterar i vårt bemötande av barn, vårdnadshavare och kollegor. Det finns en vikariepärm utformad på Prästkragen men detta är något som även Midgård bör upprätta. I denna vikariepärm bör stå hur vi bemöter och förhåller oss gentemot barn, pedagoger samt vårdnadshavare. Detta är en pärm som alla vikarier bör läsa innan de kommer in i barngrupp. Vikariepärmen står jämte rutinpärmen. Vi bör utse två ansvariga för denna vikariepärm. Levandegöra likabehandlingsarbetet Vi har inte lyckats levandegöra hela planen mot diskrimering och kränkande behandling. Det som alla upplever levande är barns inflytande vilket vi också valt att fokusera på. Det är allas ansvar att ta del av likabehandlingsplanen, vi kommer att diskutera olika delar av likabehandlingsplanen vid tillfällen såsom arbetsplatsmöten och annat. Detta för att levandgöra likabehandlingsplanen samt väcka nya tankar, medvetandegöra oss pedagoger. Matsituationer Vi upplever det som att matsituationerna har blivit bättre i vårt bemötande mot barnen. Vi har även fått nya rutiner för pedagogiska måltider vilket hjälpt till. Vi måste vara tydliga i hur vi bemöter barnen när vi har vikarier. Pedagogernas förhållningssätt vid matsituationer bör diskuteras och lyftas fram vid arbetslagsmöten och andra reflektionstillfällen, detta för att inte hamna i invanda mönster. 5/13

6 Påklädning Utevistelse Avklädning Bemötandet av barn vid på och avklädning är bättre och sker i positiv anda. Pedagogernas förhållningssätt bör även lyftas och diskuteras vid arbetsplatsmöten samt andra reflektionstillfällen, detta för att bevara ett så positivt bemötande som möjligt. Vi har ännu inte kommit igång med rutinschema ute, men detta är inget vi har behov av att använda oss av i nuläget. Vi har blivit bättre på att erbjuda en kvalitativ och medveten verksamhet ute med mer öppna stationer. Vår utemiljö har förbättrats avsevärt, men den kan fortfarande bli bättre. Vi kan alltid bli bättre på att vara mer närvarande och utforskande tillsammans med barnen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Ny kartläggning kommer göras under oktober Under januari 2017 ska en enkät ut till ca 6-8 vårdnadshavare som svarar på frågor om de anser att de kan se vårt arbete med reellt inflytande och hur de anser att det kommer barnen tillgodo. Vi kommer fortsätta med att levandegöra olika delar av likabehandlingsplanen på arbetsplatsmöten samt andra reflektionstillfällen till hösten. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas varje år på våren i någon form av barnenkät, vårdnadshavarenkät, arbetslagsenkät samt andra reflektionstillfällen. Alla har möjlighet att vara delaktiga. Men det är ALLA pedagogers ansvar! Utvärderingen sammanställs av likabehandlingsplansgruppen och förskolechef. Likabehandlingsplansgruppen och förskolechefen ansvarar för utformningen av enkäten till vårdnadshavarna och frågorna till barnintervjuerna. för att årets plan utvärderas Alla pedagoger, förskolechefen och likabehandlingsplansgruppen särskilt ansvar. 6/13

7 Främjande insatser Namn Arbete med värdegrunden - alla människors lika värde Områden som berörs av insatsen Mål: Att ständigt utgå från och diskutera värdegrunden och våra styrdokument. Mål: Att lyfta fram och synliggöra alla människors lika värde i det vardagliga arbetet. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget, barngrupp och förskolechef. Insats Vi ska vara måna om att prata MED barnen istället för TILL barnen samt motivera utifrån situationen. Vi måste vara närvarande vid konflikter och hjälpa dem i deras konfliktlösning genom att tillsammans samtala ur allas perspektiv. Vi arbetar för att stärka alla barns egna självkänsla samt öka tilliten till den egna förmågan. Vi använder oss av lek, projekt, teater/rollspel, böcker, musik, samtal, reflektion, skapande med mera. Detta för att få barnens tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet för ett aktivt värdegrundsarbete. Vi ska även vara måna om att förmedla verksamheten till vårdnadshavare. Vi ska arbeta för att se varandras olikheter som tillgångar samt arbeta, aktivt med empati, förståelse och respekt. Vi kommer att diskutera och fördjupa oss i de olika områdena för att medvetandegöra och levandegöra likabehandlingsplanen. Dessa möten kommer att ske i arbetslagen, vid reflektionstillfällen, arbetsplatsmöten samt i andra forum. Alla pedagoger samt förskolechef Löpande Namn Aktivt genusarbete Områden som berörs av insatsen Mål: Att flickor och pojkar ska få möjligheten att utvecklas på samma villkor. Mål: Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats Det är viktigt att vi tänker på bemötandet av barnen samt låter barnen göra egna val utifrån sina intressen oavsett könsstereotypa mönster. Skapa en miljö som är så könsneutral som möjligt där alla barn känner att de kan leka och utvecklas. Vi behöver bli mer medvetna om vilka miljöer barnen väljer och hur vi kan locka och stimulera i andra stationer. Vi måste framförallt lyssna på barnens tankar och reflektioner i vår verksamhet för att aktivt kunna bemöta dem i ett aktivt genusarbete samt lyfta de situationer som uppstår utifrån genus och diskutera vidare. Vi arbetar för att uppmärksamma ALLA barn i det systematiska kvalitetsarbetet. I Höörs kommun görs en satsning på arbetet med genusnormer i förskola och skola. Vi kommer att diskutera och fördjupa oss i de olika områdena för att medvetandegöra och levandegöra likabehandlingsplanen. Dessa möten kommer att ske i arbetslagen, vid reflektionstillfällen, arbetsplatsmöten samt i andra forum. Alla pedagoger samt förskolechef Löpande 7/13

8 Namn Arbete med olika kulturer och religioner Områden som berörs av insatsen Mål: Uppmärksamma och arbeta med olika religioner och kulturer som finns i barngrupperna. Mål: Pedagoger och barn i förskolan använder barnböcker och litteratur som belyser olika typer av familjebildningar, olika minoriteter, kulturer och religioner. Uppföljning och utvärdering sker fortlöpande i arbetslaget och i barngruppen och förskolechefen. Insats När varje barn börjar på förskolan är det viktigt att ta reda på barnets kultur och religion för att veta hur vi ska bemöta familjen och uppmärksamma barnet och dess högtider. Vi måste arbeta för att uppmärksamma de kulturer som finns i barngruppen, detta är något som måste diskuteras för att kunna förbättras. För att barnen ska tillgäna sig förståelsen för andras kulturer måste de bli medvetna om sin egen. I läroplanen står det att barnen ska vara medvetna om det egna kulturarvet och delaktiga i andras, för att skapa förståelsen för allas lika värde. För att synliggöra och väcka barnens intresse för andra språk och nationaliteter är lärplattan och annan teknik ett bra redskap, såsom UR-program, youtube samt lärande appar. Barnen ska få möjlighet att göra sina tankar och reflektioner hörda i vår verksamhet. Vårt bibliotek i kommunen bistår oss med musik, barnböcker och litteratur kring familjebildningar, olika minoriteter kulturer och religioner. Vi kommer att diskutera och fördjupa oss i de olika områdena för att medvetandegöra och levandegöra likabehandlingsplanen. Dessa möten kommer att ske i arbetslagen, vid reflektionstillfällen, arbetsplatsmöten samt i andra forum. Alla pedagoger samt förskolechef Löpande Namn Barns inflytande Områden som berörs av insatsen Mål: Att aktivt arbeta för ett reellt inflytande hos barnen. Uppföljning och utvärdering: Sker fortlöpande i arbetslaget, i barngruppen och tillsammans med förskolechefen. Insats Reellt inflytande innebär att barnen har möjlighet att påverka i för dem meningsfulla sammanhang. Barnen ska känna att deras tankar blir hörda och respekterade men att det måste tas hänsyn till gruppen. Det är viktigt att pedagogen är lyhörd inför barnens tankar och åsikter. Pedagogen måste ha ett tillåtande klimat men med ansvar för den gemensamma gruppen. Barnens reella inflytande ska synliggöras genom projektet och i miljön. Projektet ska finnas levande i olika stationer i miljön. Detta för att barnen ska ha möjlighet för reflektion och lärande under hela dagen. Barnen ska vara delaktiga i valet av bilder som sätts upp på avdelningen för att det ska bli meningsfulla sammanhang för dem. Pedagogen ska arbeta aktivt med barns delaktighet, inflytande, ansvar och respekt. Det är ord som ska finnas aktivt under hela dagen, genom att användas i konkreta handlingar och situationer. Pedagogerna måste vara reflekterande och kritiskt granskande i det reella inflytandet. Vi kommer att diskutera och fördjupa oss i de olika områdena för att medvetandegöra och levandegöra likabehandlingsplanen. Dessa möten kommer att ske i arbetslagen, vid reflektionstillfällen, arbetsplatsmöten samt i andra forum. Alla pedagoger samt förskolechef Fortlöpande 8/13

9 Namn Bemötande Områden som berörs av insatsen Mål: Barn, vårdnadshavare och pedagoger ska få ett professionellt och välkomnande bemötande när de är inom förskolans område. Alla ska känna att de blir sedda och hörda. Mål: Alla pedagoger som arbetar på förskolan ska arbeta mot ett enhetligt bemötande. Uppföljning: Årlig utvärdering i samband med att likabehandlingsplanen ska utvärderas. Insats För att kunna arbeta mot ett enhetligt bemötande ska alla bemötas på ett professionellt och respektfullt sätt. En vikariepärm har upprättats där bemötandet är av stor vikt. Denna vikariepärm kommer kontinuerligt och årligen revideras utav två ansvariga pedagoger. Dessa pedagoger kommer snarast att utses. Alla pedagoger bör tänka på sitt förhållningssätt gentemot vårdnadshavarna, ha en öppen dialog och kommunikation sinsemellan. Vi kommer att diskutera och fördjupa oss i de olika områdena för att medvetandegöra och levandegöra likabehandlingsplanen. Dessa möten kommer att ske i arbetslagen, vid reflektionstillfällen, arbetsplatsmöten samt i andra forum. Alla pedagoger samt förskolechefen Fortlöpande 9/13

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Det ska göras en kartläggning under oktober Under året kommer vi att fördjupa oss och levandegöra likabehandlingsplanen ännu mer. Vi kommer att diskutera olika dilemman som vi ställs inför ur olika perspektiv samt skapa samsyn kring värdegrundsfrågor. Vi kommer att diskutera och reflektera kring vår proffessionalitet och vårt förhållningssätt gentemot vårdnadshavare. Detta för att det var något som framhävdes i vårdnadshavarenkäten. Det är likabehandlingsplansgruppen samt förskolechef spm ansvarar för att detta blir gjort. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats i form av en barnenkät. Vårdnadshavarna har involverats genom en vårdnadshavarenkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har involverats genom en arbetslagsenkät. Pedagogerna har delgetts sammanställningen av barnenkäterna samt vårdnadshavarenkäterna. På ett arbetsplatsmöte har pedagogerna fått beskriva vilka insatser som ska göras i de olika områden. Resultat och analys 10/13

11 Förebyggande åtgärder Namn Levandegöra likabehandlingsarbetet Områden som berörs av åtgärden Mål: Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i vardagen och för alla som vistas i verksamheten. Mål: Förankra värdegrunds/likabehandlingsarbetet i verksamheten. Mål:Det främjade arbetet bör omfatta kompetensutveckling för pedagoger för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mål: Ingen ska känna sig utanför. Åtgärd Vi kommer att diskutera och reflektera kring värdegrundsfrågor för att skapa samsyn på vår förskola. Detta då två förskolor har blivit till en förskola. Dessa diskussioner och reflektioner kommer att äga rum vid arbetsplatsmöten, arbetslagsplaneringar, reflektionstillfällen med pedagogista samt andra diskussionsforum. Nolltolerans för kränkande behandling och ständigt arbeta för alla människors lika värde. Alla pedagoger som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska aldrig prata nedsättande om barn, vårdnadshavare, kollegor eller annan vuxen. Alla pedagoger som arbetar och vistas i förskolans lokaler ska läsa och följa likabehandlingsplanen. Vi kommer att revidera och se över vikariepärmen på både Prästkragen och Midgård, där det beskrivs hur vi bemöter och förhåller oss gentemot barn och vårdnadshavare. Motivera åtgärd Vi har valt att fokusera på värdegrundsfrågor för att levandegöra Likabehandlingsplanen för att skapa samsyn. Alla pedagoger samt förskolechef Löpande Namn Matsituationer Områden som berörs av åtgärden Mål: Matsituationen ska bestå av trevligt bemötande, både av barn och pedagoger. Barnen ska få möjlighet att påverka sin matsituaion. Åtgärd Alla barn ska erbjudas smakportion men aldrig tvingas äta något. Pedagogerna ska vara goda förebilder vid matsituationerna samt även lägga upp egen smakportion. Pedagogerna ska inte tala nedsättande om maten. Alla barn ska ha förutsättningarna till att själv lägga upp sin mat, samt utgå från att alla barn kan lägga upp mat själv. Barnen ska i största möjliga mån hälla upp dricka själv. Empati och attityd är viktig att tänkas på. Pedagogerna ska vara lyhörda i matsalen och ha nolltolerans mot kränkningar t.ex. - jag vill inte sitta bredvid dig, du får inte sitta vid vårt bord etcetera. Motivera åtgärd Alla barn ska bemötas på ett positivt sätt vid matsituationen samt få påverka sin matsituation. Pedagogerna kommer att få möjlighet att diskutera och reflektera kring vårt förhållningssätt vid matsituationen vid tillfällen såsom arbetsplatsmöten, reflektionstillfällen, arbetslagsplaneringar eller andra diskussionsforum. Pedagogernas Förhållningssätt ska utgå från barnens inflytande och delaktighet. Alla pedagoger Löpande 11/13

12 Namn Påklädning - Utevistelse - Avklädning Områden som berörs av åtgärden Mål: Alla ska ges tid och möjlighet till självständig på- och avklädning. Mål: Pedagogiska aktiviteter vid utevistelse. Uppföljning och utvärdering sker i arbetslaget och av förskolechefen. Åtgärd På- och avklädning ska genomföras med positivt bemötande och en hjälpande hand till alla barn. Vid utevistelse ska minst en "stängd" station öppnas, exempelvis uteateljen, bygg med såg o spik, cyklar etcetera. Pedagogerna ska vara närvarande med barnen och medveten om sin pedagogiska uppgift ute på gården. Privata diskussioner skall ske på den enskilda rasten. Pedagogerna ska befinna sig där barnen är. Motivera åtgärd Barnen ska erbjudas en härlig utemiljö som är lockande och inspirerar till lek och utforskning där det finns medforskande pedagoger. Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön så att den är tillåtande och trygg för alla barn. Kommunikation ska ske mellan pedagogerna om någon beger sig in för att exempelvis hjälpa ett barn på toaletten etcetera. Alla pedagoger Löpande 12/13

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska vara nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola och i vårt område. Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Vi vill verka för en bra förskola där barn, pedagog och vårdnadshavare trivs och går till med glädje. Alla pedagoger som arbetar i förskolan ska aldrig prata nedsättande om barn, föräldrar eller kollegor. För att kunna motverka och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska pedagogerna vara närvarande och agera aktivt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling En öppen miljö där man tillåter reflektioner och diskussioner kring trakasserier och kränkande behandling. Vid minsta misstanke om ett barn kränks/diskrimineras måste pedagogen reagera och agera. Pedagogen ska vara lyhörd och uppmärksam på det som händer i barngruppen. Vi ska vara goda förebilder för barnen genom att visa respekt för allt levande. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal och förskolechefen som är ytterst ansvarig. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En situation uppmärksammas, observeras, samtalas med barnet/barnen som är berörda och kollegorna informeras. Fortsätter trakasserierna/kränkande behandling informeras vårdnadshavaren/vårdnadshavarna till berörda barn. Förskolechefen informeras. Pedagog, vårdnadshavare och förskolechefen upprättar en handlingsplan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Var rak genom att reagera och säg till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/flera barn. Alla pedagoger i förskolan som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Förskolechefen som får kännedom om kränkningen är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att utreda omständigheterna kring kränkningen och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rutiner för uppföljning Det är pedagogens uppgift att följa upp ärendet med samtal både med barn och/eller vårdnadshavare. Förskolechefen medverkar vid behov. När pedagog är inblandad ansvarar förskolechefen för uppföljning. Rutiner för dokumentation Alla händelser som är allvarliga ska dokumenteras och förvaras säkert. Dokumentationen ska omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av händelsen. All dokumentation i händelsen ska dateras och signeras av den pedagog som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp händelsen. Ansvarsförhållande Alla pedagoger ska aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument. Alla som arbetar inom förskolan har ett ansvar för att likabehandlingsplanen följs. Förskolechefen har det yttersta ansvaret. 13/13