Verksamhetsplan 2013 VERKSAMHETSPLAN

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013 VERKSAMHETSPLAN

2 Utgivare: Polismyndigheten Gotland, Box 1153, Visby Beslut: Fastställd av Polisstyrelsen 14 december 2012 Diarienummer: AA Foto: Lars Hedelin, RPS, Ingrid Wahlén, Tobias Engström, Daniel Åhlén, Dan Paulsen, Polismyndigheten Gotland Grafisk form: Kommunikationssektionen, Petra Sjölander Tryck: RPS tryckeri, Stockholm, januari 2013

3 Innehåll 1. Förord Verksamhetens inriktning Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens värdegrund Uppföljning är en viktig del av styrningen Effektivitet och produktivitet Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Andra utgångspunkter att beakta Intern styrning och kontroll Ekonomi Kompetensförsörjning Nationella mål för brottsbekämpningen Våldet ska minska Fler mängdbrott ska klaras upp Organiserad brottslighet ska bekämpas Ungdomrs brottslighet ska vara i fokus Trafiken ska bli säkrare Narkotikan ska bekämpas Brottsofferarbete för en ökad trygghet Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Enhetlig och rättssäker handläggning av polisrättsärenden Polisens it-baserade verksamhetsstöd...32

4 1. Förord Verksamhetsplanen anger mål och prioriteringar för myndighetens långsiktiga arbete. Den är en konkretisering av statsmakternas intentioner för polisverksamheten och en anpassning till den problembild som finns på Gotland. För att minska brottsligheten och öka medborgarnas trygghet är arbetet med att utreda brott och lagföra gärningspersoner av central betydelse. Med anledning av detta kommer myndigheten att metodutveckla utredningsverksamheten under året. Genom ökad fokus på utredningsverksamheten kommer fler brottsoffer att få sina ärenden utredda. Medborgarna har stort förtroende för Polisen på Gotland. Vid en nationell undersökning som gjordes i mars 2012 av företaget Yougov, på uppdrag av ett försäkringsbolag, hade gotlänningarna högst förtroende för Polisens arbete i hela landet. Det är viktigt att vi fortsatt bedriver en verksamhet med hög synlighet och bra bemötande för att leva upp till medborgarnas förväntningar. I december 2012 beslutade riksdagen att Polisen ska bli en myndighet från och med 1 januari Med anledning av detta har regeringen utsett en särskild utredare som tillsammans med en genomförandeorganisation ska genomföra ombildningen av Polisen till en sammanhållen myndighet. Under 2013 och 2014 kommer Polismyndigheten Gotland att förbereda och genomföra vissa åtgärder för att leva upp till de krav som kommer att ställas på Polisen från och med Under hösten 2012 har Polismyndigheten Gotland och Polismyndigheten i Stockholms län bestämt att fyra verksamhetsområden ska vara föremål för särskilda utvecklingsåtgärder, vilka är: Samverkan mellan polis och kommun Ingripandeverksamheten Mängdbrottsutredningar, för en ökad brottsuppklaring Service För att uppnå mål och prioriteringarna i verksamhetsplanen samt för att skapa en verksamhet som är anpassad för de framtida utmaningarna, kommer dessa verksamhetsområden vara viktiga långsiktiga prioriteringar för myndigheten. Det känns bra att presentera verksamhetsplanen för Genom fortsatta goda insatser under året, utförda av alla medarbetare inom Polisen på Gotland, är vår förhoppning att medborgarna på ön kommer att uppleva ökad trygghet och minskad brottslighet. Då Polismyndigheten Gotland och Polismyndigheten i Stockholms län sannolikt kommer att bilda en samverkansregion 2015 finns behov av att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheterna, i linje med regeringens direktiv för genomförandearbetet. Bertil Virgin Ordförande polisstyrelsen Mats Löfving Länspolismästare 4 VERKSAMHETSPLAN 2013

5 2. Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp 1. I regleringsbrevet understryker regeringen att Polisen ska bidra till en utveckling där brottsligheten ska minska och människors trygghet öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande, bl.a. genom att förhindra att brott begås och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisen ska kontinuerligt utveckla sin verksamhet för att leva upp till de krav som ställs på en professionell och framgångsrik brottsbekämpande verksamhet, samt bidra till effektivitet i rättskedjan. 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det finns tillgängligt. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Polisens hemsida ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska utveckla sin närvaro i sociala medier. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar bildas. Utifrån den kunskapen kan Polisen förbättra sin kommunikation. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). 1 1 polislagen (1984:387) VERKSAMHETSPLAN

6 2.2 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bl.a. att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydlig. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Detta är en grund för Polisens legitimitet i samhället. Polisens arbete för likabehandling ska vara integrerat i verksamheten. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. 2.3 Polisens värdegrund Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. Polisen har en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hantering av brister i bemötande, attityder och beteenden. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen (RPS) samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. POLISENS VÄRDEGRUND Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. 6 VERKSAMHETSPLAN 2013

7 2.4 Uppföljning är en viktig del av styrningen Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamheten framåt krävs bl.a. kunskap om tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Inspektionsverksamheten ska utgöra en del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer inklusive individnivå i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Tidredovisningen ska utgöra ett av underlagen för att kunna leda och styra Polisens verksamhet, såväl centralt som lokalt. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet m.fl. Polisen har ett omfattande uppdrag som framgår av lagar och förordningar. Uppdraget ska genomföras med beaktande av verksamhetskraven effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel. Självutvärderingen i bilaga 8 ger underlag för att identifiera risker och därmed göra riskanalys även av de delar av verksamheten som inte målsätts i planeringsförutsättningarna, men som är en viktig del av uppdraget. Riskanalyserna ska ingå som en naturlig del i planerings- och uppföljningsprocessen. RPS kommer även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier. Dessutom följs de kvantitativa målen i planeringsförutsättningarna upp, liksom antalet genomförda alkoholutandningsprov. Även mängdbrottskategorierna kommer att följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verk-samhetsuppföljningssystemet VUP. Informationen i VUP kompletteras av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda brottsmisstankar. En beskrivning av RPS planering för uppföljning finns i bilaga 1, Uppföljning Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att man gör rätt saker på rätt sätt, samt att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. I en verksamhet med god resultatkultur, skapar chefer förutsättningar för dialog, delaktighet och återkoppling samt synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. För Polisen innebär det att vi ska fullfölja vårt uppdrag och att verksamheten ska bedrivas med en hög kvalitet och produktivitet 2. För att skapa förutsättningar för en hög kvalitet och produktivitet ska verksamheten bedrivas på ett rättssäkert sätt och i enlighet med beslutade metoder och strategier. Uppföljningen ska utgöra underlag för ett löpande förbättringsarbete och styrning av verksamheten. Vi ska nyttja it-stöden och den samlade kompetensen på bästa sätt, samtidigt som vi ska bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens resurser har ökat de senaste åren vilket ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Förhållandet mellan produktionen och resursinsatsen (produktiviteten) är tillsammans med kvaliteten i verksamheten viktiga faktorer för bedömningen om Polisens verksamhet är effektiv. 2.6 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Rikskriminalpolisen ansvarar för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Detta görs utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna. När lägesbilden är beslutad i Polisens nationella strategiska ledningsgrupp ger Rikskriminalpolisen ut det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk polis. 2.7 Andra utgångspunkter att beakta Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, dvs. bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. 2 Produktivitet är generellt ett mått på hur mycket som produceras för en given resursmängd eller under en viss tid. Inom Polisen används produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet, dvs. förhållandet mellan prestationer och arbetad tid. VERKSAMHETSPLAN

8 2.7.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan Det är av stor vikt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och övriga myndigheter i rättskedjan. RPS och Åklagarmyndigheten träffade därför i mars 2011 en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Ett centralt samverkansfora har inrättats i syfte att ge rikspolischefen och riksåklagaren ett gemensamt underlag för den strategiska inriktningen av brottsbekämpningen i landet. Även företrädare för Domstolsverket och lokala tingsrätter bjuds in när så är lämpligt. För att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samverkansforum där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sammanträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala brottsbekämpningen, hur brottsbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur brottsbekämpningen ska inriktas Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet och andra företrädare för samhälleliga organisationer såsom föreningar och företag, är ett allvarligt problem som hotar demokratin och rättssäkerheten. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna Internationell verksamhet Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. Sverige medverkar i polissamarbetet i Europeiska unionen (EU) och ska uppfattas som en av dess ledande medlemsstater. Polisens arbete ska bidra till att Sverige följer de internationella åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Det innebär bl.a. att svensk polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i andra länder. Polisen ska delta i samarbetet inom EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Detta ska främst ske genom deltagande i gränskontrolloperationer vid Schengenområdets yttre gränser och genom deltagande i gemensamma verkställighetsresor ( Joint Return Operations ). Polisens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Det finns möjligheter för utbyte av information och underrättelser samt för operativt samarbete genom Europol och Schengen inom EU samt Interpol och sambandsmännen runt om i världen. Polismyndigheterna ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polisverksamhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Polismyndigheterna ska också använda sig av EU:s finansieringsprogram för att i samarbete med andra länder utveckla polisverksamheten eller för att genomföra operativa åtgärder i s.k. gemensamma utredningsgrupper. Polisen ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Enligt Sveriges politik för global utveckling har Polisen också ett uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i tredje land inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt man avser delta i det internationella utvecklingssamarbetet. Polisen ska arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor till internationella uppdrag. Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta delar av verksamheten. Kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att inom hela organisationen höja förmågan att fullt ut använda de internationella samarbetsformer som finns och utvecklas. 8 VERKSAMHETSPLAN 2013

9 2.7.4 Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, dels om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder sättas in i form av bl.a. utbildning och övning. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Lokal strategi Myndighetens krisberedskapsförmåga och krisledningsförmåga ska stärkas så att gotlänningarna kan känna trygghet då särskilda händelser inträffar. Myndighetens förmåga inom området har förstärkts under 2012 genom att ytterligare personal genomgått nationell stabsutbildning samt att övningar inom området kris och katastrof genomförts i samverkan med andra myndigheter. Den stärkta förmågan inom området ska bibehållas under 2013 genom: Fortsatt deltagande i myndighetsöverskridande samverkansövningar och genom teknikuppdatering av myndighetens stabsrum Att samtliga poliser i yttre tjänst har en grundkunskap om krishantering, genom utbildning i bastaktik och grundutbildning i CBRN-E Att samverkan med andra myndigheter och organisationer inom krisberedskapsområdet vidareutvecklas. Att den enhetliga nationella stabsmetodiken tilllämpas. Inför 2013 har en samordnare för stabsverksamheten utsetts. Ansvarig: Informationschefen Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, vilka för Polisen är bl.a. resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i våra fastigheter. För att minska användningen av fossila bränslen ska polismyndigheterna m.fl. arbeta för att: öka antalet resfria möten öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel minska andelen resor med bil och flyg, särskilt flygresor kortare än 50 mil, minska elförbrukningen minska utsläppen av fossil koldioxid från tjänstefordon öka användandet av video- och telefonkonferenser. Lokal strategi För att uppnå de övergripande målen ovan ska myndigheten arbeta aktivt för att förbättra miljöledningssystemet och källsorteringen. Myndigheten har även som målsättning att kartlägga möjligheten till energieffektiva åtgärder och utveckla användandet av videokonferens. Ett framgångsrikt miljöarbete vilar på alla medarbetares miljökompetens, att utveckla den kompetensen blir därför en viktigt del i myndighetens miljöledningsarbete under år Ansvarig: Funktionsansvarig för ekonomi och miljöledning VERKSAMHETSPLAN

10 2.7.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv är en obligatorisk del inför beslut om förändringar av organisation, arbetsmetoder, utrustning och teknik. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg och insatser för att minska arbetsrelaterade ohälsa ska prioriteras. Rehabiliteringsinsatser ska initieras tidigt och samverkan mellan myndigheterna ska utvecklas i syfte att tillvarata den enskilde individens arbetsförmåga. Polisen ska ha en arbetsmiljö som är fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Handledning och psykosocialt stöd finns och är en naturlig del av den ordinarie löpande verksamheten. Lokal strategi Myndigheten ska bibehålla låg sjukfrånvaro genom friskvårdsaktiviteter och hälsoundersökning under hösten Ansvarig: Personalchefen Verksamhetsskydd Polisens verksamhetsskydd ska vara riskbaserat och anpassat efter verksamhetens behov. Med riskbaserat menas att verksamhetsskyddsarbetet utgår från att riskanalyser genomförs i syfte att sätta in rätt säkerhetsåtgärder. Polisens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete. Skydd av medarbetare ska stödja arbetsmiljöarbetet med förebyggande skyddsåtgärder och i förekommande fall även direkta stödjande satsningar vid inträffade hot, angrepp och andra incidenter. Information ska skyddas i syfte att uppnå konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Polisens egendom utgör en avsevärd del av statens tillgångar och ska hanteras säkert så att den finns på plats och fungerar när den behövs. Lokalerna ska vara utformade så att de skyddar och stödjer verksamheten. RPS kommer under planeringsperiodens början att utveckla och införa en kontinuitetsprocess inom RPS. Tillsammans med polismyndigheterna m.fl. kommer RPS senare under planeringsperioden att utveckla en enhetlig kontinuitetsplaneringsprocess för Polisen. Under planeringsperioden kommer även ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) att införas 3. Det är viktigt att polismyndigheterna m.fl. bidrar i arbetet med att öka den nationella samordningen av Polisens verksamhetsskydd. En nationell strategi för Polisens verksamhetsskydd ska tas fram och polismyndigheternas deltagande i det arbetet genomförs med hjälp av samordningsgruppen för Polisens verksamhetsskydd. Under planeringsperioden kommer policy, riktlinjer, handböcker och andra dokument som finns för verksamhetsskyddet att revideras och nya kommer att tillkomma. Lokal strategi Verksamhetsskyddet ska vara verksamhetsanpassat, vilket innebär att det är baserat på hotbild, riskanalys och inträffade incidenter. Ett välutvecklat verksamhetsskydd leder till ökad effektivitet genom att medarbetare är trygga, använd utrustning är säker, lokaler är anpassade till den verksamhet som bedrivs och information finns tillgänglig när den behövs men skyddas så att den inte läcker ut till obehöriga. Området har under 2012 identifierats utgöra en väsentlig risk då författningsenliga åtgärder inte vidtagits. Myndigheten har utsett en verksamhetsskyddschef som under 2013 kommer att inleda översyn av åtgärder inom området. Risk- och sårbarhetsanalys för 2013 ska upprättas enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MBS) och Rikspolisstyrelsens regelverk. Ansvarig: Chefen för verksamhetsskydd 3 I enlighet med standarden SS ISO VERKSAMHETSPLAN 2013

11 2.7.8 Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till centrala gränskontrollenheten. Inom REVA-projektet har 4 Polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Arbetsmetodiken kommer att införas successivt vid polismyndigheterna fram till och med Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. Det är viktigt att polismyndigheterna kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. Polismyndigheterna ska även planera för att kunna delta i Frontex gränskontrolloperationer. Lokal strategi Myndigheten ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Myndigheten ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Det är viktigt att myndigheten kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. De inre utlänningskontrollerna syftar till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, men också spana efter personer för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Ett framgångsrikt arbete med inre utlänningskontroller kräver att personalen har nödvändig kompetens för uppgiften. Under året är det av vikt att: Kontrollerna genomförs i hela länet och i samverkan med andra myndigheter såsom Kustbevakningen, Försvarsmakten samt Tullverket. Arbetet ska vara en naturlig del i det vardagliga polisarbetet Alkoholutandningsprov utförs med regelbundenhet på besättningsmedlemmar vid de olika flygbolagen, flygledare i flygtrafikledningstjänst samt flygtekniker på Visby flygplats. Ansvarig: Chefen för gräns- och trafikenheten 4 Rättssäkerhet och effektivit verkställighetsarbete VERKSAMHETSPLAN

12 3. Intern styrning och kontroll Myndighetens ledning ansvarar enligt Förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) för att myndigheten fullföljer Polisens uppdrag utifrån de krav som ställs. Obligatoriska moment som ska ingå i processen för intern styrning och kontroll är: riskanalys kontrollåtgärder uppföljning dokumentation Under 2012 har den s.k. Stockholmsmodellen införts i myndigheten, vilket bl.a. har inneburit att arbetet med självutvärderingen har fått ett större engagemang och att delaktigheten har ökat. Modellen innebär att internkontrollen på ett naturligare sätt involveras i de dagliga planerings- och resultatuppföljningsprocesserna. Myndigheten kommer under 2013 att fortsätta arbetet med intern styrning och kontroll enligt denna modell. Syftet med arbetet inom området intern styrning och kontroll är att identifiera risker eller hinder som motverkar att målen för verksamheten nås. Under 2012 har området verksamhetsskydd identifierats som ett utvecklingsområde, se p Riskanalys, s.k. självutvärdering för 2013 enligt Förordningen (SFS 2007:6039) om intern styrning och kontroll ska vara genomförd och klar senast 30 november Analysen ska utmynna i en plan för kontrollåtgärder för de områden som identifierats. Ansvarig: Informationschefen 12 VERKSAMHETSPLAN 2013

13 4. Ekonomi Polisen ska ha en ekonomi i balans. 4.1 Medelsfördelning Den preliminära medelsfördelningen för verksamhetsåret 2013 är mkr. Myndigheten kommer också med största sannolikhet att få föra med sig 978 tkr från föregående års överskott. Anslaget kommer att täcka kostnaderna för den löpande verksamheten år Budget (tkr) Anslag samt överföringsbelopp Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER PERSONALKOSTNADER Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader 100 Avskrivningar SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER RESULTAT Investeringsplan RPS har inte fastställt låneramen för verksamhetsåret Myndigheten planerar därför för att det blir en liknande ram som föregående år, dvs 9 mkr. Inom denna ram ryms nyinvesteringar under år 2013 på tkr. Planerade nyinvesteringar fördelar sig enligt följande: Fordon Maskiner och inventarier 600 Övrigt 200 SUMMA Lokalförsörjningsplan Alla myndigheter ska varje år ta fram en lokalförsörjningsplan som avser 5 år. Planen ska omfatta större planerade ny-, till- eller ombyggnadsprojekt där beräknad hyra överstiger 120 prisbasbelopp, ca 5 mkr eller hyresavtal som löper längre än 6 år. Myndigheten planerar att bygga ytterligare en anhållningsarrest samt hiss för att förenkla rastning av anhållna. Detta projekt kommer inte att överstiga ovan nämnda tröskelvärden. Det förberedande arbetet kring upphandlingen är påbörjat och projektet beräknas slutföras under Ekonomi och verksamhet, resursfördelning Myndigheten arbetar aktivt för att integrera ekonomi och verksamhet. Ekonomiansvarig ingår i den strategiska ledningsgruppen, där både ekonomi och verksamhet diskuteras frekvent. I den strategiska ledningsgruppen finns samtliga avdelningschefer och strategiska chefer. Vid strategiska frågor kring resursfördelning tas som regel ekonomi och budget med som en aspekt. När budget förbereds arbetar ekonomiansvarig tillsammans med avdelningschefer för att på bästa sätt inventera behoven i myndigheten. Myndighetens målsättning under verksamhetsåret 2013 är att koppla ekonomi och verksamhetsmål på ett ännu tydligare sätt. Förhoppningen är att kunna visa resursfördelningen knutet till de nationella målen. Myndigheten kommer under året att undersöka hur man kan gå tillväga och leta efter goda exempel hos andra polismyndigheter. Ansvarig: Funktionsansvarig för ekonomi och miljöledning VERKSAMHETSPLAN

14 5. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen utgår ifrån de nationella målen och ska säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetsmålen. Det innefattar olika aktiviteter från att attrahera och rekrytera till åtgärder för växling av kompetens i syfte att skapa en balans till verksamhetens behov. I arbetsgivarrollen ingår att säkerställa en god arbetsmiljö som i sin tur ökar förutsättningarna för en förbättrad måluppfyllelse. Under 2013 ska ledarskapet och rollen som arbetsgivare fortsätta att utvecklas. Att leda är att kommunicera och kunna förklara beslut och åtgärder för att skapa sammanhang och förståelse samt kunna återkoppla detta till uppföljning och utveckling av verksamheten och medarbetare. Lokal strategi Uppföljning av den kommande NMI-undersökningen 2013 ska ske både på myndighetsnivå och avdelningsnivå. Yrkeshandledningen ska utvecklas ytterligare för personal i yttre tjänst. Metodstödet för kompetensplaneringen ska implementeras. Samverkan inom HR-området med Polismyndigheten i Stockholms län ska fortsätta. Beredskap för att arbeta med omställningsarbete inför Ansvarig: Personalchefen Den återkommande dialogen mellan chef och medarbetare samt återkoppling på utfört arbete krävs för att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens och är en väsentlig del i arbetet med att bygga en resultatkultur och en god arbetsmiljö. I Polisens medarbetarpolicy tydliggörs förväntningarna på alla chefer och medarbetare vilken också ligger till grund för medarbetar- och lönesamtal. 14 VERKSAMHETSPLAN 2013

15 6. Nationella mål för brottsbekämpningen Det speciella med Gotland Polismyndigheten Gotland är Sveriges mest utpräglade sommardistrikt. Sommarturismen har utvecklats till en huvudnäring på ön. Under de mest intensiva sommarveckorna kan upptill personer vistas på ön samtidigt, vilket kan jämföras med de invånarna som bor fast på ön. 25 procent av ärendeinflödet kommer in till myndigheten under de sex mest intensiva sommarveckorna. Visby är Sveriges krogtätaste stad. Under sommaren kompletteras dessutom de ordinarie krogarna med ställen som endast har öppet ett par sommarveckor. Den i särklass största enskilda händelsen för Polismyndigheten Gotland är den s.k. politikerveckan i Almedalen. Den arrangeras årligen under vecka 27. Utvecklingen av arrangemangen under Almedalsveckan har under de senaste åren varit enormt. År efter år slås rekord i antalet planerade och genomförda arrangemang. Det finns inget som pekar på att Almedalsveckan minskar i omfattning. Almedalsveckan har hanterats som en planlagd särskild händelse. I samverkan med Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten i Stockholms län och Region Gotland har Almedalskommendering planerats och genomförts med gott resultat. Fyra prioriterade områden/långsiktig strategi Under 2013 kommer följande verksamhetsområden vara föremål för särskilda utvecklingsåtgärder: Samverkan mellan polis och Region Gotland Ingripandeverksamheten Mängdbrottsutredningar Service I betänkandet En sammanhållen svensk polis lämnas förslag på att samverkan med kommunerna ska bli en skyldighet för Polisen. Syftet med bestämmelsen är ett utökat lokalt engagemang, trygghet i lokalsamhället och minskad brottslighet. Med anledning av detta blir det naturligt för myndigheten att ytterligare öka samverkan med Region Gotland. Ingripandeverksamheten är för myndigheten ett viktigt utvecklingsområde ur såväl medarbetarperspektiv som medborgarperspektiv. Det är en verksamhet där uppdraget och förutsättningarna förändrats mycket under senare år. bl.a. genom införandet av PUST. Generellt har även arbetsmiljön för personalen som arbetar med ingripandeverksamhet blivit mer krävande. Mot bakgrund av detta finns behov av att utveckla uppdrag, roll, förutsättningar för återkoppling m.m. Det är av stor vikt att myndigheten ökar sin förmåga att utreda fler mängdbrott. Genom att utreda fler mängdbrott hjälper vi fler utsatta brottsoffer. För att nå bättre resultat krävs framförallt en metodutveckling. Med anledning av detta har myndigheten tillsammans med Polismyndigheten i Stockholms län redan under 2012 påbörjat ett arbete för att utveckla utredningsarbetet. Detta arbete kommer att fortgå under Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten. Myndigheten ska ha en fortsatt hög service och ständigt förbättra sig inom områdena tillgänglighet, bemötande och utförande. VERKSAMHETSPLAN

16 6.1 Våldet ska minska NATIONELLT MÅL: - Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och att Polisen bidrar till hög lagföring. - Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med en hög och jämn kvalitet. En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor Våld i offentlig miljö NATIONELLT MÅL: Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-14 år) till utgången av Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid, varav en kraftig ökning under åren , har antalet minskat sedan Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet inkomna ärenden ökade 2010 till 25 procent efter att ha varit relativt oförändrad på 23 procent sedan mitten av 2000-talet. Under 2011 minskade andelen något till 24 procent Myndighetens anpassning till de nationella målen Bakgrund Myndigheten följer den lokala utvecklingen av antalet inkomna anmälningar om misshandelsbrott utomhus. Särskilt intresse ägnas åt Östercentrum och innerstaden i Visby, eftersom dessa platser är mer utsatta än andra. Till skillnad från den nationella brottsutvecklingen så är det först under 2010 som den uppåtgående brottskurvan brutits. Lokal strategi Aktiviteter, utredning/lagföring Alla poliser i yttre tjänst ska fullt ut tänka och agera som utredare i den yttre tjänsten med långtgående förstahandsåtgärder, såsom t.ex. ta upp anmälan, hålla förhör, göra brottsplatsundersökning. Myndighetens målsättning är att redovisa ärenden inom 48 timmar och att fler ska leda till åtal. Myndigheten ska ta fram en arbetsmodell för 48-timmarsärenden liknande den som Skåne med framgång använt, kallad HitKit. I möjligaste mån arbeta med PUST och göra klart så mycket som möjligt på platsen för brottet. Vakthavande befäl ska i högre grad vara aktiva som förundersökningsledare och driva utredningarna utanför kontorstid. De ska ha en god kvalitetsgranskning av utredningar vad gäller våld i offentlig miljö. Myndigheten ska rutinmässigt ta DNA-prov enligt 28 kap 12 RB. Ge brottsoffer den information som ska lämnas och bistå med den service som behövs. Aktiviteter, brottsförebyggande Under ett arbetspass ska patrullerna genomföra en trafikkontroll, en fotpatrull och en kontakt med en kriminell enligt den sk. Värmlandsmodellen. Polisens närvaro ska präglas av ett kontaktskapande arbetssätt genom att söka upp och kommunicera med allmänheten, t.ex. fotpatrullering i högre utsträckning på utpekade s.k. hotspot -platser. Planlagda insatser mot langning ska genomföras. Särskilt trygghetsskapande insatser cityhelger ska genomföras vid några tillfällen under året. Insatserna ska vara myndighetsgemensamma. Volontärer ska integreras i det trygghetsskapande arbetet och användas vid cityhelger och andra situationer där våldsbrott kan inträffa. Polislagens bestämmelser om avvisning, avlägsnande, omhändertagande samt visitationer enl. PL 19 och LOB ska användas aktivt och tidigt i offentliga miljöer, för att förebygga våldsbrott. Verksamheten ska präglas av hög synlighet och närvaro på brottsfrekventa platser och en strävan ska vara att närvara innan bråk uppstår. Under sommarens mest frekventa period ska en citygrupp inrättas. Samverkan Inför större evenemang ska samverkansmöten ske med arrangörer och ordningsvakter. Genom att kontinuerligt besöka krogar med alkoholtillstånd ska uniformerad polis bli ett naturligt inslag i krogmiljön. Besöken ska stärka samverkan med krögare och ordningsvakter. Arbetet med att utveckla samverkan med ordningsvakterna ska fortsätta. Alla nya ordningsvaktsförordnanden som utfärdas av myndigheten ska kombineras med ett samtal kring riktlinjer och förväntningar. 5 Ur Rikspolischefens inriktning 16 VERKSAMHETSPLAN 2013

17 las i samverkan med Region Gotland i syfte att verka för en ansvarsfull alkoholservering på krogen. Ett antal planlagda insatser ska i samverkan genomföras. Myndigheten ska samverka med regionens ungdomsgrupp och socialjour. Gemensamma insatser ska genomföras. Samverkansavtalet inom Tryggare Gotland mellan polis, länsstyrelse och region ska tydliggöras för personalen och följas upp kontinuerligt. Konkreta åtgärder i samverkan ska vidtas för att stävja våldsbrottsligheten i offentlig miljö. Krogkontrollverksamheten ska fortsätta att utvecklas i samverkan med Region Gotland i syfte att verka för en ansvarsfull alkoholservering på krogen. Ett antal planlagda insatser ska i samverkan genomföras. Kommunikation Myndighetens underrättelseverksamhet ska inriktas på att identifiera potentiella våldsverkare, tillställningar och platser som kan bli våldsutsatta. Vid identifierade tillställningar ska myndigheten genom förebyggande åtgärder såsom ökat antal ordningsvakter, förmöte med arrangörer och uppföljning, se till att våldsbrott förhindras. Myndigheten ska fortsätta utveckla sociala medier såsom Facebook och Twitter för att snabbt kunna få information om situationer som kan leda till ordningsstörningar och brott. Ansvarig: Chefen för ordningsavdelningen Kommunikation Myndighetens underrättelseverksamhet ska inriktas på att identifiera potentiella våldsverkare, tillställningar och platser som kan bli våldsutsatta. Vid identifierade tillställningar ska myndigheten genom förebyggande åtgärder såsom ökat antal ordningsvakter, förmöte med arrangörer och uppföljning, se till att våldsbrott förhindras. Myndigheten ska fortsätta utveckla sociala medier såsom Facebook och Twitter för att snabbt kunna få information om situationer som kan leda till ordningsstörningar och brott. Ansvarig: Chefen för ordningsavdelningen VERKSAMHETSPLAN

18 6.1.2 Brott i nära relationer NATIONELLT MÅL: - Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer till utgången av Polisen ska upprätta strukturerade riskanalyser vid samtliga brott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse 6. Dessutom ska det vid andra våldsbrott prövas om en strukturerad riskanalys ska upprättas enligt Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå 7. Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn 8. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt Myndighetens anpassning till de nationella målen Myndigheten ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer, t.ex. genom informationsspridning till allmänheten och samverkan med andra berörda myndigheter och intresseorganisationer. Myndigheten ska fortsatt arbeta med att utveckla baskompetensen för brott i nära relation på alla nivåer i myndigheten. Vid brott i nära relation ska en hot- och riskbedömning göras enligt de olika metoder för riskbedömningar som finns. För att få fler ärenden till åtal och fällande dom behövs en fokusering på utredningsåtgärder som kan skapa underlag för ett förundersökningsprotokoll. Långtgående förstahandsåtgärder, som är en framgångsfaktor i andra ärendetyper, kan vara svåra att genomföra i barnärenden, där det ibland har gått lång tid mellan brottet och anmälan. Av denna anledning kan stödbevisning få särskilt stor betydelse för dessa ärenden. Utredningsarbetet ska präglas av att arbeta med de fyra framgångsfaktorerna som grundpelare: dokumenterade skador vittnen målsäganden som deltar i utredningen misstänkt som medger, helt eller delvis Lokal strategi Vakthavande befäl ska i högre grad vara aktiva som förundersökningsledare och ha en god kvalitetsgranskning av utredningar vad gäller brott i nära relation Videofilm av brottsplatsen och första förhöret med målsägaren Avrapporterande polisman ska se sig som vittne på brottsplatsen och dokumentera sina iakttagelser i en promemoria Tjänsteföreskriften beträffande hot- och riskbedömning ska tydliggöras och efterlevnaden ska följas upp I ärenden där målsägande uppger att de inte längre vill medverka aktivt ska vi aktivt efterfråga skälet till detta och om möjligt hålla ytterligare ett förhör Samarbetet i Barnahus ska generera i en gemensam handlingsplan och polisiär förundersökningsledare ska kontinuerligt medverka vid samrådsmöten Fortsatt utveckling av en brottsoffersamordnande funktion och samarbetet med externa samverkanspartners Nya kontaktytor och informationsvägar ska upparbetas för att få fler att anmäla brott och öka möjligheten att få in tips om övergrepp Möjligheten att använda volontärer i brottsofferarbetet ska utredas Ansvarig: Chefen för kriminalavdelningen 6 Brottskod 9353, 9355, 0412, 0424, 0425, 0442, Dnr PoA /09 8 Ur Rikspolischefens inriktning 18 VERKSAMHETSPLAN 2013

19 6.1.3 Grova våldsbrott NATIONELLT MÅL: Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten Myndighetens anpassning till de nationella målen Under 2013 ska den handlingsplan som arbetats fram under 2012 implementeras i det dagliga arbetet med grova våldsbrott. Vidare ska myndigheten se över behovet av kompetensutveckling för de olika funktionerna inom ramen för polisens metodstöd för utredning av grova brott (PUG). Organisationen ska övas minst en gång under Arbetet ska bedrivas i samverkan med åklagare och i lämpliga delar även med Polismyndigheten i Stockholms län. Ansvarig: Chefen för kriminalavdelningen VERKSAMHETSPLAN

20 6.2 Fler mängdbrott 9 ska klaras upp NATIONELLT MÅL: - Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och att antalet lagförda brottsmisstankar ökar. - Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med hög och jämn kvalitet. - Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. - Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad 10. Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Under 2011 inleddes en nationell satsning mot livsstilskriminellas brottslighet. Satsningen omfattar såväl operativa åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet som framtagande av en vägledning för identifiering av livsstilskriminella och framgångsrika arbetsmetoder för operativa insatser. Satsningen innefattar kontinuerlig uppföljning av resultat samt en avslutande utvärdering. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen den 1 mars Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effektivt med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de brottsutredande myndigheterna ska minska. Polismyndigheterna ansvarar för att nödvändig kompetens finns för att säkerställa att utredningsverksamheten bedrivs effektivt och att de utredningar där polismyndighet leder förundersökningen är av tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt stor betydelse. RPS har tagit fram en ny utbildning på central nivå för förundersökningsledare. Genom att kompetensnivån hos förundersökningsledarna inom Polisen höjs ska effektiviteten och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten öka. Kompetensutveckling av förundersökningsledare ska beaktas särskilt i myndigheternas kompetensförsörjningsplaner. Från och med den 1 januari 2013 kommer polismyndighet få behörighet att i vissa fall besluta om förundersökningsbegränsning. Detta höjer kraven ytterligare på polisiär förundersökningskompetens. RPS kommer, vid utgången av 2014, att följa upp vilken kompetens polismyndigheternas förundersökningsledare har. En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera länder. En effektiv bekämpning av seriebrottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet, enskilda brottsutredningar och brottssamordning rutinmässigt involverar de polismyndigheter som berörs. Bekämpningen av seriebrott som berör flera polismyndigheter samordnas genom den Nationella operativa ledningsgruppen (NOLG). NOLG-samarbetet bygger på en överenskommelse mellan samtliga länspolismästare, rikspolischefen och rikskriminalchefen. En framgångsrik bekämpning av seriebrottslighet bygger på den nationella kontaktpunkten för internationella frågor, Single Point Of Contact (SPOC), där Rikskriminalpolisen förmedlar kontakter och information mellan länderna. Polismyndigheterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med polis i andra länder. Det är även viktigt att samordningen i Sverige och i andra länder utvecklas för de administrativa åtgärderna. Det är också speciellt viktigt att polismyndigheterna utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra befintliga polisiära samverkansstrukturer. 9 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet 10 Ur Rikspolischefens inriktning 11 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet, dnr Ju/2011/5006/PO 20 VERKSAMHETSPLAN 2013