Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2014

Transkript

1 Polisens planeringsförutsättningar 2014 Rikspolisstyrelsen februari 2014

2 Följande förändringar har skett i nedanstående avsnitt/bilagor sedan Polisens planeringsförutsättningar 2014 (prel.) beslutades. Rikspolischefen har ordet: nytt stycke om Polisens it inför nya Polismyndigheten. Verksamhetens inriktning: mindre tillägg och omformuleringar under de olika avsnitten. Intern styrning och kontroll: vissa omformuleringar i avsnitt 3.1. Brister och risker. Ekonomi: nytt stycke under 4.1 avseende pc-arbetsplats med angivande av fördelningsgrunder för kostnader. Kompetensförsörjning: smärre språkliga förändringar. Nationella mål för brottsbekämpningen: mindre tillägg och omformuleringar. Polisens it-baserade verksamhetsstöd: ny text anpassad efter inriktningen av pågående utvecklingsarbete. Rapportering till RPS: uppdaterad text. Bilaga 1 Uppföljning 2014 har uppdaterats utifrån regleringsbrevet för år Bilaga 2 Medelsfördelning är uppdaterad i enlighet med beslutad medelsfördelning för år Bilaga 3 Fördelning av polisaspiranter har uppdaterats. Bilaga 4 Trafiksäkerhet har ett tillägg av seende angivande av kontrollområden.

3 Förord 3 Förord Polisens planeringsförutsättningar är Rikspolisstyrelsens (RPS) styrdokument för att utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen beslutar för polisverksamheten samt förmedla detta till polisorganisationen. Den primära målgruppen för Polisens planeringsförutsättningar är länspolismästarna eller motsvarande samt polisstyrelserna. I planeringsförutsättningarna fastställer RPS nationella mål för ett antal områden inom kärnverksamheten. I planeringsförutsättningarna fastställs också medelsfördelningen för polisorganisationen för det innevarande året. De nationella målen i planeringsförutsättningarna anger en riktning och prioritering inom ett antal områden. Andra områden målsätts utifrån lokala förutsättningar. En stor del av verksamheten är inte målsatt, men den är givetvis inte mindre viktig för det. Hela Polisens uppdrag ska utföras. Det beslut som fattas om Polisens planeringsförutsättningar i juni är ett preliminärt beslut. Det slutliga beslutet fattas i början av det år som planeringsförutsättningarna gäller dvs. efter det att riksdag och regering beslutat om anslag och regleringsbrev.

4

5 Innehåll 5 Innehåll Förord Rikspolischefen har ordet Verksamhetens inriktning Ny organisation Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens värdegrund Polisen och likabehandling Uppföljning är en viktig del av styrningen Effektivitet och produktivitet Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Andra utgångspunkter att beakta Utvecklad samverkan i rättskedjan Personsäkerhetsarbete Internationell verksamhet och internationellt samarbete i vardagen Krisberedskap Miljöledning för en hållbar utveckling Systematiskt arbetsmiljöarbete Verksamhetsskydd Verkställighetsarbete och gränskontroll Intern styrning och kontroll Brister och risker Ekonomi Polisen ska ha en ekonomi i balans Kompetensförsörjning Chefs- och medarbetarskap Arbetsgivarpolitik Kompetensutveckling Utbildning Tillvaratagande av internationella erfarenheter Kompetensförsörjning och likabehandling Aspirantfördelning Nationella mål för brottsbekämpningen Våldsbrottslighet Mängdbrott Organiserad brottslighet Ungdomars brottslighet Trafiksäkerhet Narkotikabrott It-relaterad brottslighet Brottsofferarbete Service Effektiv, enhetlig och rättssäker handläggning av polismyndighetsärenden Polisens it-baserade verksamhetsstöd Rapportering till RPS Verksamhetsplan och kompetensförsörjningsplan Lokalförsörjningsplan Prognoser Intern styrning och kontroll Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering...31 BILAGOR 1. Uppföljning Medelsfördelning Fördelning av polisaspiranter Trafiksäkerhet Mallar för polismyndigheternas verksam - hets- och kompetensförsörjningsplaner...40

6 Rikspolischefen har ordet 6 1 Rikspolischefen har ordet I planeringsförutsättningarna för 2014 har Rikspolisstyrelsen tagit bort mål på detaljerad nivå och fokuserar på de övergripande målen för att nå vårt uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. Våldet ska minska, fler mängdbrott ska klaras upp, organiserad brottslighet och seriebrottslighet ska bekämpas, ungdomars brottslighet ska vara i fokus, trafiken ska bli säkrare, narkotikan ska bekämpas och brottsofferarbetet ska utvecklas för ökad trygghet. Nu är det upp till ledningen i myndigheterna att i dialog med medarbetarna utifrån den lokala problembilden formulera lokala verksamhetsplaner i syfte att bidra till de övergripande målen och genomförandet av uppdraget. Ett nytt mål som gäller den it-relaterade brottsligheten har tillkommit. Vi ska förbättra vår förmåga att bekämpa it-relaterad brottslighet. Brottsligheten förändras, de kriminella använder ny teknik och ändrar sitt beteende när det gäller vilka brott som begås. Vart tionde brott är idag ett bedrägeribrott varav de flesta begås med hjälp av internet. Här måste Polisen vässa sin förmåga. inte tappa siktet på målet en sammanhållen myndighet kommer att ge bättre förutsättningar för att åstadkomma ökad enhetlighet, kvalitet, effektivitet och flexibilitet. Vi ska inte stå stilla i väntan på den nya organisationen. Vi ska fortsätta att utveckla och förbättra verksamheten med full kraft. Polisens it inför nya Polismyndigheten Under 2014 kommer ett arbete att pågå med att färdigställa, anpassa och säkerställa att ett hundratal olika system fungerar inför bildandet av den nya Polismyndigheten. För att snabba upp arbetet inrättades i slutet av 2013 en interimistisk it-organisation med uppdrag och mandat att samla all utveckling av it inför nybildningen den 1 januari Vid halvårsskiftet 2014 ska utvecklingsarbetet vara färdigt. Under andra halvåret genomförs tester och driftsättningar av system och systemändringar. Under ledning av Genomförandekommittén tas under 2014 en it-strategi för den nya Polismyndigheten fram. Fortsatt utveckling 2014 och resan mot en ny organisation 2014 är året då många bitar inför den nya organisationen kommer falla på plats. Arbetet kommer att ställa krav på förändringsvilja och engagemang. När frågorna är många får vi Vi har alla ett ansvar för Polisens uppdrag Vi har alla inom Polisen, oavsett roll och funktion, ett ansvar för att bidra till verksamhetens utveckling, så att uppdraget genomförs och att förtroendet för Polisen förblir högt.

7 Rikspolischefen har ordet 7 Polisens uppdrag ska löpa som en röd tråd via övergripande nationella mål och vidare till verksamheten. På så sätt blir Polisens uppdrag nedbrutet och tydligt i alla led. Genom öppna diskussioner och genom att det ställs frågor om grunderna för tagna beslut, minskar riskerna för missförstånd och möjligheterna till bra beslut ökar. Vi ska ta tillvara det stora engagemang som finns bland polisanställda och skapa delaktighet för att utveckla verksamheten och nå målen. Grunden i det arbetet är att skapa förståelse för vad som ska göras utifrån Polisens uppdrag och allmänhetens förväntningar. Vi ska arbeta vidare med att förbättra kostnadseffektiviteten i verksamheten för att skapa bästa förutsättningar för den nya organisationen Detta är ett arbete vi alla har ansvar för. Bengt Svenson Rikspolischef

8

9 Verksamhetens inriktning 9 2 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. 1 I regleringsbrevet understryker regeringen att Polisen ska bidra till en utveckling där brottsligheten ska minska och människors trygghet öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande, bland annat genom att förhindra att brott begås, och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt präglas av långsiktighet och helhetssyn på verksamheten. Polisen ska kontinuerligt utveckla sin verksamhet för att leva upp till de krav som ställs på en professionell och framgångsrik brottsbekämpande verksamhet, samt bidra till effektivitet i rättskedjan. 2.1 Ny organisation 2015 Rikspolisstyrelsen och dagens 21 polismyndigheter övergår i en sammanhållen myndighet den 1 januari Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten har påbörjat förändringsarbetet som genomförs stegvis. Större förändringar i Polisens planeringsförutsättningar har därför undvikits. Myndigheterna ska för 2014 ta fram verksam- 1 1 polislagen (1984:387) hetsplaner och övriga styr- och uppföljningsdokument samt rapportera till RPS i likhet med tidigare år. Myndigheterna bör samtidigt nära följa Genomförandekommitténs arbete och ha flexibilitet och omställningsförmåga utifrån de uppdrag som kommittén lämnar. 2.2 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka trygg heten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det finns sådana. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG).

10 Verksamhetens inriktning 10 Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Polisen ska arbeta för att öka tryggheten genom att använda metoder som ökar närvaron och synligheten i samhället. Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar bildas. Utifrån den kunskapen kan Polisen förbättra sin kommunikation. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakter med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Polisens webbplats ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och för att öka tillgängligheten. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska använda sociala medier så att syftet med närvaron uppnås. 2 Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. 2 RPS Rapport 2013, dnr. A / Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Verksamheten ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bland annat att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Detta är en grund för Polisens legitimitet i samhället. För fullgörandet av regeringens uppdrag till RPS avseende Polisens behandling av personuppgifter måste samtliga myndigheter säkerställa att det inom denna verksamhet finns erforderliga riktlinjer och rutiner samt att gällande regelverk efterlevs. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsägbar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Polisen måste noggrant följa rättsutvecklingen och sträva efter en rättstillämpning som tillgodoser kravet på likabehandling. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas.

11 Verksamhetens inriktning Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla kan medverka till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. Polisen har nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hur man ska hantera brister i bemötanden, attityder och beteenden. Detta gäller också när medarbetare representerar svensk polis i andra länder. Medarbetare som reser i tjänsten ska följa Polisens etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag Polisen och likabehandling I Polisens uppdrag ligger att beakta och värna de mänskliga rättigheterna. Vi har stor möjlighet att bidra till att allmänheten ges likvärdiga möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet. Ett möte med Polisen kan göra stort avtryck i en människas liv. Polisens nationella inriktning för likabehandling finns i Polisens plan för likabehandling Polisens plan för likabehandling är en del av styrningen i utvecklingen av Polisens verksamhet och organisation. Den är ett komplement till Polisens planeringsförutsättningar. Det övergripande syftet med de mål som är formulerade i planen för likabehandling är att ta ut en gemensam riktning och tydliggöra förväntningar kring hur likabehandling ska inkluderas som en parameter i vår verksamhet. Målen i Polisens plan för likabehandling utgörs av: Grundläggande förhållningssätt Rätt kompetens på rätt plats Träffsäker verksamhet Utöver det utvecklingsarbete som följs upp utifrån Polisens plan för likabehandling, har varje polismyndighet t.o.m. år 2014 ett eget ansvar att säkerställa att myndighetens verksamhet förvaltas och utvecklas på ett sätt som främjar likabehandling och motverkar diskriminering i enlighet med de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar statliga myndigheters ansvar. I det ingår bl.a. att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och att verka för att myndigheters lokaler och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. 3 Etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag; HR /10 4 Polisens plan för likabehandling ; HR 749 A /2013

12 Verksamhetens inriktning Uppföljning är en viktig del av styrningen Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamheten framåt krävs bland annat kunskap om Polisens mål, tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Tillsynsverksamheten ska utgöra en del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer inklusive individnivå ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Tidredovisningen ska utgöra ett av underlagen för att kunna leda och styra verksamheten, både centralt och lokalt. Sammantaget ställer allt detta stora krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet med flera. Polisen har ett omfattande uppdrag som framgår av lagar och förordningar. Uppdraget ska genomföras med beaktande av verksamhetskraven effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel. Självutvärderingen ger underlag för att identifiera risker. Med hjälp av den går det att göra riskanalys även av de delar av verksamheten som inte målsätts i planeringsförutsättningarna men som ändå är en viktig del av uppdraget. Riskanalyserna ska ingå som en del i planerings- och uppföljningsprocessen. RPS kommer även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier samt antalet genomförda alkoholutandningsprov. Även mängdbrottskategorierna kommer att följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verksamhetsuppföljningssystemet VUP. Informationen i VUP kompletteras av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda brottsmisstankar. RPS kommer också att följa upp i vilken omfattning de internationella informationskanalerna används av polismyndigheterna. Informationen i form av statistik per polismyndighet kommer från Rikskriminalpolisen. Ledningen vid polismyndigheterna ansvarar för att samtliga medarbetare kan ta del av resultatet. En beskrivning av RPS planering för uppföljning finns i bilaga 1, Uppföljning Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att man gör rätt saker på rätt sätt, och att en god resultatkultur och resultatutveckling står i fokus för samtliga chefer och medarbetare. I en verksamhet med god resultatkultur, skapar chefer förutsättningar för dialog, delaktighet och återkoppling samt synliggör den enskilda medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. För Polisen innebär det att vi ska fullfölja vårt uppdrag och att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och produktivitet. 5 För att skapa förutsättningar för en hög kvalitet och produktivitet ska verksamheten bedrivas på ett rättssäkert sätt och i enlighet med 5 Produktivitet är generellt ett mått på hur mycket som produceras för en given resursmängd eller under en viss tid. Inom Polisen används produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet, det vill säga förhållandet mellan prestationer och arbetad tid.

13 Verksamhetens inriktning 13 beslutade metoder och strategier. Uppföljningen ska utgöra underlag för ett löpande förbättringsarbete och styrning av verksamheten. Vi ska nyttja it-stöden och den samlade kompetensen på bästa sätt, samtidigt som vi ska bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens resurser har ökat de senaste åren vilket ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Förhållandet mellan produktionen och resursinsatsen (produktiviteten) är tillsammans med kvaliteten i verksamheten viktiga faktorer för att man ska kunna bedöma om Polisens verksamhet är effektiv. 2.8 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Rikskriminalpolisen ansvarar för att ta fram den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Detta görs utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna. När lägesbilden är beslutad i Polisens nationella strategiska ledningsgrupp ger Rikskriminalpolisen ut det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom Polisen. 2.9 Andra utgångspunkter att beakta Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, det vill säga bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande Utvecklad samverkan i rättskedjan Det är viktigt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och övriga myndigheter i rättskedjan. RPS och Åklagarmyndigheten träffade därför i mars 2011 en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Ett centralt samverkansforum har inrättats för att ge rikspolischefen och riksåklagaren ett gemensamt underlag för den strategiska inriktningen av brottsbekämpningen. Även företrädare för Domstolsverket och lokala tingsrätter bjuds in när så är lämpligt. För att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samverkansforum där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sammanträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala brottsbekämpningen, hur brottsbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur brottsbekämpningen ska inriktas Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Hot och våld mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet utgör ett allvarligt problem som riskerar att påverka demokratiska värden och rättsäkerheten och hot och våld mot andra företrädare för samhälleliga organisationer så som föreningar och företag, kan riskera viktiga samhälleliga värden. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade

14 Verksamhetens inriktning 14 personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna Internationell verksamhet och internationellt samarbete i vardagen Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. Sverige medverkar i polissamarbetet i Europeiska unionen (EU) och ska uppfattas som en av dess ledande medlemsstater. Polisens arbete ska bidra till att Sverige följer de internationella åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Det innebär bland annat att svensk polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i andra länder. Polisen ska delta i samarbetet inom EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Detta ska främst ske genom att vi deltar i gränskontrolloperationer vid Schengenområdets yttre gränser och genom deltagande i gemensamma verkställighetsresor ( Joint Return Operations ). Polisens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Det finns möjligheter för utbyte av information och underrättelser samt för operativt samarbete genom Europol och Schengen inom EU samt Interpol och sambandsmännen runt om i världen. Polismyndigheterna ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polisverksamhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Polismyndigheterna ska också använda sig av EU:s finansieringsprogram för att i samarbete med andra länder utveckla polisverksamheten eller för att genomföra operativa åtgärder i så kallade gemensamma utredningsgrupper. Polisen ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete har Polisen också ett uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i ett tredje land. Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt man vill delta i ett sådant samarbete. Polisen ska arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor till internationella uppdrag. Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta delar av verksamheten. Kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att inom hela organisationen höja förmågan att fullt ut använda de internationella samarbetsformer som finns och utvecklas Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, dels om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder sättas in i form av bland annat utbildning och övning. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. RPS samordnar Polisens övningsverksamhet för att höja Polisens krishanteringsförmåga. Genom samverkansområdena ska polismyndigheterna delta i samordningsråd för att utveckla arbetssätt för lägesuppföljning och

15 Verksamhetens inriktning 15 dokumentation för att erfarenheter ska kunna tillvaratas. Polisen ska fortsätta att utveckla sin förmåga att förhindra och hantera grova vålds- och terroristbrott genom bland annat de åtgärder som framgår av RPS beslut den 18 april Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. I förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter anges att myndigheterna ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens ordinarie verksamhet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, vilka för Polisen är bl.a. resor och transporter i tjänsten samt energianvändning i våra fastigheter. För att minska användningen av fossila bränslen ska polismyndigheterna m.fl. arbeta för att: Öka antalet resfria möten genom att t ex använda video och telefonkonferenser Öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel och därmed minska andelen resor med bil och flyg (särskilt flygresor kortare än 50 mil) Minska utsläppen av fossil koldioxid från tjänstefordon Minska energiförbrukningen. Uppföljning av Polisens miljöledningsarbete sker årligen och rapporteras till Naturvårdsverket Systematiskt arbetsmiljöarbete Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Eventuella förändringar i sjukfrånvaron ska bevakas och insatser för att minska arbetsrelaterade ohälsa ska genomföras. Rehabilitering ska påbörjas tidigt och den enskilde individens arbetsförmåga ska tillvaratas. Handledning och psykosocialt stöd ska finnas och aktiviteterna ska integreras i den ordinarie verksamheten. Riskbedömningar ur arbetsmiljöperspektiv ska genomföras enligt Polisens metodstöd. Arbetsmiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier Verksamhetsskydd Polisens verksamhetsskydd ska vara riskbaserat och anpassat efter verksamhetens behov. Med riskbaserat menas att verksamhetsskyddsarbetet utgår från att riskanalyser genomförs i syfte att sätta in rätt säkerhetsåtgärder. Polisens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete. Skydd av medarbetare ska stödja arbetsmiljöarbetet med förebyggande skyddsåtgärder och i förekommande fall även direkta stödjande satsningar vid inträffade hot, angrepp och andra incidenter. Information ska skyddas i syfte att uppnå konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Polisens egendom utgör en avsevärd del av statens tillgångar och ska hanteras säkert för att förebygga risker, skador eller kostnadsförluster. Utrustning ska finnas på plats och fungera när den behövs. Lokalerna ska vara utformade så att de skyddar och stödjer verksamheten. Under planeringsperioden fortsätter RPS arbetet med att utveckla ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) 7. Det är viktigt att polismyndigheterna med flera bidrar i arbetet med att öka den nationella samordningen av Polisens verksamhetsskydd. En nationell strategi för Polisens verksamhetsskydd ska tas fram och polismyndigheternas deltagande i det arbetet genomförs med hjälp av Samordningsgruppen för Polisens verksamhetsskydd. Nationella styrdokument inom 6 VLK 32/13, VLK /12 7 I enlighet med standarden SS ISO

16 Verksamhetens inriktning 16 verksamhetsskyddsområdet ska ses över under planerings perioden Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till centrala gränskontrollenheten. Under 2013 har Polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Under 2014 kommer arbetet gå över i linjeverksamhet och polismyndigheterna ska fortsatt arbeta med verkställighetsfrågor i enlighet med denna arbetsmetodik. Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. Det är viktigt att polismyndigheterna kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. Polismyndigheterna ska även planera för att kunna delta i Frontex gränskontrolloperationer.

17 Intern styrning och kontroll 17 3 Intern styrning och kontroll Det är respektive myndighets ledning som ansvarar för den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. Detta framgår av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Polismyndigheterna med flera ska ha en betryggande process för intern styrning och kontroll. Den är en förutsättning för att Polisen ska nå sina mål och fullgöra sitt uppdrag. Den interna styrningen och kontrollen ska ingå som en del i verksamhetsstyrning och uppföljning. Det är viktigt att polismyndighetens medarbetare är engagerade i processen. 3.1 Brister och risker Obligatoriska moment som ska ingå i processen för intern styrning och kontroll är: riskanalys kontrollåtgärder uppföljning dokumentation. För att intern styrning och kontroll ska bli effektiv, måste det finnas en tydlig ansvarsfördelning på olika nivåer i organisationen. Det måste vara klarlagt hur man ska hantera och åtgärda identifierade risker som kan hindra Polisen att nå sina mål, utföra sitt uppdrag eller följa det regelverk som styr verksamheten. En förutsättning är att det finns dokumenterade rutiner och kontroller som säkerställer att processen följs upp och att verksamheten styrs så att riskerna minimeras. Närmare bestämmelser om processen finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om intern styrning och kontroll inom Polisen. Föreskrifterna har uppdaterats RPS har även beslutat om riktlinjer. Som ett första steg i planeringsprocessen för att identifiera och värdera risker används Självutvärderingsmall. Mallen finns att tillgå på Intrapolis. Rikspolischefen gör årligen en bedömning av den interna styrningen och kontrollen inom Polisen, baserat på länspolismästarnas m.fl. bedömningar av hur den interna styrningen och kontrollen genomförts inom respektive myndighet.

18 Ekonomi 18 4 Ekonomi 4.1 Polisen ska ha en ekonomi i balans All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt och inom ramen för tillgängliga medel. Det är respektive myndighets ledning som ansvarar för att myndigheten hushållar väl med statens medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Genomfört och pågående effektiviserings- och besparingsarbete ska följas upp. RPS har tillsammans med polismyndigheterna utvecklat en ny metod för medelsfördelningen. Metoden är i huvudsak baserad på respektive myndighets belastning och problembild. Utgångspunkten för den nya fördelningsmetoden är att polismyndigheterna över tid ska få likartade förutsättningar att bedriva verksamheten. Övergången till den nya fördelningsmetoden kommer att innebära att flertalet myndigheter måste anpassas till en annan nivå när det gäller resurser. Anpassningen ska i första hand ske genom aspirantfördelning och naturliga avgångar men även genom övrig personalrörlighet. Omfördelningen sker genom att de myndigheter som ska öka tillförs fler aspiranter än de beräknade avgångarna. Medelsfördelningen för 2014 för polismyndigheterna m.fl. finns i bilaga 2, Medelsfördelning. Utgångspunkt för medelsfördelningen för 2014 är tilldelningen för Fördelningen för 2014 består av en generell uppräkning av basen med 1,46 procent samt fördelning för aspiranter och, i förekommande fall, nettoförändring av assistenter. Därefter har ett par justeringar gjorts av den preliminära fördelningen, som beslutades i juni Justeringarna framgår av bilaga 2. Principerna för fördelning av kostnader för pc-arbetsplats kommer inte att förändras under Myndigheterna kommer även i fortsättningen att hyra användarutrustning från PVS och kostnaden för drift och förvaltning av tjänsterna kommer att belasta PVS. Hyrespriset för pc-arbetsplats kommer inte att höjas år 2014, men införandet av Polar kan av verksamhetsmässiga skäl motivera en högre andel bärbara datorer, vilka har ett högre hyrespris än stationära pc-arbetsplatser. Kostnaderna för Microsoft-licenser kommer att öka med fem procent på grund av att Polisen har varit tvungen att höja antalet licenser från till RPS kommer att ändra faktureringsmodellen avseende kostnader för Microsoft-licenser, så att beräkningsgrunden blir antalet pc-arbetsplatser i stället för som tidigare antalet anställda. Det nya beräkningssättet kommer inte att höja kostnaden, under förutsättning att polismyndigheterna anpassar antalet persondatorer så att det totalt sett inte överstiger för Polisen.

19 Kompetensförsörjning 19 5 Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen. Den är en integrerad del i planeringen och uppföljningen av verksamheten och bidrar därmed till att resultat och utveckling står i fokus. Till stöd för detta finns metodstöd för kompetensplanering, rekryteringsprocess och karriärväxling. Polisens kompetensförsörjning inriktas mot tre prioriterade områden: 8 Genomföra uppdraget professionellt och skapa förtroende Synlighet och tillgänglighet En flexibel verksamhet för att lösa uppdraget Kompetensförsörjningen inom Polisen ska vara systematisk och enhetlig. Det ska finnas tydliga krav på vilken kompetens som behövs i verksamheten, och vägarna för utveckling och karriär ska vara kända. Detta kräver enhetlighet vad gäller anställnings- och tjänstebenämningar samt funktionstitlar. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår även från nationella styrdokument och stöder därmed tillämpningen av metodutveckling och de förändrade arbetsformer detta medför. I strategisk kompetensförsörjning ingår även chefsförsörjning och försörjning av kompetens till verksamhetskritiska nyckelfunktioner. Kompetensförsörjning innefattar en mängd olika slags aktiviteter, från att systematisk arbeta med att attrahera, rekrytera och utveckla rätt kompetens 8 Polisens strategi för kompetensförsörjning; dnr HR /11 till åtgärder för växling och avveckling av kompetens. För de kommande åren ser Rikspolisstyrelsen ett behov att förstärka organisationen med särskild kompetens som kompletterar den rent polisiära, så att Polisen långsiktigt både breddar och fördjupar organisationens samlade förmåga. 5.1 Chefs- och medarbetarskap Verksamhetsutveckling och goda resultat förutsätter ett bra samspel mellan chefer och medarbetare. Det är med förståelse för varandras roller och med delaktighet som vi skapar motivation för uppdraget. Cheferna ska tydliggöra Polisens uppdrag och mål samt koppla detta till uppföljning och utveckling av både verksamhet och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för sitt bidrag till verksamheten och medverkar till att Polisen genomför uppdraget professionellt. Dialogen mellan chefer och medarbetare ska vara av sådan kvalitet att individens engagemang och kompetens tas tillvara. Alla medarbetare ska även få regelbunden uppföljning och återkoppling på individuell prestation. Förväntningarna på alla medarbetare och på chefer framgår av Polisens medarbetarpolicy. 5.2 Arbetsgivarpolitik Arbetsgivarpolitiken ska ange normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap av arbetsgivare. Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare och en utvecklad arbetsgivarsamverkan ska vara en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling. Polisen ska bedriva en lönebildningsprocess och genomföra en lönesättning som bidrar till resultatkultur och utveckling av verksamheten.

20 Kompetensförsörjning 20 Grunden för detta är individuell lönesättning. De nationella avtalen om Polisens allmänna löne- och förmånsvillkor, inklusive arbetstidsavtalet, ska tillämpas så att de främjar effektiviteten i verksamheten. Arbetstiden ska förläggas utifrån verksamhetsanalyser som visar kompetens- och bemanningsbehov. 5.3 Kompetensutveckling Kompetensutvecklingen ska utgå från verksamhetskraven och stödja individens drivkraft och vilja att utvecklas samtidigt som den ska främja den lärande organisationen. Utgångspunkten är att olika perspektiv och metoder ska användas för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver. Kompetensutveckling ska vara effektiv när det gäller innehåll, genomförande och kostnader. Kompetensutvecklande insatser ska utformas så att de bäst anpassas till verksamhetens och medarbetarnas skiftande förutsättningar. Det är viktigt att man använder den egna arbetsplatsen som utgångspunkt för utveckling och lärande och att man arbetar systematiskt med olika typer av kompetensutveckling som t.ex. praktik, handledning och utbildning. Kompetensutveckling måste även vara framåtsträvande för att kunna motsvara föränderliga kompetenskrav inom Polisen Utbildning En viktig del i våra strävanden att bli framgångsrika i våra uppgifter är att tillhandahålla rätt utbildning för våra medarbetare. Har våra medarbetare rätt kompetens är grunden lagd för att vi gemensamt ska klara Polisens olika uppdrag med ett bra resultat. Det är också viktigt att vi kontinuerligt utvecklar vår utbildning så att det motsvarar de krav som samhället ställer på Polisen i olika delar. De närmaste åren är det särskilt viktigt att vi inriktar vår utbildning mot att säkerställa att vi har grunden för en positiv resultatutveckling. 5.4 Tillvaratagande av internationella erfarenheter Deltagande i internationell verksamhet och internationell tjänstgöring ska uppmuntras. Erfarenheter från sådan verksamhet ska tas tillvara på ett strukturerat sätt och spridas inom polisorganisationen. 5.5 Kompetensförsörjning och likabehandling Likabehandling stärker rättssäkerheten, ökar möjligheterna till mångfald och skapar förutsättningar att tillvarata allas kompetens. Kompetensförsörjning som präglas av transparens och spårbarhet med tydligt specificerade kompetenskrav, ger bästa förutsättningar till rätt kompetens på rätt plats. Medarbetare med rätt kompetens ska ha likvärdiga möjligheter till utveckling hos Polisen. 5.6 Aspirantfördelning Vid halvårsskiftet 2010 uppnådde Polisen regeringens mål om poliser. Antagningen till polisutbildningen ska anpassas så att antalet inte minskar under planeringsperioden. Varje polismyndighet ska ta emot de tilldelade aspiranterna. Under planeringsperioden kommer polisaspiranterna att anställas på RPS med placering på någon av polismyndigheterna. I bilaga 3, Fördelning av polisaspiranter, finns en tabell med planeringsinriktning för polisaspiranter 2014.

21 Nationella mål för brotts bekämpningen 21 6 Nationella mål för brottsbekämpningen Utifrån statsmakternas krav utvecklar och preciserar RPS mål och riktlinjer samt förmedlar dessa till polisorganisationen. I dokumentet Rikspolischefens inriktning ger rikspolischefen sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Där identifieras de viktigaste utmaningarna som Polisen står inför. Utmaningarna är målsatta i Polisens planeringsförutsättningar. Gemensamt för Polisens brottsbekämpande arbete är att det ska inriktas mot de som vi vet begår brott de som utsatts för brott särskilt brottsutsatta platser. Allmänhetens bild av Polisens förmåga påverkas till stor del av hur Polisen bekämpar brott och säkerställer allmänheten skydd och hjälp, baserat på förmågan att agera utifrån den händelsestyrda delen av verksamheten. Allt operativt polisarbete ska bedrivas i enlighet med PUM. I PUM-A ska det finnas en tydlig dokumentation av arbetet. Dokumentationen ska omfatta kartläggning och analys av problemets omfattning, spridning och orsak. Den arbetsmetod som utifrån analysen ska användas ska beskrivas och uppföljning/utvärdering ska dokumenteras. Polisen ska inom samtliga brottsområden arbeta så att färre brott begås och så att Polisen bidrar till hög lagföring. Brottsbekämpningen ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med en hög och jämn kvalitet. Arbetet ska genomföras i samverkan med andra samhällsaktörer när så behövs. Relevanta och möjliga utredningsåtgärder ska vidtas i samband med att brott inträffar eller då det anmäls till Polisen. Det är särskilt viktigt att möjligheter till spårsäkring alltid beaktas och tillvaratas. På så sätt ska fler brott klaras upp och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten höjas. All anmälningsmottagning inom Polisen måste betraktas och bedrivas som en del i den brottsutredande verksamheten. Detta förutsätter bland annat att det finns tillräckligt mycket personal med rätt kompetens i Polisens kontaktcenter och i receptioner. Utöver personal i yttre tjänst och operatörer ställer detta också krav på att förundersökningsledarna inom Polisen har tillräckligt hög kompetens för uppgiften. Polisen ska vara tydlig och aktiv i sin information till allmänheten om handläggningstider m.m. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot den it-relaterade brottsligheten för att säkerställa att de särskilda kompetenskrav som denna brottslighet ställer kan tillgodoses i alla delar av det brottsbekämpande arbetet. Det är också av stor vikt att Polisen i samarbete med andra myndigheter utvecklar arbetet med att återta brottsvinster. Förverkande av brottsvinster ska vara en väl etablerad del av all brottsbekämpning, från underrättelsearbete till åtal. 6.1 Våldsbrottslighet Vi ska förbättra vår förmåga att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. Mål: Våldsbrottsligheten ska minska Metod Våld i offentlig miljö Utifrån lokala, noggrant identifierade och väl beskrivna problem med våld i krogmiljö, ska polismyndigheterna genomföra åtgärder för att minska brott. Varje åtgärd ska vara relevant i förhållande till identifierade problem och i möjligaste mån tidigare prövad. Exempel på sådana

22 Nationella mål för brotts bekämpningen 22 metoder är Kronobergsmodellen och Ansvarsfull alkoholservering Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning samt våldsoch sexualbrott mot kvinnor och barn. 9 En viktig del i arbetet med brott i nära relationer är att öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. För att minimera upprepad utsatthet bör en målsättning vara att genomföra strukturerade riskanalyser vid brott i nära relationer. Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga brott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och olaga förföljelse. Det är viktigt att pröva om en strukturerad riskanalys ska upprättas även vid andra våldsbrott i enlighet med Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå 10. Riskanalysen ligger till grund för de skyddsåtgärder som vidtas. Ett effektivt brottsbekämpande arbete vid brott i nära relationer förutsätter att Polisen har en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Polismyndigheterna ska ha rutiner för anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Polismyndigheterna ska höja personalens förmåga genom att använda den av RPS framtagna interaktiva utbildningen som RPS utvecklat, den fördjupade nationella utbildningen samt handboken för brott i nära relationer. Polismyn- 9 Ur Rikspolischefens inriktning. 10 Dnr PoA /09. digheterna ska ha rutiner för dokumentation av målsägandeförhör enligt riktlinjer i handboken Brott i nära relationer. De metoder som tagits fram i samarbete med Åklagarmyndighetens Metodutvecklingsprojekt 11 ska tillämpas. Hur arbetet ska bedrivas bör diskuteras i de lokala samverkansforumen. Detta ska leda till att genomströmningstiderna kortas och kvaliteten i bevissäkringen ökar. Ur ett brottsofferperspektiv är det av särskilt stor vikt att brott i nära relation utreds skyndsamt. Särskilt viktigt är detta vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att de lagstadgade tidsfristerna hålls Grova våldsbrott Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt ska varje polismyndighet ha en handlingsplan som ser till att utredningsarbetet kan bedrivas i enlighet med det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott (PUG). Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. 6.2 Mängdbrott 12 Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för dem som drabbas. Många människor drabbas av tillgreppsbrott, bedrägerier och skadegörelse, men 11 Ett bästa arbetssätt för vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn - Promemoria över det arbetssätt som utvecklats i metodutvecklingsprojektet, Åklagarmyndigheten, UC Göteborg, april Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet.

23 Nationella mål för brotts bekämpningen 23 för få gärningsmän lagförs. Eftersom brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig ska arbetet mot mängdbrott vara högt prioriterat. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. Mål: Fler mängdbrott ska förebyggas och klaras upp Metod Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effektivt och rättssäkert. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i direkt anslutning till att brottet har inträffat. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de brottsutredande myndigheterna ska minska. Polismyndigheterna ansvarar för att tillräcklig resurs och kompetens finns för att utredningsverksamheten ska kunna bedrivas effektivt och med tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt viktig roll. Ambitionen ska vara att alla förundersökningsledare ska ha genomgått den nationella förundersökningsledarutbildningen. Mängdbrott begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Rikspolisstyrelsens vägledning för arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet ska tillämpas. Efter att den särskilda satsningen avslutats den 31 december 2013 ska insatserna mot livsstilskriminellas brottslighet ingå i polismyndigheternas linjeverksamhet. En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgrepps brott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och berör många gånger flera polismyndigheter och länder. Polismyndigheternas användning av Rikskriminalpolisens kontaktpunkt för internationella frågor, Single Point of Contact (SPOC), utgör en viktig förutsättning för en effektiv brottsbekämpning av seriebrott. En utveckling av denna användning är att polismyndigheterna rutinmässigt kan involvera SPOC för stöd med internationella kartläggningar. Polismyndigheterna ska samarbeta vid seriebrottslighet, framförallt när detta är det effektivaste sättet att hindra en serie av brott. En effektiv bekämpning av seriebrottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet, enskilda brottsutredningar och brottssamordning rutinmässigt involverar de polismyndigheter och de brottsbekämpande myndigheter i andra länder som berörs. Bekämpningen av seriebrott som berör flera polismyndigheter kan samordnas genom den Nationella operativa ledningsgruppen (NOLG). Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som informationsutbytet inom EU i enlighet med Prümrådsbeslutet och Schengenöverenskommelsen. De nya möjligheterna till byte och sökning av information ska användas maximalt och de resultat som erhålls, till exempel träffar avseende fingeravtryck, DNA och efterlysningar ska omhändertas på ett effektivt sätt. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling Inbrottsstöld i bostad Polisen ska minska antalet tillgreppsbrott med särskilt fokus på inbrottsstöld i bostad. För att få större kunskap om hur, var och när nya brott planeras eller utförs är en grundlig underrät-