Verksamhetsplan Preliminär version december 2013

Transkript

1 Verksamhetsplan 2014 Preliminär version december 2013

2 Utgivare Polismyndigheten Gotland Beslutad av polisstyrelsen Diarienr. A /2013 Tryck RPS Tryckeri Grafisk form Minna Ridderstolpe, Kommunikationssektionen Omslagsfoto: Lars Hedelin

3 Innehållsförteckning FÖRORD... 4 VERKSAMHETENS INRIKTNING... 5 INTERN STYRNING OCH KONTROLL EKONOMI KOMPETENSFÖRSÖRJNING PROBLEMBILD UTIFRÅN OMVÄRLDSANALYS...22 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNING Våldsbrottslighet Mängdbrott Organiserad brottslighet Trafiksäkerhet Narkotikabrott It-relaterad brottslighet...44 Brottsofferarbete Service och ärenden Enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden ORDLISTA... 50

4 4 Förord 2013 har varit ett bra år för myndigheten. Vi har anställt flera nya duktiga medarbetare som tillsammans med oss övriga har utfört ett bra arbete under året. Under 2014 kommer genomförandekommittén för nya Polismyndigheten att fortsätta sitt arbete med att skapa den nya Polismyndigheten, vilken träder i kraft den 1 januari Från detta datum kommer Polismyndigheten Gotland och Polismyndigheten i Stockholms län att bilda en region, som kommer att heta Region Stockholm. Totalt kommer det att finnas sju regioner i landet. För att utveckla polisverksamheten på lång sikt, i linje med genomförandekommitténs beslut, kommer följande verksamhetsområden vara föremål för särskilda utvecklingsområden: Samverkan mellan Polis och Region Gotland Ingripandeverksamhet Mängdbrottsutredningar, för en ökad brottsuppklaring Service Under flera år har Polisen på Gotland och i Stockholm haft en god samverkan. För att forma en väl fungerande region inför 2015 har Gotland och Stockholm tagit fram en rapport om utökad samverkan mellan myndigheterna. Här framkom att utökad samverkan kan ske av ledningscentralen och vissa tillståndsfrågor. En viktig utgångspunkt för utökad samverkan har varit att föreslagna åtgärder ska gynna medborgarna på Gotland. En risk- och konsekvensanalys har gjorts. Fortsatt arbete i dessa frågor kommer att ske under Då 2014 är ett valår kommer troligtvis Almedalsveckan ännu en gång slå rekord i antal genomförda arrangemang, vilket ställer krav på oss utifrån ordning och säkerhet. Under sommaren 2014 är det av vikt att prioritera det brottsförebyggande arbetet, bl.a. för att minska antalet våldsbrott. Under 2014 kommer stor kraft läggas på utredningsverksamhet, där målsättningen är att vi ska utreda fler ärenden under 2014 jämfört med Dessa målsättningar är viktiga ur ett brottsofferperspektiv. Den verksamhetsplan som nu presenteras för 2014 skapar förutsättningar för en fortsatt stark utveckling. Vår målsättning är att de som bor och vistas på ön ska uppleva ökad trygghet och minskad brottslighet. Bertil Virgin Ordförande Mats Löfving Länspolismästare

5 5 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet, vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. 1 I regleringsbrevet understryker regeringen att Polisen ska bidra till en utveckling där brottsligheten ska minska och människors trygghet öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande, bland annat genom att förhindra att brott begås, och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisen ska kontinuerligt utveckla sin verksamhet för att leva upp till de krav som ställs på en professionell och framgångsrik brottsbekämpande verksamhet, samt bidra till effektivitet i rättskedjan. Ny organisation 2015 Rikspolisstyrelsen och dagens 21 polismyndigheter övergår i en enda myndighet den 1 januari Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten har påbörjat förändringsarbetet, som genomförs stegvis. Större förändringar i Polisens planeringsförutsättningar har därför undvikits. Myndigheterna ska för 2014 ta fram verksamhetsplaner och övriga styr- och uppföljningsdokument samt rapportera till RPS i likhet med tidigare år. Myndigheterna bör samtidigt nära följa genomförandekommitténs arbete och ha flexibilitet och omställningsförmåga utifrån kommitténs uppdrag till polisorganisationen. Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det finns sådana. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp Polislagen (1984:387)

6 6 Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Polisen ska arbeta för att öka tryggheten genom att använda metoder som ökar närvaron och synligheten i samhället. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Polisens webbplats ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka tillgängligheten. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska använda sociala medier så att syftet med närvaron uppnås. 2 Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar bildas. Utifrån den kunskapen kan Polisen förbättra sin kommunikation. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Verksamheten ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bland annat att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Detta är en grund för Polisens legitimitet i samhället. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsägbar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga, inte minst ur enskildas perspektiv. Polisen måste noggrant följa rättsutvecklingen och sträva efter en rättstillämpning som tillgodoser kravet på likabehandling. 2 RPS Rapport 3013, Dnr. A /2013.

7 7 POLISENS VÄRDEGRUND Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: ENGAGERADE MED ANSVAR OCH RESPEKT Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. EFFEKTIVA FÖR RESULTAT OCH UTVECKLING Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. TILLGÄNGLIGA FÖR ALLMÄNHETEN OCH FÖR VARANDRA Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. Polisen har nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hur man ska hantera brister i bemötanden, attityder och beteenden. Detta gäller också när medarbetare representerar svensk polis i andra länder. Medarbetare som reser i tjänsten ska följa Polisens etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag. 3 3 Etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag; HR /10

8 8 Polisen och likabehandling I Polisens uppdrag ligger att beakta och värna de mänskliga rättigheterna. Vi har stor möjlighet att bidra till att allmänheten ges likvärdiga möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet. Ett möte med Polisen kan göra stort avtryck i en människas liv. Polisens nationella inriktning för likabehandling finns i Polisens nationella plan för likabehandling Polisens nationella plan för likabehandling 4 är en del av styrningen i utvecklingen av Polisens verksamhet och organisation. Den är ett komplement till Polisens planeringsförutsättningar. Det övergripande syftet med de mål som är formulerade i planen för likabehandling är att ta ut en gemensam riktning och tydliggöra förväntningar kring hur likabehandling ska inkluderas som en parameter i vår verksamhet. Uppföljning är en viktig del av styrningen Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamheten framåt krävs bl.a. kunskap om tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Inspektionsverksamheten ska utgöra en del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer inklusive individnivå i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Tidsredovisningen ska utgöra ett av underlagen för att kunna leda och styra verksamheten, såväl centralt som lokalt. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet m.fl. Polisen har ett omfattande uppdrag som framgår av lagar och förordningar. Uppdraget ska genomföras med beaktande av verksamhetskraven effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel. Självutvärderingen ger underlag för att identifiera risker och därmed göra riskanalys även av de delar av verksamheten som inte målsätts i planeringsförutsättningarna, men som är en viktig del av uppdraget. Riskanalyserna ska ingå som en naturlig del i planerings- och uppföljningsprocessen. RPS kommer även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier samt antalet genomförda alkoholutandningsprov. Även mängdbrottskategorierna kommer att följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verksamhetsuppföljningssystemet VUP. Informationen i VUP kompletteras av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda brottsmisstankar. RPS kommer också att följa upp i vilken omfattning de internationella informationskanalerna används av polismyndigheterna. Informationen i form av statistik per polismyndighet kommer från Rikskriminalpolisen. Ledningen vid polismyndigheterna ansvarar för att samtliga medarbetare kan ta del av resultatet. 4 Polisens nationella plan för likabehandling ; HR 749 A /2013

9 9 Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att man gör rätt saker på rätt sätt, samt att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. I en verksamhet med god resultatkultur, skapar chefer förutsättningar för dialog, delaktighet och återkoppling samt synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. För Polisen innebär det att vi ska fullfölja vårt uppdrag och att verksamheten ska bedrivas med en hög kvalitet och produktivitet. 5 För att skapa förutsättningar för en hög kvalitet och produktivitet ska verksamheten bedrivas på ett rättssäkert sätt och i enlighet med beslutade metoder och strategier. Uppföljningen ska utgöra underlag för ett löpande förbättringsarbete och styrning av verksamheten. Vi ska nyttja it-stöden och den samlade kompetensen på bästa sätt, samtidigt som vi ska bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens resurser har ökat de senaste åren, vilket ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Förhållandet mellan produktionen och resursinsatsen (produktiviteten) är tillsammans med kvaliteten i verksamheten viktiga faktorer för bedömningen om Polisens verksamhet är effektiv. Andra utgångspunkter att beakta Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, dvs. bed-riva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. Utvecklad samverkan i rättskedjan Det är viktigt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och övriga myndigheter i rättskedjan. RPS och Åklagarmyndigheten träffade därför i mars 2011 en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättsked-jan. Ett centralt samverkansforum har inrättats för att ge rikspolischefen och riksåkla-garen ett gemensamt underlag för den strategiska inriktningen av brottsbekämpningen. Även företrädare för Domstolsverket och lokala tingsrätter bjuds in när så är lämpligt. För att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samverkansforum, där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sammanträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala brottsbekämpningen, hur brottsbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur brottsbekämpningen ska inriktas. 5 Produktivitet är generellt ett mått på hur mycket som produceras för en given resursmängd eller under en viss tid. Inom Polisen används produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet, dvs. förhållandet mellan prestationer och arbetad tid.

10 10 Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otilllåten påverkan mot politiskt förtroendevalda och/ eller anställda inom rättsväsendet kan utgöra ett allvarligt problem som riskerar att påverka demokratiska värden och rättsäkerheten samt att otillåten påverkan mot andra företrädare för samhälleliga organisationer såsom föreningar och företag, kan riskera viktiga samhälleliga värden. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna. Internationell verksamhet Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. Sverige medverkar i polissamarbetet i Europeiska unionen (EU) och ska uppfattas som en av dess ledande medlemsstater. Polisens arbete ska bidra till att Sverige följer de internationella åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Det innebär bland annat att svensk polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i andra länder. Polisen ska delta i samarbetet inom EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Detta ska främst ske genom att vi deltar i gränskontrolloperationer vid Schengenområdets yttre gränser och genom deltagande i gemensamma verkställighetsresor ( Joint Return Operations ). Polisens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Det finns möjligheter för utbyte av information och underrättelser samt för operativt samarbete genom Europol och Schengen inom EU samt Interpol och sambandsmännen runt om i världen. Polismyndigheterna ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polisverksamhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Polismyndigheterna ska också använda sig av EU:s finansieringsprogram för att i samarbete med andra länder utveckla polisverksamheten eller för att genomföra operativa åtgärder i så kallade gemensamma utredningsgrupper. Polisen ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete har Polisen också ett uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i ett tredje land. Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt man vill delta i ett sådant samarbete.

11 11 Polisen ska arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor till internationella uppdrag. Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta delar av verksamheten. Kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att inom hela organisationen höja förmågan att fullt ut använda de internationella samarbetsformer som finns och utvecklas. Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, dels om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder sättas in i form av bland annat utbildning och övning. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Polisen ska fortsätta att utveckla sin förmåga att förhindra och hantera grova vålds- och terroristbrott genom bland annat de åtgärder som framgår av Rikspolisstyrelsens beslut den 18 april Samverkan inom området krisberedskap På Gotland finns en väl utvecklad samverkan inom krisberedskapsområdet med de myndigheter som ingår i GotSam. Samarbetet innebär att strukturer för samordnad ledning utvecklas mellan statliga och kommunala myndigheter. Deltagande sker i varandras stabsarbete och det sammanställs årligen en gemensam övningskalender. Krissamverkansrådet utgör ett regionalt samverkansforum för myndighetscheferna på Gotland före, under och efter en kris eller särskild händelse. Målet för Krissamverkansrådet är att vidmakthålla och utveckla en god krisberedskap på Gotland. Krissamverkansrådet utgör styrgrupp åt GotSam:s arbetsutskott. Samverkan med Polismyndigheten i Stockholms län sker inom övningsverksamhet och krisberedskap. Ansvarig: Verksamhetsskyddschefen. 6 VLK 32/13, VLK /12

12 12 Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, vilka för Polisen är bl.a. resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i våra fastigheter. För att minska användningen av fossila bränslen ska polismyndigheterna m.fl. arbeta för att: Öka antalet resfria möten genom att t.ex. använda video- och telefonkonferenser Öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel och därmed minska andelen resor med bil och flyg (särskilt flygresor kortare än 50 mil) Minska utsläppen av fossil koldioxid från tjänstefordon Minska energiförbrukningen. RPS kommer med närmare anvisningar om hur arbetet ska återrapporteras. Denna uppgift förutsätter medverkan från polismyndigheterna och arbetet infaller under januari februari. För att uppnå de övergripande målen ovan ska myndigheten arbeta aktivt för att förbättra miljöledningssystemet. Myndigheten har även som målsättning att kartlägga möjligheten till energieffektiva åtgärder, förbättra källsorteringen och ut veckla användandet av videokonferens. Vidare ska miljöpåverkan alltid beaktas vid inköp av nya fordon vid myndigheten. Ett framgångsrikt miljöarbete vilar på alla medarbetares miljökompetens, att utveckla kompetensen blir därför en viktig del i myndighetens miljöledningsarbete under år Lokal strategi Utveckla medarbetarnas kunskap inom miljöledningsarbetet Ansvarig: Funktionsansvarig för ekonomi och miljöledning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Eventuella förändringar i sjukfrånvaron ska bevakas och insatser för att minska arbetsrelaterad ohälsa ska genomföras. Rehabilitering ska påbörjas tidigt och den enskilde individens arbetsförmåga ska tillvaratas. Handledning och psykosocialt stöd ska finnas och aktiviteterna ska integreras i den ordinarie verksamheten. Riskbedömningar ur arbetsmiljöperspektiv ska genomföras enligt Polisens metodstöd. Arbetsmiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Lokal strategi Fortsatt arbete med att behålla en låg sjukfrånvaro genom friskvårdsaktiviteter samt uppföljning av den under hösten 2013 genomförda hälsoundersökning genom företagshälsovården

13 13 Fortsatt arbete med yrkeshandledningen för personal i yttre tjänst Ansvarig: Personalchefen. Verksamhetsskydd Polisens verksamhetsskydd ska vara riskbaserat och anpassat efter verksamhetens behov. Med riskbaserat menas att verksamhetsskyddsarbetet utgår från att riskanalyser genomförs i syfte att sätta in rätt säkerhetsåtgärder. Polisens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete. Skydd av medarbetare ska stödja arbetsmiljöarbetet med förebyggande skyddsåtgärder och i förekommande fall även direkta stödjande satsningar vid inträffade hot, angrepp och andra incidenter. Information ska skyddas i syfte att uppnå konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Polisens egendom utgör en avsevärd del av statens tillgångar och ska hanteras säkert för att förebygga risker, skador eller kostnadsförluster. Utrustning ska finnas på plats och fungera när den behövs. Lokalerna ska vara utformade så att de skyddar och stödjer verksamheten. RPS kommer under planeringsperiodens fortsätta att utveckla och införa en kontinuitetsprocess inom RPS. Tillsammans med polismyndigheterna m.fl. kommer RPS senare under planeringsperioden att utveckla en enhetlig kontinuitetsplaneringsprocess för Polisen. Under planeringsperioden kommer även ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) att införas. 7 Det är viktigt att polismyndigheterna m.fl. bidrar i arbetet med att öka den nationella samordningen av Polisens verksamhetsskydd. En nationell strategi för Polisens verksamhetsskydd ska tas fram och polismyndigheternas deltagande i det arbetet genomförs med hjälp av Samordningsgruppen för Polisens verksamhetsskydd. Nationella styrdokument inom verksamhetsskyddsområdet ska ses över under planeringsperioden. Utvecklingsområde under 2014: Särskilt Brandskyddsarbete, SBA med utrymningsövning Ansvarig: Verksamhetsskyddschefen. Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till centrala gränskontrollenheten. 7 I enlighet med standarden SS ISO

14 14 Under 2013 har Polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Under 2014 kommer arbetet gå över i linjeverksamhet och polismyndigheterna ska fortsatt arbeta med verkställighetsfrågor i enlighet med denna arbetsmetodik. Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. Det är viktigt att polismyndigheterna kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. Polismyndigheterna ska även planera för att kunna delta i Frontex gränskontrolloperationer. Lokal strategi Vi ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Ett framgångsrikt arbete med inre utlänningskontroller kräver att personalen har nödvändig kompetens för uppgiften. Under året är det av vikt att: Kontrollerna genomförs i hela länet och i samverkan med andra myndigheter såsom Kustbevakningen, Försvarsmakten samt Tullverket. Arbetet ska vara en naturlig del i det vardagliga polisarbetet. Alkoholutandningsprov utförs med regelbundenhet på besättningsmedlemmar vid de olika flygbolagen, flygledare i flygtrafikledningstjänst samt flygtekniker på Visby flygplats. Ansvarig: Chefen för gräns- och trafikenheten. Vi ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Det är viktigt att vi kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. De inre utlänningskontrollerna syftar till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, men också spana efter personer för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas.

15 15 Intern styrning och kontroll It-relaterad brottslighet innebär att informationsteknik används för att genomföra olika typer av brott. Utvecklingen och användandet av informationsteknik påverkar vår utsatthet för it-relaterad brottslighet. Denna brottslighet kan, utöver stor utsatthet för enskilda individer, påverka vår samhällskritiska infrastruktur och generera stora ekonomiska vinster för dem som begår brotten. Brister och risker Obligatoriska moment som ska ingå i processen för intern styrning och kontroll är: riskanalys kontrollåtgärder uppföljning dokumentation Strategier: Myndigheten ska under 2014 inrätta en central funktion som tar fram en lägesbild, strategi och handlingsplan för bekämpningen och brottsförebyggandet av it-relaterad brottslighet. Polisen ska öka sin förmåga att inom området för utredning och lagföring bekämpa både it-relaterade brott i allmänhet och avancerade itrelaterade brott som riktas mot samhällskritisk infrastruktur. Polisen ska öka förmågan att anpassa sitt underrättelsearbete till internet och andra itplattformar. Internet har en global infrastruktur varför myndigheten ska öka sin förmåga att samverka både nationellt och internationellt. För att intern styrning och kontroll ska bli effektiv, måste det finnas en tydlig ansvarsfördelning på olika nivåer i organisationen. Det måste vara klarlagt hur man ska hantera och åtgärda identifierade risker som kan hindra Polisen att nå sina mål, utföra sitt uppdrag eller följa det regelverk som styr verksamheten. En förutsättning är att det finns dokumenterade rutiner och kontroller som säkerställer att processen följs upp och att verksamheten styrs så att riskerna minimeras. Närmare bestämmelser om processen finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om intern styrning och kontroll inom Polisen. Föreskrifterna har uppdaterats Brister kan rapporteras trots att länspolismästare eller motsvarande gör bedömningen att den interna styrningen och kontrollen genomförts på ett betryggande sätt. RPS har även beslutat om riktlinjer. Som ett första steg i

16 16 planeringsprocessen för att identifiera och värdera risker används Självutvärderingsmall. Mallen finns att tillgå på Intrapolis. Rikspolischefen gör årligen en bedömning av den interna styrningen och kontrollen inom Polisen, baserat på länspolismästarnas m.fl. bedömningar av hur den interna styrningen och kontrollen genomförts inom respektive myndighet. För att säkerställa att myndigheten arbetar i enlighet med de prioriteringar som RPS angett i Polisens planeringsförutsättningar, genomförs varje år en självutvärdering med riskanalys. Arbetet med självutvärdering utmynnar i en myndighetsgemensam handlingsplan som inrapporteras till Rikspolisstyrelsen. Handlingsplanen utgör ett av underlagen för myndighetens verksamhetsplanering. Processen för området intern styrning och kontroll utgörs av självutvärdering med riskanalys, handlingsplan för åtgärder över de områden som identifieras, uppföljning och dokumentation. Utvecklingsområde under 2014: Verksamhetsskyddsfrågor gällande kontinuitetsplanering och loggning Ansvarig: Verksamhetsskyddschefen.

17 17 Ekonomi Polisen ska ha en ekonomi i balans All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt och inom ramen för tillgängliga medel. Det är respektive myndighets ledning som ansvarar för att myndigheten hushållar väl med statens medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Genomfört och pågående effektiviserings- och besparingsarbete ska följas upp. RPS har tillsammans med polismyndigheterna utvecklat en ny metod för medelsfördelningen. Metoden är i huvudsak baserad på respektive myndighets belastning och problembild. Utgångspunkten för den nya fördelningsmetoden är att polismyndigheterna över tid ska få likartade förutsättningar att bedriva verksamheten. övrig personalrörlighet. Omfördelningen sker genom att de myndigheter som ska öka tillförs fler aspiranter än de beräknade avgångarna. Utgångspunkt för medelsfördelningen för 2014 är tilldelningen för Den preliminära fördelningen för 2014 består av en generell uppräkning av basen med 1,46 procent samt fördelning för aspiranter och, i förekommande fall, nettoförändring av assistenter. Kostnader för PC-arbetsplats med anledning av införandet av ny klientplattform kommer att justeras. De nya priserna håller för närvarande på att beräknas. Inriktningen är att kostnaderna per myndighet inom Polisen kommer att vara i samma nivå som år Övergången till den nya fördelningsmetoden kommer att innebära att flertalet myndigheter måste anpassas till en annan nivå när det gäller resurser. Anpassningen ska i första hand ske genom aspirantfördelning och naturliga avgångar men även genom

18 18 Medelsfördelning Den preliminära medelsfördelningen för verksamhetsåret 2014 är mkr. Anslaget kommer att täcka kostnaderna för den löpande verksamheten år Budget Anslag tkr Övriga intäkter Summa anslag och intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar tkr tkr tkr tkr tkr 100 tkr tkr Ekonomi och verksamhet, resursfördelning Myndigheten arbetar aktivt för att integrera ekonomi och verksamhet. Ekonomiansvarig är medlem i den strategiska ledningsgruppen där både ekonomi och verksamhet diskuteras frekvent. I den strategiska ledningsgruppen finns samtliga avdelningschefer och strategiska chefer. Vid strategiska frågor kring resursfördelning tas som regel ekonomi och budget med som en aspekt. När budget förbereds arbetar ekonomiansvarig tillsammans med av-delningschefer för att på bästa sätt inventera behoven i myndigheten. Ansvarig: Funktionsansvarig för ekonomi och miljöledning Summa övriga kostnader tkr TOTALA KOSTNADER tkr Resultat 0 Investeringsplan Rikspolisstyrelsen har inte fastställt låneramen för verksamhetsåret Myndigheten planerar därför för att det blir en liknande ram som föregående år, dvs. 9 mkr. Inom denna ram ryms nyinvesteringar under år 2014 på tkr. Planerade nyinvesteringar fördelar sig följande: Fordon Maskiner och inventarier Övrigt SUMMA tkr 975 tkr 280 tkr tkr

19 19 Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen. Den är en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning, vilket bidrar till att resultat och utveckling står i fokus. Till stöd för detta finns metodstöd för kompetensplanering, rekryteringsprocess och karriärväxling. De kommande fem åren kommer Polisens kompetensförsörjning att inriktas mot tre prioriterade områden 8 : Genomföra uppdraget professionellt och skapa förtroende Synlighet och tillgänglighet En flexibel verksamhet för att lösa uppdraget Kompetensförsörjningen inom Polisen ska vara systematiserad och enhetlig. Det ska finnas tydliga krav på vilken kompetens som behövs i verksamheten och vägarna för utveckling och karriär ska vara kända. Detta kräver enhetlighet vad gäller anställnings- och tjänstebenämningar samt funktionstitlar. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår även från nationella styrdokument och stöder därmed tilllämpningen av metodutveckling och de förändrade arbetsformer detta medför. I strategisk kompetensförsörjning ingår även chefsförsörjning och försörjning av kompetens till verksamhetskritiska nyckelfunktioner. Kompetensförsörjning innefattar en mängd olika slags aktiviteter, från att systematisk arbeta med att attrahera, rekrytera och utveckla rätt kompetens till åtgärder för växling och avveckling av kompetens. För de kommande åren ser RPS ett behov att förstärka organisationen med särskild kompetens som kompletterar den rent polisiära, så att Polisen långsiktigt både breddar och fördjupar organisationens samlade förmåga. Ledarskapet och rollen som arbetsgivare ska fortsätta att utvecklas under Att leda är att kunna kommunicera, förklara samt motivera beslut och åtgärder för att skapa sammanhang och förståelse för verksamheten samt att kunna återkoppla detta till uppföljning och utveckling av verksamheten och av medarbetare. Den återkommande dialogen mellan chef och medarbetare samt återkoppling på utfört arbete krävs för att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens och är en väsentlig del i arbetet med att bygga en resultatkultur och en god arbetsmiljö. I Polisens medarbetarpolicy tydliggörs förväntningarna på 8 Polisens strategi för kompetensförsörjning; dnr HR /11.

20 20 alla chefer och medarbetare, vilken också ligger till grund för medarbetar- och lönesamtal. De nationella avtalen om Polisens allmänna löne- och förmånsvillkor, inklusive arbetstidsavtalet, ska tillämpas så att de främjar effektiviteten i verksamheten. Lokal strategi Samverkan inom HR-området med Polismyndigheten i Stockholms län ska fortsätta och utvecklas ytterligare Fortsätta omställningsarbetet inför 2015 Ansvarig: Personalchefen Chefs- och medarbetarskap Verksamhetsutveckling och goda resultat förutsätter ett bra samspel mellan chefer och medarbetare. Det är med förståelse för varandras roller och med delaktighet som vi skapar motivation för uppdraget. Cheferna ska tydliggöra Polisens uppdrag och mål samt koppla detta till uppföljning och utveckling av både verksamhet och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för sitt bidrag till verksamheten och medverkar till att Polisen genomför uppdraget professionellt. Dialogen mellan chefer och medarbetare ska vara av sådan kvalitet att individens engagemang och kompetens tas tillvara. Alla medarbetare ska även få regelbunden uppföljning och återkoppling på individuell prestation. Förväntningarna på alla medarbetare och på chefer framgår av Polisens medarbetarpolicy. Lokal strategi Fortsatt arbete med uppföljning av den genomförda NMI-undersökningen ska ske både på myndighetsnivå och på avdelningsnivå Ansvarig: Personalchefen. Arbetsgivarpolitik Arbetsgivarpolitiken ska ange normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap av arbetsgivare. Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare och en utvecklad arbetsgivarsamverkan ska vara en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling. Polisen ska bedriva en lönebildningsprocess och genomföra en lönesättning som bidrar till resultatkultur och utveckling av verksamheten. Grunden för detta är individuell lönesättning. De nationella avtalen om Polisens allmänna löne- och förmånsvillkor, inklusive arbetstidsavtalet, ska tillämpas så att de främjar effektiviteten i verksamheten. Arbetstiden ska förläggas utifrån verksamhetsanalyser som visar kompetens- och bemanningsbehov. Kompetensutveckling Kompetensutveckling ska utgå från verksamhetskraven och ska stödja individens drivkraft och vilja att utvecklas. Kompetensutveckling ska främja den lärande organisationen. Utgångspunkten är att

21 21 olika perspektiv och metoder ska användas för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver. Kompetensutveckling ska vara effektiv när det gäller innehåll, genomförande och kostnader. Kompetensutvecklande insatser ska utformas så att de bäst anpassas till verksamhetens och medarbetarnas skiftande förutsättningar. Det är viktigt att man använder den egna arbetsplatsen som utgångspunkt för utveckling och lärande och att man arbetar systematiskt med olika typer av kompetensutveckling, som t.ex. erfarenhetsutbyte, handledning och utbildning. Kompetensutveckling måste även vara framåtsträvande för att kunna motsvara föränderliga kompetenskrav inom Polisen. Lokal strategi Det metodiska arbetet med kompetensplanering med hjälp av metodstödet ska fortsätta Ansvarig: Personalchefen. Utbildning En viktig del i våra strävanden att bli framgångsrika i våra uppgifter är att tillhandahålla rätt utbildning för våra medarbetare. Har våra medarbetare rätt kompetens är grunden lagd för att vi gemensamt ska klara Polisens olika uppdrag med ett bra resultat. Det är också viktigt att vi kontinuerligt utvecklar vår utbildning så att det motsvarar de krav som samhället ställer på Polisen i olika delar. De närmaste åren är det särskilt viktigt att vi inriktar vår utbildning mot att säkerställa att vi har grunden för en positiv resultatutveckling. Tillvaratagande av internationella erfarenheter Deltagande i internationell verksamhet och internationell tjänstgöring ska uppmuntras. Erfarenheter från sådan verksamhet ska tas tillvara på ett strukturerat sätt och spridas inom polisorganisationen. Kompetensförsörjning och likabehandling Likabehandling stärker rättssäkerheten och öka möjligheterna till mångfald. Kompetensförsörjning som präglas av transparens och spårbarhet med tydligt specificerade kompetenskrav, ger bästa förutsättningar till rätt kompetens på rätt plats. Medarbetare med rätt kompetens ska ha likvärdiga möjligheter till utveckling hos Polisen. Aspirantfördelning Vid halvårsskiftet 2010 uppnådde Polisen regeringens mål om poliser. Antagningen till polisutbildningen ska anpassas så att antalet inte minskar under planeringsperioden. Varje polismyndighet ska ta emot de tilldelade aspiranterna. Under planeringsperioden kommer polisaspiranterna att anställas på RPS med placering på någon av polismyndigheterna.

22 22 Problembild utifrån omvärldsanalys Slutsats Utifrån brottsutvecklingen och en framtagen omvärldsanalys kan konstateras att Gotland i stort följer det övriga rikets utveckling vad gäller anmälda brott. Det finns idag ingen identifierad trend som utgör någon risk eller hot för Polisens fortsatta arbete på Gotland. Generellt gäller att sommarmånaderna maj till och med augusti är särskilt brotts- och händelsebelastade, vilket innebär att myndigheten måste kraftsamla under dessa månader. Gotlands befolkning består under sommarmånaderna av ett stort antal turister och personer som tillfälligt är boende på ön. Man kan anta att en betydande andel av antalet anmälda brott under sommarmånaderna begås av individer som inte är perma-nentboende. Det innebär att vi inte kan arbeta brottspreventivt mot dessa individer resterande delar av året. Detta ställer även ökade krav på vår förmåga att skyndsamt utreda dessa brott. Statistiken över antalet anmälda brott kan få stora statistiska variationer till följd av att det statistiska underlaget på Gotland generellt är mindre, vilket gör att stora statistiska förändringar måste ses i relation till antalet brott samt att det inte alltid är möjligt att dra några statistiska slutsatser. Polismyndigheten Gotland står inför stora organisationsförändringar de kommande åren i och med genomförandet till en myndighet En utmaning som alla polismyndigheter i Sverige har att vänta.

23 23 Nationella mål för brottsbekämpingen Det speciella med Gotland Polismyndigheten Gotland är Sveriges mest utpräglade sommardistrikt. Sommarturis-men har utvecklats till en huvudnäring på ön. Under de mest intensiva sommarveckor-na kan upp till personer vistas på ön samtidigt, vilket kan jämföras med de invånarna som bor fast på ön. 25 procent av ärendeinflödet kommer in till myndigheten under de sex mest intensiva sommarveckorna. Visby är Sveriges krogtätaste stad. Under sommaren kompletteras dessutom de ordi-narie krogarna med ställen som endast har öppet ett par sommarveckor. Den i särklass största enskilda händelsen för myndigheten är den s.k. politikerveckan i Almedalen. Den arrangeras årligen under vecka 27. Utvecklingen av arrangemangen under Almedalsveckan har under de senaste åren varit enorm. År efter år slås rekord i antalet planerade och genomförda arrangemang. Det finns inget som pekar på att Almedalsveckan minskar i omfattning. Almedalsveckan har hanterats som en planlagd särskild händelse. I samverkan med Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten i Stockholms län och Region Gotland har Almedalskommenderingen planerats och genomförts med gott resultat är dessutom valår.

24 24 Fyra prioriterade områden/långsiktig strategi Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten kommer under 2014 fortsätta med sitt arbete med att skapa den nya Polismyndigheten, vilken träder i kraft den 1 januari Från detta datum kommer Polismyndigheten Gotland och Polismyndigheten i Stockholms län att bilda en region, som kommer att heta Region Stockholm. Totalt kommer det att finnas sju regioner i landet. För att utveckla polisverksamheten på lång sikt, i linje med genomförandekommitténs beslut, kommer följande verksamhetsområden vara föremål för särskilda utvecklings-områden: Samverkan mellan Polis och Region Gotland En god samverkan mellan Polis och Region Gotland är viktig. Ett projekt pågår, där syftet är att stärka och utveckla samarbetet mellan Polis och Region Gotland. Målet är ett ökat engagemang, trygghet i lokalsamhället och minskad brottslighet. Modeller för överenskommelser för samverkan tas nu fram tillsammans med de fyra pilotkommu-nerna Region Gotland, Stockholm stad, Botkyrka kommun och Södertälje kommun. Ingripandeverksamhet Ingripandeverksamheten är ett viktigt utvecklingsområde. Ett arbete pågår för att skapa bättre förutsättningar för IG-personal att bli mer professionella, trivas bättre och vilja stanna längre. Mängdbrottsutredningar, för en ökad brottsuppklaring Det är av vikt att stärka och utveckla vår förmåga att klara upp fler av de brott som drabbar flest människor i vardagen. Service Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten. Bättre service till medborgarna ska stärka bilden av Polisen på Gotland och öka medborgarnas förtroende för Polisen. Myndigheten ska ha en fortsatt hög service och ständigt förbättra sig inom områdena tillgänglighet, bemötande och utförande.

25 25 Våldsbrottslighet Vi ska förbättra vår förmåga att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. Mål: våldbrottsligheten ska minska Metod Utifrån lokala, noggrant identifierade och väl beskrivna problem med våld i krogmiljö, ska polismyndigheterna genomföra åtgärder för att minska brott. Varje åtgärd ska vara relevant i förhållande till identifierade problem och i möjligaste mån tidigare prövad. Exempel på sådana metoder är Kronobergsmodellen och Ansvarsfull alkoholservering. Myndighetens anpassning till de nationella målen Bakgrund Vi följer den lokala utvecklingen av antalet inkomna anmälningar om misshandelsbrott utomhus. Särskilt intresse ägnas åt Östercentrum och innerstaden i Visby, eftersom dessa platser är mer utsatta än andra. Till skillnad från den nationella brottsutvecklingen så är det först under 2010 som den uppåtgående brottskurvan brutits. Lokal strategi Aktiviteter, utredning/lagföring Alla poliser i yttre tjänst ska fullt ut tänka och agera som utredare i den yttre tjänsten med långtgående förstahandsåtgärder, såsom t.ex. att ta upp anmälan, hålla förhör, göra brottsplatsundersökning. Vår målsättning är att redovisa ärenden inom 48 timmar, vilket ökar förutsättningarna för lagföring Vakthavande befäl ska i högre grad vara aktiva som förundersökningsledare och driva utredningarna utanför kontorstid DNA-prov ska, enligt 28 kap 12 RB, tas rutinmässigt Lämna information till brottsoffer och bistå med den service som behövs Extra fokus ska läggas på att ta upp skadeståndsanspråken tidigt i utredningsprocessen. Kvaliteten i detta arbete ska öka Ansvarig: Chefen för kriminalavdelningen

26 26 Aktiviteter brottsförebyggande åtgärder Polisens närvaro ska präglas av ett kontaktskapande arbetssätt genom att söka upp och kommunicera med allmänheten, t.ex. genom fotpatrullering i högre utsträckning på utpekade s.k. hotspot -platser Planlagda insatser mot langning ska genomföras. Särskilt trygghetsskapande insatser cityhelger ska genomföras vid några till-fällen under året. Insatserna ska vara myndighetsgemensamma. Volontärer ska integreras i det trygghetsskapande arbetet och användas vid cityhelger och andra situationer där våldsbrott kan inträffa. Polislagens bestämmelser om avvisning, avlägsnande, omhändertagande samt visitationer enl. PL 19 och LOB ska användas aktivt och tidigt i offentliga miljöer för att förebygga våldsbrott Verksamheten ska präglas av hög synlighet och närvaro på brottsfrekventa platser och en strävan ska vara att närvara innan bråk uppstår Under sommarens mest frekventa period ska en ökad bemanning ge trygghet i den mest krogtäta miljön Samverkan Inför större evenemang ska samverkansmöten ske med arrangörer och ordningsvakter Genom att kontinuerligt besöka krogar med alkoholtillstånd ska uniformerad polis bli ett naturligt inslag i krogmiljön. Besöken ska stärka samverkan med krögare och ordningsvakter enligt den s.k. Visbymodellen Arbetet med att utveckla samverkan med ordningsvakterna ska fortsätta. Alla nya ordningsvaktsförordnanden som utfärdas av oss ska kombineras med ett samtal kring riktlinjer och förväntningar Vi ska samverka med regionens ungdomsgrupp och socialjour. Gemensamma insatser ska genomföras Samverkansavtalet inom Tryggare Gotland mellan polis, länsstyrelse och re gion ska tydliggöras för personalen och följas upp kontinuerligt. Konkreta åtgärder i samverkan

27 27 ska vidtas för att stävja våldsbrottsligheten i offentlig miljö Krogkontrollverksamheten ska fortsätta att utvecklas i samverkan med Region Gotland i syfte att verka för en ansvarsfull alkoholservering på krogen. Ett antal planlagda insatser ska i samverkan genomföras Kommunikation Vår underrättelseverksamhet ska inriktas på att identifiera potentiella våldsverkare, tillställningar och platser som kan bli våldsutsatta. Vid identifierade tillställningar ska vi genom förebyggande åtgärder såsom ökat antal ordningsvakter, förmöte med arrangörer och uppföljning se till att våldsbrott förhindras Vi ska fortsätta utveckla sociala medier såsom Facebook och Twitter för att snabbt kunna få information om situationer som kan leda till ordningsstörningar och brott. LKC-personalen ska involveras i arbetet Ansvarig: Chefen för ordningsavdelningen.

28 28 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. En viktig del i arbetet med brott i nära relationer är att öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. För att minimera upprepad utsatthet bör en målsättning vara att genomföra strukturerade riskanalyser vid brott i nära relationer. Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga brott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Det är viktigt att pröva om en strukturerad riskanalys ska upprättas även vid andra våldsbrott i enlighet med Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå. Riskanalysen ligger till grund för de skyddsåtgärder som vidtas. Ett effektivt brottsbekämpande arbete vid brott i nära relationer förutsätter att Polisen har en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Polismyndigheterna ska ha rutiner för anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Polismyndigheterna ska höja personalens förmåga genom att använda den av RPS framtagna interaktiva utbildningen som RPS utvecklat, den fördjupade nationella utbildningen samt handboken för brott i nära relationer. Polismyndigheterna ska ha rutiner för dokumentation av målsägarförhör enligt riktlin- jer i handboken Brott i nära relationer. De metoder som tagits fram i samarbete med Åklagarmyndighetens Metodutvecklingsprojekt ska tillämpas. Detta ska leda till att genomströmningstiderna kortas och kvaliteten i bevissäkringen ökar. Ur ett brottsofferperspektiv är det av särskilt stor vikt att brott i nära relation utreds skyndsamt. Särskilt viktigt är detta vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att de lagstadgade tidsfristerna hålls. Myndighetens anpassning till de nationella målen Vi ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer, t.ex. genom informationsspridning till allmänheten och samverkan med andra berörda myndigheter och intresseorganisationer. Vi ska fortsatt arbeta med att utveckla baskompetensen för brott i nära relation på alla nivåer i myndigheten. Vid brott i nära relation ska en hot- och riskbedömning göras enligt de olika metoder för riskbedömningar som finns. För att få fler ärenden till åtal och fällande dom behövs en fokusering på utredningsåtgärder som kan skapa underlag för ett förundersökningsprotokoll. Långtgående förstahandsåtgärder, som är en framgångsfaktor i andra ärendetyper, kan vara svåra att genomföra i barnärenden, där det ibland har gått lång tid mellan brottet och anmälan. Av denna anledning kan stödbevisning få särskilt stor betydelse för dessa ärenden.