Deltagare: Eva Flenberg, Margareta Hillefors, Marie Rosell

Transkript

1 Vikingatiden Rapport ITIS projekt, Skoftebyskolan, grundsärskolan, vt 2003 Deltagare: Eva Flenberg, Margareta Hillefors, Marie Rosell

2 Innehållsförteckning Bakgrundsbeskrivning 3 Syfte..3 Mål.3 Genomförande.4 Resultat.5 Diskussion 6 Källförteckning.8

3 Bakgrundsbeskrivning Vi är ett arbetslag som arbetar i grundsärskolan i Trollhättan. Klassen är en åk.4 och består av 6 elever, 4 flickor och 2 pojkar. Vi som arbetar i klassen är Eva Flenberg, specialpedagog och klasslärare, Margareta Hillefors klassassistent och Marie Rosell förskollärare och elevassistent. Vi tre började arbeta tillsammans ht-02. Margareta har arbetat i klassen sedan åk 1 medan vi andra är nya på skolan. Eva har tidigare arbetat specialpedagogiskt i förskola och grundskola men för Marie är det en ny erfarenhet. Vi arbetar på Skoftebyskolan som är en del av Sylte 0-16 område. Skolan har ett fint läge mitt i Skoftebyn med skog runt omkring. Skolans olika verksamheter är förskoleklass, grundskola 1-6, grund särskola och fritidshem. Det som är mest kännetecknande för vår verksamhet är trygghet och utveckling. På skolan finns 300 glada barn, varav ca 30 st går i grundsärskolan. Särskolans elever kommer från olika områden i kommunen medan de flesta av grundskolans elever bor i närområdet. Skoftebyn är till största delen ett villaområde. På skolan arbetar ca 60 personer som är indelade i fem arbetslag. Vårt lilla arbetslag ingår i ett större arbetslag där även grundskolan finns med. Skoftebyskolan är byggd i slutet på 60-talet. Skolan är byggd i ett plan och har formen av ett F. Varje klass har sin egen ingång från gården till långa gemensamma korridorer. Alla klassrum har minst en dator och dessutom finns en datasal med 13 datorer. Syfte Att vi som pedagoger förvärvar oss kunskap om IKT:s olika informationskällor för att sedan kunna utveckla elevens förmåga att använda dessa. Att eleven med hjälp av olika estetiska uttrycksformer ska kunna redovisa sina kunskaper. Att eleven ska känna till grunddragen i valda delar av den svenska historien (ur kursplan för obl.särskolan 2002). Att arbeta för elevernas självständighet utifrån en helhetssyn i inlärningen. Mål Att utveckla samarbetet i vårt arbetslag. Att eleverna ska få kunskap om vikingatiden. Att utveckla och fördjupa det problembaserade arbetssättet Att IT är ett naturligt inslag i undervisningen. 3

4 Genomförande Vi har arbetat med temat vikingatiden. Som förberedelse inför uppstarten läste vi många olika böcker om tidsperioden och såg också samtidigt vilka av böckerna som passade för våra elever. Vi startade upp med att eleverna fick förflytta sig i tiden genom att krypa genom en tunnel och in i en grotta. I grottan välkomnade vikingen Kettil eleverna att sitta ned på fårskinn och bjöd samtidigt på vikingamat. Han berättade sedan om sitt liv. Kettils vikingabåt fanns också avbildad på väggen i grottan. Elevernas nyfikenhet väcktes och många frågor ställdes. Dock var det svårt för dom att förstå när vikingarna hade funnits och hur lång tid nästan 1000 år är. Efter besöket hos Kettil hade vi dukat upp ett bord fyllt av vikingaböcker som eleverna fick ta del av. Nyfikenheten blev ännu större och lång tid ägnades åt böckerna och ännu fler frågor ställdes. Som avslutning på denna upptaktsdag gjorde eleverna varsin vikingasköld som vi satte upp på Kettils skepp. Efter detta fortsatte vi att arbeta med båtarna, färdvägar och länder. Eleverna har gjort egna båtar. Vi har satt upp en stor karta där vi markerat ut de länder dit vikingarna åkte. Eleverna valde sedan varsitt land och tog reda på med hjälp av böckerna vad vikingarna gjorde i just det landet. De fick även göra landets flagga. Vi pratade också om rövar resor, krig och olika handelsplatser. Som matematikuppgift fick de mäta upp ett vikingaskepp för att se hur stora dom egentligen var. Vi gick sedan vidare och tog reda på hur livet i en vikingaby tedde sig. Vi tittade på hur husen var byggda och vad som fanns inne i dom. Hur byvägarna var byggda, hur man försvarade sig mot fienden, vilka yrken som fanns och var vikingabyarna låg rent geografiskt. Eleverna har också tagit reda på vilka kläder och smycken vikingarna hade och vilken mat man åt. Eleverna har gjort en vikingaby där alla har tillverkat ett eget hus med inredning, dom har byggt ett landskap av grus och gjort gångvägar av träspån, runt byn finns en mur med vakttorn. I syslöjden har eleverna sytt vikingakläder. I träslöjden tillverkades en besmanvåg och en runsten. Alla har också gjort en egen vikingahjälm. Vi har också lärt oss att skriva lite runskrift. Alla har gjort sin egen sten på papper med bild och skrift. På musiken har vi lyssnat på gammal musik och provat på att spela mungiga, vilket inte var det lättaste! Mungiga var ett av de instrument som användes under vikingatiden. Parallellt med de olika områdena har eleverna tränat sig att arbeta i grupp. Frågor utifrån områdena har besvarats med hjälp av att skriva och rita i ett kompendium. Vad gäller vår planering av arbetet har vi gjort grovplaneringen tillsammans och sedan delat upp arbetet så att pedagogen har haft ansvar för lektionernas innehåll samt det pedagogiska ansvaret. Assistenterna har varit aktiva i det dagliga arbetet och den praktiska delen av förberedelserna. 4

5 Eleverna har under hela projektet arbetat mycket entusiastiskt och varit intresserade av att lära sig. Grupparbetet har varit en utmaning och i många fall svårt. Dessa barn är individualister och har ingen vana att arbeta i grupp med teoretiska uppgifter. Vi har dock sett under arbetets gång att samarbetet växt fram så sakteliga. Det har också varit en utmaning för oss vuxna att förenkla och tillrättalägga på en lagom nivå. Idéerna har varit många och mycket har stötts och blötts för att hitta rätt kunskapsnivå. Våra elever har svårt att se sammanhang och har inte så många inre bilder att referera till. Detta blir en svår balansgång för att få arbetet problembaserat och elevorienterat. Alla modeller har gjorts upp i förväg för att eleverna ska ha något att utgå ifrån. Allteftersom arbetet har fortskridit har elevernas egna idéer vuxit fram och kompletterat den ursprungliga idén. Eleverna har haft svårt att använda någon annan kunskapskälla än böcker. Eftersom få av dom är goda läsare har datorn varit svår att använda för det ändamålet. Datorn har därför mest använts för att skriva rent arbetena. Dock har det varit bra träning och något nytt i undervisningen. Vi har också lagt en del tid på att lära ut dom enklaste kommandona på datorn som att ha en egen mapp och kunna spara i den, hur man skriver ut, loggar in. Resultat IKT har inte blivit ett naturligt inslag i undervisningen. Våra elever behöver mycket tid till varje enskild sak och framför allt till det som är nytt. Det tar tid att komma så långt att de spontant väljer tex datorn för att skriva något eller spontant säger att det kan jag söka efter i en bok. Vi som pedagoger har dock lärt oss mycket om IT:s olika informationskällor och tycker nu att vi är bättre rustade för att förmedla denna kunskap till eleverna. Vi har kommit en bit med det problembaserade arbetssättet. Eleverna behöver fortfarande mycket vägledning men deras nyfikenhet och entusiasm är något som går att bygga mycket på. Eleverna har lärt sig mycket om vikingatiden. Som ett resultat av den nyvunna kunskapen gjorde eleverna en tipspromenad som deras föräldrar fick prova på. Dom har också gjort en vikingabok där grupparbetet samt foton från hela projektet har dokumenterats. Det är första gången de arbetar med något ur den svenska historien. Vi har arbetat ämnesövergripande då det är lättare för eleverna att få en helhetssyn och samtidigt jobba med sina olika sinnen för att ta in. Detta har också lett till att vi använt många olika estetiska uttrycksformer för dokumentation och redovisning. Däremot har projektet inte utvecklat samarbetet i vårt arbetslag nämnvärt. Vi har bara diskuterat kring innehåll och det praktiska genomförandet av arbetet. 5

6 Diskussion Att arbeta i det här projektet har varit mycket positivt och stimulerande både för personal och elever. För oss i personalgruppen har kunskapen om IKT:s olika möjligheter varit av stor vikt och gett oss en ny säkerhet i vårt dagliga arbete. Det har också varit mycket stimulerande för oss att eleverna varit så entusiastiska och vetgiriga. Många glada skratt och många stunder av målmedvetet arbete. Att arbeta både problembaserat, elevorienterat, ämnesövergripande och tematiskt har för dessa elever varit något helt nytt. Projektet har blivit en positiv upplevelse för eleverna mycket tack vare en bra uppstart. Den var på rätt nivå och den väckte många tankar och frågor kring vikingatiden som vi sedan kunde spinna vidare på. Den stora stötestenen under projektet har varit tiden. Dessa elever behöver mycket tid till varje moment och måste också få det utrymmet. Därför har vi inte nått målet med att ha IKT som en naturlig del i undervisningen. Vi har också lagt ner mycket tid på att tillrättalägga och förenkla material. Vi tycker att det har blivit på bekostnad av tid till pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Vi har visserligen haft många diskussioner kring innehåll och den praktiska delen av arbetet. Vi önskar dock att vi hade haft mer tid till samtal utifrån elevernas funktionshinder. Det leder till större förståelse och ökad kunskap om eleverna samt ger en tydligare gemensam linje i vårt dagliga arbete. Den största orsaken till tidsbristen är våra olika arbetstider. Det har varit svårt att hitta tider utöver den arbetsplatsbelagda tiden. I det direkta arbetet med eleverna har grupparbetet varit det svåraste. Våra elever hade ingen sådan vana. Det blev en stor utmaning att få eleverna att förstå hur man kan samarbeta kring ett gemensamt ämne, att få goda läsare att förmedla en text till icke läsare, att kunna samtala med varandra och komma fram till ett gemensamt svar. Med tiden blev dock eleverna mer och mer medvetna om detta och med hjälp av en del förenklingar blev resultatet bra. Det är också i samband med detta arbete som datorn har kommit in mest i undervisningen. Att arbeta problembaserat och elevorienterat med dessa elever har också varit en utmaning. Som pedagog gäller det att vara fullständigt lyhörd och inte bli fast i sin egen föreställning om vad det rätta resultatet är. Det kan vara svårt och särskilt i särskolan där man ofta behöver ge strikta ramar för att dagen ska fungera för eleverna. Det arbetsmoment som rönte störst entusiasm hos eleverna och som satte fart på deras egen fantasi och gav upphov till egna idéer var arbetet med att bygga upp en vikingaby. Vi tror att det goda resultatet har att göra med att uppgiften kom en bit in i projektet. En grund var lagd och eleverna hade hunnit skapa sig inre bilder att utgå ifrån. 6

7 Vi har också haft ett nära samarbete med slöjden. Det har gett som resultat att dom lärarna gärna vill fortsätta ett samarbete utifrån ett nytt ämne. Något som vi naturligtvis kommer att ta vara på. Det vi har lärt oss av projektet och som vi kommer att ta med oss är framförallt den helhetssyn som detta arbetssätt ger. Det är något som vi anammar och kommer att fortsätta med. Vi ser många fördelar med denna metodik för våra elever. Dom problem som uppstått under vägen tycker vi att vi löst. Vi har kommit en bit på väg utifrån våra mål även om vi inte uppnått allt. Det som vi också reflekterat över är hur viktigt det är att ge arbetslaget tid före projektet för att kunna diskutera syfte och mål. Den processen är längre än man tror och det är viktigt att alla är på det klara med vad som menas med tex samarbete. Vi kommer också att i ett eventuellt framtida projekt vara noga med att ge arbetslaget mer tid för samtal och reflektion. På det stora hela är vi dock mycket nöjda med det vi åstadkommit under den här tiden. Framförallt är det härligt att ha en glittrande vetgirig klass framför sig som bara längtar efter att få lära sig mera. Våra slutord får därför komma från en elev som första dagen under introduktionen utbrister, Oh, vad detta är spännande! Om jag kunde läsa så skulle jag läsa hela den här boken och när jag är klar skulle jag skriva varje ord. Tänk att ni hittar på så mycket roligt för oss! 7

8 Källförteckning Cronsioe, I, Lusten att lära och lusten att leda: Om inlärningsstilar, IT och skolutveckling, Johansson, A C,Det finns inte någon IT- pedagogik, Jordansson, K, (2001) Uppdraget, Ekelunds förlag Jönsson, B, Learning by searching, Skolverket, (2002), Kursplaner för obligatoriska särskolan Bilaga 1, Kompendium för grupparbetet

9 Så här var det på Vikingatiden. 1. Läs frågorna. 2.Titta noga på bilder i böckerna. 3.Prata med din kompis om vad ni ser. 4.Svara på frågorna. 5.Skriv ner svaren. 6.Det går bra att rita bilder till svar.

10 Skeppen Vad byggde man skeppen av? Vart seglade man? Hur kunde man hitta rätt? Vad rövade vikingarna?

11 Handeln Med vilka länder handlade man? Hur länge var man borta? Vad Handlade man? Hur betalade man?

12 Vapnen Vilka vapen användes? Hur såg vapnen ut? Hur skyddade vikingen sin kropp?

13 Gården Hur såg husen ut? Hur skyddade man sig mot fiender? Vad åt man? Hur lagade man maten? Vilka husdjur hade man? Vilka yrken fanns? Hur var vikingarna klädda?

14

15 Runor Hur såg tecknen på runstenarna ut? Vad användes att skriva med? Varför reste man runstenar?

16

17

18 8