Verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012 Gäller tills vidare enligt RPS planeringsförutsättningar Dnr AA /11

2 Polismyndighetens verksamhetsidé Vi främjar rättvisa och trygghet genom att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, skydda, hjälpa och ställa till rätta. Vi ska tillsammans med allmänheten och andra samhällsorgan förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen och säkerheten. Vi är samhällets yttersta resurs när brott och störningar inträffar och ska då ingripa snabbt, konsekvent och professionellt med beaktande av rättssäkerheten. Vi ska ge allmänheten god service samt snabb och korrekt ärendehandläggning genom att ha en hög tillgänglighet och vara lyhörda för de krav och önskemål som framförs, samt i all möjlig utsträckning lämna råd, stöd och upplysningar. Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnas om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Lokala handlingsplaner 4 2 VERKSAMHETENS INRIKTNING Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället 5 3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 8 4 EKONOMI Medelsfördelning Aspirantfördelning Anslagskrediter och anslagssparande Lokalförsörjningsplan 9 5 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Chefs- och medarbetarskap Arbetsgivarpolitik Kompetensutveckling Systematiskt arbetsmiljöarbete 12 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE Utgångspunkter och krav för verksamhetsplaneringen Samverkan i rättskedjan Extern samverkan för att förebygga brott Utvecklad it-miljö Internationell verksamhet Krisberedskap Miljöledning för en hållbar utveckling Verksamhetsskydd Verkställighetsarbete och gränskontroll Kommunikation 17 7 MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Våldet ska minska Fler mängdbrott ska klaras upp Organiserad brottslighet ska bekämpas Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Trafiken ska bli säkrare Narkotikan ska bekämpas Brottsoffer- och personsäkerhetsarbete för en ökad trygghet Myndighetens anpassning till de nationella målen Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Rättssäker hantering av polisrättsärenden Riktlinjer för tillgänglighet 29 Bilagor 1. Budget 2. Kvantitativa verksamhetsmål 3. Organisationsskiss 3

4 1 Inledning Verksamhetsplan 2012 för Polismyndigheten i Västernorrlands län har av Polisstyrelsen fastställts vid ordinarie sammanträde den 13 februari För att säkerställa att vår polismyndighet planerar och genomför hela verksamheten i enlighet med Regeringens uppdrag till Polisen och enligt Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar, har en samverkansgrupp med representation från länspolismästarens stab, polisstyrelsens båda block samt Polisförbundet funnits utsedd. Det ska särskilt nämnas att de kvantitativa verksamhetsmålen per enhet som återfinns i bilaga har beslutats av den operativa ledningsgruppen i särskild ordning, för den operativa verksamhetens möjlighet att ta fram lokala handlingsplaner för nästa verksamhetsår. Polismyndigheten ska arbeta för att nå de övergripande målen mot ett tryggare samhälle med reducerad risk för att brott ska kunna begås. Västernorrlands län är, och ska fortsatt vara, ett tryggt län att bo och ha verksamhet i. et av gjorda trygghetsundersökningar bekräftar att Västernorrlands medborgare är bland de tryggaste i Sverige, men också att det finns en del otrygghetsfaktorer att jobba med i varje kommun. Vår verksamhetsidé, Polisens värdegrund och beslutade verksamhetsinriktningar sammanfattar det uppdrag som berör alla anställda. Brottsligheten ska minska och lagföringen ska öka samt att vi ska tillhandahålla en god tillgänglighet med bra service för medborgarna. Detta ska också leda till att vi bibehåller, och helst ökar, det höga förtroende vi åtnjuter hos allmänheten. Tryggheten i samhället påverkas av våra verksamhetsresultat. Strategier för att nå våra mål har tidigare dokumenterats i verksamhetsplanen. För 2012 återfinns strategierna i större utsträckning i den planlagda linjeverksamhetens inriktningsbeslut som skapats i PUM-A, och detta innebär att man kan bibehålla en koppling mellan uppdraget, genomförandet och effektredovisningen. 1.1 Lokala handlingsplaner Polismyndighetens verksamhetsplan utgör ett grunddokument för de lokala handlingsplanerna och den operativa planeringen. Det åligger cheferna att se till att all personal är väl insatt i verksamhetsplanen och den lokala handlingsplanen. Lokala handlingsplaner ska ha sin inriktning efter vad som anges i verksamhetsplanen, med fokus på kärnverksamheterna brottsförebyggande samt utredning och lagföring. En handlingsplan ska upprättas vid varje närpolisområde och avdelning. I den lokala handlingsplanen ska finnas konkreta och mätbara mål som anpassas till att skapa genomförande- och insatsplaner för all operativ verksamhet. Polismyndigheten ska säkerställa att de nationella och lokala strategierna samt målen för brottsförebyggande och utredning/lagföring får genomslag och utgör en utgångspunkt för de genomförandeplaner och insatsplaner som tas fram med stöd av PUM-A. 4

5 2 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp 1. I regleringsbrevet för Polisen understryker regeringen att Polisen ska bidra till att öka människors trygghet, och att det därför är viktigt att förtroendet för Polisen är högt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Rättskedjeperspektivet ska beaktas. En större andel brott ska klaras upp och det brottsutredande och brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. För att öka människors trygghet ska Polisen också vara synlig och tillgänglig i hela landet. 2.1 Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det är möjligt. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. 1 1 Polislag (1984:387) 5

6 Polisen hemsida ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska utveckla sin närvaro i sociala medier. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar skapas. Det är utifrån den kunskapen som kommunikationen ska formas. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bl.a. att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydlig. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion med sin kompetens för att 6

7 konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. Polisen har en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hantering av brister i bemötande, attityder och beteenden Lokalt värdegrundsarbete I Västernorrland Värdegrundsarbetet ska leda till att samtliga anställda tar ansvar för och deltar i en levande dialog om värdegrunden. Personer i ledande funktioner ska ha förmågan att förmedla och omsätta den gemensamma värdegrunden i den dagliga verksamheten och skapa förutsättningar för medarbetarna att föra en löpande och långsiktig dialog om dessa frågor. Åtgärdsplanen avseende hantering av bemötande- och attitydfrågor ska följas upp i myndighetens interna riskanalysarbete, för att identifiera hinder och lösningar för att uppnå nolltolerans. Särskilt ska redovisas hur åtgärderna i planen genomförs Uppföljning är grunden för styrning Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamheten framåt krävs kunskap om tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Inspektionsverksamheten ska utgöra del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet m.fl. RPS kommer att även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier samt de kvantitativa målen i planeringsförutsättningarna. Även den särskilda uppföljningen av mängdbrott kommer följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verksamhetsuppföljningssystemet VUP. För uppföljningen av mängdbrott kompletteras informationen i VUP av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda brottsmisstankar Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Polismyndigheterna m.fl. ska säkerställa att samtliga medarbetare får kunskap om resultatutvecklingen inom Polisen och inom den egna myndigheten. Förhållandet mellan vår produktion och resursinsatsen över tid ger oss kunskap om vår produktivitet. Vår resursinsats har de senaste åren ökat kraftigt och det ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Våra förbättrade arbetsmetoder och redskap ger ytterligare förutsättningar 7

8 för att öka produktiviteten. Tidredovisningen ska utgöra underlag för att kunna leda och styra Polisens verksamhet, såväl centralt som lokalt Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna ansvarar Rikskriminalpolisen för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Efter att denna är beslutad i polisens nationella strategiska ledningsgrupp utger Rikskriminalpolisen det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk Polis. 3 Intern styrning och kontroll Processen för intern styrning och kontroll ska vara betryggande och är en förutsättning för att Polisen ska nå sina mål och fullgöra sitt uppdrag. Den interna styrningen och kontrollen ska ingå som en naturlig del i verksamhetsstyrningen. Det är viktigt att polismyndighetens medarbetare är engagerade i processen. Den interna styrningen och egenkontrollen ska fokusera mer på att just egenkontrollen blir en mer naturlig del i verksamhetsstyrningen. Myndighetens ledning ansvarar enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll för den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. Verksamheten ska utföras med beaktande av verksamhetskraven dvs. effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlighet och rättvisande bild samt god hushållning med statens medel. Polismyndigheten har som mål att ständigt förbättra processen för riskanalys, kontrollåtgärder och tillsyn för myndigheten. Stort fokus ska ligga på att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att reducera upptäckta risker. Förbättringsområdena kommer att följas upp i myndighetens riskanalys. Till uppföljningsarbetet används den nationella modellen för självutvärdering. Vid minst två tillfällen under verksamhetsåret bör denna uppföljning göras. 4 Ekonomi Enligt 3 myndighetsförordningen (2007:515) ska verksamheten bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, med en tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning med statens medel. Det är myndighetschefens och myndighetsledningens ansvar att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten så att verksamhetsresultaten kan förbättras. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för tillgängliga medel. 8

9 4.1 Medelsfördelning Medelsfördelningen kommer att beslutas i särskild ordning efter det att regeringen har presenterat sitt förslag till budget för Enligt de preliminära planeringsförutsättningarna kommer anslaget till myndigheten att öka med ca 3 procent jämfört med Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, d.v.s. bedriva verksamheten inom de ekonomiska ramar som regeringen och riksdagen beslutar. Myndighetens budget visar på en budget i balans. 4.2 Aspirantfördelning Den särskilda planeringsinriktningen för polisaspiranter ska följas av polismyndigheten. Enligt de preliminära planeringsförutsättningarna tilldelas polismyndigheten fyra aspiranter under Anslagskrediter och anslagssparande Polismyndigheten får behålla ett anslagssparande motsvarande 1 procent av tilldelade medel för Rps har ännu inte (januari 2012) beslutat om utnyttjande av en anslagskredit för 2012 eftersom vi ska planera för en ekonomi i balans. 4.4 Lokalförsörjningsplan En lokalförsörjningsplan ska årligen tas fram, snarast efter beslut om kommande års verksamhetsplan. Den ska sändas till den nationella fastighetssektionen vid Rikspolisstyrelsen. Samråd ska ske med RPS enligt FAP Redovisning av vitesklausuler Polismyndigheten ska årligen redovisa eventuella vitesklausuler för avflyttning i befintliga hyresavtal. Detta ska redovisas till den nationella fastighetssektionen. Redovisningen har sänts in till Rikspolisstyrelsen den 29 november Lokala framgångsfaktorer/strategi * Decentraliserat budgetansvar till linjechefer. * Stort ekonomiskt medvetande. * Kontinuerlig ekonomisk uppföljning. * Regelbunden ekonomisk information till ledningsgrupp, linjechefer samt Polisstyrelsen. * Samverkansgrupper i frågor som berör lokaler, inköp och fordon. * Kontinuerligt förbättringsarbete kring intern styrning och kontroll. 5 Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen. Till stöd för detta finns metodstöd för kompetensanalys, rekryteringsprocess och karriärväxling. På respektive nivå i 9

10 verksamheten ska det finnas en tydlig bild av vilken kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål på kort och lång sikt. Rekrytering, utbildning och kompetensöverföring kan då planeras utifrån verksamhetens krav. Av kompetensförsörjningsplanen ska det även framgå vilket verksamhets- och resultatmässigt mervärde som den nya kompetensen bedöms bidra till. De medel som fördelas för satsningen ska gå till nyanställningar. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår även från nationella styrdokument och stöder därmed tillämpningen av metodutveckling och de förändrade arbetsformer det medför. I strategisk kompetensförsörjning ingår chefsförsörjning och försörjning av specialister och nyckelfunktioner. Kompetensförsörjning innefattar en mängd olika slags aktiviteter, från att systematisk arbeta med att attrahera och rekrytera rätt kompetens till åtgärder för växling och avveckling av kompetens. För utveckling och lärande är erfarenhetsutbyte, kompetensförsörjning och handledning viktiga åtgärder. Inom ramen för återrapportering i enlighet med regleringsbrevet för 2011 kommer ett särskilt fokus att läggas på åtgärder för utveckling av personalen i yttre verksamhet. Exempel på utbildningar för att utveckla personalen i den yttre verksamheten har i huvudsak inriktats mot förebyggande trafiksäkerhetsarbete, utredningsarbete 2 och taktik. Dessa har kompletterats med regionalt och lokalt genomförda utbildningar med nationellt fastställda kursplaner, främst inom taktik 3 och olika systemstöd 4 För chefer i yttre verksamhet har särskilt kommenderingschefs- och polisinsatschefsutbildningar prioriterats. För att ytterligare utveckla kompetensen inom utredning och lagföring hos medarbetare i yttre tjänst genomför myndigheterna kompletterande utvecklingsinsatser i form av handledning, praktik och arbetsrotation. Syftet är att ge ökad grundtrygghet i yrkesrollen, eftersom medarbetare i yttre verksamhet självständigt ska kunna hantera fler moment inom det brottsbekämpande arbetet. et från Polisens medarbetarundersökningar ska vara ett underlag för att styra hur vi arbetar med förbättrings- och förändringsarbete av verksamheten. För att vi ska nå förbättrade resultat måste Polisen vara en attraktiv arbetsgivare. Polisen ska utvecklas till en mer jämställd arbetsplats med ökad mångfald och god arbetsmiljö. Den nationella policyn och handlingsplanen för mångfald och likabehandling anger inriktningen för insatser för ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för personer med funktionshinder. 5.1 Chefs- och medarbetarskap Polisens medarbetare ansvarar för sitt bidrag till verksamheten och medverkar till att Polisen genomför uppdraget professionellt. Dialogen mellan chefer och medarbetare ska ta tillvara individens engagemang och kompetens samt möjliggöra regelbunden uppföljning och återkoppling på prestation. Detta är av avgörande betydelse för Polisens resultat. 2 Bland annat förundersökningsledarutbildning och utredningskompetens inom narkotika, våld i nära relation, samt ungdomsutredningar med flera. 3 Exempelvis självskydd, skytte och bastaktik 4 PUST, PUM-A samt fortsatt utbildning i radiosystemet RAKEL 10

11 En stärkt resultatkultur förutsätter att chefer som arbetsgivarföreträdare skapar förståelse för Polisens mål och förutsättningar som engagerar medarbetarna att tillsammans omsätta strategier och planer till verklighet. I Polisens medarbetarpolicy tydliggörs förväntningarna på alla medarbetare inklusive chefer. Policyn ska ligga till grund för utvecklings- och lönesamtal Anställda med kompetens och förståelse för hur de bidrar till målen Polisens chefer ska ha en vilja och förmåga att leda och styra sin verksamhet. Medarbetarna ska ha en vilja och förmåga att bidra till verksamhetens mål. Anställda inom Polisen ska ha utvecklingsmöjligheter utifrån verksamhetens behov. Medarbetare ges introduktion, även vid byte av funktion och vid återinträde i tjänst. Utvecklings- och lönesättande samtal ska tillsammans med övrig dialog mellan chef och medarbetare vara avgörande för att utveckla verksamheten, uppnå en god arbetsmiljö och tydliggöra medarbetarens ansvar för verksamhetsresultatet. Utvecklingssamtal ska genomföras årligen. På ett strukturerat sätt ska möten mellan chef och medarbetare genomföras återkommande i dialoger för att synliggöra varje individ och följa upp dennes prestationer. Kompetensutveckling är ett gemensamt ansvar för arbetsgivare och anställda. Rekrytering ska i varje enskilt ärende utgå från Polisens rekryteringsprocess med särskild betoning på kompetensprofilen som är framtagen utifrån verksamhetens behov på kort och lång sikt. Utbildning och handledning under aspiranttiden ska ske i enlighet med FAP Arbetsgivarpolitik Arbetsgivarpolitiken ska ange normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap av arbetsgivare. Polisen ska bedriva en lönebildningsprocess och genomföra en lönesättning som bidrar till god resultatkultur och utveckling av verksamheten. Grunden för detta är individuell lönesättning. De nationella avtalen gällande Polisens allmänna löne- och förmånsvillkor, inklusive arbetstidsavtalet, ska tillämpas så att de främjar effektiviteten i verksamheten. Vid förläggning av arbetstider ska arbetstidsavtalet och RPS riktlinjer för arbetstider följas. Det innebär att förläggningen ska utgå från verksamhetens bemanningsbehov utifrån gjorda verksamhetsanalyser. Chefer ska kommunicera, tillämpa och utveckla arbetsgivarpolitiken i relation till medarbetare och de fackliga organisationerna. Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare och arbetsgivarsamverkan ska bli en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling. För att stärka resultatkulturen inom polisorganisationen ska chefer som arbetsgivarföreträdare kommunicera Polisens uppdrag till medarbetare på samtliga nivåer samt regelbundet ge återkoppling om resultatutvecklingen inom myndigheten och arbetsenhet samt individuellt. Strukturer för arbetsgivarsamverkan ska utvecklas. En stärkt arbetsgivarroll kräver också en god samverkan med de fackliga organisationerna. 11

12 5.3 Kompetensutveckling Kompetensutveckling ska tydligt utgå från verksamhetens krav. Fokus ska ligga på kompetensutveckling istället för utbildning. Ett exempel på kompetensutveckling är lärande i arbetet, som i större utsträckning ska användas för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver. Kompetensutveckling ska vara effektiv när det gäller innehåll, genomförande och kostnader. Olika typer av utbildningsformer ska utvecklas så att de bäst anpassas till medarbetarnas skiftande förutsättningar Planering och uppföljning i PUM-A All utbildning inom Polisen, både nationell och internationell, ska planeras och följas upp på ett samordnat och enhetligt sätt i samverkan mellan RPS och polismyndigheterna. PUM-A, modulen för kompetensutvecklingsinsats, ska nu användas vid utbildnings- och övningsinsatser Breddning av kompetens ökar mångfald Polisens legitimitet i samhället är en fråga om kompetens. Vi tillämpar systematiskt krav på kompetens för arbetsuppgifter och uppdrag i verksamheten, vid rekrytering och bemanning. Det stärker medborgarnas förtroende för Polisen, och leder till en ökad mångfald. Polisens arbete med mångfald är integrerat i verksamheten för att bidra till en resultatkultur och en ständig strävan efter att vara en attraktiv arbetsplats. Polisen har en nationell policy för mångfald och likabehandling. Den pekar ut riktningen som är gemensam för Polisens verksamhet. Vid Polismyndigheten i Västernorrlands län finns en lokal handlingsplan för mångfald och likabehandling. Ett likabehandlingsråd där länspolismästaren är ordförande bevakar och driver mångfalds- och likabehandlingsfrågorna inom Polismyndigheten. 5.4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Förebyggande arbete för att minska hot- och våldssituationer prioriteras. Arbetsmiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Förebyggande insatser ska vidtas för att förhindra förekomsten av detta i organisationen. Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv är en obligatorisk del inför beslut om förändringar av organisation, arbetsmetoder, utrustning och teknik. Riskanalysmomentet återfinns också i all dokumentation av den planlagda verksamheten och insatser i verktyget PUM-A. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg och insatser för att minska arbetsrelaterad ohälsa ska prioriteras. Rehabiliteringsinsatser ska initieras tidigt och arbetsgivarsamverkan ska utvecklas i syfte att tillvarata den enskilde individens arbetsförmåga. Handledning och psykosocialt stöd inklusive avlastande samtal finns och är en naturlig del av den löpande verksamheten, där behov finns. 12

13 5.4.1 Kompetensförsörjning, lokala mål i Västernorrland Polismyndigheten ska ha en balans mellan verksamhetens behov och tillgången på kompetens. Detta gäller såväl antalet medarbetare som inriktningen på medarbetarnas kompetens. Polismyndigheten ska utvecklas mot en mer jämställd arbetsplats med ökad mångfald och god arbetsmiljö. Kompetensförsörjning omfattar all verksamhet från att attrahera kompetens, rekrytera, förvalta/utveckla, till att omorientera och avveckla. En väl fungerande kunskapsöverföring mellan äldre och yngre medarbetare är viktigt för att underlätta vid generationsväxling och för att säkerställa att nödvändig kompetens tas tillvara. Mentorskap är en väg att möjliggöra denna kompetensöverföring. Polismyndigheten ska för att uppnå en större jämställdhet på arbetsplatsen aktivt arbeta med att attrahera kvinnor att söka till chefs- och specialistfunktioner. Olikheter avseende härkomst (även etnicitet), personligheter, kompetens och ålder ska också lyftas fram vid rekryteringsarbete Chefer som utövar ett effektivt ledarskap Fler kvinnor ska rekryteras till chefstjänster inom Polisen. Särskilt fokus ska läggas på att öka andelen kvinnliga chefer med polisiär kompetens. Våra chefer ska ha en tydlig uppdragsbeskrivning och möjlighet till en individuell lönesättning som speglar uppdragets svårighetsgrad och utförande. Varje chef ska ha tillgång till chefs- och ledarutbildning anpassad till den egna nivåns krav och förutsättningar. Chefer med tidsbegränsade förordnanden ska ha individuella karriärväxlingsplaner. Arbetet med ledarskap och arbetet med ledning kommer att samordnas på ett tydligare sätt Polismyndighetens lokala mål Polismyndigheten har en löpande uppföljning avseende sjukfrånvaro, frisknärvaro, könsfördelning vid chefstillsättningar samt styrdokumentuppdatering. Se VP-bilaga. 6 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande 6.1 Utgångspunkter och krav för verksamhetsplaneringen Verksamhetsplanen för 2012 utgår främst från Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar för åren De nationella indikatorerna och resultatmåtten följs i planen på det sätt de blivit polismyndighetens åtagande. De kvantitativa målen har framtagits i dialog med Rikspolisstyrelsen samt avseende lokala kompletteringar i dialog inom olika lokala mötesforum. De angivna fördelade kvantitativa målen mellan polismyndighetens operativa enheter kan vid behov omfördelas under året, liksom att det kan komma att tas fram beslut om fler kvantitativa uppdrag inom områden som kan bedömas vara viktiga och utvecklingsbara. Verksamheten ska planeras och genomföras med en ekonomi i balans, dvs. bedriva verksamheten inom de ekonomiska ramarna och med kostnadseffektivitet. 13

14 Framtagande och dokumentation av strategier för att kunna nå målen sker huvudsakligen vid fastställande av inriktningsbesluten och planeringen av linjeverksamheten och övriga insatser i it-verktyget PUM-A. 6.2 Samverkan i rättskedjan Det är av stor vikt att det finns en god samverkan i rättskedjan, särskilt mellan polis och åklagare. För att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samverkansforum där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sammanträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala brottsbekämpningen, hur brottsbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur brottsbekämpningen ska inriktas. 6.3 Extern samverkan för att förebygga brott Polismyndigheten ska fortsätta ha en nära samverkan med kommuner, föreningar, företag, institutioner, myndigheter och enskilda för att medverka till ett bra trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i samhället. Det problemorienterade och underrättelsebaserade arbetet i samarbete med olika lokala aktörer och intressenter ska fortsatt utvecklas. Särskilt fokus ska riktas mot att ingå lokala samverkansavtal med kommunerna. 6.4 Utvecklad it-miljö För att utformningen av Polisens nya it-miljö ska bli verksamhetsanpassad och nå önskade effekter krävs ökad delaktighet från myndigheternas sida både strategiskt, operativt och taktiskt. 6.5 Internationell verksamhet Deltagande i internationell verksamhet och internationell tjänstgöring ska uppmuntras och erfarenheter ska, på ett strukturerat sätt, tas tillvara och spridas inom polisorganisationen. Polismyndigheterna ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polisverksamhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Polismyndigheterna ska också använda sig av EU:s finansieringsprogram för att i samarbete med andra länder utveckla polisverksamheten eller för att genomföra operativa åtgärder i s.k. gemensamma utredningsgrupper. Polisen ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Enligt Sveriges politik för global utveckling har Polisen också ett uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i tredje land inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt man avser delta i det internationella utvecklingssamarbetet. Polisen ska arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor till internationella uppdrag. Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta delar av verksamheten. Kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att inom hela organisationen höja förmågan att fullt ut använda de internationella samarbetsformer som finns och utvecklas. 14

15 6.6 Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, men också om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder i form av bl.a. utbildning och övning sättas in. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till Regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Arbetet med att nå målen i nuvarande krisberedskapsstrategi kräver delaktighet och samarbete i hela polisorganisationen. Mål: - Senast vid utgången av 2012 ska Polisen ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när en kris inträffar. 6.7 Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, vilka för Polisen är bl.a. resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i våra fastigheter. I förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter anges att myndigheterna ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens ordinarie verksamhet. Polismyndigheterna bör så långt som möjligt utgå från förordningen vid planering av sin verksamhet. För att minska användningen av fossila bränslen ska polismyndigheterna m.fl. planera och genomföra aktiviteter som verkar för att öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel, minska andelen resor med bil och flyg samt minska elförbrukningen. Vidare ska polismyndigheterna m.fl. öka användandet av video- och telefonkonferenser. Arbetet ska återrapporteras och årligen följs miljöledningsarbetet upp i ett frågeformulär beslutat av Miljödepartementet. Denna uppgift förutsätter medverkan från polismyndigheterna och infaller under januari februari. Polismyndigheten har inlett en samverkan med de övriga polismyndigheterna i Norra samverkansområdet, med syfte att ta fram en konkret miljöpolicy och en handlingsplan /miljöledningsplan. Planen ska innefatta tydliga mål inom området miljöledningssystem, för att utveckla det målinriktade arbetssättet och identifiera väsentliga utvecklingsområden. Mål: Varje polismyndighet ska arbeta för att: öka antalet resfria möten, öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel, minska andelen resor med bil och flyg, särskilt flygresor kortare än 50 mil, minska elförbrukningen. 15

16 6.8 Verksamhetsskydd Ett välutvecklat verksamhetsskydd leder till ökad effektivitet genom att medarbetare är trygga, använd utrustning är säker, lokaler är anpassade till den verksamhet som bedrivs och information finns tillgänglig när den behövs men skyddas så att den inte läcker ut till obehöriga. Verksamhetsskyddet ska vara verksamhetsanpassat, vilket innebär att de skyddsåtgärder som används har bedömts nödvändiga baserat på hotbilden mot polisen, riskanalys och inträffade incidenter. Verksamhetsskyddsenheten eller motsvarande funktion ansvarar också för att det finns kontinuitetsplaner som utgör ett stöd inom polismyndigheterna. Det vill säga att det finns en beredskap och förmåga att hantera en större störning eller krissituation. Medarbetare på alla nivåer inom Polisen samt elever på polisutbildningen genomgår målgruppsanpassad utbildning i informationssäkerhet. RPS skapar förutsättningar för informationssäkerhetsutbildning av poliselever samt för säkerhetsföreträdare eller motsvarande vid polismyndigheterna. Polismyndigheterna ser till att de egna medarbetarna har tillräcklig kompetens för att säkert utföra sina arbetsuppgifter. De kontroller avseende säkerhet som är lagstadgade eller fastställda i Polisens föreskrifter ska genomföras. et av kontrollerna ska ligga till grund för förbättringar med syfte att uppnå ett effektivt verksamhetsskydd för hela Polisen. Verksamhetsskydd vid Polismyndigheten i Västernorrlands län ska vara en del av vardagen för alla medarbetare. Ledning och styrning av verksamhetsskyddet ska stödja att en handlingsplan löpande uppdateras och att verksamhetens behov är i fokus. Verksamhetsskydd ska stödja förmågan att planera och utföra Polisens uppgifter i länet och andra områden där anställda vid myndigheten har ett uppdrag genom anställningen. Mål: - Senast vid utgången av 2013 ska alla medarbetare ha fått informationssäkerhetsutbildning. 6.9 Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till centrala gränskontrollenheten. Inom REVA9-projektet har Polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Arbetsmetodiken kommer att införas successivt vid polismyndigheterna fram till och med Polismyndigheten ska ha rutiner och nödvändig kompetens för att genomföra inre utlänningskontroller som en del av det vardagliga polisarbetet. Alla poliser ska ha relevant 16

17 utbildning för att kunna företa sådana kontroller. Kontrollen syftar dels till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, dels till att efterspana utländska medborgare för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Vid behov ska Polismyndigheten kunna införa gränskontroll vid inre gräns och därvid samverka med Tullverket och Kustbevakningen. Polisen ska delta i gemensamma gränskontrolloperationer samordnade av Frontex. Polismyndigheten ska planera för ett ökande antal avvisnings- och verkställighetsbeslut. Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. En väl fungerande samverkan med Migrationsverket är avgörande för ett gott resultat Kommunikation Människors bild av Polisen avgör vilket förtroende de har för oss. Kommunikationen måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar skapas. Det är utifrån den kunskapen som kommunikationen ska formas. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. Polisens kommunikation ska bidra till att de övergripande målen för Polisens verksamhet uppnås. Kommunikationen ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt stärka förtroendet för Polisen. Chefer och ledare har ett särskilt ansvar för att medarbetarna har den information och den kunskap de behöver för att kunna utföra sitt arbete och för att vara delaktiga i verksamheten. Alla medarbetare har ett ansvar att hålla sig själva informerade och att kommunicera med andra kring Polisen och verksamheten. Grunden för den interna och externa kommunikationen ska vara mötet och samtalet. De andra kanalerna för kommunikation kompletterar och stödjer detta. Kommunikation ska användas som ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten. Chefer och ledare ska ha förmåga att skapa förståelse för mål och översätta budskap för medarbetarna samt ha rutiner för att utvärdera den egna förmågan att kommunicera. På så sätt ökar möjligheterna att nå målen för verksamheten Västernorrlands lokala mål Det ska finnas en grundläggande kommunikativ kompetens för att nå verksamhetens mål. Befintlig kompetens fördjupas genom kompletterande utbildning samt med hjälp av de gemensamma metoder och verktyg som tas fram inom området. De elektroniska kanalerna Intrapolis och polisen.se ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet. Polismyndigheten ska komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Officiell närvaro i sociala medier, t.ex. Twitter och Facebook, är av betydelse. 17

18 7 Mål för brottsbekämpningen 7.1 Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. 5 Mål: - Polisen ska arbeta så att färre våldsbrott begås och fler våldsbrott klaras upp. - Produktiviteten ska öka. - Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska 6. - Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska Våld i offentlig miljö Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid, varav en kraftig ökning under åren , minskade antalet något 2008 och igen Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet inkomna ärenden ökade 2010 efter att ha varit relativt oförändrad sedan början av 2000-talet. Mål: Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till lägst 26 procent till utgången av Myndighetens anpassning till de nationella målen I Västernorrland har våld i offentlig miljö ökat stort under 2000-talet. De olika satsningar som görs för att motverka uppkomsten av dessa brott ska fortsätta. Länets totalmål om maximalt anmälda brott är åsatt som ett indexvärde med möjlighet att följa utvecklingen, och bland annat kunna göra effektanalyser av insatser. Andelen till åklagare redovisade ärende ska öka till 30,5 %. Framgångsfaktorer är bland annat en utvecklad satsning på Kronobergsmodellen i hela länet liksom att öka krogtillsynerna samt att genomföra s.k. hotspots-kartläggningar Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. 7 I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att 5 Ur Rikspolischefens inriktning 6 Hög = utveckling/förändring i förhållande till tidigare år. Jämn = jämförelse mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar. 7 Ur Rikspolischefens inriktning 18

19 rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Mål: - Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka till lägst 25 procent till utgången av Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning Myndighetens anpassning till de nationella målen Konferenser och utbildningar har genomförts, både internt och externt. Kunskapen hur vi ska hantera dessa ärenden har blivit bättre, och det krävs ett strukturerat arbetssätt för att i samverkan med andra berörda aktörer komma till rätta med att ha möjlighet att alltid kunna bedöma risk för utsatthet och upprepad utsatthet samt att kunna utreda brotten och få fler gärningsmän lagförda. Samverkan med t.ex. externa projekt och särskilt med kommunerna/socialtjänsten samt stödorganisationerna har stor betydelse att det fungerar väl. Kunskapen som finns om upprepad utsatthet ska användas. Det ska finnas väl utvecklade rutiner för kontaktförbud samt att genomföra strukturerade hot- och riskbedömningar / riskanalyser. Personalen ska vara utbildad i den av Rikspolisstyrelsen framtagna interaktiva utbildningen, den fördjupade nationella utbildningen samt använda handboken för brott i nära relationer. Brott i nära relation förutsätts utredas skyndsamt. Särskilt viktigt är detta vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att de lagstadgade tidsfristerna kan hållas. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Kompetensen att göra bra hot- och riskbedömningar ska öka. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. I Västernorrland finns också ett samarbete med Länsstyrelsen, Mittuniversitetet och Rättspsykiatriska regionvårdsenheten för att utveckla arbetet med brott i nära relation samt risk- och hotbildsbedömningar. Fler brott begångna i nära relation ska klaras upp och fler gärningsmän ska lagföras. Antalet ärenden redovisade till åklagare beträffande brott i nära relation ska till utgången av 2012 antalsmässigt uppgå till minst 210 stycken. Målnivån är satt utifrån nationellt uppdrag att vår myndighet ska redovisa 26,9 % till åklagare, av inkomna ärenden. 19

20 7.1.3 Grova våldsbrott Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Mål: Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten Myndighetens anpassning till de nationella målen Det nya metodstödet för utredning av grova våldsbrott är sedan 2010 infört vid Polismyndigheten. En handlingsplan för utredning av grova våldsbrott finns och som stödjer att arbetet görs enligt den angivna metodiken. Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. 7.2 Fler mängdbrott 8 ska klaras upp Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. 9 Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effektivt med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de brottsutredande myndigheterna ska minska. Polismyndigheterna ansvarar för att nödvändig kompetens finns för att säkerställa att utredningsverksamheten bedrivs effektivt och att de utredningar där en polismyndighet leder förundersökningen är av tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt stor betydelse. RPS har tagit fram en ny utbildning på central nivå för förundersökningsledare, den kommer att beredas med polismyndigheterna m.fl. under sommaren Genom att kompetensnivån hos förundersökningsledarna inom Polisen höjs ska effektiviteten och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten öka. Försörjning av förundersökningsledare ska särskilt ingå i myndigheternas kompetensförsörjningsplaner. Rikspolisstyrelsen kommer, vid utgången av 2014, att stämma av vilken kompetens hos förundersökningsledare som finns hos polismyndigheterna. 8 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. 9 Ur Rikspolischefens inriktning 20

21 En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera länder. En effektiv bekämpning av denna brottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet och brottssamordning rutinmässigt involverar de länder som berörs. Polismyndigheterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med polis i andra länder. Det är speciellt viktigt att polismyndigheterna utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra polisiära samverkansstrukturer. Mål: - Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och fler mängdbrott klaras upp, antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. - Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. - Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. - Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. Uppföljning av tillgreppsbrott exkl. butik, skadegörelse och bedrägerier sker inom respektive mängdbrottskategori. Uppföljningen av genomströmningstider ska även ske inom mängdbrottskategori 1 (typiska bötesbrott) Myndighetens anpassning till de nationella målen Totala antalet till åklagare redovisade K- och PUST-ärenden ska öka väsentligt och uppgå till minst ärenden under Målnivåer är satta utifrån ett för länet förbättrat resultat jämfört med helåret 2007.En löpande uppföljning och återkoppling avseende utredningsresultatet ska ske. Det är av stor betydelse för rättssamhället, som medborgarna ska ha förtroende för, att en större andel brott kan klaras upp. Polismyndigheten fokuserar på utveckling av den brottsutredande verksamheten, för en ökad personuppklaring och en snabbare utredningsprocess. Den satsning med inriktning mot de livsstilskriminella som görs under förutsätts också stort kunna minska brottsligheten. Mängdbrottsplanen som tagits fram stödjer det arbete som ska göras Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) står för en betydande del av den samlade brottsligheten. År 2010 anmäldes ca brott i denna kategori Tillgreppsbrott genom inbrott utgör drygt 40 procent av den anmälda tillgreppsbrottsligheten (exkl. i butik). Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna har inte ökat för denna brottstyp. Mål: Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till lägst 5 procent till utgången av

22 Myndighetens anpassning till de nationella målen Fler inbrottsstölder ska klaras upp, Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska inte understiga 6,3 procent till utgången av För att minska antalet tillgreppsbrott ska brottsförebyggande metoder användas. De olika satsningar som görs för att motverka uppkomsten av dessa brott ska fortsätta. I det förebyggande arbetet är det angeläget att utveckla och bibehålla en väl fungerande samverkan t ex. genom de lokala brottsförebyggande råden. Från och med 2012 ska en satsning på att etablera fler grannsamverkansområden göras i Västernorrlands alla geografiska delar. För att öka uppklaringen av tillgreppsbrott ska spårsäkring genomföras utifrån befintliga rättsliga och forensiska förutsättningar. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att alla poliser i yttre tjänst har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra enklare spårsäkring. För att också mer kvalificerade och omfattande brottsplatsundersökningar ska kunna genomföras i direkt anslutning till att brott inträffar ska lokala brottsplatsundersökare finnas tillgängliga på brottsfrekventa tider. Som en ytterligare åtgärd krävs att den operativa brottsanalysen utvecklas så att förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet ökar. 7.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av Polisen. Bland annat narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Ett område att uppmärksamma är grova miljöbrott. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten har förstärkts i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till RPS. 11 Mål: Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. 10 Ur Rikspolischefens inriktning 11 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten, dnr: Ju2008/5776/PO. 22

23 Myndighetens anpassning till de nationella målen Polismyndigheten ska motverka uppkomst och förekomst av grov organiserad och systemhotande brottslighet. Utgångspunkten ska vara den enhetliga nationella strategin och de nationella målen. Förekomsten av grov organiserad och systemhotande brottslighet bevakas genom kriminalunderrättelsetjänstens informationsinhämtning och löpande föredragning i myndighetens operativa ledningsgrupp. Den operativa ledningsgruppen beslutar därefter om operativa insatser med stöd av underrättelsearbetet. Särskilt gäller att samverka direkt med de aktörer som berörs. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten ska inriktas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom denna typ av brottslighet. Nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk ska försvåras samt försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte att försvåra för fortsatt brottslighet för de kriminella grupperingarna, minska incitamentet för brottsligheten och motverka nyrekrytering till kriminella grupperingar. Inom ramen för regeringens myndighetsgemensamma satsning mot grov organiserad brottslighet har det i Västernorrland etablerats ett regionalt underrättelsecentra (RUC). Syftet är att förstärka och utveckla samverkan inom underrättelsearbetet med de samverkande myndigheterna som är knutna till RUC. På samma område har det avdelats en särskild nationell resurs för operativa insatser som kallas aktionsgrupper. Delar av sådan aktionsgrupp har etablerats även i Västernorrland liksom i Västerbotten. Både RUC och aktionsgruppen har det norra samverkansområdet, Nordsam, som består av de fyra nordligaste länen som primärt ansvarsområde men är samtidigt en nationell resurs. En väl utvecklad kriminalunderrättelsetjänst (KUT) finns i myndigheten. Den är uppbyggd enligt de riktlinjer som framgår av Polisens underrättelsemodell (PUM) och är en viktig del av den underrättelsestyrda operativa verksamheten. Polismyndigheten har även inom länskriminalavdelningen operativa resurser avdelade för spaning och utredning av grov organiserad brottslighet. En god samverkan med övriga avdelningar och närpolisområden är en framgångsfaktor i detta arbete. En särskild funktion för brottsoffer- och personsäkerhetsarbete har byggts upp. Ett väl utbyggt stöd och skydd till utsatta vittnen och målsäganden har stor betydelse för att få dem att medverka i rättsprocessen fullt ut. 23

24 7.4 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminella bana och göra insatser för dem. 12 Under 2011 påbörjas en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper på 12 orter i landet 13. Arbetet i de sociala insatsgrupperna syftar till att uppnå bättre samverkan mellan berörda aktörer, tidigare identifiering av ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil och till att hjälpa ungdomar som vill lämna kriminella nätverk genom insatser från olika instanser i samhället. Arbetet i insatsgrupperna ska vara individbaserat. Samtliga polismyndigheter ska arbeta aktivt för att samverkan, främst med socialtjänsten, förbättras på alla orter i landet. RPS och Riksåklagaren har i en gemensam framställan till regeringen begärt att 3 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska upphöra att gälla. Detta kommer innebära att polisen får möjlighet att vara förundersökningsledare i fler ärenden med misstänkta under 18 år. Polismyndigheterna ska därför vidta de åtgärder som krävs för att polismyndigheten ska kunna leda fler förundersökningar Unga lagöverträdare Under genomfördes för första gången en nationell ungdomssatsning 14 i syfte att förbättra både det brottsförebyggande arbetet och det utredande ungdomsarbetet. Satsningen har gett viktiga lärdomar och utgör en bra bas för polisens framtida ungdomsarbete. Av satsningen framgår att polismyndigheterna har svårigheter att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende utredningar där ungdomar är gärningspersoner. Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där ungdomar är gärningspersoner. De lagstadgade tidsfrister som finns ska hållas. Polismyndigheterna ska därför inventera sin ungdomsverksamhet och utveckla rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Det är viktigt att polismyndigheterna, i samtliga beslut som rör barn och unga, beaktar de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. Mål: Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas Myndighetens anpassning till de nationella målen De lagstadgade tidsfristerna avseende utredningar där ungdomar är gärningsmän eller målsäganden ska hållas. Polismyndigheten ska inventera sin ungdomsverksamhet och utveckla rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Målsättningen ska vara att förebygga 12 Ur Rikspolischefens inriktning 13 Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper m.m., dnr: Ju2011/1906/KRIM 14 Dnr: PoA /09 24

25 nyrekrytering till brottslighet bland annat genom tidig identifiering, avbryta kriminella beteenden och tillämpa ett utredningsförfarande som bidrar till snabb lagföring av ungdomar. För att lyckas ska aktivt samverkan ske med andra berörda aktörer i samhället, främst åklagarna och socialtjänsten. Särskilt viktigt är att inrikta arbetet mot försäljning av alkohol och droger till ungdomar för att på så sätt minska missbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. 7.5 Trafiken ska bli säkrare Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätt att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen. 16 Mål: Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska Myndighetens anpassning till de nationella målen Polismyndighetens arbetssätt ska fokusera på att vi är delaktiga i att uppnå de nationellt satta trafiksäkerhetsmålen med betydligt färre skadade och dödade i trafiken. Oaktat att kvantitativa målnivåer anges som utgångspunkt för kontroller och förväntad rapporteringsnivå är det av stor vikt att trafiksäkerhetsarbetet bedrivs planlagt med väl underbyggda beslutsunderlag. Detta tillsammans med en tydlig ledning och styrning bör leda till att kontrollerna genomförs på rätt tid och på rätt plats samt att vi i större utsträckning kan följa effekterna av insatserna, t.ex. färre påverkade i trafiken, en minskad medelhastighet på olycksdrabbade vägar, färre trafikolyckor och en ökad bältesanvändning.. Det finns samband mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken. Den information en polis kan få i samband med en kontroll av fordon och förare kan motivera att polisen med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. Samverkan med olika trafiksäkerhetsaktörer både inom och utom länet är betydelsefullt att det fortsätter. Polisen ska i samverkan med Trafikverket, Transportstyrelsen och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ta fram tillförlitliga analyser som ska ligga till grund för de insatser som kan förväntas ge störst effekt för trafiksäkerheten. Alla poliser i yttre tjänst ska medverka i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot farliga situationer/aggressiv körning samt 15 Ur Rikspolischefens inriktning 16 Vägverket (2008:31) Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet aktörssamverkan mot nya etappmål

26 kontroller av skyddsanordningsanvändning. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Särskilt fokus läggs på hastighetsöverträdelser mellan 6-9 km/t eftersom forskning visar att det sänker medelhastigheten och därmed bidrar till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Ertappade rattfyllerimisstänkta, oavsett alkohol- eller drogpåverkan, ska erbjudas samtal med beroendevården inom samverkansarbetet i Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). SMADIT ska finnas tillgängligt och fungera i varje närpolisområde/kommun. Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv beslutade av Europeiska unionens ministerråd och innebär ökade kontroller av yrkestrafiken de närmaste åren. Kontroller av farligt gods på väg ska ske enligt beslutat kvantitativt mål utifrån EG-direktiv. En förutsättning för detta är att polismyndigheterna säkerställer att tillräcklig kompetens finns. 1. Minsta antalet utförda alkoholutandningsprov ska i Västernorrland vara per år. 2. Minsta antalet förväntade hastighetsrapporterade bedöms för 2012 vara (exkl ATK). 3. Minsta antalet rapporterade för att inte ha använt bilbälte förväntas i Västernorrland vara per år. Effekten ska bli en bältesanvändning om minst 96 % i länets tätorter. 4. Kontroll av kör- och vilotider: Målnivån för 2012 är satt till kontrollerade arbetsdagar men kan komma att höjas till Tillsyner av farligt gods: Mål för 2012 är 280 tillsyner. 6. De särskilda nationella och internationella trafiksäkerhetsveckorna fortsätter med olika teman och ska planeras och genomföras även i Västernorrlands län. Varje sådan insats kommer med nationella planeringsdirektiv, för lokalt genomförande. 7.6 Narkotikan ska bekämpas Vi vet att narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt. 17 Det övergripande målet i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken är bl.a. ett samhälle fritt från narkotika. 18 Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas såväl nationellt som internationellt. 17 Ur Rikspolischefens inriktning 18 Prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken. 26

27 7.6.1 Narkotikabrott Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten, vilket har betydelse för satsningen mot narkotikabrott. Mål: Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott Myndighetens anpassning till de nationella målen Antalet uppdagade narkotikabrott har hög prioritet och bedömningen är att minst brott kan anmälas under året. Sambandet mellan narkotikamissbruk och tillgreppsbrott är uppenbart. Insatser mot narkotika bedöms även få effekter i minskat antal stöldbrott. Fler överlåtelsebrott ska uppdagas och anmälas. I första hand inriktas arbetet mot försäljning till ungdomar för att på så sätt minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. Andelen överlåtelsebrott i förhållande till totalt antal narkotikabrott i länet ska uppgå till minst 5,5 procent. 7.7 Brottsoffer- och personsäkerhetsarbete för en ökad trygghet Brottsofferarbete Ett väl fungerande brottsofferarbete inom Polisen är av stor vikt för att underlätta situationen för den brottsutsatte och för en effektiv brottsbekämpning. Polismyndigheterna ska med stöd av RPS följa upp resultaten från de nationella brottsofferundersökningar som genomförs. De åtgärder som vidtas utifrån dessa ska öka andelen brottsoffer som är nöjda med Polisens arbete. Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra relevanta aktörer i samhället och bör syfta till att ge information, stöd och skydd till brottsoffer. Förundersökningsledaren har en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får information till exempel gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Brottsoffersamordnare på lokal strategisk nivå ska finnas vid varje polismyndighet och dessa bör ha genomgått RPS utbildning i kvalificerad brottsofferkompetens. Polisen ska använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet, till exempel vid våldsbrott i nära relationer. Det ska även finnas väl utvecklade rutiner för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning i samband med detta. De skyddsåtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjer som finns Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom 27

28 rättsväsendet och andra företrädare för samhälleliga organisationer så som föreningar och företag, är ett allvarligt problem som hotar demokratin och rättssäkerheten. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer på ett strukturerat och professionellt sätt skydda hotade personer och egna medarbetare. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna. Mål: Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. 7.8 Myndighetens anpassning till de nationella målen Fler brottsoffer ska vara nöjda med Polisen och utgångsläget är som i riket, minst 70 procent. En större andel ärenden ska kunna överlämnas till en extern brottsofferstödjande organisation. Antalet riskbedömningar som görs vid våld i nära relation bedöms kunna öka. En viktig del av brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet är att fokusera på att försvåra och förhindra överträdelser av kontaktförbud. Utvecklingen av brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet ska fortsätta. Samarbete med alla berörda aktörer är viktigt. 7.9 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten och i många fall den enda kontakt som en enskild person har med Polisen. Uppfattningen om hur väl Polisen fungerar påverkas i hög grad av hur tillgängligheten, bemötandet och utförandet upplevs. Detta gäller till exempel vid kontakter med telefonväxel, ansökan om nytt pass eller då behov uppkommer att göra en polisanmälan. Den stora mängden serviceärenden ger också stor påverkan på den totala effektiviteten, vilket gör att potentialen för ökad verksamhetsnytta och bättre resursanvändande är mycket hög. Mål: Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisen service dvs. tillgänglighet, bemötande och utförande ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda Myndighetens anpassning till de nationella målen Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med vår service. Arbetet ska inriktas därefter. Satsningen på god yrkesetik ska vara en ledstjärna inom serviceområdet. En ökad och fullgod tillgänglighet enligt Handisams riktlinjer ska också beaktas. Utgångspunkten ska vara de nationella målen och den nationella servicestrategin. Minst 85 procent av servicemottagarna ska vara nöjda eller mycket nöjda med vår tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. När det är möjligt att göra ska lokala mätningar av väntetider i egna telefonsystem (växel och LKC) ske minst två gånger under året. Polismyndigheten ansvarar också för att uppdatera hemsidan med korrekt information om bland annat polisstationernas adresser och öppettider. 28

29 7.10 Rättssäker hantering av polisrättsärenden En viktig kontakt med allmänheten har Polisen i samband med handläggningen av polisrättsärenden 19. Handläggning och beslutsfattande i polisrättsliga ärenden avser myndighetsutövning mot enskilda. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan överklagas till domstol. Mål: - Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen ska också ordna sin verksamhet så att det blir möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. - För delgivningsuppdrag gäller att Polisen ska klara minst 85 procent av de uppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. 20 Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling (33 kap 6 Rättegångsbalken) Myndighetens anpassning till de nationella målen Utgångspunkten är de nationella riktlinjerna och målen. Vi ska öka förmågan att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättsäkert sätt. Vi ska också sträva mot att vara tydliga och öppna i informationen om innehåll och handläggningstider. Arbetet med att utföra stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen är av stor betydelse för att undvika att huvudförhandlingar i brottmål ställs in. Polisrättsärenden såsom tillstånd och pass m.m. är många gånger den enda kontakt allmänheten har med Polisen. Tillgänglighet, bemötande och utförande av dessa ärenden är därför av stor betydelse för allmänhetens bild av Polisen Riktlinjer för tillgänglighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, samordnar handikappolitiken i Sverige. Utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga ska fortskrida. Arbetet styrs av de mål och strategier för handikappolitiken som riksdagen slagit fast. En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, funktionsnedsättning till följd av psykiska besvär eller läs- och skrivsvårigheter. Tillgänglighetsarbetet är en ständigt fortgående process som måste genomsyra hela verksamheten. Det handlar om själva innehållet i verksamheten, om informationen och om lokalerna. Med en tydlig ansvarsfördelning och etablerade rutiner nås framgång i arbetet. Inom Polismyndigheten i Västernorrlands län är det närpolis- och avdelningscheferna som ansvarar för att planera och bevaka tillgängligheten inom de tre områdena, utveckla och förbättra mötet med människor med funktionshinder, tillse att identifierade brister åtgärdas enligt checklista Handisamplan och att i budgetarbetet varje år beakta eventuella nya behov och krav på åtgärder. 19 Med polisrättsärenden ska förstås uppgifter som avses i 2 5 polislagen (1984:387). 20 I dessa ska inte räknas in uppdrag som återkallats eller där den som ska delges flyttat från landet eller avlidit.

30 Handisam har tagit fram boken Riktlinjer för tillgänglighet - Riv hindren. Polismyndigheten har utifrån den tagit fram en tillgänglighetspolicy och identifierat vissa brister, vilka bör åtgärdas för att säkerställa en god tillgänglighet. För att få mer kompetens på tillgänglighetsområdet kan handboken hämtas via 30

31 Polismyndigheten i Västernorrlands län BUDGET 2012 VP 2012 / BILAGA 1 Totalt myndigheten INTÄKTER (tkr) 31 BUDGET 2010 BUDGET 2011 BUDGET 2012 FÖRÄND- RING I % Anslag % Passintäkter % Delgivningsintäkter % Övriga intäkter % SUMMA INTÄKTER % KOSTNADER (tkr) Löner polispersonal % Övertidstillägg polispersonal % Löner civilanställda % Övertidstillägg civilanställda % Arvoden/kostnadsersättningar % Arvoden och ers till arvodesanst. pers % Avgifter enligt lag och avtal % Pensionskostnader % Sjuk och hälsovård % Kurs och konferenskostnader % Övriga personalkostnader % SUMMA PERSONALKOSTNADER % Lokalhyror inkl el % Övriga lokalkostnader inkl städ % SUMMA LOKALKOSTNADER % Fordon % Reparation o underhåll av inventarier % Resor, hotell och information % Varor % Data- och telekommunikation % Hyra användarutrustning PVIT % Hyra eller leasing % Övriga tjänster % Finansiella kostnader % Avskrivningar % SUMMA ÖVRIGA KOSTNADER % SUMMA KOSTNADER % SUMMA INTÄKTER - KOSTNADER

32 Mål för verksamheten 2012 VP 2012 / BILAGA 2 Våld i offentlig miljö Misshandel utomhus (exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år) 1. Våld i offentlig miljö ska minska. Utöver en bedömning av hur det brottsförebyggande arbetet fungerar kommer antalet anmälda brott avseende misshandel utomhus att följas upp som en av flera indikatorer för målområdet. Polismyndigheten i Västernorrlands län använder som en indikator för hela länet ett maximalt antal anmälda brott för att följa utvecklingen och sträva efter en brottsminskning. Målnivå Målnivå Enhet Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska uppgå till minst 30,5 procent till utgången av Målnivån är satt utifrån vad som framgår av Polisens preliminära planeringsförutsättningar Målnivå Målnivå Enhet Länskriminalavdelningen 30,5 % 27 % 11 % 8 % 16 % 29 % Länstrafikavdelningen 30,5 % 27 % - 67 % 75 % 50 % Sundsvalls närpolisområde 30,5 % 27 % 19 % 21 % 22 % 20 % Ånge närpolisområde 30,5 % 27 % 38 % 40 % 29 % 24 % Timrå närpolisområde 30,5 % 27 % 33 % 31 % 45 % 18 % Härnösands närpolisområde 30,5 % 27 % 27 % 19 % 16 % 22 % Kramfors närpolisområde 30,5 % 27 % 18 % 21 % 17 % 11 % Sollefteå närpolisområde 30,5 % 27 % 19 % 25 % 25 % 36 % Örnsköldsviks närpolisområde 30,5 % 27 % 19 % 28 % 17 % 26 % Polismyndigheten totalt 30,5 % 27 % 20 % 22 % 21 % 22 % 32

33 Krogtillsyner 3. Antalet krogtillsyner ska öka. Sambandet mellan alkoholutskänkning och våld i offentlig miljö är sedan länge känt, bland annat från forskning. Från och med 2011 är en av indikatorerna antal egna genomförda krogstillsyner och antal som sker i samverkan med kommunernas alkoholhandläggare. Målnivå 2012 Målnivå Polisens egna tillsyner Tillsyner extern samverkan Polisens egna tillsyner Tillsyner extern samverkan Samverkanskntrl 2010 totalt 2009 totalt Egna Enhet kntrl Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt Inbrottsstölder 4. Fler inbrottsstölder ska klaras upp, Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 6,3 procent till utgången av Målnivån är satt utifrån vad som framgår av Polisens preliminära planeringsförutsättningar Enhet Målnivå Målnivå Länskriminalavdelningen 6,3 % - 8,3 % 29 % 100 % 17 % Länstrafikavdelningen 6,3 % 6 % 100 % 17 % 0 % 67 % Sundsvalls närpolisområde 6,3 % 6 % 4,1 % 5 % 6 % 8 % Ånge närpolisområde 6,3 % 6 % 2,0 % 3 % 2 % 4 % Timrå närpolisområde 6,3 % 6 % 3,4 % 6 % 2 % 7 % Härnösands närpolisområde 6,3 % 6 % 11,7 % 7 % 7 % 8 % Kramfors närpolisområde 6,3 % 6 % 6,9 % 7 % 5 % 5 % Sollefteå närpolisområde 6,3 % 6 % 6,0 % 6 % 6 % 4 % Örnsköldsviks närpolisområde 6,3 % 6 % 5,7 % 3 % 5 % 10 % Polismyndigheten totalt 6,3 % 6 % 5,1 % 5 % 5 % 7 %

34 Brott i nära relation 5.A. Fler brott begångna i nära relation ska klaras upp och fler gärningsmän ska lagföras. Antalet ärenden redovisade till åklagare beträffande brott i nära relation ska till utgången av 2012 antalsmässigt uppgå till minst 210 stycken. Målnivån är satt utifrån nationellt uppdrag att vår myndighet ska redovisa 26,9 % av inkomna ärenden till åklagare och att vi under vart och ett av de två senaste åren registrerat ca 800 ärenden per år. Målnivå Målnivå Enhet Länskriminalavdelningen Länstrafikavdelningen Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt B. Fler brott begångna i nära relation ska klaras upp och fler gärningsmän ska lagföras. Andelen ärenden redovisade till åklagare, av inkomna, beträffande brott i nära relation ska till utgången av 2012 uppgå till minst 26,9 procent. Målnivån är satt utifrån vad som framgår av Polisens preliminära planeringsförutsättningar Målnivå Målnivå Enhet Länskriminalavdelningen 26,9 % - 22 % 10% 18 % 25 % Länstrafikavdelningen % 0 % - Sundsvalls närpolisområde 26,9 % - 27 % 32 % 35 % 28 % Ånge närpolisområde 26,9 % - 30 % 32 % 30 % 14 % Timrå närpolisområde 26,9 % - 22 % 21 % 10 % 31 % Härnösands närpolisområde 26,9 % - 31 % 29 % 18 % 12 % Kramfors närpolisområde 26,9 % - 22 % 17 % 24 % 26 % Sollefteå närpolisområde 26,9 % - 43 % 20% 27 % 18 % Örnsköldsviks närpolisområde 26,9 % - 15 % 21 % 27 % 23 % Polismyndigheten totalt 26,9 % - 24,7 % 22,4 % 24,3 % 23,8 % 34

35 Narkotikabrott 6. Fler överlåtelsebrott ska uppdagas och anmälas. I första hand inriktas arbetet mot försäljning till ungdomar för att på så sätt minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. Andelen överlåtelsebrott i förhållande till totalt antal narkotikabrott i länet ska uppgå till minst 5,5 procent. Mål och uppföljning baseras på antal brott i inkomna narkotikabrottsärenden per enhet. Målnivå Målnivå Enhet Länskriminalavdelningen Länstrafikavdelningen Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt Antalet uppdagade narkotikabrott har hög prioritet. Sambandet mellan narkotikamissbruk och tillgreppsbrott är uppenbart. Insatser mot narkotika bedöms även få effekter i minskat antal stöldbrott. Antal brott hämtas från inkomna ärenden per enhet för samtliga narkotikabrottskoder. Målnivå Målnivå Enhet Länskriminalavdelningen Länstrafikavdelningen Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt

36 Redovisade ärenden till åklagare 8. Totala antalet till åklagare redovisade K-ärenden och PUST-ärenden ska öka. Målnivåerna är satta utifrån ett för länet förbättrat resultat jämfört med helåret Enhet Målnivå Målnivå Länskriminalavdelningen Länstrafikavdelningen LKC (vb/jful) Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt Trafiksäkerhetsarbete 9. Minsta antalet utförda alkoholutandningsprov ska i Västernorrland vara per år. Målnivån är satt utifrån vad som framgår av Polisens preliminära planeringsförutsättningar Enhet Målnivå 2012 Målnivå Länskriminalavdelningen Länstrafikavdelningen Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt

37 10. Vid hastighetsöverträdelse ska detta rapporteras. Toleransgränsen om 6 km/h över gällande hastighet är den måttstock som ska tillämpas i större utsträckning. Effekten av övervakning och rapportering ska bli en sänkt medelhastighet. Enhet Målnivå Målnivå Länskriminalavdelningen Länstrafikavdelningen Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt Den som inte använder bilbälte ska rapporteras. Minsta antalet rapporterade för att inte ha använt bilbälte förväntas i Västernorrland vara per år. Effekten ska bli en bältesanvändning om minst 96 % i länets tätorter. NTF:s bältesmätningar i kommunerna ska användas som jämförelse. Enhet Målnivå 2012 Målnivå Länskriminalavdelningen Länstrafikavdelningen Sundsvalls närpolisområde Ånge närpolisområde Timrå närpolisområde Härnösands närpolisområde Kramfors närpolisområde Sollefteå närpolisområde Örnsköldsviks närpolisområde Polismyndigheten totalt Deltagande i nationella och internationella trafiksäkerhetsveckor Polismyndighetens närpolisområden och länstrafikavdelningen ska enligt övergripande direktiv från RPS planera, delta i och återrapportera de särskilt fastställda gemensamma internationella insatserna under Notera särskilt att trafiknykterhetens dag flyttats från september till maj. Februari (V 7) Yrkestrafik (länstrafikavd) Mars (V 11) Säkerhetsbälte, hjälm April (V 16) Hastighet Maj 9 (V19) Trafiknykterhetens dag

38 Juni 4-10 (V 23) Alkohol och droger Juli (V 30) Yrkestrafik, buss (länstrafikavd) Augusti (V 34) Hastighet September (V 37) Säkerhetsbälte, hjälm Oktober 8-14 (V 41) Yrkestrafik (länstrafikavd) December (V 50) Alkohol och droger 13. Mål för trafiksäkerhetsarbete inom länstrafikavdelningens ansvarsområde 2012 Kontroll av kör- och vilotider: Målnivån har fastställts till kontroll av minst arbetsdagar, under förutsättning att nivån på antalet kontrollerade arbetsdagar ligger kvar på 3 %. Om nytt beslut fattas inom EU om höjning till 4 % ska antalet kontroller av arbetsdagar minst vara Tillsyner av farligt gods: Mål för 2012 är 280 kontroller, samma som för år 2010 och PRIORITERADE BROTTSFÖREBYGGANDE METODER Hotspots Fler brottsfrekventa geografiska områden (hotspots) ska kartläggas och dokumenteras i de lokala problembilderna. Det är från den kriminologiska forskningen beskrivet som en bra och viktig metod för att angripa brottsligheten. Kronobergsmodellen Kronobergsmodellen ska användas för att motverka ordningsproblem, fylleri och kriminalitet bland ungdomar. Antal direktförverkanden i varje närpolisområde ska kunna följas upp löpande under året. Grannsamverkan Grannsamverkan är en metod som kan motverka uppkomsten av inbrottsstölder. Närpolisområde ska under verksamhetsåret verka för att det startas upp fler grannsamverkansgrupper. Kopplingen mellan kartläggningen av hotspots, antal anmälda inbrottsstölder och en fungerande grannsamverkan mot brott kommer att följas upp. Ungdomsbrott/Ungdomssatsning De tidsfrister som gäller för utredning av ungdomsbrottsärenden ska hållas och månadsvis fortsatt följas upp. Personsäkerhetsarbetet som bedrivs ska också ha en koppling till ungdomssatsningen. Satsning mot livsstilskriminella Under genomförs en nationell satsning med inriktning mot livsstilskriminella. Åtgärder ska vidtas mot de livsstilskriminella vars brottslighet drabbar många människor i vardagen. Den trygghetsskapande effekten av ett framgångsrikt arbete mot livsstilskriminella bedöms vara betydande. Åtgärder mot denna grupp av kriminella förväntas minska brottsligheten och leda till väsentligt bättre resultat för Polismyndigheten. 38

39 Mål/indikatorer inom HR-området Den totala sjukfrånvaron ska minska. Målnivå Målnivå Enhet Polismyndigheten totalt 2,5 % 2,7 % 2,7 % 3,5 % 3,04 % 3,64 % Den totala frisknärvaron ska öka. Målnivå Målnivå Enhet Polismyndigheten totalt 63 % 63 % 61 % 57 % 59 % 59 % Vid chefstillsättningar ska jämn könsfördelning eftersträvas. Andelen kvinnor i ledningskompetens ska öka. Målnivå Målnivå Enhet Polismyndigheten totalt 16,5 % 16,5 % 15 % 15 % 14,5 % 13 % Mål för service och polisrättsärenden 17. Antalet personer och andra parter som är nöjda med Polisens service, tillgänglighet, bemötande och handläggning av polisrättsärenden ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. 18. Polisen ska sträva mot att inom en tidsram på två veckor klara minst 85 procent av de delgivningsuppdrag som inte behöver redovisas. 19. Minst 90 procent av telefonsamtal till växeln ska besvaras inom 60 sekunder 20. Minst 90 procent av telefonsamtalen till länskommunikationscentralen (LKC) med högsta prioritet, t.ex. från SOS Alarm, ska besvaras inom 15 sekunder. 21. LKC ska besvara övriga samtal inom högst 3 minuter. 22. Minst en polisstation som hanterar passansökningar ska ha utökade öppettider minst en kväll (efter kl. 18:00) per vecka. 23. Handläggningstiderna för en normal passansökan ska inte överstiga en vecka. 39

40 40 VP 2012 / BILAGA 3