Verksamhetsplan 2013

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplanering för Polismyndigheten i Jämtlands län med utgångspunkt från Polisens prel. planeringsförutsättningar

2 INNEHÅLL 1 Länspolismästaren har ordet Verksamhetens inriktning Polisen ska minska sligheten och öka tryggheten Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens värdegrund Uppföljning är en viktig del av styrningen Effektivitet och produktivitet Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Andra utgångspunkter att beakta Intern styrning och kontroll Ekonomi Kompetensförsörjning Chefs- och medarbetarskap Arbetsgivarpolitik Kompetensutveckling Tillvaratagande av internationella erfarenheter Nationella mål för sbekämpningen Våldet ska minska Fler mängd ska klaras upp Organiserad slighet ska bekämpas Ungdomars slighet ska vara i fokus Trafiken ska bli säkrare Narkotikan ska bekämpas Brottsofferarbete för en ökad trygghet Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Rättssäker hantering av polisärenden Polisens it-baserade verksamhetsstöd...44 Polismyndigheten i Jämtlands län Verksamhetsplan 2013 Originaldokument AA /13 Färdigställd: Omslag: Alexandra Hägglund. Foto: Lars Hedelin 8 Övrigt - Breddad samverkan...45 De blå ingresser som återfinns under rubrikerna är alla hämtade ur motsvarande rubrikpunkt i Polisens prel. planeringsförutsättningar

3 Du och jag, vi tillsammans som medarbetare i en samhällsviktig verksamhet, måste oavbrutet vårda vårt uppdrag med värdegrunderna i fokus. 1 Vårt arbete gör skillnad INLEDNING - LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET Länspolismästaren har ordet Året som gått och året som kommer Ett nytt år med nya utmaningar, där verksamhetsplanen anger våra mål och prioriteringar! Vår verksamhetsplan för 2013 Verksamhetsplanen är fylld av vägval, mål, prioriteringar! Mycket är prioriterat, men jag vill ändå lyfta vikten av att vi förhindrar ungdomar att dras in i kriminalitet och drogmissbruk. Vi måste stoppa rekryteringen till den kriminella världen. Vi lämnar ett år bakom oss, där vi lyckats arbeta tillbaka våldet i offentlig miljö. Vi lämnar även ett år bakom oss där samhällets synpunkter på vårt resultat har varit kritiska. Vårt resultat, och till viss del vår verksamhet, har inte bara granskats utan även kraftig ifrågasatts. Vårt uppdrag är oförändrat Svensk Polis närmar sig en omfattande strukturförändring i och med att polismyndigheterna vid 2015 faller in i en myndighet. Tiden fram till dess är viktig då vi samtidigt har i uppdrag att väsentligt förbättra verksamhetsresultatet. Vi ska fortsätta vårt enträgna arbete med att öka tryggheten och minska sligheten. I detta ligger att öka både personuppklarningen och lagföringen. Vi ska vara aktiva med att söka samverkan, inte bara med de andra aktörerna i rättskedjan, utan hela samhället! Polisens verksamhet är ett av flera grundfundament i ett modernt och demokratiskt samhälle. Vi står för rättsäkerhet och våra värdegrunder sammanfattar detta tydligt! Engagerade Effektiva Tillgängliga Vårt arbete är viktigt Vi har en komplex verksamhet och det är därför inte helt enkel att prioritera bland alla ansvarsområden. Allt är en del i en helhet. Vi bedriver en viktig verksamhet, där vi alla är med och bidrar, och det är, i just det faktumet, som våra utvecklingsmöjligheter finns. Just Du, där du dagligen verkar, besitter en kompetens som är avgörande för att förändra och utveckla i vardagen. Jag hoppas att vi detta år, med en kombination av bra ledarskap, bra medarbetarskap och vår yrkesstolthet fortsätter att gemensamt utveckla vår verksamhet. Vårt arbete ska även skapa trygghet för de människor som söker fristad i Sverige, på flykt från förtryck och krig. Vårt län ökar mottagningen av asylsökande, vilket ställer större krav än tidigare på vårt samarbete med andra aktörer för att skapa trygghet. Vårt omhändertagande av soffren är viktig, att ge stöd och trygghet till de människor som drabbas hårt på olika sätt. Det sförebyggande arbete ska utvecklas än mer under Under förra året blev Grannsamverkan ett synnerligen gott exempel på sförebyggande arbete! För att veta om det vi planerar och utför ger en förväntad effekt behöver arbetet följas upp. Uppföljning kan uppfattas som enbart kontroll men vi får aldrig tappa bort att det även är en signal till de som utför arbetet att det som görs är viktigt och angeläget, ett sätt att synliggöra detta. Uppföljningen visar även vad som fungerar bra och mindre bra och ger oss därför värdefull information för att genomföra förbättringar. Därför behöver uppföljning bli ett naturligt inslag i vår dagliga verksamhet. Ja, listan över det som är viktigt kan göras lång! Sammantaget kräver detta ett ansvarstagande och delaktighet av alla anställda i myndigheten! Vi måste våga ifrågasätta hur vi löser våra uppgifter, att jobba smartare, ifrågasätta processer, komma med kreativa lösningar! Med årets verksamhetsplan och en öppen dialog hoppas jag vi tillsammans gör skillnad och bidrar till ett tryggare samhälle med vikande slighet! Vi har ett förtroende från medborgarna som vi med stolthet ska fortsätta vårda och utveckla! Stortorget, Östersund. Foto: Lars Hedelin Vår inställning, vårt förhållningssätt till vårt uppdrag är avgörande! Länspolismästare Stephen Jerand 4 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

4 VERKSAMHETENS INRIKTNING 2 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska slig- heten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. 1 Polisens prel.planeringsförutsättningar Polisen ska minska sligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska sligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre ska begås Polisen ska genom planlagt sförebyggande arbete bidra till att färre begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det finns tillgängligt. Fler ska klaras upp Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler klaras upp. Den sutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Människor ska känna sig trygga Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Polisens hemsida ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och öka Polisens tillgänglighet. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska utveckla sin närvaro i sociala medier. Förtroendet ska vårdas och stärkas Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar bildas. Utifrån den kunskapen kan Polisen förbättra sin kommunikation. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. Vi ska bli synligare Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Storsjöyran, Östersund 2012 Foto: Maria Stigenius 1 polislagen (1984:387) 6 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

5 VERKSAMHETENS INRIKTNING 2.2 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bl a att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydlig. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Detta är en grund för Polisens legitimitet i samhället. Polisens arbete för likabehandling ska vara integrerat i verksamheten. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Det är viktigt att Polisen noggrant följer rättsutvecklingen och strävar efter en rättstillämpning som tillgodoser intresset av likabehandling. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. Polisen har en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hantering av brister i bemötande, attityder och beteenden. 2.4 Uppföljning är en viktig del av styrningen Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamheten framåt krävs bl a kunskap om tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Inspektionsverksamheten ska utgöra en del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer inklusive individnivå i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Tidredovisningen ska utgöra ett av underlagen för att kunna leda och styra Polisens verksamhet, såväl centralt som lokalt. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet m fl. 2.3 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska sligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade - med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva - för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga - för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisen har ett omfattande uppdrag som framgår av lagar och förordningar. Uppdraget ska genomföras med beaktande av verksamhetskraven effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel. Självutvärderingen i bilaga 8 ger underlag för att identifiera risker och därmed göra riskanalys även av de delar av verksamheten som inte målsätts i planeringsförutsättningarna men som är en viktig del av uppdraget. Riskanalyserna ska ingå som en naturlig del i planerings- och uppföljningsprocessen. Länskommunikationscentralen Polishuset Östersund. Foto: Lars Hedelin Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. RPS kommer även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga sområden och skategorier. Dessutom följs de kvantitativa målen i planeringsförutsättningarna upp, liksom antalet genomförda alkoholutandningsprov. Även mängdskategorierna kommer att följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verksamhetsuppföljningssystemet VUP. Informationen i VUP kompletteras av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda smisstankar. Beskrivning av RPS planering för uppföljning se bilaga 1, Uppföljning 2013, Polisens planeringsförutsättningar VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

6 VERKSAMHETENS INRIKTNING VERKSAMHETENS INRIKTNING 2.5 Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att man gör rätt saker på rätt sätt, samt att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. I en verksamhet med god resultatkultur, skapar chefer förutsättningar för dialog, delaktighet och återkoppling samt synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. För Polisen innebär det att vi ska fullfölja vårt uppdrag och att verksamheten ska bedrivas med en hög kvalitet och produktivitet. 2 För att skapa förutsättningar för en hög kvalitet och produktivitet ska verksamheten bedrivas på ett rättssäkert sätt och i enlighet med beslutade metoder och strategier. Uppföljningen ska utgöra underlag för ett löpande förbättringsarbete och styrning av verksamheten. Vi ska nyttja it-stöden och den samlade kompetensen på bästa sätt, samtidigt som vi ska bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens resurser har ökat de senaste åren vilket ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Förhållandet mellan produktionen och resursinsatsen (produktiviteten) är tillsammans med kvaliteten i verksamheten viktiga faktorer för bedömningen om Polisens verksamhet är effektiv. 2.6 Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Rikskriminalpolisen ansvarar för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad slighet och organiserad serieslighet i Sverige. Detta görs utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna. När lägesbilden är beslutad i Polisens nationella strategiska ledningsgrupp ger Rikskriminalpolisen ut det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk Polis. Utvecklad samverkan i rättskedjan Det är av stor vikt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och övriga myndigheter i rättskedjan. RPS och Åklagarmyndigheten träffade därför i mars 2011 en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Ett centralt samverkansfora har inrättats i syfte att ge rikspolischefen och riksåklagaren ett gemensamt underlag för den strategiska inriktningen av sbekämpningen i landet. Även företrädare för Domstolsverket och lokala tingsrätter bjuds in när så är lämpligt. För att samordna den sbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samverkansforum där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sammanträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala sbekämpningen, hur sbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur sbekämpningen ska inriktas. Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det sbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet och andra företrädare för samhälleliga organisationer så som föreningar och företag, är ett allvarligt problem som hotar demokratin och rättssäkerheten. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna. Polisen ska delta i samarbetet inom EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Detta ska främst ske genom deltagande i gränskontrolloperationer vid Schengenområdets yttre gränser och genom deltagande i gemensamma verkställighetsresor ( Joint Return Operations ). Polisens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda ska vara densamma oavsett om ett har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Det finns möjligheter för utbyte av information och underrättelser samt för operativt samarbete genom Europol och Schengen inom EU samt Interpol och sambandsmännen runt om i världen. Polismyndigheterna ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polisverksamhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Polismyndigheterna ska också använda sig av EU:s finansieringsprogram för att i samarbete med andra länder utveckla polisverksamheten eller för att genomföra operativa åtgärder i så kallade gemensamma utredningsgrupper. Polisen ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Enligt Sveriges politik för global utveckling har Polisen också ett uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i tredje land inom ramen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt man avser delta i det internationella utvecklingssamarbetet. Polisen ska arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor till internationella uppdrag. Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta delar av verksamheten. Kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att inom hela organisationen höja förmågan att fullt ut använda de internationella samarbetsformer som finns och utvecklas. Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, dels om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder sättas in i form av bl a utbildning och övning. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. 2.7 Andra utgångspunkter att beakta Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, d v s bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. Internationell verksamhet Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. Sverige medverkar i polissamarbetet i Europeiska unionen (EU) och ska uppfattas som en av dess ledande medlemsstater. Polisens arbete ska bidra till att Sverige följer de internationella åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Det innebär bl a att svensk Polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att sligheten minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i andra länder. 2 Produktivitet är generellt ett mått på hur mycket som produceras för en given resursmängd eller under en viss tid. Inom Polisen används produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet, dvs. förhållandet mellan prestationer och arbetad tid. Samverkansövning vid Badhusparken, Östersund Foto: Lars Hedelin 10 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

7 VERKSAMHETENS INRIKTNING INTERN STYRNING OCH KONTROLL Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, vilka för Polisen är bl a resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i våra fastigheter. För att minska användningen av fossila bränslen ska polismyndigheterna m fl arbeta för att: öka antalet resfria möten öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel minska andelen resor med bil och flyg, särskilt flygresor kortare än 50 mil, minska elförbrukningen minska utsläppen av fossil koldioxid från tjänstefordon öka användandet av video- och telefonkonferenser. RPS kommer med närmare anvisningar om hur arbetet ska återrapporteras. Denna uppgift förutsätter medverkan från polismyndigheterna och arbetet infaller under januari februari. Systematiskt arbetsmiljöarbete Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv är en obligatorisk del inför beslut om förändringar av organisation, arbetsmetoder, utrustning och teknik. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg och insatser för att minska arbetsrelaterad ohälsa ska prioriteras. Rehabiliteringsinsatser ska initieras tidigt och samverkan mellan myndigheterna ska utvecklas i syfte att tillvarata den enskilde individens arbetsförmåga. Polisen ska ha en arbetsmiljö som är fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Handledning och psykosocialt stöd finns och är en naturlig del av den ordinarie löpande verksamheten. Verksamhetsskydd Polisens verksamhetsskydd ska vara riskbaserat och anpassat efter verksamhetens behov. Med riskbaserat menas att verksamhetsskyddsarbetet utgår från att riskanalyser genomförs i syfte att sätta in rätt säkerhetsåtgärder. Polisens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete. Skydd av medarbetare ska stödja arbetsmiljöarbetet med förebyggande skyddsåtgärder och i förekommande fall även direkta stödjande satsningar vid inträffade hot, angrepp och andra incidenter. Information ska skyddas i syfte att uppnå konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Polisens egendom utgör en avsevärd del av statens tillgångar och ska hanteras säkert så att den finns på plats och fungerar när den behövs. Lokalerna ska vara utformade så att de skyddar och stödjer verksamheten. RPS kommer under planeringsperiodens början att utveckla och införa en kontinuitetsprocess inom RPS. Tillsammans med polismyndigheterna m fl kommer RPS senare under planeringsperioden att utveckla en enhetlig kontinuitetsplaneringsprocess för Polisen. Under planeringsperioden kommer även ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) att införas 3. Det är viktigt att polismyndigheterna m.fl bidrar i arbetet med att öka den nationella samordningen av Polisens verksamhetsskydd. En nationell strategi för Polisens verksamhetsskydd ska tas fram och polismyndigheternas deltagande i det arbetet genomförs med hjälp av samordningsgruppen för Polisens verksamhetsskydd. Under planeringsperioden kommer policy, riktlinjer, handböcker och andra dokument som finns för verksamhetsskyddet att revideras och nya kommer att tillkomma. Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till centrala gränskontrollenheten. Inom REVA-projektet har 4 Polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Arbetsmetodiken kommer att införas successivt vid polismyndigheterna fram till och med Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. Det är viktigt att polismyndigheterna kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. Polismyndigheterna ska även planera för att kunna delta i Frontex gränskontrolloperationer. Intern styrning och kontroll 3Den interna styrningen och kontrollen ska ingå som en del i myndighetens verksamhetsstyrning och uppföljning. mål ska utgöra grunden för styrningen av verksamheten. Processen med intern styrning och kontroll ska vara en löpande process där nytta dras av tidigare erfarenheter. Arbetet med identifiering av risker i verksamheten bygger på aktuell kunskap om vad som inte fungerat bra under det gångna året. Rikspolischefen gör bedömningen av den interna styrningen och kontrollen för hela Polisen i årsredovisningen. Respektive myndighetschefs bedömning av sitt ansvarsområde utgör en grund för den bedömning som görs av rikspolischefen Polisens prel. planeringsförutsättningar Syftet med intern styrning och kontroll, med självutvärdering som första moment, är att den ska ge länspolismästaren det underlag som behövs för att kunna bedöma riskerna i verksamheten. Begreppet risk vad avser intern styrning och kontroll är en aktivitet eller händelse som negativt påverkar möjligheterna att genomföra uppdraget/ nå målen. I den mån endast delar av verksamheten gås igenom och risker inte uppmärksammas kommer viktiga underlag för prioriteringar av verksamheten att saknas. Den interna styrningen och kontrollen är ett ramverk för hela verksamheten. Verksamhetsplaneringen startar med självutvärderingen, som anpassats till egna förhållanden med egna riskområden samt föregående periods risker, om dessa fortfarande är aktuella. Självutvärdering genomförs vid varje enhet under ledning av enhets/närpolischefer. En rapportering kommer att begäras in av Rikspolisstyrelsen i september där länspolismästaren redovisar sin bedömning av om det finns väsentliga risker inom verksamheten eller inte. En bedömning av sannolikhet och konsekvens görs för de risker som framkommit med hjälp av självutvärderingen. Det är särskilt viktigt att hitta och prioritera väsentliga/ verksamhetskritiska risker som bör återfinnas i verksamhetsplanen, om de inte behöver åtgärdas snarast. Kontrollåtgärder från föregående planeringsperiod värderas och prioriteras i verksamhetsplanen. Riskanalyserna ska genomföras varje år och ligga till grund för den plan för kontrollåtgärder som ska lämnas till Rikspolisstyrelsen varje år inför avrapporteringen i Polisens årsredovisning. Planen görs med föregående års plan för kontrollåtgärder som grund. Självutvärdering genomförs som underlag för riskanalysen. Den interna styrningen och kontrollen rapporteras till RPS med ett missiv som beskriver hur polismyndigheten under året arbetat med den interna styrningen och kontrollen, samt med en plan för kontrollåtgärder. Missivet innefattar även länspolismästarens bedömning av hur den interna styrningen och kontrollen har genomförts vid polismyndigheten. Här ska även de verksamhetskritiska riskerna kommenteras. De risker som värderats som så allvarliga att de behöver åtgärdas för att hamna på acceptabel nivå ska hanteras med någon form av kontrollåtgärder av den som är ansvarig för den specifika risken. Kontrollåtgärderna kan vara såväl indirekta som av mer konkret karaktär. Kontrollåtgärderna kan vara endera förebyggande eller bestå av efterhandskontroller. 3 I enlighet med standarden SS ISO Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete 12 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

8 EKONOMI KOMPETENSFÖRSÖRJNING 4 Ekonomi 5 Kompetensförsörjning All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt och inom ramen för tillgängliga medel. Det är respektive myndighets ledning som ansvarar för att myndigheten hushållar väl med statens medel. Alla möjligheter till att effektivsera verksamheten ska prövas och genomföras. Polisens prel. planeringsförutsättningar Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen. Den är en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning och bidrar därmed till att resultat och utveckling står i fokus. De kommande fem åren kommer Polisens kompetensförsörjning att inriktas mot tre prioriterade områden: Förbättrade verksamhetsresultat Ökad synlighet och tillgänglighet Ökad flexibilitet och kvalitet i verksamheten Polisens prel. planeringsförutsättningar Under år 2013 har polismyndigheten preliminärt ett anslag på 209,5 miljoner - en uppräkning av ramen med 0,46 procent har skett sedan Enligt fördelningsplanen har myndigheten tilldelats elva aspiranter vilket ger ett preliminärt anslag, inklusive tilldelning för aspiranter, på 211,3 miljoner. Aspiranterna är från och med 1 januari 2013 anställda vid RPS under den femte termin och placerade på polismyndigheterna. Under budgetåret kommer myndigheten att tilldelas ett schablonbelopp på kr per aspirant. Under året kommer delar av budgeten successivt att läggas ut på avdelnings-och enhetsnivå. Syftet är att ge cheferna ytterligare ett verktyg för att inom ramen av uppdraget kunna leda och styra enhetens verksamhet. Myndigheten ska ha en ekonomi i balans. Den ska följas upp löpande i den strategiska ledningsgruppen där även anpassningsåtgärder kopplade till fördelningsmodellen ska identifieras. mål: Polismyndigheten ska ha en budget i balans. Myndigheten ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet och hushålla med resurserna. Under 2013 ska budgeten successivt läggas ut på avdelning- och enhetsnivå. Ny, förutsägbar medelsfördelning Utgångspunkt för medelsfördelningen för 2013 är tilldelningen för Ramen har räknats upp med 0,46 procent. Aspiranterna är från och med 1 januari 2013 anställda vid RPS under den femte terminen och placerade på polismyndigheterna RPS har med biträde av polismyndigheterna utvecklat en ny, förutsebar och transparent metod för medelsfördelningen. Metoden är i huvudsak baserad på respektive myndighets belastning och problembild. Utgångspunkten för den nya fördelningsmetoden är att polismyndigheterna över tid ska få likartade förusättningar att bedriva verksamheten. Övergången till den nya fördelningsmetoden kommer att innebära att flertalet myndigheter måste anpassas till en annan nivå när det gäller resurser. Anpassningen ska i första hand ske genom aspirantfördelning och naturliga avgångar. Omfördelningen kommer att ske genom att de myndigheter som ska öka kommer att tillföras fler aspiranter än de beräknade avgångarna. Polisens prel. planeringsförutsättningar Bakgrund, myndighetens komptensförsörjning Under 2011 och 2012 har kompetensförsörjningsprocessen implementerats som arbetsmetod för analys och planering av aktiviteter inom kompetensförsörjningsområdet. Myndigheten kommer under de kommande fem åren inrikta kompetens mot Polisens tre prioriterade områden; förbättrade verksamhetsresultat, ökad synlighet och tillgänglighet, ökad flexibilitet och kvalitet i verksamheten. För att säkerställa att kompetensförsörjningsprocessen bidrar till verksamhetens måluppfyllelse, och verksamhets- och resultatutveckling behöver förutsättningarna för analys av verksamhetsresultaten kopplade till kompetensförsörjningsbehov utvecklas. Vidare behöver kopplingen till den ekonomiska planeringen utvecklas. Myndigheten kommer av den anledningen att under 2013 synkronisera kompetensförsörjningsprocessen med verksamhetsplanerings- och budgetprocesserna. Myndigheten har under flera år följt Polisens satsning på utveckling av befintliga chefer i de tre ledarskapsnivåerna strategiskt, indirekt och direkt ledarskap. Med syfte att säkra även den framtida kompetensen till chefstjänster kommer myndigheten att undersöka behovet av att starta ett chefsförsörjningsprogram för chefer på direkt nivå. 5.1 Chefs- och medarbetarskap Verksamhetsutveckling och goda resultat förutsätter ett bra samspel mellan chefer och medarbetare. Det är med förståelse för varandras roller och med delaktighet som vi skapar motivation för uppdraget. Cheferna ska tydliggöra Polisens uppdrag och mål samt koppla detta till uppföljning och utveckling av både verksamhet och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för sitt bidrag till verksamheten och medverkar till att Polisen genomför uppdraget professionellt. För att utveckla ett bra samspel mellan chefer och medarbetare ska myndigheten under 2013 utveckla forum för möte mellan chefer och medarbetare. Detta innebär att både utveckla befintliga forum såsom arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal, såväl som att utveckla nya forum såsom medarbetardagar. Medarbetardagarna syftar till att kommunicera verksamhetsmål och tydliggöra varje medarbetares betydelse och bidrag till resultatutvecklingen, samt verksamhetens utmaningar och utvecklingsinsatser. För att säkerställa kommunikationen mellan chefer och medarbetare med avseende på Polisens uppdrag, mål, uppföljning och utveckling ska Polisens metod för resultatkommunikation implementeras som ett naturligt verktyg för chefer att använda i dialogen med sina medarbetare. pågående värdegrundsarbete, Öppet klimat, ska utvecklas till att tydligare kopplas till verksamhetens utveckling och resultat. Polisens medarbetarpolicy utgör en naturlig del av detta arbete då chefers och medarbetares roller klargörs tillsammans med förväntningarna på dessa. 5.2 Arbetsgivarpolitik Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivarföreträdare och en utvecklad arbetsgivarsamverkan ska bli en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling. Polisen ska bedriva en lönebildningsprocess och genomföra en lönesättning som bidrar till resultatkultur och utveckling av verksamheten. Grunden för detta är individuell lönesättning. En utgångspunkt i att stärka chefer i arbetsgivarrollen är att arbetsgivarpolitiken är känd. chefer ska därför även fortsättningsvis utbildas i avtals- och arbetsgivarpolitiska frågor. Vidare ska vi fortsätta arbetet med utvecklingen av myndighetens lönebild och därmed utveckla arbetet med individuell lönesättning kopplad till verksamhetens och medarbetares resultat och prestation. Samtliga nya chefer, samt befintliga chefer i behov av uppdatering, ska genomgå chefsintroduktion. Vidare ska utvecklingsbehovet av målgruppsinriktad ledarskapsutveckling utredas. 14 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

9 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.4 Kompetensutveckling Kompetensutveckling ska tydligt utgå från verksamhetskraven. Fokus ligger på utbildning men även andra insatser, till exempel lärande i arbetet, ska i större utsträckning användas för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver. Att använda den egna arbetsplatsen som utgångspunkt för utveckling och lärande och därmed systematiskt arbeta med erfarenhetsutbyte, kompetensförsörjning och handledning är viktiga åtgärder. Genom att all kompetensplanering och kompetensutveckling utgår från Polisens kompetensförsörjningsprocess skapas grundläggande förutsättningar för att kompetensutvecklingen baseras på verksamhetens behov. Genom att synkronisera planeringsprocessen för centrala utbildningar med kompetensförsörjnings- och verksamhetsplaneringsarbetet säkerställs ytterligare att äskade utbildningsplatser från RPS är väl avvägda och behovsstyrda. En revidering av myndighetens Länsplaneringsprocess (LPP) pågår med syfte att utveckla verksamhetens förutsättningar att prioritera och planera samtliga insatser som nyttjar verksamhetens resurser. Revideringen och vidareutvecklingen av denna process ökar förutsättningarna att kunna besätta äskade och tilldelade utbildningsplatser. För att ytterligare anpassa kompetensutvecklingen till verksamhetens behov kommer myndigheten att undersöka inom vilka områden nya former av kompetensutveckling kan utvecklas med den egna arbetsplatsen som utgångspunkt. Därutöver kommer myndigheten att följa Rikspolisstyrelsens utveckling av utbildningsformerna. 5.5 Tillvaratagande av internationella erfarenheter Deltagande i internationell verksamhet och internationell tjänstgöring ska uppmuntras. Erfarenheter från sådan verksamhet ska tas tillvara på ett strukturerat sätt och spridas inom polisorganisationen. Myndigheten ska implementera Polisens riktlinjer för tillvaratagande av internationella erfarenheter samt utforma rutiner för detta. 5.6 Polisens legitimitet i samhället kompetensförsörjning och likabehandling Kompetenskraven ska vara tydligt specificerade utifrån en analys av uppdrag och arbetsuppgifter. Det stärker rättssäkerheten och likabehandling i kompetensförsörjningsprocessen samt ökar möjligheterna tillmångfald. Polisens arbete för likabehandling ska vara integrerat i verksamheten. Polisens rekryteringsprocess har sedan flera år implementerats i verksamheten och bidrar till ett rekryteringsarbete med god kvalitet. Ett led i utvecklingen av myndighetens mångfald är att vidareutveckla rekryterares förmåga att göra arbetsanalyser och kravspecifikationer inför rekryteringsinsatser. För att i högre grad integrera arbetet för mångfald och likabehandling med verksamheten ska myndigheten undersöka inom vilka områden verksamheten kan följas upp och analyseras ur ett mångfaldsperspektiv. prioriterade insatser Synkronisera kompetensförsörjningsprocessen med verksamhetsplanerings- och budgetprocesserna Undersöka behovet av att starta ett chefsförsörjningsprogram för chefer på direkt nivå. Utveckla forum såsom arbetsplatsträffar (APT), utvecklingssamtal samt medarbetardagar. Implementera Polisens metod för resultatkommunikation. Utveckla myndighetens pågående värdegrundsarbete till att tydligare kopplas till verksamhetens utveckling och resultat och i detta arbete använda medarbetarpolicyn. Fortsätta utbilda chefer i avtals- och arbetsgivarpolitiska frågor Nya chefer, samt befintliga chefer i behov av uppdatering, ska genomgå chefsintroduktion. Utreda utvecklingsbehov av målgruppsinriktad ledarskapsutveckling Fortsatt arbete med myndighetens lönebild och därmed utveckling av arbetet med individuell lönesättning kopplad till verksamhetens och medarbetares resultat och prestation. Synkronisera planeringsprocessen för centrala utbildningar med kompetensförsörjnings- och verksamhetsplaneringsarbetet. Revidering av myndighetens länsplaneringsprocess (LPP). Undersöka inom vilka områden nya former av kompetensutveckling kan utvecklas med den egna arbetsplatsen som utgångspunkt. Implementera riktlinjerna för tillvaratagande av internationella erfarenheter samt utforma rutiner för dessa. Vidareutveckla rekryterares förmåga att göra arbetsanalyser och kravspecifikationer inför rekryteringsinsatser. Undersöka inom vilka områden verksamheten kan följas upp och analyseras ur ett mångfaldsperspektiv. Invigningen av polisstationen i Funäsdalen Foto: Carina Norrman 16 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

10 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 6 Nationella mål för sbekämpningen Utifrån statsmakternas krav utvecklar och preciserar RPS mål och riktlinjer samt förmedlar dessa till polisorganisationen. I dokumentet Rikspolischefens inriktning ger rikspolischefen sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Där identifieras de viktigaste utmaningarna som Polisen står inför under den närmaste tiden. Utmaningarna är målsatta i Polisensplaneringsförutsättningar. Polisens prel. planeringsförutsättningar Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra slighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för vålds är stor 5. Polisen ska arbeta så att färre vålds begås och att Polisen bidrar till hög lagföring. Våld i offentlig miljö Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandels utomhus under mycket lång tid, varav en kraftig ökning under åren , har antalet minskat sedan Nivån för denna slighet är dock fortfarande hög. Andelen ärenden redovisade till åklagare av antalet inkomna ärenden ökade 2010 till 25 procent efter att ha varit relativt oförändrad på 23 procent sedan mitten av 2000-talet. Under 2011 minskade andelen något till 24 procent. Antal anmälda över tid Ur Rikspolischefens inriktning Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exkl. anmälningar där soffret är i åldern 0-14 år) till utgången av anpassning till de nationella målen Bakgrund Antalet anmälda har ökat under åren anmäldes 503, 2010 anmäldes 566 och 2011 anmäldes 677. Den kraftiga ökningen 2011 får ses som ett extremt år med kraftig avvikelse från normalvariationen. Under 2012 anmäldes 436 vilket innebär en klar minskning. Andelen redovisade ärenden till åklagare visar liten variation för perioden , 23% 25%. Andelen för 2012 uppgår till 23,5%. inriktning Det övergripande målet är att färre soffer ska drabbas av våld i offentlig miljö, vilket innebär ett tryggare samhälle. Det underliggande målet är att polismyndigheten ska kunna bromsa upp och på sikt sänka inflödet gällande våld i offentlig miljö vilket ökar förutsättningarna att nå de nationella målen inom utredning och lagföring samt det sförebyggande området. ambition är att bibehålla och utveckla den goda utvecklingen, med minskat antal anmälningar, framåt. Det sförebyggande arbetet ska ständigt vara levande och utvecklas i enlighet med samhälls- och sutveckling. I det ligger en väl utvecklad samverkan med andra samhällsaktörer samt allmänhet. Genom en effektiv och kvalitativ verksamhet inom utredning och lagföring (UL) ska förutsättningarna för lagföring öka. 6 Se vidare bilaga 2:Uppföljning av nationella mål, prel.planeringsförutsättningarna inriktning Våld i offentlig miljö Ett tryggare samhälle där färre soffer ska drabbas av våld i offentlig miljö. Polismyndigheten ska bromsa upp och på sikt sänka inflödet gällande våld i offentlig miljö, vilket ökar förutsättningarna att nå de nationella målen inom utredning och lagföring samt det sförebyggande området. Nationellt mål Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exkl. anmälningar där soffret är i åldern 0-14 år) till utgången av Nationellt riktvärde för perioden : 27% ambition 2013 Tillgänglighet Verksamhetsplaneringen ska utgå från Polisens Underrättelse modell (PUM). Inriktningen på det polisoperativa arbetet och tjänstgöringstider ska förläggas under de viktigaste perioderna. Verksamheten planeras för att den polisiära synligheten skall vara tillfredställande på sfrekvent tid och plats. Genom Polisens utredningsstöd (PUST) och kombinationen av mobil teknik och ett mobilt arbetssätt ska polisen klara upp fler och samtidigt bli mer synlig för allmänheten. Därför är det en viktig att implementeringen och utvecklingen av PUST även fortsättningsvis är i fokus. Samverkan Tillsammans med andra aktörer ska myndigheten bidra till att Jämtlands läns invånare även fortsättningsvis upplever hög grad av trygghet. Fler aktörer deltar idag i arbetet och om möjligt ska fler involveras i arbetet med att trygga vardagen för de boende i Jämtlands län. Polisens värdegrund Polismyndigheten ska vårda det höga förtroendet från länets invånare genom att alltid utgå från värdegrunden i sitt uppdrag. ambition 2013 Fortsatt positiv utveckling av antal anmälda i offentlig miljö. Andel ärenden redovisade till åklagaren av inkomna minst 25% vid utgången av Fortsatt positiv utveckling av antal anmälda i offentlig miljö. Andel ärenden redovisade till åklagaren av inkomna minst 25% vid utgången av Sammanfattande bild Våld i offentlig miljö. Mer information i löptexten. strategi 2013 God kunskap om BF-arbete samt PNU. Utveckling av UL-verksamheten Fortsatt implementering av PUST Planering och prioritering enligt PUM Samverkan med andra aktörer samt allmänhet Polisens värdegrund. strategi 2013 För att lyckas i det sförebyggande arbetet ska all personal ha kunskap om myndighetens syn på detta arbete och förståelse för vad det innebär. Det är även viktigt att arbetet inom området utförs fullt ut enligt Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Utveckling av verksamheten inom utredning och lagföring (UL). Polisens Utredningsstöd (PUST) Implementeringen av PUST skall fortsätta under 2013 för att så snart som möjligt ge de förväntade effekterna på utredningsverksamheten och det sförebyggande arbetet. Detta skall ske genom att utvecklingsgruppen kommer att prioritera PUST och PNU i sitt arbete i en delrapport som skall vara klar i mars 2013 Polisens Underrättelsemodell (PUM) I enlighet med Polisens Underrättelsemodell (PUM) ska vi planera och prioritera utifrån verksamhetens behov så att rätt resurs på rätt tid och plats säkerställs. Chefen inom respektive närpolisområde (Näpo) ansvarar för att identifiera de mest prioriterade områdena och tidpunkterna inom sitt område i förhållande till våld i offentlig miljö med fokus på krogmiljö. Detta sker utifrån den problembild som finns och den information som inhämtas på olika sätt, exempelvis info från kriminalunderrättelsetjänsten (KUT), alkoholhandläggare, ordningsvaktsrapporter, socialtjänsten m m samt statistik över var och när en sker. 18 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

11 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Fortsättning Våld i offentlig miljö Arbetet ska sedan planeras, dokumenteras och följas upp i PUM-A. Där ska man kunna hämta information och dra slutsatser för det framtida arbetet. Medarbetarna ska delges informationen dels vid arbetsplatsträffar dels löpande i PUM-A. Polisens värdegrund Genom ett löpande kommunikativt arbeta med värdegrundsfrågor ska diskussioner kring hur vi bemöter varandra och allmänheten ständigt vara levande och aktuella. Värdegrundsfrågorna ska vara en fast punkt vid arbetsplatsträffar och finnas med på utbildningsdagar i myndigheten. Vi ska ha en hög synlighet och tillgänglighet och på så sätt bidra till en ökad trygghet och minskad slighet. Fler uniformerade poliser ska finnas på platser och vid tidpunkter då risken för vålds är störst. Vi ska också jobba med gul reflexväst för att ytterligare öka synligheten. Krogkontroller ska genomföras frekvent, dels i samarbete med andra myndigheter, dels enskilt för polismyndigheten. Samverkan med andra samhällsaktörer och allmänhet Det lokala sförebyggande arbetet ska ske i samverkan med kommunerna enligt den strategiska överenskommelse om en fördjupad samverkan som tecknades år Som ett led arbetet kommer denna överenskommelsen löpande följas upp och utvecklas på lokal nivå. Den sförebyggande gruppen inom Näpo City har som huvuduppgift för 2013 att fortsätta att utveckla samarbetet med krogar och ordningsvakter samt kommunens alkoholhandläggare i syfte att minska våldet inne på krogarna samt i anslutning till dessa. De ska genom sitt arbete och sina kontakter sprida kunskapen vidare till övrig personal för att alla ska veta hur vi jobbar mot denna problematik. De kan på så sätt fungera som en kunskapsbank. Ytterligare en framgångsfaktor är arbetet mot våld i krogmiljö. Roller och ansvar i arbetet Krogar mot knark ska tydliggöras och medvetandegöras, dels genom utbildning av krogpersonal och ordningsvakter och dels internt så att all personal på rätt sätt kan möta våra samverkanspartners i detta. Brottsförebyggande gruppen men även turlagen ska ha en fortlöpande kontakt mot krogarna för att få dem att förstå sin del i det sförebyggande arbetet, främst med alkohollagen som utgångspunkt. Se vidare krogar mot knark under punkten Vi ska ha ändamålsenlig samverkan med allmänhet genom volontärverksamhet. Arbetet med polisens volontärer ska fortsätta att utvecklas för att, i ett bredare perspektiv, bidra i det sförebyggande arbetet i samhället. Gemensamt för Polisens sbekämpande arbete är att det ska inriktas mot: De som vi vet begår De som utsatts för Särskilt sutsatta platser Polisens värdegrund ska alltid vara närvarande i vårt arbete, och i vårt möte med andra. Storsjöyran Östersund 2012 Foto: Maria Stigenius 20 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

12 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler som gäller grov kvinnofridskränkning samt våldsoch sexual mot kvinnor och barn. 7 I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att utreds och lagförs skyndsamt. Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande i nära relationer till utgången av Polisen ska upprätta strukturerade riskanalyser vid samtliga som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/ man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. 9 Dessutom ska det vid andra vålds prövas om en strukturerad riskanalys ska upprättas enligt Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå 10. anpassning till de nationella målen Bakgrund År 2009 anmäldes 337, 2010 och 2011 anmäldes 360 respektive 361. Under 2012 anmäldes 331 vilket innebär en minskning. Andelen redovisade ärenden till åklagare visar liten variation för perioden , 31,7% - 27,9%. Andelen för 2012 uppgår till 25,5%. Antal anmälda över tid I syfte att säkerställa att strukturerade hot- och säkerhetsbedömningar alltid görs, har en bred utbildning i SARA genomförts i myndigheten under Samverkansarbetet fortgår och utvecklas i samarbete med parterna. Under året har ett flertal seminarier genomförts angående exempelvis sekretess, hedersrelaterade och sex mot ersättning. Effekten blir en samsyn och höjd kompetens inom dessa områden hos samtliga aktörer. Temadagar anordnas internt inom den lokala samverkansgruppen. Utredningsmetodiken och kompetensen hos utsedda utredare beträffande i nära relationer har under 2012 inventerats och säkerställts genom en spegling mot RPS självskattningsverktyg, och identifierade brister har åtgärdats. För att öka anmälningsbenägenheten och sålunda minska mörkertalet genomförs fr o m vecka 47, 2012 en ny nationell informationskampanj, som är framåtsyftande och avser att under 2013 bryta den nedåtgående trenden nationellt rörande inkomna/anmälda ärenden. inriktning Såväl det initiala arbetet som utredningsarbetet ska stärkas, bl a genom kvalificerade jour-förundersökningsledare på sfrekventa tider. Dessa kan lämna kvalitativa direktiv direkt till en polispatrull ute på en splats. Vidare ska stödet till soffer utvecklas. För detta ändamål är en särskild funktion, Brottsoffersamordnare, tillsatt. Genom att tillvarata soffrens intressen kan denna funktion medverka till att utredningarnas kvalitet ytterligare förbättras och att antalet redovisade ärenden ökar. Arbetet som helhet ska effektiviseras genom fördjupning av det regionala samarbetet - se gärna de regionala samverkansavtalen mellan Polis/Åklagare/Kommuner/ Landsting och därmed, ett förbättrat helhetsperspektiv i hela processkedjan. ambition 2013 Andel ärenden redovisade till åklagare ska öka till lägst 29,7%. vid utgången av strategi 2013 Utökad tillgång till kvalificerade jour-förundersökningsledare (Jour-FUL) på sfrekventa tider. Utveckla stödet till soffer, genom funktionen ssamordnare. 7 Ur Rikspolischefens inriktning 8 Se vidare bilaga 2:Uppföljning av nationella mål, prel.planeringsförutsättningar Brottskod 9353, 9355, 0412, 0424, 0425, 0442, Dnr PoA /09 inriktning Brott i nära relation Såväl det initiala arbetet som utredningsarbetet ska stärkas. Vidare ska stödet till soffer utvecklas. Arbetet som helhet ska effektiviseras genom fördjupning av det regionala samarbetet och därmed ett förbättrat helhetsperspektiv i hela processkedjan. Nationellt mål En ökad andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden till utgången av Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Dessutom ska det vid andra vålds prövas om en strukturerad riskanalys ska upprättas Nationellt riktvärde för perioden : 26% ambition 2013 Fortsatt arbete i enlighet med PUM och PNU. Utbildningsinsatser, fortsatt fokus/prioritering på stypen. Bredda kompetensen och säkerställa tillgång till kunniga handläggare på området i fråga genom fortlöpande utbildning av andra utredare än de utsedda närståendeutredarna.. Utvecklat samarbete med Mittuniversitet (MiUn) vad det gäller SARA-bedömningar samt även utveckla kompetensen vad det gäller riskbedömningar enligt PATRIARK och SAM. Under 2013 kommer dessutom all personal att utbildas djupare i hedersrelaterade. Som en del i de kompetenshöjande insatser skall det även säkerställas att all personal har genomfört den interaktiva utbildningen. Samverkan ska fortgå och utvecklas. För att ytterligare stärka arbetet med att motverka i nära relation i Jämtlands län ska arbetet inom den regionala samverkansgruppen med Polis, Länsstyrelsen, länets kommuner och Landsting ytterligare utvecklas och konkretiseras genom arbete enligt särskilt framtagen handlingsplan. Andel ärenden redovisade till åklagare ska öka till lägst 29,7%. vid utgången av Sammanfattande bild Brott i nära relation. Mer information i löptexten. strategi 2013 Kvalificerade jour-ful på sfrekvent tid Utveckla stödet till soffer. Fortsatt arbete i enlighet med PUM och PNU - fokus/prioritering på stypen i fråga Säkerställa tillgång till kunniga handläggare. Utveckla samarbetet med MiUn vad det gäller SARA-bedömningarsamt utveckla kompetensen vad det gäller riskbedömningar enligt PATRIARK och SAM Kompetenshöjande insatser vad det gälle hedersrelaterade samt säkerställa att all personal har genomfört den interaktiva utbildningen. Samverkan ska utvecklas och konkretiseras, bl a inom den regionala samverkansgruppen Den nationella kampanjen Kom till oss startade hösten 2012 och pågår fam till våren VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

13 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNING NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNING Grova vålds Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att en klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova vålds. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. anpassning till de nationella målen Bakgrund En handlingsplan i enlighet med Polisens metodstöd för utredning av grova vålds (PUG) samt en samverkansplan inom Nordsam har upprättats. Strategiskt viktiga positioner har utpekats/namngetts i handlingsplanen för respektive polismyndighet. Strukturen har förbättrats och effektiviteten har ökat I samband med stabsutbildning vintern 2012 så utbildades all personal gällande hur vi ska arbeta i enighet med metodstödet PUG vid utredning av grova vålds. Arbetet har genomförts systematiskt och utifrån handboken för metodstödet (PUG). Varje möte har dokumenterats i kronologisk logg samt i aktuell underkatalog för aktuell ämne. På detta sätt har samtliga åtgärder dokumenterats och informationen kunde på enkelt sätt sökas fram igen. Genom att använda handbokens checklistor eliminerade vi möjligheten att vissa åtgärder ej blev utförda. Myndigheten har haft flera stora utredningar gällande grova vålds och det massmediala trycket är alltid stort vid denna typ av. Med den realtidsrappportering som återfinns inom media är det viktigt med en medveten och väl inarbetad mediastrategi varför gemensamma informationsdagar har genomförts med lokal media och myndighetens personal för att skapa förståelse och rutiner. Efter beslut av Rikspolisstyrelsen (STA /10) har en inventering och granskning av samtliga ouppklarade och icke preskriberade vålds genomförts, så kallade Kalla fall. För myndighetens del rör det sig om tre stycken ärenden som faller inom ramen för Kalla fall under perioden inriktning Grova vålds Myndigheten ska utreda grova vålds i enlighet med det nationella metodstödet PUG. Metodstödet innebär att det, särskilt vid grova vålds med okänd gärningsman, ska upprättas en särskild utredningsorganisation med namngivna nyckelfunktioner. För uthållighet över tid finns samverkansplan inom Nordsam. Nationellt målbild Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova vålds. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. ambition 2013 Myndigheten skall säkerställa att grova vålds hanteras enligt PUG från tidpunkten då polisen fick kännedom om et till att förundersökningen är färdigställd. Med ett underliggande leantänk, tydligt ledarskap och utpekade nyckelfunktioner. skall utredningar gällande grova vålds effektiviseras. Ytterligare en inventering av Kalla fall ska genomföras, det gäller då tidsperioden Sammanfattande bild Grova vålds. Mer information i löptexten. strategi 2013 Kunskap om PUG ska spridas i myndigheten. Länskriminalavdelningen har ansvar för detta. handlingsplan ska följas. Detta omfattar ett tydligt implementerat metodstöd och samt en beskrivning av strukturen för samverkan med andra polismyndigheter. För att säkra professionella initial åtgärder ska länskriminalavdelningen informeras omgående om inträffade grova vålds. inriktning Myndigheten ska utreda grova vålds i enlighet med det nationella metodstödet PUG. Metodstödet innebär att det, särskilt vid grova vålds med okänd gärningsman, ska upprättas en särskild utredningsorganisation med namngivna nyckelfunktioner. För uthållighet över tid finns samverkansplan inom Nordsam. Genom full implementering av PUG kommer effektiviteten och rättsäkerheten gällande handläggning av grova vålds att öka. ambition 2013 Myndigheten skall säkerställa att grova vålds hanteras enligt PUG från tidpunkten då polisen fick kännedom om et till att förundersökningen är färdigställd. Med ett underliggande leantänk, tydligt ledarskap och utpekade nyckelfunktioner. skall utredningar gällande grova vålds effektiviseras. Ytterligare en inventering av Kalla fall ska genomföras, det gäller då tidsperioden intention är att under året granska de ärenden som för myndighetens del identifierats som Kalla fall i syfte att identifiera och i förekommande fall lagföra en gärningsman strategi 2013 Kunskap om PUG ska spridas i myndigheten. Länskriminalavdelningen har ansvar för detta. handlingsplan ska följas. Detta omfattar ett tydligt implementerat metodstöd och samt en beskrivning av strukturen för samverkan med andra polismyndigheter. För att säkra professionella initial åtgärder ska länskriminalavdelningen informeras omgående om inträffade grova vålds. Presskonferens 2012 Foto: Lars Hedelin 24 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

14 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 6.2 Fler mängd ska klaras upp Många människor drabbas av tillgrepps och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängd. 11 Särskild uppmärksamhet ska riktas mot in i bostad. 12 Mängdslighet utgörs typiskt sett av med stor påverkan i vardagen för de soffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Under 2011 inleddes en nationell satsning mot livsstilskriminellas slighet. Satsningen omfattar såväl operativa åtgärder mot livsstilskriminellas slighet som framtagande av en vägledning för identifiering av livsstilskriminella och framgångsrika arbetsmetoder för operativa insatser. Satsningen innefattar kontinuerlig uppföljning av resultat samt en avslutande utvärdering. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen den 1 mars Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängden effektivt med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att et har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de sutredande myndigheterna ska minska. Polismyndigheterna ansvarar för att nödvändig kompetens finns för att säkerställa att utredningsverksamheten bedrivs effektivt och att de utredningar där polismyndighet leder förundersökningen är av tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt stor betydelse. RPS har tagit fram en ny utbildning på central nivå för förundersökningsledare. Genom att kompetensnivån hos förundersökningsledarna inom Polisen höjs ska effektiviteten och kvaliteten i den sutredande verksamheten öka. Kompetensutveckling av förundersökningsledare ska beaktas särskilt i myndigheternas kompetensförsörjningsplaner. Från och med den 1 januari 2013 kommer polismyndighet få behörighet att i vissa fall besluta om förundersöknings- begränsning. Detta höjer kraven ytterligare på polisiär förundersökningskompetens. Rikspolisstyrelsen (RPS) kommer, vid utgången av 2014, att följa upp vilken kompetens polismyndigheternas förundersökningsledare har. En del av mängdsligheten, särskilt tillgrepps och bedrägeri, begås av kriminella grupper från andra länder. Den sligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera länder. En effektiv bekämpning av serieslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet, enskilda sutredningar och ssamordning rutinmässigt involverar de polismyndigheter som berörs. Bekämpningen av serie som berör flera polismyndigheter samordnas genom den Nationella operativa ledningsgruppen (NOLG). NOLG-samarbetet bygger på en överenskommelse mellan samtliga länspolismästare, rikspolischefen och rikskriminalchefen. En framgångsrik bekämpning av serieslighet bygger på den nationella kontaktpunkten för internationella frågor, Single Point of contact (SPOC), där Rikskriminalpolisen förmedlar kontakter och information mellan länderna. Polismyndigheterna ska därför utveckla sin förmåga till operativ samverkan med polis i andra länder. Det är även viktigt att samordningen i Sverige och i andra länder utvecklas för de administrativa åtgärderna. Det är också speciellt viktigt att polismyndigheterna utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra befintliga polisiära samverkansstrukturer. Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som informationsutbytet inom EU i enlighet med Prümfördraget ger. De nya möjligheterna till byte och sökning av information ska nyttjas maximalt och de resultat som erhålls, t ex träffar avseende fingeravtryck och DNA, ska omhändertas på ett effektivt sätt. Uppföljning av tillgrepps exkl. butik, skadegörelse och bedrägerier sker inom respektive mängdskategori. Uppföljningen av genomströmningstider ska även ske inom mängdskategori 1 (typiska bötes). Insstöld i bostad Tillgrepps (exkl. i butik) står för en betydande del av den samlade sligheten. År 2011 anmäldes ca i denna kategori. Insstöld i bostad utgör ca 5 procent av den anmälda tillgreppssligheten (exkl. i butik). Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanligt. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna har inte ökat för denna styp. Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande insstöld i bostad (exkl. i källare och på vind) till utgången av anpassning till de nationella målen Bakgrund Tillgrepp genom in exkl. i butik: Antalet anmälda uppgick till 1918 år 2009, 2384 år 2010 och 1926 år Under 2012 har 1536 anmälts vilket är en klar minskning. Andelen redovisade ärenden till åklagare uppvisar liten variation, 6,5% - 6,7% de tre senaste åren. Under 2012 uppgick andelen redovisade ärenden till 6,3%. Insstöld i bostad: Antalet anmälda uppgick till 300 år 2009, 343 år 2010 och 293 år Under 2012 har 226 anmälts vilket är en minskning. Brottsplatsundersökning Med mängd avses sådana som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet 12 Ur Rikspolischefens inriktning, prel. planeringsförutsättningar Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas slighet, dnr. Ju/2011/5006/PO. Foto: Lars Hedelin Polisen ska arbeta så att färre mängd begås och att antalet lagförda smisstankar ökar. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med hög och jämn kvalitet. Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i mål och kallelse till huvudförhandling Antal anmälda över tid Se vidare bilaga 2:Uppföljning av nationella mål, pre. planeringsförutsättningar VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

15 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN inriktning Insstöld i bostad Myndigheten ska förbättra förutsättningarna för suppklaring genom att säkerställa tillgängliga resurser och kompetens på icke kontorstid. Viktiga framgångsfaktorer är samverkan över länsgränser samt samverkan med allmänhet. Nationellt mål Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande insstöld i bostad (exkl. i källare och på vind) till utgången av Nationellt riktvärde för perioden : 6,1% Fortsättning Insstöld i bostad ambition 2013 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande insstöld i bostad (exkl. i källare och på vind) skall öka till lägst 8,5% vid utgången av Sammanfattande bild Insstöld i bostad. Mer information i löptexten. strategi 2013 Utökad samverkan, Nordsam. Framgångsrik utredning och lagföring genom att kriminaltekniker eller lokus genomför undersökning av splats etc. Utveckla den goda samverkan inom ramen för projektet Grannsamverkan Använda media för att upplysa allmänheten om pågående insvågor samt förebyggande information. Säkerställa kompetens för att regelmässigt genomföra spårsäkring. Utveckla samarbetet mellan sanalys och den forensiska analysen. Säkerställa FU- ledarskapet och krimjoursarbetet under frekventa tider (icke kontorstid). 6.3 Organiserad slighet ska bekämpas Grov organiserad slighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova slingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad slighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter. 15 Grov organiserad och systemhotande slighet Grov organiserad slighet 16 är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig uttryck i systemhotande slighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av samhället och därigenom Polisens arbete. Bland annat narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade sligheten kan utvecklas. Ekonomisk vinning utgör den starkaste drivkraften bakom grov organiserad slighet. Det är därför av stor vikt att Polisen i samarbete med andra myndigheter utvecklar arbetet med att återta svinster. Förverkande av svinster ska vara en väl etablerad del av all sbekämpning, från underrättelsearbete till åtal. Grov organiserad slighet berör all polisverksamhet. Ett område att uppmärksamma är miljöslighet. Polisens arbete mot den grova organiserade sligheten har förstärkts i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till RPS. 17 Polisen ska försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande slighet i Sverige. anpassning till de nationella målen Bakgrund Myndigheten ser en positiv trend i andelen utredningar där förverkande av svinster förekommer. Ekonomisk vinning utgör den starkaste drivkraften bakom grov organiserad slighet. Förverkande av svinster ska vara en väl etablerad del av sbekämpning. Kunskapen om människohandel och prostitution har ökat hos personalen genom webbutbildning, lokala utbildningar samt egna omfattande utredningar. Andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden för perioden uppvisar liten variation, 7,3% - 7,8%. Andelen för 2012 har ökat till 12,9%. inriktning Myndigheten ska förbättra förutsättningarna för suppklaring genom att säkerställa tillgängliga resurser och kompetens på icke kontorstid. Viktiga framgångsfaktorer är samverkan över länsgränser samt samverkan med allmänhet. ambition 2013 Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande insstöld i bostad (exkl. i källare och på vind) skall öka till lägst 8,5% vid utgången av strategi 2013 Samverkan Den sedan några år tillbaka mycket framgångsrika samverkan inom Nordsam skall fortsätta och i möjligaste mån utvecklas både vad gäller taktik, teknik och utökad samverkan. För att bli framgångsrika i utredning och lagföring skall kriminaltekniker eller lokus genomföra undersökning av splats e t c. Utveckla den goda samverkan inom ramen för projektet Grannsamverkan. Övrigt Använda media för att upplysa allmänheten om pågående insvågor samt förebyggande information. Säkerställa kompetens för att regelmässigt genomföra spårsäkring. Utveckla samarbetet mellan sanalys och den forensiska analysen. Säkerställa förundersökningsledarskapet och krimjoursarbetet under frekventa tider (icke kontorstid) Framgångsfaktorer för mängdsarbetet: Tidiga utredningsåtgärder Kompetenta förundersökningsledare Fler splatsundersökningar Samordnade sutredningar inriktning Grov organiserad och systemhotande slighet Myndigheten ska förhindra etablering av kriminella nätverk eller annan grov organiserad och systemhotande slighet i länet. Som ett led i detta ska myndighetens utveckla samverkansformerna inom och utom polisen. Med en aboristisk syn på arbetet skall fokus läggas mot särskilt utpekade personer och organisationer. Nationellt målbild Polisen ska försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande slighet i Sverige. ambition Ur Rikspolischefens inriktning, prel. planeringsförutsättningar För definition och beskrivning av grov organiserad slighet, se: Dokument 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2, Brå rapport 2011:20, Bekämpning av organiserad slighet och Brå Idéskrift nr 18, Lokala åtgärder mot organiserad slighet Myndigheten ska försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande slighet i Jämtland. Myndigheten ska verka för fortsatt samverkan genom multidisciplinära åtgärder för att lagföra samt förhindra nyrekrytering. Sammanfattande bild Grov organiserad och systemhotande slighet. Mer information i löptexten. strategi 2013 Samarbete med det regionala underrättelsecentret ska fortgå. Samtlig personal arbetar på bred och enad front mot den organiserade sligheten utifrån nulägesanalys över strategiskt viktga personer som identiferats. Tillgångsutredaren ska ha en nyckelfunktion i samtliga utredningar med koppling till den organiserade sligheten i syfte att återta svinster. En mediestrategi ska utarbetas samt en intern informationspolicy ur ett medarbetarperspektiv ska tas fram. 17 Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade 28 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

16 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Fortsättning Grov organiserad och systemhotande slighet Det finns en risk att ungdomar, i avsaknad av andra förebilder, lockas att närma sig kriminella gäng. Myndigheten har avstyrt etableringsförsök från kriminella MC-gäng vid flertalet tillfällen. Detta har skett i samverkan med olika aktörer inom samhällets struktur. 6.4 Ungdomars slighet ska vara i fokus Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars slighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdoms snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar, som riskerar att hamna i en kriminell bana, och göra insatser för dem. 18 inriktning ska förhindra etablering av kriminella nätverk eller annan grov organiserad och systemhotande slighet i länet. Som ett led i detta ska myndighetens utveckla samverkansformerna inom och utom polisen. Med en aboristisk syn på arbetet skall fokus läggas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner eller huvudorganisationer för verksamheten inom denna typ av slighet. ambition 2013 Myndigheten ska försämra förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande slighet i Jämtland. Myndigheten ska verka för fortsatt samverkan genom multidisciplinära åtgärder för att lagföra samt förhindra nyrekrytering. strategi 2013 Samarbete med det regionala underrättelsecentret ska fortgå. I dagliga utsättningar från Kriminalunderrättelsetjänsten ska en nulägesanalys över strategiskt viktiga personer för den grova organiserade och systemhotande sligheten identifieras. Det är av största vikt att samtlig personal arbetar på bred och enad front mot den organiserade sligheten. Tillgångsutredaren ska, tillsammans med analytikern, ha en nyckelfunktion i samtliga utredningar med koppling till den organiserade sligheten i syfte att återta svinster. Fokus ska riktas mot tre sområden: företag i slig verksamhet, otillåten påverkan samt våld och hot. En mediestrategi ska utarbetas för arbetet mot grov organiserad och systemhotande slighet. En intern informationspolicy ska tas fram ur ett medarbetarperspektiv. Under 2011 påbörjades en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper på 12 orter i landet. 19 Arbetet i de sociala insatsgrupperna syftar till att uppnå bättre samverkan mellan berörda aktörer, tidigare identifiering av ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell livsstil och till att hjälpa ungdomar som vill lämna kriminella nätverk genom insatser från olika instanser i samhället. Arbetet i insatsgrupperna ska vara individbaserat. Samtliga polismyndigheter ska arbeta aktivt för att samverkan, främst med socialtjänsten, förbättras på alla orter i landet. RPS och Riksåklagaren begärde under 2011 i en gemensam framställan till regeringen att 3 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare skulle upphöra att gälla. Förändringen trädde i kraft den 1 mars Detta innebär att polismyndighet kan vara förundersökningsledare i fler ärenden med misstänkta under 18 år. Polismyndigheterna ska därför vidta de åtgärder som krävs för att denna förändring ska bidra till att uppfylla statsmaktens krav på tidiga och tydliga reaktioner på ungdomars slighet. Unga lagöverträdare Under genomfördes för första gången en nationell ungdomssatsning 20 i syfte att förbättra både det sförebyggande arbetet och det utredande ungdomsarbetet. Satsningen har gett viktiga lärdomar och utgör en bra bas för Polisens framtida ungdomsarbete. Av satsningen framgår att polismyndigheterna har svårigheter att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende utredningar där ungdomar är gärningspersoner. Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där ungdomar är gärningspersoner. De lagstadgade tidsfrister som finns ska hållas. Polismyndigheterna ska därför inventera sin ungdomsverksamhet och utveckla rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Det är viktigt att polismyndigheterna, i samtliga beslut som rör barn och unga, beaktar de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. Polisen ska utveckla förmågan att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas. anpassning till de nationella målen Bakgrund I centralorten Östersund har, under 2012, tillgängligheten och samarbetet polisen och socialtjänsten utökats genom samlokalisering i centrala Östersund. ungdomsgrupp har, som ett led i att utveckla tillgängligheten, även startat en informationssida på Facebook. 18 Ur Rikspolischefens inriktning, prel. planeringsförutsättningar Uppdrag att inrätta sociala insatsgrupper m.m., dnr: Ju2011/1906/ KRIM 20 Dnr: PoA /09 Foto: Lars Hedelin Utredningstiderna har under 2012 förkortats. rutiner angående socialrapportering har setts över utifrån att rapportering sker upp till 25 år och inte till 18 år som tidigare. Det sförebyggande arbetet har utvecklats genom att bekymringssamtal ( hembesök ) hos ungdomar och deras vårdnadshavare, har genomförts. Metoden kallas även Linköpingsmodellen och innebär att polisen besöker en misstänkt missbrukare och dennes vårdnadshavare i hemmet och genomför där eventuella förhör och kroppsbesiktning. Metoden är uppskattad av vårdnadshavare som vid samtalet får reda på att deras barn kan ha drogproblem. inriktning arbete med unga lagöverträdare ska genomföras med fokus på förebyggande och snabb lagföring. Som en del i det sförebyggande arbetet ska samverkan med socialtjänsten utvecklas. Ungdomar i riskzon ska vara 30 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN Åre 2012

17 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN inriktning Unga lagöverträdare arbete med unga lagöverträdare ska genomföras med fokus på förebyggande och snabb lagföring. Det sförebyggande arbetet i samverkan med socialtjänsten ska utvecklas. Ungdomar i riskzon ska vara en fokusmålgrupp i de samverkansavtal som skrivs med respektive kommun. Tillgängligheten skall utvecklas. Nationellt målbild Polisen ska utveckla förmågan att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas. Fortsättning Unga lagöverträdare en fokusmålgrupp i de samverkansavtal som skrivs med respektive kommun. Tillgängligheten skall utvecklas, då med fokus på både föräldrar och ungdomar. ambition 2013 Ungdomssligheten ska minska. Narkotikamissbruket ska minska. Utredningar ska ske inom de tidsfrister som finns. ambition 2013 strategi 2013 Samverkan: Det etablerade samarbetet med socialtjänsten i länets respektive kommuner ska utökas och förbättras. Myndigheten skall arbeta för ett fortsatt väl utvecklat sförebyggande arbete bl a genom införande av sociala insatsgrupper. Syftet är att tillsammans med socialtjänsten och andra aktörer i samhället, exempelvis skolan/fritids och elevhälsan tidigt identifiera och fånga upp ungdomar i riskzon och identifiera vilka insatser som skulle ha bäst effekt. För att stoppa rekryteringen till kriminella närverk kommer samarbetet med skolorna att fortsätta utvecklas. Detta medför att vi snabbare kan lokalisera vilka som är på väg in i kriminalitet. Detta sker såväl genom ungdomsgrup- Ungdomssligheten och narkotikamissbruket ska minska. Utredningar ska ske inom de tidsfrister som finns. Sammanfattande bild Unga lagöverträdare. Mer information i löptexten. strategi 2013 Arbeta för införande av sociala insatsgrupper tillsammans med socialtjänsten Ett offensivt arbete med direktförverkande av alkohol samt riktade insatser med fokus på narkotika och unga. Väl utvecklat sförebyggande arbete i samverkan med övriga samhällsaktörer samt genomföra riktade insatser för ungdomar i riskzon. Löpande öppethus kvällar en gång i månaden i lokalerna i Östersund. Informationsspridning via ungdomsgruppens facebook-sida. Effektivare utredningsarbete genom tilldelad FU-ledning. pen som skolansvar kopplat till yttre personal (turlag/ närpolisområde) Tillgänglighet: Löpande öppet hus - kvällar en gång i månaden i lokalerna i centrala Östersund. Dessa görs tillsammans med socialtjänsten. Syftet med dessa är att föräldrar, ungdomar och andra oroliga personer skall kunna komma in och fråga om råd. Effektiv informationsspridning via ungdomsgruppens facebook-sida - information och råd ut till alla medborgare med ungdomar som fokusgrupp. Tidsfrister: Som ett led i att utredningarna skall skötas inom tidsfristerna så har myndigheten knutit två stycken förundersökningsledare (FU-ledare) som arbetar med ungdoms. Detta medför att effektiviteten ökas. Alkohol/droger För att minska relaterade till alkohol skall även fortsättningsvis ett offensivt arbete med direktförverkande av alkohol från unga, den sk Kronobergsmodellen, tilllämpas. Riktade insatser med fokus på narkotika och unga. 6.5 Trafiken ska bli säkrare Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätt att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare. 21 Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen. 22 Polisen ska genom ett aktivt trafiksäkerhetsarbete bidra till att minska antalet skadade och dödade i trafiken. anpassning till de nationella målen Bakgrund Antalet dödade i vägtrafik varierar något år från år. 6 personer dödades 2009, 8 personer 2010, 5 personer 2011 och under 2012, 7 personer. Antalet svårt skadade var 59, 45, 73 och 70 personer motsvarande perioder. I terräng dödades 1 person 2009, 4 personer 2010, 2 personer 2011 och 6 personer under Antalet anmälda uppgick till 2179 år 2009, 2130 år 2010 och 2135 år Under 2012 har 2001 anmälts vilket är en liten minskning. Andelen redovisade ärenden till åklagare uppvisar liten variation för perioden , 49,0% - 45,5%. Andelen för 2012 uppgick till 47,9% Antal anmälda över tid Antalet rapporterade aggressiva körningar och beteende har ökat under 2012 jämfört med under Detta är positivt då dessa risktaganden kan vara förödande. Trafikenhetens utbildade på området har funnit bra arbetssätt att jobba mot detta. Arbetet med att rapportera dessa medvetna risktagare i trafiken bör fortsätta även under inriktning Polisens viktigaste uppgifter för att bidra till att målen i Nollvisionen nås är att förhindra farliga situationer och att regel uppstår i trafiken.. trafiksäkerhetsarbete ska på ett effektivt sätt bidra till att etappmålen i Nollvisionen uppfylls. Det nationella målet för 2020, är max 220 stycken döda i trafiken. Om det beslutas att EU:s etappmål för 2020 ska vara max 133 människor döda i trafiken i Sverige, behöver myndighetens ambition vara att utöka och effektivisera det redan väl fungerande trafiksäkerhetsarbetet i länet för att bidra till denna minskning. I Jämtlands län ska antalet dödade och svårt skadade minska. Rikspolisstyrelsens Polisen trafiksäkerhetsstrategi och arbete mot kriminella på vägnätet POA /10 påtalar vikten av att använda information som fås vid trafikkontroll till att upptäcka och förhindra annan slighet. Strategin påtalar också att ca 40 % av de allvarligt skadade i trafiken under 2011 var cyklister. Att se till att oskyddade trafikanter följer trafikreglerna är viktigt, hjälmanvändning, cykelljusanvändning, rödljuskörning och användande av rätt vägbana främst hos cyklister är saker som nämns för att minska antalet skadade och döda. ambition 2013 Polismyndigheten ska bidra till att målen i Nollvisionen nås. Myndigheten ska följa den beslutade inriktningen av den svenska trafikpolitiken Nollvisionen och det trafiksäkra samhället samt regional överenskommelse om samverkan i Region Mitt, med ambitionen att ingen ska dödas eller skadas svårt inom vägtransportsystemet. Detta innefattar bl a kontrollera att trafikanter följer trafikreglerna. För att säkra effektiviteten i trafiksäkerhetsarbetet ska PUM-perspektivet vara vägledande i all planering. Oskyddade trafikanter, främst cyklister ska ägnas ökad uppmärksamhet. 21 Ur Rikspolischefens inriktning, prel. planeringsförutsättningar Vägverket (2008:31) Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet aktörssamverkan mot nya etappmål VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

18 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN inriktning Trafiksäkerhet trafiksäkerhetsarbete ska på ett effektivt sätt bidra till att etappmålen i Nollvisionen uppfylls. I Jämtlands län ska antalet dödade och svårt skadade minska, Arbetet ska bl a utgå från Rikspolisstyrelsens Polisen trafiksäkerhetsstrategi och arbete mot kriminella på vägnätet. Nationellt målbild ambition 2013 strategi 2013 Polisen ska genom ett aktivt trafiksäkerhetsarbete bidra till att minska antalet skadade och dödade i trafiken. Nationella mål: Jämtland Kontroll av kör- och vilotider Antal arbetsdagar: Antal tillsyner av transport med farligt gods: 70 Lokala mål utifrån prioriterade områden Antal nykterhetskontroller (LAU): Antal kontroller av skyddsanordning (bilbälte): 500 Antal drograttfylleriprov: 150 Antal rapporter/of hastighet: Antal rapporter/of beteende och aggressiv körning: 400 Antal flygande inspektioner: 400 Antal vägning av fordon: 30 Fortsättning Trafiksäkerhet strategi 2013 Alla poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet, främst inom de prioriterade områdena. Förebyggande arbetet ska ske genom att synlig polis på länets vägar, upprättar trafikkontroller och i första hand fokuserar på rattfylleri, drograttfylleri, hastighet och bälten. För att säkerställa rätt plats och tid ska PUM-perspektivet alltid beaktas. Ambitionen är att ingen ska dödas eller skadas svårt inom vägtransportsystemet. Myndigheten ska följa den beslutade inriktningen av den svenska trafikpolitiken Nollvisionen och det trafiksäkra samhället samt regional överenskommelse om samverkan i Region Mitt. Lokala mål, se rutan nedan Sammanfattande bild Trafiksäkerhet. Mer information i löptexten. Alla poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet, främst inom de prioriterade områdena Förebyggande arbetet genom att synlig polis på länets vägar, upprättar trafikkontroller och i första hand fokuserar på rattfylleri, drograttfylleri, hastighet och bälten. För att säkerställa rätt plats och tid ska PUM-perspektivet alltid beaktas. Situationell sprevention genom att förlägga kontroller till platser och tider där det kan förväntas att onyktra eller drogpåverkade förare finns. Extra fokus ska läggas vid de nationella trafikveckorna samt större evenemang. Allmänpreventivt arbete genom många alkoholutandningsprov. SMADIT ska användas vid alla uppdagade ratt- och drogfylleri. Riktade kontroller och säkerhetsinformation vad det gäller oskyddade trafikanter/cyklister. Extra fokus ska läggas vid de nationella trafikveckorna som gäller för hela polisväsendet samt större evenemang. Allmänpreventivt arbete genom många alkoholutandningsprov. SMADIT ska användas vid alla uppdagade ratt- och drogfylleri. Situationell sprevention genom att förlägga kontroller till platser och tider där det kan förväntas att onyktra eller drogpåverkade förare finns. Riktade kontroller och säkerhetsinformation i media och polisen.se vad det gäller oskyddade trafikanter, främst cyklister Trafikkontroll Östersund 34 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

19 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 6.6 Narkotikan ska bekämpas Vi vet att narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan slighet. Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelse. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt. 23 Det övergripande målet i regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken är bl a ett samhälle fritt från narkotika. 24 Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas såväl nationellt som internationellt. Narkotika Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan slighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade sligheten, vilket har betydelse för satsningen mot narkotika. Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelse. I syfte att skapa möjligheter för individen att bli fri från drogberoende ska Polisen aktivt medverka till att individen motiveras och lotsas vidare till vård och behandling. Dessa insatser vidtas i samverkan med andra samhällsaktörer. anpassning till de nationella målen Bakgrund Antalet anmälda uppgick till 771 år 2009, 1138 år 2010 och 1271 år Under 2012 anmäldes Andelen överlåtelse för respektive år uppgick till 7% (2009), 16% (2010) och 15% (2011) och 8% (2012) Antal anmälda över tid inriktning Narkotika Det övergripande målet är, att i ett så tidigt skede som möjligt, uppdaga missbruk och via andra aktörer erbjuda hjälp, stöd och därmed öka chanserna att avbryta missbruk. Detta är inte minst viktigt vad det gäller våra ungdomar. Det underliggande målet är att ett hårt arbete mot droger är ett effektivt sätt att bekämpa mängdslighet och minska våldsen. Det är viktiga att skapa en kontinuitet och uthållighet gentemot andra samhällsaktörer. I enlighet med detta ska myndigheten utveckla samverkan med andra samhällsaktörer och myndigheter för att på ett multidisciplinärt sätt effektivisera arbetet mot narkotika. Myndigheten ska även arbeta aktivt och offensiv för att minska och försvåra bruket av narkotika i krogmiljö bland både gäster och krogpersonal. ambition 2013 Sedan början av 2012 har myndigheten, tillsammans med länets två krogtätaste kommuner, ingått i satsningen Krogar mot knark. Syftet är att minska och försvåra bruket av narkotika i krogmiljö bland både gäster och krogpersonal. Arbetssättet liknar STAD arbetet, som pågått nationellt under många år och numera är ett väl inarbetat koncept med inriktning på att minska våld i offentlig miljö. Detta arbete ska fortsätt under året. sförebyggande arbete ska inriktas mot överlåtelse avseende försäljning till ungdomar samt prevention som möter den liberala inställningen bland ungdomar till narkotika. Samverkan mellan Kommun och Polis skall stärka det förebyggande arbetet lokalt. Efter genomgång av utvärderingen av projektet gällande sociala insatsgrupper ska beslut tas om detta är ett effektivt arbetssätt för myndigheten. Här ska särskild beaktas om detta kan skapa möjligheter för individen att bli fri från drogberoende och motiveras vidare till vård och behandling. Initiativet och projektet har drivits av RPS under Med vetskap om att narkotikahanteringen utgör en viktig inkomstkälla för den grova organiserade sligheten ska bekämpningen av narkotika ses som en viktig del i det aboristiska arbetssättet att se på denna typ av kriminalitet. 23 Ur Rikspolischefens inriktning, prel. planeringsförutsättningar Prop. 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken. inriktning Narkotika Det övergripande målet är att i ett så tidigt skede som möjligt uppdaga missbruk och via andra aktörer erbjuda hjälp, stöd och därmed öka chanserna att avbryta missbruk. Detta är inte minst viktigt vad det gäller våra ungdomar. Det underliggande målet är att ett hårt arbete mot droger är ett effektivt sätt att bekämpa mängdslighet och minska våldsen. Nationellt målbild Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelse. I syfte att skapa möjligheter för individen att bli fri från drogberoende ska Polisen aktivt medverka till att individen motiveras och lotsas vidare till vård och behandling. Dessa insatser vidtas i samverkan med andra samhällsaktörer. Sammanfattande bild Narkotika. Mer information i löptexten. ambition 2013 strategi 2013 Krogar mot knark För att minska och försvåra bruket av narkotika i krogmiljö, både bland gäster och personal ska myndigheten arbeta med satsning Krogar mot knark Det innebär tätare samarbete mellan krogar och myndigheter och ökad polisnärvaro. Polisen ansvarar för stora delar av utbildningen av krogpersonalen, där de får lära sig om att förebygga drogbruk på krogen, tecken på drogpåverkan, att hantera drogpåverkade personer och vilka skyldigheter och rättigheter personalen har. Det innebär vidare att krogarnas lokalerna anpassas för att försvåra drogbruk, till exempel vad gäller belysning och toaletter, och de ska bedriva ett aktivt policyarbete mot narkotika. Internetspaning Tillsammans med Kriminalunderrättelsetjänst och Rotel grova skall Ungdomsroteln utveckla verksamheten i form av internetspaning med fokus på överlåtelse av narkotika till ungdomar. Narkotikahund i skola En mer liberal inställning till narkotika samtidigt som tillgången till narkotika ökar genom internet gör att det är av stor vikt att den vuxna delen av samhället tydligt Fortsätta arbete enligt satsning Krogar mot knark. Brottsförebyggande arbete med fokus på överlåtelse avseende försäljning till ungdomar samt prevention som möter den liberala inställningen till narkotika bland de unga. Stärkt lokalt förebyggande arbete i samverkan med kommun. Beslut om sociala insatsgrupper skall skall fattas. strategi 2013 Fortsatt samarbete med länets två krogtätaste kommuner i satsningen Krogar mot knark, vilket bl a innebär ökad polisnärvaro, utbildning av krogpersonal, anpassning av krogarnas lokaler för att försvåra drogbruk. Internetspaning med fokus på överlåtelse av narkotika till ungdomar. Narkotikasök i rent sförebyggande syfte på skolor. Sker i ett nära samarbete med rektorerna inom aktuella kommuner. Insatser riktade mot ungdomar och narkotika, på lämpliga tider och i miljöer där vi erfarenhetsmässigt vet att många ungdomar uppehåller sig. Handlingsplan Kommun och Polis ska ligga till grund för det strukturella arbetet lokalt. visar ett motsatt ställningstagande. I linje med det har därför Polismyndigheten, i samarbete med rektorerna inom Östersund utvecklat narkotikahund i skolan. En viktig del i arbetet och preventionen är att skolan tydligt och klart marknadsför samarbetet både för föräldrar och elever. Detta samarbete sänder ut en klar och tydlig signal till föräldrar och elever att narkotika inte tolereras varken i skolan eller samhället i övrigt. Detta samarbete ska fortgå under Riktade insatser med fokus på ungdomar och narkotika sförebyggande arbete ska inriktas mot överlåtelse avseende försäljning till ungdomar. Under verksamhetsåret kommer det att genomföras insatser riktade mot ungdomar och narkotika med personal, företrädesvis från ungdomsroteln och myndighetens sförebyggandegrupp, i likhet med det som genomförts under Insatserna genomförs på lämpliga tider som exempelvis höstlovet och i de miljöer där vi erfarenhetsmässigt vet att många ungdomar uppehåller sig. Samverkan Handlingsplanerna kopplat till Kommun och Polis ska ligga till grund för det strukturella arbetet. 36 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN

20 NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN 6.7 Brottsofferarbete för en ökad trygghet Ett väl fungerande sofferarbete inom Polisen är av stor vikt för att underlätta situationen för den sutsatte och för en effektiv sbekämpning. Polismyndigheterna ska med stöd av RPS följa upp resultaten från de nationella sofferundersökningar som genomförs. De åtgärder som vidtas utifrån dessa ska öka andelen soffer som är nöjda med Polisens arbete. 15 Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra relevanta aktörer i samhället och bör syfta till att ge information, stöd och skydd till soffer. Förundersökningsledaren har en viktig roll i att säkerställa att soffer får information till exempel gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Brottsoffersamordnare på lokal strategisk nivå ska finnas vid varje polismyndighet och dessa bör ha genomgått RPS utbildning i kvalificerad sofferkompetens. Polisen ska använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet, till exempel vid vålds i nära relationer. Det ska även finnas väl utvecklade rutiner för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning i samband med detta. De skyddsåtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjer som finns. Andelen soffer som är nöjda med Polisen ska öka. Minst 70 procent ska vara ganska nöjda eller mycket nöjda. anpassning till de nationella målen Bakgrund Brottsoffersamordnare har påverkat utredningarnas kvalitet positivt. Även personsäkerhetshandläggare har påverkat soffrens intressen positivt. Genom att soffersamordnaren anställts, har medarbetarnas kompetens och vakenhet ökat. Utredarna har kunnat lägga fokus på utredningen i stället för skyddsarbete, vilket är en framgångsfaktor för såväl säkerhet och kvalitet. inriktning Brottsofferarbetet ska genomsyra hela polisverksamheten. Ett professionellt bemötande av varje soffer är en väsentlig del av det egna uppdraget för varje medarbetare inom polismyndigheten. Bemötandet ska även innefatta relevant information om behovsanpassat sofferstöd, hjälp och/eller skydd. Det lokala personsäkerhetsarbetet syftar till att ge särskilt sutsatta soffer behovsanpassat skydd. Personsäkerhetsverksamheten syftar till att bidra till fler fällande domar och ytterst främja rättssäkerheten. inriktning Brottsofferarbete Brottsofferarbetet ska genomsyra hela polisverksamheten. Ett professionellt bemötande av varje soffer är en väsentlig del av det egna uppdraget för varje medarbetare inom polismyndigheten. Nationellt målbild ambition 2013 strategi 2013 Bild kopplad till den nationella kampanjen Kom till oss Foto: Lars Hedelin Andelen soffer som är nöjda med Polisen ska öka. Minst 70 procent ska vara ganska nöjda eller mycket nöjda. Myndigheten ska verka för ökad trygghet och andel soffer som är nöjda med polisens bemötande och hantering gällande vålds mot person. Sammanfattande bild Brottsofferarbete. Mer information i löptexten. Samverkan med externa aktörer i enskilda ärenden för att tillgodose att samtliga parter ges möjlighet till behovsanpassat stöd. Brottsoffersamordningen ska arbeta nära och parallellt med utredarna för att samordna ärendena mest resurseffektivt. Alla polisanställda ansvarar för att informera soffren om behovsanpassat stöd och hjälp. Då externa stödåtgärder inte är tillräckligt utan att även skyddsbehovet bör bedömas, ska biträde av personsäkerhetshandläggarna begäras. ambition 2013 Myndigheten ska verka för ökad trygghet och andel soffer som är nöjda med polisens bemötande och hantering gällande vålds mot person. strategi 2013 Myndigheten ska i enskilda ärenden samverka med externa aktörer gällande i nära relation för att tillgodose att samtliga parter ges möjlighet till behovsanpassat stöd. Brottsoffersamordningen ska arbeta nära och parallellt med utredarna för att samordna ärendena mest resurseffektivt. Alla polisanställda har ansvar att informera soffren om behovsanpassat stöd och hjälp. Utöver det ska man, då det bedöms att externa stödåtgärder inte är tillräckligt utan att även skyddsbehovet bör bedömas, begära biträde av personsäkerhetshandläggarna. 38 VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN