Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Transkript

1 Förskolan

2 Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/15 Sammanfattning Kort sammanfattning inklusive förskolechefens reflektioner rörande förskolans/ familjedag-hemsgruppens kvalitet och måluppfyllelse på kort och lång sikt. Förskolans egen beskrivning Förskolan, som startades september 2003, ligger 1,4 mil nordväst om Umeå i byn Hissjö. De nuvarande lokalerna stod klara i juni 2008 och ligger i nära anslutning till Hissjö skola. Närheten till skolan ger barnen ett helhetsperspektiv från Verksamheten har förskolechef som även är rektor och ansvarsområdet är Hissjö barnomsorg, skolbarnsomsorg och skola. Förskolan vill att alla barn ska känna sig välkomna och trivas med varandra, personal och miljön. Pedagogerna ser barn som kompetenta individer, sugna på att lära sig saker, upptäcka och utforska världen. Det är pedagogernas uppgift att hjälpa barnen och utmana dem i sin nyfikenhet och utforskarglädje. Miljö och pedagogisk verksamhet baseras på Lpfö98 rev Förskolan hämtar inspiration från Reggio Emilia och har som mål att vara stimulerande och utmanande för barns utveckling och lärande. Viktigast är en trygg och harmonisk barngrupp med utgångspunkt i att varje enskilt barn f det de behöver utifrån den de är. Förskolechefens reflektioner Förskolan har mycket goda förutsättningar att lyckas i nutid och framtid. Förskolan har under lång tid haft tillgång till ett relativt stort antal förskollärare och personal med lång erfarenhet av arbete i förskola. Förskolan arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi om att vi lär i kontexter tillsammans med andra, att vi behöver vara solidariska och ödmjuka mot varandra i va lärsituationer, nyfikna på det vi möter och våga drömma om framtiden. Genom sitt process- och projektinriktade arbetssätt har förskolan möjlighet att utgå från barnens intressen och erfarenheter och sätta dem i ett sammanhang av lärande som beskrivs i va styrdokument. Kvalitetssammanställningen är framtagen av förskolans personal. Utvärderingen utg från Lpfö 98 rev. 2010, För- o grundskolans Verksamhetsplan, delar av Skolverkets material BR, Umeå kommuns föräldraenkät samt förskolans eget systematiska kvalitetsarbete som bygger på reflektion utifrån pedagogisk dokumentation. 2 (10)

3 Innehållsförteckning Förskolan... 1 Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/ Sammanfattning... 2 Förskolans egen beskrivning... 2 Förskolechefens reflektioner... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Verksamheten... 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 5 Trygghet och trivsel... 5 Lärandemiljö... 5 Självständighet och självtillit... 5 Lärande... 6 Vardagskontakter med föräldrar... 6 Utvecklingssamtal... 7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder förskolan... 7 Bilaga: Resultat förskoleenkäten (10)

4 Inledning Verksamheten Förskolan är en pedagogisk mötesplats för barn och vuxna. V inspiration i det dagliga arbetet bygger på Reggio-Emilias förskolefilosofi som vi vill ska synas i den dagliga pedagogiska praktiken. Förskolan vill att alla barn ska känna sig välkomna och trivas med varandra, personal och miljön. Pedagogerna ser barn som kompetenta individer, sugna på att lära sig saker, upptäcka och utforska världen. Det är pedagogernas uppgift att hjälpa barnen och utmana dem i sin nyfikenhet och utforskarglädje. Miljö och pedagogisk verksamhet baseras på Lpfö98 rev. 2010, hämtar inspiration från Reggio Emilia och har som mål att vara stimulerande och utmanande för barns utveckling och lärande. Viktigast är en trygg och harmonisk barngrupp med utgångspunkt i att varje enskilt barn f det de behöver utifrån den de är. Dokumentation och reflektion är två viktiga delar som vardagens pedagogiska arbete bygger vidare på både bland barn och vuxna. Det innebär att delaktigheten i det egna lärandet f ett stort utrymme och ger en känsla av sammanhang och glädje i att lära tillsammans med andra. Just detta arbetssätt beskrivs av Skolinspektionen som en grund för det systematiska kvalitetsarbetet. För att dokumentera varandet och görandet arbetar vi efter modell Årsplanen. För detta har en av pedagogerna i samråd med förskolechef och övrig personal utarbetat ett dokumentationssystem som förenklar hanteringen av uppföljning och utvärdering gentemot etapper, delmål och utvärderingsfrågor. Uppföljningen av splanens etapper och delmål sker utifrån de reflektioner man har gemensamt i olika konstellationer och bygger på pedagogisk dokumentation. Uppföljning sker vid förskolans egna möten en gång per månad. Som stöd för reflektion och dokumentation, samt tid för och med barn, har förskolan byggt en särskild veckostruktur som styr upp vilka möten som ska förekomma mellan vuxna-barm och vuxna-vuxna. På så sätt ökar medvetandet om hur tiden används och att vi behöver prioritera va insatser och fokusera. Förskolan har även organiserat olika grupper som möts kring olika frågor. Som exempel så träffs en person per avdelning tillsammans med förskolechef för reflektion varje fredag. Reflektionerna sammanställs i ett sk processprotokoll som tas med till kommande veckas planering vid den egna avdelningen. För att säkerställa att arbetet med dokumentation, miljö och familjesamverkan ständigt är i fokus för förskolans förbättringsarbete har under et införts sk Ansvarsgrupper där personal från olika avdelningar möts med gemensamt fokus. I en av grupperna, familjesamverkan, deltar även förskolechef. Dessa ansvarsgrupper möts i ett rullande schema var tredje vecka. Teamet arbetar med fördjupning i olika frågor där tid inte finns för all personal att delta. Exempel kan vara upprättande av rutiner vid utvecklingssamtal, ansvarsgruppernas roller och uppgifter osv. Dialog kring dessa frågor har först bearbetats ytligt i stor grupp, fördjupats något i förskollärargruppen för att sedan ta form i teamet. På så sätt har man ett inarbetat rutiner och system som säkerställer det systematiska förbättringsarbetet på flera nivåer. Man kan säga att förskolan har stora möjligheter att vara den förskola man vill vara och som föräldrarna säger om barnen själv f välja. 4 (10)

5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Trygghet och trivsel På förskolan har barn och vuxna roligt tillsammans. Förskoleenkäten visar att föräldrarna ser att deras barn blir respekterade, är trygga och trivs på förskolan. Stor vikt har lagts vid värdegrundsarbete. Rutiner, miljö och pedagogiskt förhållningssätt är tydliga, både för barn och vuxna. Barns delaktighet är en viktig utgångspunkt för trygghet och trivsel i verksamheten. Formerna för detta är något pedagogerna ständigt jobbar med att utveckla. Ett identifierat utvecklingsområde på båda avdelningarna är barnets möjlighet till lugn och ro. Detta kommer förskolan arbeta vidare med genom att se över miljön och skapa fler utrymmen, dit barnen kan dra sig undan vid behov av lugn och ro. Lärandemiljö Varje barn har tillgång till lek och lärande i miljön. Barnens behov och intressen ändras över tid och därför behöver miljön också göra det. Kreativiteten varierar i olika situationer och är till exempel beroende av antal barn, kombinationer av individer samt inspiration av olika slag. Barnen utvecklar sitt sociala samspel i möten med andra. Miljö och situation påverkar vilken form av samspel det blir. Fantasi, glädje och engagemang från pedagogerna påverkar leken positivt. Barnen utvecklar sitt lärande kring matematik, språk, naturvetenskap och teknik i många olika situationer och miljöer, bl a i lek på förskolegden, i skogen och i bygg- och konstruktionslek. De flesta barnen har vid flera tillfällen fått besöka, delta och bidra vid olika kulturella platser/aktiviteter i byn och i staden, exempelvis Norrlandsoperan, Väven/stadsbiblioteket, Västerbottens muséum, Gammlia, Mickelbo gd, bokbussen och projektutställning/byafest i Hissjö loge. Alla besök har varit mycket uppskattade av barn, familjer och personal. Ett bra sätt att känna delaktighet i samhället. Bland pojkarna i den äldre barngruppen har föräldrarna sett ett behov av en mer stimulerande utemiljö, vilket är ett arbete som påbörjats för att ge mer utmaningar för barnen. Bl a planeras att utveckla cykelleken genom att bygga en bensinstation och motorisk utveckling kan stimuleras genom något mer att klättra på. Självständighet och självtillit På förskolan blir barnen självständiga och skapar självtillit till stor del med hjälp av rutiner och regler samt uppmuntran att våga och prova själv. Miljön uppmuntrar till självständighet genom dess tydlighet och tillgänglighet. Pedagogerna ser till att lyfta barnens kompetenser och förmågor i många olika sammanhang. Målet är att barnen ska lita till sin förmåga att kunna lösa de olika situationer som uppst. Styrkor som identifierats i förskoleenkäten är på småbarnsavdelningen allt arbete med självständighet och tillit och på storbarnsavdelningen att barnen f stimulans och utmaningar, stöd för utveckling och uppmuntran till samspel/samarbete. Ett identifierat utvecklingsområde bland -ingarna är att ge barnen bekräftelse/beröm. Den barngruppens storlek är planerad att minskas, vilket kan ge 5 (10)

6 pedagogerna större möjligheter att kunna se de enskilda barnen mer i vardagen och ge mer bekräftelse och beröm. Lärande Förskolan arbetar i projekt och efter läroplanens alla olika målområden. Olika mötesplatser i miljön skapar många lärandesituationer. Förskolan erbjuder och uppmuntrar barnen att prova på många olika uttrycksformer. De f bekanta sig med och fördjupa sig i olika material och verktyg för skapande, både i projektarbetet och i övriga vardagen på förskolan såväl inomhus som utomhus. Genom gemensam reflektion görs alla barn på ett eller annat sätt delaktiga i projekten. Förskoleenkäten har identifierat arbetet med kulturell identitet och modersmål samt identitet/intressen utan begränsningar i kön som utvecklingsområden. Inflytande och ansvar Barnen har fått ha inflytande och varit delaktiga i förskolans vardag i så stor utsträckning som möjligt och även i skolenhetens gemensamma projekt samt kulturella projekt i Umeå. Barnen uppmuntras varje dag att ta för sig, ta egna initiativ och ta ansvar för sina egna handlingar. Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra är något som flera av barnen behöver ges utrymme/möjligheter/stöd att träna på. Förskolans mål är att ta tillvara på barnens önskemål, idéer och synpunkter. I så stor utsträcknings som möjligt görs det men i bland finns vissa ramfaktorer som styr och gör det svare att nå målet. -ingarna har under et varit många. När det är många barn är det svare att alltid uppmuntra till inflytande och delaktighet samt att ta tillvara på allas önskemål, idéer och synpunkter. Genom att ha något färre barn kommande läs kan barnen på storbarnsavdelningen få ännu större möjligheter att kunna påverka sin vardag. Förslag finns också om ett eventuellt förskoleråd, där barnen genom representanter kan få utrymme att mer regelbundet framföra sina åsikter. Vardagskontakter med föräldrar Relationen och vardagskommunikationen mellan föräldrarna och förskolan fungerar mycket bra. Vi arbetar ständigt med att förbättra och utveckla samarbetet med hemmen. Familjerna ses som resurser för barns utveckling och lärande. Ju mer fördjupad familjesamverkan blir desto fler sp och effekter kan vi se av den. Föräldramöten, utvecklingssamtal, information och anteckningar/foton från dagen, video och foton på TV-skärmar, månadsbrev med foton och den dagliga kommunikationen är exempel på olika sätt där föräldrarna görs delaktiga. Förskolans första kontakt med nya barn och föräldrar är ett utskick med informationsbrev och inbjudan till Öppet Hus. Det har varit hög närvaro av de nya familjerna vid dessa öppethustillfällen. Föräldrarna har uttryckt att de verkligen uppskattar möjligheten att besöka förskolan innan inskolningen. De tycker att det är bra att barnen f bekanta sig med miljö, material, barn och personal innan inskolningen. Föräldrarna har varit med och påverkat utemiljön genom att till en början prata med sina barn om vad de önskar på förskolans utegd. Under en arbetskväll i början på oktober hjälptes vi åt att genomföra, förbättra, 6 (10)

7 färdigställa och bygga en del av idéerna. Förskolan bjöd på soppa, mjukt bröd och frukt i matsalen. Under arbetskvällen var det flera som uttryckte att det var trevligt att träffas på detta sätt. När hela familjerna bjuds in är uppslutningen större än vid klassiska föräldramöten. Utvecklingssamtal Alla föräldrar har getts möjlighet att delta vid sitt barns utvecklingssamtal. Samtalen ägde rum under två kvällar vt Vid dessa kvällar bjöd förskolan på kaffe och kaka. Föräldrarna småpratade och såg på dokumentationer kring barnens projektarbeten i väntan på sitt samtal. Under utvecklingssamtalen har förskolan fört dialog med föräldrarna om barnets utveckling och lärande samt dokumentation i form av film och foton. Det har förts dialog kring empati, socialt samspel, relationer, genus, intressen och övriga frågor samt även om föräldrarnas och va förväntningar. Muntligen har förskolan enbart fått positiv respons från föräldrarna angående utvecklingssamtalet och verksamheten som helhet, vilket även resultaten från förskoleenkäten visar. Beslutade mål och förbättringsåtgärder förskolan Mål Genom att Mer stimulerande utemiljö för pojkar Vara nyfikna på vad som intresserar särskilt pojkar i åldern när de är ute och utifrån det utveckla miljön. Prioritera tid till att utveckla miljön. Ansvar: pedagoger i samråd med föräldrar och förskolechef. Uppföljning: görs av pedagoger i enlighet med SKA, samt genom föräldraenkät Indikatorer Mål Genom att Vi ser att resultaten i nästa föräldraenkät är bättre än nu Vi ser att barnen trivs i verksamheten och att de f de utmaningar de behöver Att öka barns möjligheter till lugn och ro i förskolan Under hösten 2015 minska antalet barn från att ha varit 37 barn under vt 2015 till att vara 31 barn under hösten Ansvar: förskolechef. Uppföljning: görs av pedagoger i enlighet med SKA. Indikatorer Vi ser att barnen f mer utrymme till att leka i mindre grupper Vi ser att ljudnivån är lägre Vi ser att det är lättare för barnen att knyta an till varandra och till pedagoger i lugna sammanhang Vi ser att barnen blir bättre på att uppskatta varandra Vi ser att barnen är nyfikna på verksamheten 7 (10)

8 Mål Genom att Att öka pedagogernas bekräftande, särskilt för de som är Under hösten 2015 minska antalet barn från att ha varit 37 barn under vt 2015 till att vara 31 barn under hösten Identifiera och vara extra närvarande pedagoger i de sammanhang där barnen behöver särskild bekräftelse. Använda oss av ICDP Ansvar: förskolechef. Uppföljning: görs av pedagoger i enlighet med SKA. Indikatorer Miljön ska stimulera till olika slags möten mellan barn-barn, barn-vuxna och vuxna-vuxna. Förskolans arbeten tar sin början i barnens nyfikenhet och frågeställningar som vi prövar genom olika aktiviteter, resultatet är inte det viktigaste. Det är viktigt att vara delaktig i en lärandeprocess tillsammans med andra Pedagogerna med sig barnens tankar och önskemål till arbetslaget Mål Genom att Att öka insatserna för kulturell identitet och modersmål samt identitet/intressen utan begränsningar i kön Erbjuda sagor, rim och ramsor, sång och musik på olika språk Erbjuda smakupplevelser och samtidigt berätta om dess ursprung (vid t ex fruktstund, måltider) Synliggöra och samtala om olika och lika, kring t ex traditioner och annat Indikatorer Barnen erbjuds återkommande sagor, rim och ramsor, sång och musik på olika språk Barnen f ta del av mat/frukt från olika kulturer Barnen f upptäcka lika och olika på olika sätt Mål Genom att Öka barns inflytande och delaktighet i utformandet av undervisningen i förskolan Dra mer nytta av barnens intressen och erfarenheter i fler sammanhang där vi planerar verksamheten Starta ett förskoleråd Ansvar: pedagoger och förskolechef Indikatorer Vi ser att barnens tankar oftare f utrymme för va planeringar genom den dokumentation vi gör Vi ser att resultaten för området inflytande och delaktighet förbättrats i föräldraenkäten 8 (10)

9 Bilaga: Resultat förskoleenkäten 2015 Kvalitet i utbildningen (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Trygghet och trivsel Lärandemiljö Självständighet och självtillit Lärande Inflytande och ansvar Vardagskontakter med föräldrar Utvecklingssamtal Medelvärde Trygghet och trivsel (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Ditt barns trygghet Ditt barns trivsel Ditt barns möjlighet till lugn och ro Barnet blir respekterat Medelvärde Lärandemiljö (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära Stimulerande innemiljö Stimulerande utemiljö Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas Medelvärde Självständighet och självtillit (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Ger ditt barn bekräftelse/beröm Ger ditt barn stimulans och utmaningar Ger ditt barn stöd för utveckling Uppmuntrar till samspel/samarbete Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga Medelvärde (10)

10 Lärande (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Talspråk, kommunikation och argumentation Motorik Skapande förmåga Matematiskt tänkande Förmåga att bygga och konstruera Intresse för natur och hållbar utveckling Kulturell identitet och modersmålet Identitet/intressen utan begränsningar i kön Medelvärde Inflytande och ansvar (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Uppmuntrar till inflytande och delaktighet Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter Stimulerar till att ta egna initiativ Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar Medelvärde Vardagskontakter med föräldrar (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Bemötande vid lämning/hämtning Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter Ger möjlighet till delaktighet/inflytande Ger information om hur ditt barn har det Ger information om kvalitet i ped. verksamhet Medelvärde Utvecklingssamtal (%) Flicka Pojke Totalt SO Max Min Information om barnets utveckling/lärande Innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla Det som bestämts genomförs/följs upp Medelvärde (10)