Verksamhetsplan 2013 AA /13

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013 AA /13

2 Innehåll Inledning...3 Verksamhetens inriktning...5 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället...5 Rättssäker och enhetlig...6 Polisens värdegrund...7 Uppföljning är en viktig del av styrningen...9 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten...10 Kriminalunderrättelseverksamhet i Uppsala län...10 Andra utgångspunkter att beakta...10 Utvecklad samverkan i rättskedjan...10 Personsäkerhetsarbete...11 Internationell verksamhet...11 Krisberedskap...12 Miljöledning för en hållbar utveckling...12 Systematiskt arbetsmiljöarbete...12 Verksamhetsskydd...12 Verkställighetsarbete och gränskontroll...13 Intern styrning och kontroll...14 Ekonomi...15 Kompetensförsörjning...16 Nationella mål för brottsbekämpningen...16 Våldet ska minska...16 Våld i offentlig miljö...17 Brott i nära relationer...18 Grova våldsbrott...19 Fler mängdbrott ska klaras upp...19 Inbrottsstöld i bostad...21 Mängdbrott...22 Organiserad brottslighet ska bekämpas...23 Grov organiserad och systemhotande brottslighet...23 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus...24 Unga lagöverträdare...25 Trafiken ska bli säkrare...26 Trafiksäkerhet...26 Narkotikan ska bekämpas...28 Narkotikabrott...28 Brottsofferarbete för en ökad trygghet...29 Brottsofferarbete i Uppsala län...29 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande...30 Service i Uppsala län...30 Enhetlig och rättssäker handläggning av polisrättsärenden...31 Polisrättsärenden i Uppsala län...32 Polisens it-baserade verksamhetsstöd...33 Bilagor Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

3 Inledning Regeringens satsning på rättsväsendet fortsätter. Antalet poliser har ökat och målet om poliser i landet ligger fast. Polisen har levt upp till förväntningarna på en förbättrad verksamhet i flera delar. Polisens synlighet har ökat, människor uppger i undersökningar att de känner sig tryggare och genom förtroendemätningar vet vi att förtroendet för Polisen ökar. Polisen i Uppsala län utgör inget undantag från detta. Regeringen är nöjd med Polisens resultat i dessa delar, men har tydligt markerat att Polisen inte motsvarar förväntningarna på ett väsentligt förbättrat resultat inom utredningsverksamheten, framförallt när det gäller mängdbrott. Kritiken gäller även Polismyndigheten i Uppsala län. Under 2012 vidtogs en rad åtgärder för att långsiktigt förbättra resultatet av mängdbrottsarbetet. Främst kan nämnas att det nu är fler medarbetare som utreder mängdbrott, men det har också vidtagits åtgärder med sikte på att förbättra förundersökningsledning, stärka ledarskapet och säkerställa en högre kvalitet i de första åtgärder som vidtas efter att ett brott har inträffat. Vår strategiska inriktning för 2013 kan sammanfattas i två huvudlinjer. Vi ska fortsätta vara bra på det som vi redan är bra på. Det gäller exempelvis trafiksäkerhetsarbetet, arbetet med att bekämpa narkotika, kampen mot grov organiserad brottslighet, serviceverksamheten, det förebyggande arbetet i närpolisverksamheten och naturligtvis särskilt i brottsutsatta geografiska områden. En viktig utgångspunkt för att klara uppdraget att fortsätta vara bra på det som vi redan är bra på, är att fortsatt utveckla samarbetet med andra i samhället, inte minst kommunerna går flertalet av de samverkansavtal som tecknats mellan Polisen och kommunerna ut. Det brottsförebyggande Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

4 arbetet är beroende av samarbete med andra och det är angeläget att gemensamt ytterligare fördjupa och förfina samarbetet, inte minst nu i samband med att nya avtal ska tecknas. Ett annat sätt att bibehålla det vi är bra på är att säkerställa att vi fortsatt prioriterar synlighet på rätt tider och platser samt använder metoder som är vetenskapligt belagda eller erfarenhetsmässigt beprövade. Vi måste bli bättre inom de områden där vi fått befogad kritik från uppdragsgivaren. En bra utgångspunkt för en väsentligt förbättrad utredningsverksamhet är att fortsatt arbeta med de åtgärder som vidtogs under 2012, men det räcker inte. Merparten av alla medarbetare arbetar helt eller delvis med mängdbrott. En grundförutsättning för ett väsentligt förbättrat resultat är att vi gemensamt visar prov på engagemang, uthållighet och bra bemötande mot de som utsatts för brott. Ny organisation för Polisen en sammanhållen svensk polis I mars 2012 redovisade polisorganisationskommittén sitt betänkande En sammanhållen svensk polis till regeringen. I betänkandet föreslås att Polisen ska bli en myndighet den 1 januari 2015 och i samband med det ska ledningen och styrningen av Polisen bli starkare. Betänkandet bygger på två huvudprinciper. Dels närhetsprincipen, som utgår från att basen för all polisverksamhet är lokalsamhället, d.v.s. det arbete som utförs nära och i kontakt med medborgarna. Det betonas särskilt att samarbetet mellan Polisen och kommunerna ytterligare bör stärkas. Dels försiktighetsprincipen som innebär att så långt möjligt undvika att ändra på det som fungerar. Endast om det finns starkt vägande skäl ska sådana förändringar vidtas. En annan aspekt av försiktighetsprincipen är att en uppgift ska utföras på lägsta hierarkiska och/eller geografiska nivå där den kan utföras rationellt, effektivt och rättssäkert. Betänkandet har varit föremål för remiss. Av de över hundra remissinstanserna var nästan alla odelat positiva till huvudförslagen i betänkandet. Utgångspunkten är att riksdagen kommer att besluta i enlighet med betänkandets förslag i samband med beslut om budgetpropositionen för I början av 2013 kommer en genomförandeansvarig få regeringens uppdrag att påbörja arbetet med att genomföra intentionerna i betänkandet. Detta är den största reformen för Polisen sedan Det är sannolikt att förändringarna kommer att ta tid och kraft även i den lokala polisorganisationen. Vi ska vidta de åtgärder vi kan för att underlätta att förändringen kan genomföras på ett så bra och smidigt sätt som är möjligt. Trots detta måste vår huvudfokus vara att varje dag utföra vårt uppdrag på det bästa möjliga sätt som medborgarna har rätt att förvänta sig. Mats Gyllander Polisstyrelsens ordförande Erik Steen Länspolismästare 4 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

5 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp*. I regleringsbrevet understryker regeringen att Polisen ska bidra till en utveckling där brottsligheten ska minska och människors trygghet öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande, bl.a. genom att förhindra att brott begås och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisen ska kontinuerligt utveckla sin verksamhet för att leva upp till de krav som ställs på en professionell och framgångsrik brottsbekämpande verksamhet, samt bidra till effektivitet i rättskedjan. Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder (som förhöjd bevakning av brottsdrabbade platser) ska användas när det finns tillgängligt. Fler brott ska klaras upp Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). * = 1 polislagen (1984:387) Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

6 Människor ska känna sig trygga Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska bli synligare Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Polisens hemsida ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska utveckla sin närvaro i sociala medier. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar bildas. Utifrån den kunskapen kan Polisen förbättra sin kommunikation. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. Rättssäker och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bl.a. att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydlig. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Detta är en grund för Polisens legitimitet i samhället. Polisens arbete för likabehandling ska vara integrerat i verksamheten. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. 6 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

7 Polisens värdegrund Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. Polisen har en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hantering av brister i bemötande, attityder och beteenden. Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

8 Inom ramen för myndighetens mängdbrottsprojekt har det skapats ett målträd. Syftet är att tydliggöra för organisationen och medarbetaren hur vår dagliga verksamhet är sprungen ur Polisens övergripande mål på nationell nivå, verksamhetsplanen med inriktningsbeslut på lokal nivå och hur de sedan bryts ner till planlagd linjeverksamhet vilken genomförs med hjälp av olika metodbeskrivningar i vårt dagliga arbete. Riktlinjerna för hur vi ska arbeta mot inriktningsbesluten i den planlagda verksamheten finns i PUM-A som är ett verktyg för gemensam dokumentation av Sveriges hela polisverksamhet. Metodbeskrivningarna har medarbetarna själva fått specificera för att tydliggöra hur:et i den planerade verksamheten. Det innebär till exempel ramar för hur ett möte med skola, socialtjänst och polis, ett s.k. SSPmöte, ska genomföras och vilken roll polisen har vid ett sådant möte. Vidare finns det metodbeskrivningar för de av RPS givna fokusområdena: våld i offentlig miljö, brott i nära relation och tillgrepp genom inbrott. 8 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

9 Uppföljning är en viktig del av styrningen Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamheten framåt krävs bl.a. kunskap om tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Inspektionsverksamheten ska utgöra en del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer inklusive individnivå i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Tidredovisningen ska utgöra ett av underlagen för att kunna leda och styra Polisens verksamhet, såväl centralt som lokalt. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet m.fl. Polisen har ett omfattande uppdrag som framgår av lagar och förordningar. Uppdraget ska genomföras med beaktande av verksamhetskraven effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel. Självutvärderingen ger underlag för att identifiera risker och därmed göra riskanalys även av de delar av verksamheten som inte målsätts i planeringsförutsättningarna men som är en viktig del av uppdraget. Riskanalyserna ska ingå som en naturlig del i planerings- och uppföljningsprocessen. RPS kommer även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier. Dessutom följs de kvantitativa målen i planeringsförutsättningarna upp, liksom antalet genomförda alkoholutandningsprov. Även mängdbrottskategorierna kommer att följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verksamhetsuppföljningssystemet VUP. Informationen i VUP kompletteras av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda brottsmisstankar. Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att man gör rätt saker på rätt sätt, samt att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. I en verksamhet med god resultatkultur, skapar chefer förutsättningar för dialog, delaktighet och återkoppling samt synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. För Polisen innebär det att vi ska fullfölja vårt uppdrag och att verksamheten ska bedrivas med en hög kvalitet och produktivitet*. För att skapa förutsättningar för en hög kvalitet och produktivitet ska verksamheten bedrivas på ett rättssäkert sätt och i enlighet med beslutade metoder och strategier. Uppföljningen ska utgöra underlag för ett löpande förbättringsarbete och styrning av verksamheten. Vi ska nyttja it-stöden och den samlade kompetensen på bästa sätt, samtidigt som vi ska bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens resurser har ökat de senaste åren vilket ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Förhållandet mellan produktionen och resursinsatsen (produktiviteten) är tillsammans med kvaliteten i verksamheten viktiga faktorer för bedömningen om Polisens verksamhet är effektiv. * = Produktivitet är generellt ett mått på hur mycket som produceras för en given resursmängd eller under en viss tid. Inom Polisen används produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet, dvs. förhållandet mellan prestationer och arbetad tid. Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

10 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Rikskriminalpolisen ansvarar för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Detta görs utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna. När lägesbilden är beslutad i Polisens nationella strategiska ledningsgrupp ger Rikskriminalpolisen ut det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk Polis. Kriminalunderrättelseverksamhet i Uppsala län Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) är en myndighetsgemensam resurs som har i uppdrag att planera, inhämta, bearbeta, registrera och analysera information. I uppdraget ingår även kartläggning av mängdbrott och grov kriminalitet och att fungera som kvalificerat stöd i förundersökningar. Arbetet bedrivs både regionalt och lokalt. Inriktningen beslutas nationellt av RKP, regionalt av ROLG (regionala operativa ledningsgruppen) och lokalt av OLG (operativa ledningsgruppen). KUT ansvarar också för myndighetens arbete i den regionala underrättelsetjänsten (RUC) som är en del av regeringens arbete mot grov organiserad brottslighet. Inom KUT finns även personsäkerhetssektionen (PSS) som bland annat samordnar och kvalitetssäkrar det brottsofferstödjande arbetet samt genomför riskanalyser för våld på individnivå och uppföljningar av kontaktförbud. Andra utgångspunkter att beakta Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, dvs. bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. Utvecklad samverkan i rättskedjan Det är av stor vikt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och övriga myndigheter i rättskedjan. RPS och Åklagarmyndigheten träffade därför i mars 2011 en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Ett centralt samverkansforum har inrättats i syfte att ge rikspolischefen och riksåklagaren ett gemensamt underlag för den strategiska inriktningen av brottsbekämpningen i landet. Även företrädare för Domstolsverket och lokala tingsrätter bjuds in när så är lämpligt. För att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samverkansforum där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sammanträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala brottsbekämpningen, hur brottsbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur brottsbekämpningen ska inriktas. 10 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

11 Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet och andra företrädare för samhälleliga organisationer så som föreningar och företag, är ett allvarligt problem som hotar demokratin och rättssäkerheten. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna. Internationell verksamhet Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. Sverige medverkar i polissamarbetet i Europeiska unionen (EU) och ska uppfattas som en av dess ledande medlemsstater. Polisens arbete ska bidra till att Sverige följer de internationella åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Det innebär bl.a. att svensk Polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i andra länder. Polisen ska delta i samarbetet inom EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Detta ska främst ske genom deltagande i gränskontrolloperationer vid Schengenområdets yttre gränser och genom deltagande i gemensamma verkställighetsresor ( Joint Return Operations ). Polisens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Det finns möjligheter för utbyte av information och underrättelser samt för operativt samarbete genom Europol och Schengen inom EU samt Interpol och sambandsmännen runt om i världen. Polismyndigheterna ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polisverksamhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Polismyndigheterna ska också använda sig av EU:s finansieringsprogram för att i samarbete med andra länder utveckla polisverksamheten eller för att genomföra operativa åtgärder i s.k. gemensamma utredningsgrupper. Polisen ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Enligt Sveriges politik för global utveckling har Polisen också ett uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i tredje land inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt man avser delta i det internationella utvecklingssamarbetet. Polisen ska arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor till internationella uppdrag. Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta delar av verksamheten.kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att inom hela organisationen höja förmågan att fullt ut använda de internationella samarbetsformer som finns och utvecklas. Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

12 Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, dels om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder sättas in i form av bl.a. utbildning och övning. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, vilka för Polisen är bl.a. resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i våra fastigheter. RPS kommer med närmare anvisningar om hur arbetet ska återrapporteras. Denna uppgift förutsätter medverkan från polismyndigheterna och arbetet infaller under januari februari. För att minska användningen av fossila bränslen ska polismyndigheterna m.fl. arbeta för att: öka antalet resfria möten öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel minska andelen resor med bil och flyg, särskilt flygresor kortare än 50 mil minska elförbrukningen minska utsläppen av fossil koldioxid från tjänstefordon öka användandet av video- och telefonkonferenser. Systematiskt arbetsmiljöarbete Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv är en obligatorisk del inför beslut om förändringar av organisation, arbetsmetoder, utrustning och teknik. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg och insatser för att minska arbetsrelaterade ohälsa ska prioriteras. Rehabiliteringsinsatser ska initieras tidigt och samverkan mellan myndigheterna ska utvecklas i syfte att tillvarata den enskilde individens arbetsförmåga. Polisen ska ha en arbetsmiljö som är fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Handledning och psykosocialt stöd finns och är en naturlig del av den ordinarie löpande verksamheten. Verksamhetsskydd Polisens verksamhetsskydd ska vara riskbaserat och anpassat efter verksamhetens behov. Med riskbaserat menas att verksamhetsskyddsarbetet utgår från att riskanalyser genomförs i syfte att sätta in rätt säkerhetsåtgärder. Polisens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete. Skydd av medarbetare 12 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

13 ska stödja arbetsmiljöarbetet med förebyggande skyddsåtgärder och i förekommande fall även direkta stödjande satsningar vid inträffade hot, angrepp och andra incidenter. Information ska hållas skyddad, korrekt och tillgänglig. Polisens egendom är en del av statens tillgångar och ska hanteras säkert så att den finns på plats och fungerar när den behövs. Lokalerna ska vara utformade så att de skyddar och stödjer verksamheten. RPS kommer under planeringsperiodens början att utveckla och införa en kontinuitetsprocess inom RPS. Tillsammans med polismyndigheterna m. fl. kommer RPS senare under planeringsperioden att utveckla en enhetlig kontinuitetsplaneringsprocess för Polisen. Under planeringsperioden kommer även ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) att införas. Det är viktigt att polismyndigheterna m.fl. bidrar i arbetet med att öka den nationella samordningen av Polisens verksamhetsskydd. En nationell strategi för Polisens verksamhetsskydd ska tas fram och polismyndigheternas deltagande i det arbetet genomförs med hjälp av samordningsgruppen för Polisens verksamhetsskydd. Under planeringsperioden kommer policy, riktlinjer, handböcker och andra dokument som finns för verksamhetsskyddet att revideras och nya kommer att tillkomma. Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

14 gränskontrollenhet. Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till centrala gränskontrollenheten. Inom REVA-projektet (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete) har Polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Arbetsmetodiken kommer att införas successivt vid polismyndigheterna fram till och med Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. Det är viktigt att polismyndigheterna kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. Polismyndigheterna ska även planera för att kunna delta i Frontex gränskontrolloperationer. Utlänningsenheten i Uppsala län Utlänningsenheten utreder brott mot utlänningslagstiftningen och vissa förfalskningsbrott, hanterar ärenden som gäller avvisningar och utvisningar samt eftersöker personers identitet genom kontakt med bland annat Interpol och utländska ambassader och myndigheter. Enheten eftersträvar en snabb och rättssäker utredningsverksamhet och en human verkställighetsprocess i samverkan med migrationsverket och andra polismyndigheter. Intern styrning och kontroll Myndighetens ledning ansvarar enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll för den process som syftar till att man med rimlig säkerhet fullgör de krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. Polismyndigheterna ska ha en betryggande process för intern styrning och kontroll. Det är inte ett mål i sig utan en förutsättning för att Polisen ska kunna nå sina mål och fullgöra sitt uppdrag. Den interna styrningen och kontrollen ska ingå som en naturlig del i verksamhetsstyrningen, och en förutsättning för att det ska fungera är att polismyndighetens medarbetare är engagerade i processen. Ett exempel på vad som ingår i styrning och kontroll är de risk- och konsekvensanalyser som genomförs inför större förändringar av myndighetens organisation.grundläggande för effektiv intern styrning och kontroll är en tydlig ansvarsfördelning på olika nivåer i organisationen i syfte att kunna hantera och åtgärda identifierade risker som kan hindra Polisen att nå sina mål eller att efterleva det regelverk som styr verksamheten. Under 2013 kommer särskilda insatser att genomföras för att stödja den förändring till en myndighet som Polisen står inför. 14 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

15 Ekonomi I Polisens planeringsförutsättningar för perioden anges medelstilldelningen till myndigheterna för Denna tilldelning bygger i huvudsak på en allmän uppräkning av 2012 års anslag. Polismyndigheten i Uppsala län beräknas ha en ekonomi i balans under år Polisens verksamhet ska bedrivas effektivt och inom ramen för tillgängliga medel. I syfte att frigöra resurser till kärnverksamheten och förbättra verksamhetsresultaten ska alla möjligheter till effektiviseringar prövas. Mål för Polisen i Sverige Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, d.v.s. bedriva verksamheten inom de ekonomiska ramar som regeringen och riksdagen beslutar. Om det finns risk att verksamheten inte kan bedrivas inom den beslutade budgetramen ska en åtgärdsplan upprättas och genomföras av polismyndigheterna. Genomfört och pågående effektiviseringsarbete ska följas upp. Driftbudget 2013 Tkr otn Utfall 2012 Tkr Anslag Avgiftsintäkter m.m Intäkter summa Polislöner Civilanställdas löner Personalomkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga driftskostnader Summa kostnader Anslagssparande från Anslagssparande Investeringsbudget 2013 Tkr Utfall 2012 Tkr Fordon Inventarier/maskiner Ombyggnader/lokalanpassning Hundar Summa Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

16 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning har som syfte att skapa balans mellan verksamhetens behov och tillgången på kompetens. Om verksamheten ska utvecklas krävs att medarbetarna vill ta till sig nya färdigheter. Det krävs även att myndigheten är tillräckligt attraktiv för att locka till sig nya medarbetare med önskvärd kompetens. Polisen har under de kommande åren ett behov av att bredda och fördjupa organisationens samlade kompetens. Utvecklingen mot en ökande och mer komplex brottslighet kommer att kräva tillgång till olika slags specialist och baskompetenser som t.ex. analytiker för brottssamordning av mängdbrott, it-forensiker och mängdbrottsutredare. En satsning på rätt kompetens medför högre brottsuppklaring och att resurstid frigörs till verksamhet som kräver polisiär kompetens. Polismyndigheten i Uppsala län har en strategisk kompetensförsörjningsplan avseende perioden som utgår från verksamhetsplanen och övriga styrdokument. Den fokuserar på hur verksamheten kommer att förändras och vad det innebär för myndighetens kompetensförsörjning. Nationella mål för brottsbekämpningen Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. Mål för Polisen i Sverige: Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och att Polisen bidrar till hög lagföring. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med en hög och jämn kvalitet. 16 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

17 Våld i offentlig miljö Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid, varav en kraftig ökning under åren , har antalet minskat sedan Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet inkomna ärenden ökade 2010 till 25 procent efter att ha varit relativt oförändrad på 23 procent sedan mitten av 2000-talet. Under 2011 minskade andelen något till 24 procent. Mål för Polisen i Sverige Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-14 år) till utgången av Våld i offentlig miljö i Uppsala län Poliser i yttre tjänst har som en prioriterad uppgift att vara synliga på platser och tider där risken för våld bedöms vara stor. Detta arbete är en viktig förebyggande åtgärd och måste fortsätta och dessutom bygga på underrättelser och genomarbetade planer samt samverkan med andra myndigheter och organisationer. Antalet anmälda brott angående våld i offentlig miljö bör inte öka under 2013 jämfört med Lokalt mål Av de anmälningar rörande misshandel utomhus (förutom de där brottsoffret är 14 år eller yngre) som kommer in under 2013 ska minst 28 % redovisas till åklagare anmäldes i Uppsala län 1225 brott angående misshandel utomhus där offret var 15 år eller äldre, och st. Lokala strategier Utredning av dessa brott ska prioriteras. Brottsoffer ska ges ett professionellt bemötande och erbjudas stöd och hjälp. Utvärderade och fungerande arbetsmetoder ska användas när sådana finns (t.ex. det länsgemensamma konceptet med platsbevakning av så kallade hot spots*). Samverkan med andra aktörer som utgår från en för parterna gemensam problembild. Den yttre personalens utredningskompetens ska hålla en nivå så att de kan vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation i nära anslutning till brottet. * = Nöjesställen eller andra platser där våld ofta förekommer. Se Policing experiments and criminal justice research: Lessons from the field av David Weisburd. Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

18 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt våldsoch sexualbrott mot kvinnor och barn. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Mål för Polisen i Sverige Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer till utgången av Polisen ska upprätta strukturerade riskanalyser vid samtliga brott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse*. Dessutom ska det vid andra våldsbrott prövas om en strukturerad riskanalys ska upprättas enligt Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå**. Brott i nära relationer i Uppsala län Att förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer är en viktig uppgift för Polisen. Vår förmåga på området behöver ständigt utvecklas. I Uppsala län finns ett av landets Barnahus. Målgruppen är barn upp till 18 år som utsatts för våld i nära relation eller som är offer för sexualbrott. Information om verksamheten finns på internet: Lokala mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska vara lägst 26,5 % vid utgången av anmäldes 1207 brott i nära relation inom Uppsala län, och st. * = Brottskod 9353, 9355, 0412, 0424, 0425, 0442, 0443 ** = Dnr PoA /09 Lokala strategier Utredning av dessa brott ska prioriteras. Brott i nära relation ska utredas skyndsamt. Särskilt viktigt är detta vid utredning av brott mot barn. Samverkan ska ske mellan polismyndigheten, åklagarkammaren, länets kommuner, landstinget samt rättsmedicinska avdelningen i Uppsala. Den yttre personalens utredningskompetens ska hålla en nivå så att de kan vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation i nära anslutning till brottet. De inledande utredningsåtgärderna ska stöttas av personal med Lokusutbildning och fördjupad utredningskompetens. 18 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

19 Grova våldsbrott Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Mål för Polisen i Sverige: Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Grova våldsbrott i Uppsala län Polismyndigheten i Uppsala län är framgångsrik i arbetet med att klara upp grova våldsbrott* där utredningarna ofta är omfattande och långdragna. Rikspolisstyrelsen har tagit fram Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG) som ska underlätta vid utredningar av de allra grövsta brotten men som kan användas även vid andra brottsutredningar. Lokala mål och strategier Polismyndigheten ska följa den handlingsplan som säkerställer att utredningsarbetet bedrivs enligt det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott (PUG). Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och åklagarmyndigheterna. Fler mängdbrott ska klaras upp Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott**. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Under 2011 inleddes en nationell satsning mot livsstilskriminellas brottslighet. Satsningen omfattar såväl operativa åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet som framtagande av en vägledning för identifiering av livsstilskriminella och framgångsrika arbetsmetoder för operativa insatser. Satsningen innefattar kontinuerlig uppföljning av resultat samt en avslutande utvärdering. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen den 1 mars 2014***. * = Med grova våldsbrott avses brott som mord, grov våldtäkt, grovt rån, mordbrand och människorov. ** = Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. *** = Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet, dnr. Ju/2011/5006/PO. Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effektivt med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de brottsutredande myndigheterna ska minska. Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

20 Polismyndigheterna ansvarar för att nödvändig kompetens finns för att säkerställa att utredningsverksamheten bedrivs effektivt och att de utredningar där polismyndighet leder förundersökningen är av tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt stor betydelse. RPS har tagit fram en ny utbildning på central nivå för förundersökningsledare. Genom att kompetensnivån hos förundersökningsledarna inom Polisen höjs ska effektiviteten och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten öka. Kompetensutveckling av förundersökningsledare ska beaktas särskilt i myndigheternas kompetensförsörjningsplaner. Från och med den 1 januari 2013 kommer polismyndighet få behörighet att i vissa fall besluta om förundersökningsbegränsning*. Detta höjer kraven ytterligare på polisiär förundersökningskompetens. RPS kommer, vid utgången av 2014, att följa upp vilken kompetens polismyndigheternas förundersökningsledare har. En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera länder. En effektiv bekämpning av seriebrottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet, enskilda brottsutredningar och brottssamordning rutinmässigt involverar de polismyndigheter som berörs. Bekämpningen av seriebrott som berör flera polismyndigheter samordnas genom den Nationella operativa ledningsgruppen (NOLG). NOLG-samarbetet bygger på en överenskommelse mellan samtliga länspolismästare, rikspolischefen och rikskriminalchefen. * Förundersökningsbegränsning används när en person misstänks för både grova och mindre grova brott. Eftersom de mindre grova brotten inte kommer att innebära någon höjning av straffet utreder man enbart de grövre brotten i de fall då man beslutar om förundersökningsbegränsning. En framgångsrik bekämpning av seriebrottslighet bygger på den nationella kontaktpunkten för internationella frågor, Single Point of contact (SPOC), där Rikskriminalpolisen förmedlar kontakter och information mellan länderna. Polismyndigheterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med polis i andra länder. Det är även viktigt att samordningen i Sverige och i andra länder utvecklas för de administrativa åtgärderna. Det är också speciellt viktigt att polismyndigheterna utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra befintliga polisiära samverkansstrukturer. 20 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

21 Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som informationsutbytet inom EU i enlighet med Prümfördraget ger. De nya möjligheterna till utbyte och sökning av information ska nyttjas maximalt och de resultat som erhålls, t.ex. träffar avseende fingeravtryck och DNA, ska omhändertas på ett effektivt sätt. Mål för Polisen i Sverige: Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och att antalet lagförda brottsmisstankar ökar. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med hög och jämn kvalitet. Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. Uppföljning av tillgreppsbrott exkl. butik, skadegörelse och bedrägerier sker inom respektive mängdbrottskategori. Uppföljningen av genomströmningstider ska ske inom mängdbrottskategori 1 (typiska bötesbrott). Inbrottsstöld i bostad Tillgreppsbrott (exkl. i butik) står för en betydande del av den samlade brottsligheten. År 2011 anmäldes ca brott i denna kategori. Inbrottsstöld i bostad utgör ca 5 procent av den anmälda tillgreppsbrottsligheten (exkl. i butik). Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanligt. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna har inte ökat för denna brottstyp. Mål för Polisen i Sverige: Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande inbrottsstöld i bostad (exkl. i källare och på vind) till utgången av Inbrottsstöld i bostad i Uppsala län I Uppsala län är antalet inbrott lägre än genomsnittet, och den sjunkande trenden ser ut att fortsätta. Liksom i resten av landet behöver dock andelen uppklarade ärenden öka. Under 2013 bör antalet anmälda inbrottsstölder inte öka. Lokalt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande inbrottsstöld ska vara lägst 5,6 % vid utgången av Inom Uppsala län anmäldes st fall av inbrottsstöld i bostad och st. Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan

22 Lokala strategier Utredning av dessa brott ska prioriteras. Lokala brottsplatsundersökare ska finnas tillgängliga på brottsfrekventa tider. Vid samtliga bostadsinbrott ska teknisk undersökning ske inom 24 timmar. Utvecklingen av brottsförebyggande arbetsmetoder ska fortsätta. Den yttre personalens utredningskompetens ska hålla en nivå så att de kan vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation i nära anslutning till brottet. De inledande utredningsåtgärderna ska stöttas av personal med Lokusutbildning och fördjupad utredningskompetens. Mängdbrott I maj 2009 fick Polisen i uppdrag av regeringen att hantera mängdbrott mer effektivt. Regeringsuppdraget definierade mängdbrott som alla brott där Polisen är förundersökningsledare, vilket innefattar de flesta så kallade vardagsbrott som kan drabba allmänheten. Dessa brott saknar ofta vittnen och teknisk bevisning vilket är en av orsakerna till att den så kallade uppklarningsprocenten är låg. Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har haft i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv samordning och handläggning av mängdbrott. Myndigheterna ska särskilt redovisa de åtgärder som vidtas för att åstadkomma en väl fungerande samverkan och samordning på operativ nivå för att uppnå en tydlig och ändamålsenlig ansvarsfördelning. Ett led för att nå detta är att Polisen har tillräcklig kompetens och väl fungerande arbetsformer för att hantera mängdbrottsärenden samt att produktiviteten i utredningsverksamheten förbättras. Införandet av Pust under 2011 och 2012 har haft positiva effekter. Den fortsatta utbyggnaden av Pust under 2013 och 2014 väntas på sikt skapa en effektivare ärendehantering inom Polisen. Vidare har Polisens arbete med de livsstilskriminella stor betydelse. De står för ett stort antal mängdbrott som ofta är kopplade till drogmissbruk och de brott som dessa personer i första hand begår är tillgrepps-, trafik- och narkotikabrott; brott som medborgarna upplever såväl integritetskränkande som otrygghetsskapande. Mot den bakgrunden ska man följa den nationella vägledningen om hur arbetet med livsstilskriminella bör bedriva. Därigenom kommer deras möjligheter att begå brott att försämras och sannolikt brottsligheten minska. Mängdbrott i Uppsala län I syfte att effektivisera hanteringen av mängdbrottsärenden har sedan början av 2011 ett projekt drivits i myndigheten, initialt med extern hjälp men sedan hösten 2011 i egen regi. Vid ett antal enheter har man identifierat förbättringsåtgärder som sedan drivits vidare i linjeorganisationen. Projektet avslutades vid utgången av 2012 och kommer under början av 2013 att utvärderas. De arbetsmetoder som utvecklats i förändringsarbetet kommer att överföras till linjeorganisationen och ska utgöra en naturlig del i myndighetens utvecklingsarbete från 2013 och framåt % av anmälningarna i Uppsala län rör mängdbrott. 22 Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan 2013

23 Lokala mål Antalet redovisade mängdbrott inom samtliga kategorier ska öka med 5 % i förhållande till genomsnittet för de senaste tre åren redovisades brott, brott och brott. Mot den bakgrunden är målet för 2013 att redovisa brott. Antalet redovisade ärenden till åklagare per utredningstimmar ska öka med 5 % i förhållande till 2012, från 20 till 21. Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet* är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av samhället och därigenom Polisens arbete. Bland annat narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Ekonomisk vinning utgör den starkaste drivkraften bakom grov organiserad brottslighet. Det är därför av stor vikt att Polisen i samarbete med andra myndigheter utvecklar arbetet med att återta brottsvinster. Förverkande av brottsvinster ska vara en väl etablerad del av all brottsbekämpning, från underrättelsearbete till åtal. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Ett område att uppmärksamma är miljöbrottslighet. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten har förstärkts i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till RPS**. Mål för Polisen i Sverige: Polisen ska försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige. Grov organiserad och systemhotande brottslighet lokalt och regionalt Inom ramen för regeringens särskilda satsning mot organiserad brottslighet har i samverkansområdet Uppsala-Västmanland-Gävleborg en gemensam aktionsgrupp (AGM - Aktionsgrupp Mitt) inrättats med placering vid Polismyndigheten i Uppsala län. För att samordna underrättelser och bereda insatser inom samverkansområdet har också inrättats ett Regionalt underrättelsecentrum (RUC) och en gemensam Samordnings-KUT (SAMO-KUT). Insatser vid aktionsgruppen beslutas antingen av Operativa rådet, där samverkansområdet har en representant, eller vid den Regionala operativa ledningsgruppen (ROLG), där de operativa cheferna från de tre samverkanslänen gemensamt beslutar om insatser. * = För definition och beskrivning av grov organiserad brottslighet, se: Dokument 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2, Brå rapport 2011:20, Bekämpning av organiserad brottslighet och Brå Idéskrift nr 18, Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet. ** = Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, dnr: Ju2008/5776/PO. Polismyndigheten i Uppsala län - Verksamhetsplan