Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn"

Transkript

1 Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans med en arbetsgrupp göra en översyn av utredningsverksamheten i myndigheten och lämna förslag till åtgärder som ökar möjligheterna att undvika att nya balanser byggs upp, att fler ärenden redovisas till åklagare och att fler gärningsmän lagförs. Utgångspunkten i arbetet är Polisens nationella utredningskoncept (PNU) med fokus på hantering och utredning av de s.k. mängdbrotten. Stefan Thörn har avgivit sitt förslag den 7 september Avsikten med arbetet att utveckla utredningsverksamheten, är inte att i första hand genomföra några omfattande organisatoriska förändringar utan att utveckla arbetsmetoder, rutiner, administration m.m. för att få till stånd en bättre ledning och styrning av verksamheten och en rationellare handläggning i enlighet med PNU. Med anledning av vad som föreslagits överväger jag att låta myndighetens operativa chef få i uppdrag att genomföra följande åtgärder: 1. Samordningsfunktion, punkten 5.1 i översynen De åtgärder som föreslagits av Stefan Thörn under punkten 5.1 skall genomföras med följande undantag: Teamcheferna för utredningsteamen skall inte vara enbart renodlade personalansvariga utan skall tillika vara förundersökningsledare på samma sätt som idag. Frågan tas upp till ny prövning i samband med den utvärdering som skall göras efter årsskiftet. Samordningsfunktionens centrala betydelse för utredningen av främst mängdbrotten kan inte nog betonas. Samordningsfunktionen skall vara ledande i utredningsprocessen, vara ytterst är ansvarig för ärendefördelningen inom myndigheten samt vara ansvarig för hanteringen av myndighetens ärendebalans. 1

2 Ansvarsfördelningen mellan chefen för samordningsfunktionen, teamchefer och förundersökningsledare skall klarläggas och beskrivas i lokala tjänsteföreskrifter liksom de metoder och rutiner som skall användas. Befattningsbeskrivningar med tydligt utpekade ansvarsområden skall tas fram för teamchefer och förundersökningsledare. Nödvändiga förändringar i myndighetens delegations- och arbetsordning skall genomföras. Ett mål för hur stor andel av de ärenden som delas ut till utredande enheter som skall leda till åtal bör sättas upp, förslagsvis 80 %. Genomförandet skall vara klart senast Bedömda positiva konsekvenser Ledning och styrning av utredningsverksamheten i myndigheten förbättras genom helhetssyn och bättre överblick Utredande team kan koncentrera sina insatser i ärenden som bedömts kunna leda till framgång Arbetsbördan i utredningsverksamheten fördelas i större omfattning efter arbetsbelastning, speciell förmåga m.m. än efter enbart geografiska skäl Bättre överblick och möjligheter att kontrollera myndighetens balanser för att i tid motverka att de blir för stora Handläggningen av enklarare ärenden och ärenden där det krävs enbart några få åtgärder inför beslut, blir snabbare Cheferna för de utredande teamen får större utrymme att ägna sig åt arbetsledande uppgifter, uppföljning och återkoppling av resultat och egen förundersökningsledning Förundersökningsledare kan i större omfattning ägna sig åt att leda förundersökningar, prioritera handläggares ärenden och kvalitetssäkra det som skall redovisas till åklagare Arbetsuppgifter för olika funktioner liksom ansvarsfördelning, metoder, rutiner m.m. finns beskrivna i lokala tjänsteföreskrifter vilket ger ett stöd för arbetets utförande och underlättar medarbetarsamtal, lönesamtal m.m. 1.2 Konsekvenser som kan uppfattas som negativa Ökad centralisering av ledning och styrning av utredningsverksamheten 2

3 Teamchefer kan se sin roll begränsas vad avser möjligheten att leda och styra utredningsarbetet lokalt i vissa avseenden. Möjlighet ges i stället att kunna fokusera på andra saker. Teamchefer kan uppleva att man inte får den överblick av verksamheten inom sitt ansvarsområde som man är van vid. Detta kan motverkas genom att använda de tekniska system som finns för information samt regelbundet informationsutbyte mellan samordningen och de utredande teamen Teamchefer och förundersökningsledare kan uppfatta att för mycket inflytande över utredningsverksamheten läggs på samordningsfunktionen. Detta kan motverkas av den dialog som regelbundet/per vecka måste föras mellan samordningsfunktion och utredande team. 2. Förundersökning utanför kontorstid (jourförundersökningsledning), punkten 5.2 i översynen En effektiv förundersökningsledning under och utanför kontorstid är en av grundstenarna i Polisens nationella utredningskoncept (PNU) För att förstahandsåtgärder skall styras av utbildade förundersökningsledare skall ytterligare tre förundersökningsledare rekryteras. Rekryteringen skall ske i öppen konkurrens. Jourhavande förundersökningsledares uppgifter skall framgå av författningsbeskrivning för funktionen. Rutiner för arbetet med förstahandsåtgärder och ansvarsförhållandet mellan jourhavande förundersökningsledare, vakthavande befäl och yttre befäl skal regleras i lokal tjänsteföreskrift. Samma gäller jourhavande förundersökningsledares ansvar för det fortsatta utredningsarbetet. Genomförandet skall vara klart senast Bedömda positiva konsekvenser Förbättrade s.k. förstahandsåtgärder Gemensamma likartade bedömningar i hela myndigheten Utökat användande av förenklade utredningsförfaranden med stöd av rättegångsbalken 23:21 och 23:22 Yttre befäl får större möjlighet att fokusera på den rent arbetsledande uppgiften vilket bör förbättra möjligheterna att nå framgång i det brottsförebyggande arbetet, att lagföra vaneförbrytare m.m. 3

4 Yttre befäls roll och betydelse för att myndighetens resultat förbättras blir tydligare och kommer på sikt att utveckla funktionen 2.2. Konsekvenser som kan uppfattas som negativa Yttre befäl kan se att man tappar uppgifter. Detta kompenseras av att den arbetsledande rollen utvecklas och förtydligas. Jourhavande förundersökningsledare har inte tillräckligt med arbetsuppgifter. När inflödet av akuta uppgifter inte är tillräckligt stort, ökar detta möjligheten att arbeta med egna utredningsåtgärder vilket ger större möjligheter till lägre balanser och ökad lagföring Yttre befäl kan känna att man förlorar kompetens. Behovet av kompetens kan lösas genom t.ex. utbildning eller rotationstjänstgöring eller på annat sätt. Dessutom är vissa brott undantagna från huvudregeln och möjligheten att agera vid fara i dröjsmål kvarstår alltid. 3. Yttre befäl, punkten 5.2 i översynen Yttre befäls ansvar och betydelse som arbetsledare i den yttre verksamheten kan inte nog betonas. Yttre befäls arbetsledande roll vad avser genomförandet av polismyndighetens planlagda operativa verksamhet enligt Polisens underrättelsemodell (PUM) skall utvecklas. Operativa chefen får i uppdrag att, efter samråd med respektive teamchef och yttre befälen, vidta de åtgärder som anses nödvändiga. Det är viktigt att chefen för KUT/Span teamet involveras i denna uppgift utifrån vad som behandlades vid chefsmötet i Oskarshamn den 26 augusti 2009 angående möjligheten att lagföra vaneförbrytare. Genomförandet skall vara klart Bedömda positiva konsekvenser Se punkt Konsekvenser som kan uppfattas som negativa Se punkt 2.2 4

5 4. Beredningsutredare i samordningsfunktionen och utredningsexpedition /administration samt arkivhantering, punkterna 5.3, 5.4 och 5.5. i översynen Arbetet i samordningsfunktionen skall organiseras och genomföras på ett sådant sätt att fördelning av utredningsuppgifter i myndigheten sker på ett ändamålsenligt sätt och att så många ärenden som möjligt kan göras klara i samordningsfunktionen, se punkterna 5.1 och 5.3 i översynen Utredningsexpedition, administration och arkiveringsarbete i utredningsverksamheten skall organiseras, bemannas och genomföras i enlighet med punkterna 5.4 och 5.5 i översynen Hur arbetet skall bedrivas skall framgå av lokal tjänsteföreskrift. Samordningsfunktionen skall bemannas med tillräckligt antal beredningsutredare och annan personal så att de åtgärder som framgår av styckena och 5.4 kan utföras på sätt som anges i översynen Genomförandet skall vara klart Bedömda positiva konsekvenser Enklare ärenden eller ärenden där det endast fattas några åtgärder innan beslut kan tas görs klara direkt i samordningsfunktionen och kommer inte att belasta vare sig utredningsverksamheten eller administrationen vid de utredande teamen Administrationen förenklas genom att alla ärenden slutredovisas på ett ställe i myndigheten liksom utskrifter och kopiering av förundersökningsprotokoll m.m. Resurser frigörs för utredningstid vid de utredande enheterna genom förenklad administration Arkiveringsarbetet förenklas och underlättas genom att det görs på ett ställe i myndigheten, utan uppdelning på orter Sekretessprövningen görs på ett ställe av myndighetens jurist Minskade kostnader för t.ex. porto och administration vid de utredande enheterna Det finns behov av en gemensam central för utskriftsarbeten m.m. i myndigheten. De resurser som frigörs ger utrymme till detta Konsekvenser som kan uppfattas som negativa 5

6 Att ha expeditionen på ett ställe i myndigheten liksom att sköta arkiveringen på ett ställe påverkar arbetsuppgifterna för den personal som idag utför sysslorna vid de utredande teamen Bemanningen på samordningsfunktionen måste förstärkas, men samtidigt frigörs resurser på andra håll i myndigheten. Teamchefer/förundersökningsledare får inte tillgång till arkivexemplar av anmälan. Arkivexemplaret behövs inte för utredningsarbetet i sig när arbetet sker i DurTvå och genom en gemensam expedition. 5. Beslagshantering och godsspaning, punkten 5.6 i översynen Åtgärder vidtas i enlighet med förslaget Genomförandet skall vara klart Bedömda positiva konsekvenser Verksamheten på samordningsfunktionen renodlas Samarbetet godsspaning utredning KUT verksamhet förbättras 5.2. Konsekvenser som kan uppfattas som negativa Svårt att bedöma 6. Uppföljning och återkoppling av utredningsverksamheten, punkten 5.7 i översynen Jämte en effektivt fungerande samordningsfunktion är uppföljning och återkoppling av utredningsverksamhetens resultat, liksom en effektiv förundersökningsledning, en av de viktigaste förutsättningarna för att minska balanserna och öka antalet redovisade ärenden till åklagarmyndigheten. Uppföljning och återkoppling måste ske på flera nivåer och på olika sätt. a) Resultaten av verksamheten skall vara en stående punkt på dagordningen i myndighetens ledningsgrupp och i operativa ledningsgruppen. b) Samordningsfunktionen skall minst en gång per fjortonde dag ha uppföljningsmöten med länets samtliga förundersökningsledare som är tillgängliga. Syftet är att i tid upptäcka och kunna åtgärda avvikelser och säkerställa att förundersökningsledningen bedrivs likformigt i myndigheten. 6

7 c) på teamnivå skall teamchefen ha ett ansvar att inom ramen för sina arbetsledande uppgifter följa upp de resultat teamets medarbetare uppnår. Att följa upp verksamheten på individnivå där det är möjligt att göra så, är ett sätt att bry sig om vad medarbetarna presterar, att öka möjligheterna till en väl underbyggd återkoppling, både positiv och negativ. Det ökar också möjligheten att utifrån ett bättre underlag i tid ge stöd och hjälp i de fall prestationerna inte är vad som kan förväntas liksom att det ökar möjligheten till en riktig bedömning i de delar av den individuella lönesättningen som avser bedömning av prestation. Ytterst kan den individuella uppföljningen ge vid handen att någon kanske inte är lämplig just för utredningsverksamhet utan behöver hjälp att hitta andra arbetsuppgifter som passar bättre. Allt går inte att följa upp och uppföljningen får inte heller ge upphov till ett så omfattande arbete att det går ut över andra arbetsuppgifter på ett negativt sätt. De tekniska system som idag finns t.ex. DurTvå ger möjlighet att på ett enkelt sätt följa upp antal ärenden som redovisas och antalet förhör som hålls. Övriga förhållanden som ger en helhetsbild av den individuella prestationen skall diskuteras och tas hänsyn till vid dialog mellan chef och medarbetare. Processledaren för utredningsverksamheten skall ha i uppgift att tillhandahålla uppföljningen åt respektive teamchef månadsvis. d) Respektive biträdande avdelningschef för norra delen av länet och södra delen av länet skall kvartalsvis redovisa resultaten av utredningsverksamheten inom sitt ansvarsområde för myndighetens ledningsgrupp. Fokus skall ligga på avvikelser och måluppfyllnad samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av den redovisning som görs. I samband med genomförandet skall motsvarande modell för uppföljning tas fram för övrig polisverksamhet. Genomförandet skall vara klart Bedömda positiva konsekvenser Berörda chefer tar större del av och visar större intresse för deras medarbetares insatser Bättre underlag och ökade möjligheter till kvalité i positiv återkoppling, hjälpande och stödjande åtgärder t.ex. uppsättande av individuella mål och s.k. förkallning, bedömning av kompetensutvecklingsbehov, medarbetarsamtal och lönesamtal m.m. 7

8 Ökade möjligheter att upprätthålla en rationell balans, fler redovisade ärenden och fler lagförda genom bättre möjligheter att leda och styra arbetet Ökat engagemang både hos chefer och medarbetare i och med att den egna arbetsinsatsen uppmärksammas och att den egna prestationen på ett tydligt sätt påverkar den egna utvecklingen 6.2 Konsekvenser som kan uppfattas som negativa Det som beskrivits som positiva konsekvenser kan uppfattas som negativa beroende på personlig inställning och förhållningssätt till uppgiften 7. Tvångsmedelsgrupp, punkten 5.7 i översynen Frågan om polismyndigheten skall tillsätta en tvångsmedelsgrupp får anstå till efter årsskiftet i samband med att frågan om antalet utredningsteam i Kalmar omprövas. Anser berörda teamchefer att behovet av en tvångsmedelsgrupp finns för närvarande, kan de själva ta ställning i frågan. 8. Rekrytering och kompetensutveckling, punkten 5.10 i översynen Frågor om hur personal skall rekryteras till utredningsverksamheten, vilken kompetens som finns och vilken kompetens som krävs, möjligheten till rotationstjänstgöring för att pröva på utredningsverksamheten, möjligheten till auskultation för teamchefer och förundersökningsledare vid åklagarmyndigheten, och övriga frågor som har med rekrytering, kompetens, kravnivåer m.m. skall beredas ytterligare i en gemensam samverkansgrupp. Gruppen skall lämna förslag till åtgärder, när i tid de skall äga rum, liksom ekonomiska konsekvenser. Processledare Stefan Thörn får i uppdrag att genomföra uppdraget vilket skall vara klart senast 1 januari Arbetet skall äga rum i samråd med HR-chefen. 9. Organisation, punkten 5.11 i översynen Under punkten har förts ett resonemang om renodling av roller, antalet utredningsteam m.m. Som nämnts i inledningen är inte avsikten med översynen att göra några omfattande organisatoriska förändringar utan att försöka utveckla metoder och arbetsformer. 8

9 Det resonemang som förts angående utredningsteamen i Oskarshamn och Västervik är övertygande. De utredare som tjänstgör i Borgholm, Nybro, Hultsfred, Mönsterås och Vimmerby skall organisatoriskt överföras till utredningsteamen. Skälen till detta är främst två. De får sina arbetsuppgifter och leds i sitt arbete av förundersökningsledare som tillhör utredningsteamen medan personalansvar, utvecklingssamtal, lönesamtal m.m. sköts av lokal teamchef. De planerar sin tjänstgöring, som innefattar viss helgtjänstgöring, mot utredningsteamen eftersom de har ett gemensamt uppdrag att täcka in behovet av utredare på helgerna. Det egna teamet däremot, planerar in sin tjänstgöring utifrån andra förutsättningar. Det underlättar för teamcheferna att fullt ut disponera den resurs vilken man både arbetsleder och tidsplanerar. Genomförandet skall vara klart Vad avser frågan om antalet utredningsteam i Kalmar är frågan inte lika enkel. De skäl som anförts i översynen talar för en sammanslagning av teamen med en renodling av personalansvar och förundersökningsledarskapet. Teamcheferna för utredningsteamen i Kalmar har framfört i översynen att det nyligen gjorts en organisationsförändring och att de med ett rationellt balansläge och med övriga förändringar genomförda vill få möjlighet att driva verksamheten utan att förändra ledarskapet. Jag anser att den inställningen bygger på en positiv inställning till möjligheten att minska balanserna, öka redovisade ärenden och öka lagföringen och att det då inte finns skäl att för närvarande ändra organisationen. Frågan om detta blir nödvändigt eller inte får anstå till efter årsskiftet, av samma skäl som anförts tidigare. 9.1 Bedömda positiva konsekvenser Organisationsförändringar av utredningsteamen undvikes Berörda teamchefer och förundersökningsledare får möjlighet att arbeta för en ökad effektivitet enligt eget önskemål utan att störas av förändringar i organisationen Avsikten med den förändring som genomförts, att medarbetarna skall vara närmare sin chef, bibehålls 9.2 Konsekvenser som kan uppfattas som negativa 9

10 Att balanser fortsätter byggas upp och att antalet redovisade ärenden och lagföringen inte ökar. Detta kan förhindras genom att teamcheferna driver sin verksamhet utifrån vad de gett uttryck för i översynen. 10. Avslutande synpunkter att beakta vid genomförandet Som avslutning vill jag ta upp några synpunkter som jag anser väsentliga och som skall beaktas i arbetet med genomförandet. Hela polismyndigheten måste ses som en gemensam resurs där alla måste hjälpas åt utan avseende på gränser inom myndigheten faktiska eller påstådda Egentligen borde det vara så att ingen ansvarig chef borde vara nöjd eller tillfreds med sin verksamhet innan alla är nöjda. Den sammanhållningen i chefskollektivet borde vara en grundsten och där viljan att hjälpa och stödja varandra är en självklarhet De förändringar som översynen visar är nödvändiga, främst i form av en effektivare ledning och styrning och en effektiv samordning av utredningsverksamheten. Det ställer stora krav på lyhördhet och kommunikation mellan chef samordningsenheten, teamchefer och förundersökningsledare. Chefen för samordningsenheten har ett stort ansvar för att information, utredningsflöden och samarbetsformer byggs upp I översynen anges ett stort antal förslag till åtgärder som kan bidra till att effektivisera verksamheten utan att jag tagit upp dessa i beslutsunderlaget. Det är viktigt att dessa åtgärder anammas av ansvariga chefer och ser till att de genomförs Det är viktigt att rutiner byggs upp för uppföljning av hur beslutade åtgärder genomförts, vilka effekter som uppnåtts, vilka korrigeringar som behöver göras. Om detta skall vara en uppgift för processledaren eller ansvarig biträdande avdelningschef överlämnar jag till den operativa chef, men det är viktigt att det ansvar för utvecklingen som åvilar myndighetens operativa ledningsgrupp inte glöms bort i sammanhanget även om detta inte har berörs i någon större omfattning i översynen Jag tror också det är viktig att nå så stor samsyn som möjligt om vad som skall göras så att de arbetsmetoder och rutiner som beslutats får genomslag så fort som möjligt. Slutligen måste det ansvar som åvilar teamchefer och förundersökningsledare strykas under. En god arbetsledning med personligt ansvarstagande för resultaten är det som gör skillnad. 10

11 11

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Regional underindelning Region öst

Regional underindelning Region öst Regional underindelning Region öst Delrapport: Polisområden och Lokalpolisområden Torbjörn Johansson Håkan Boberg Ove Callheim Patrik Crafoord Ann-Louise Kämpe Hanna Sjögren Ann-Louise Stenius Martin Ulvenhag

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01

Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 2011-06-30 FÖRSLAG 1 (2) Förändrad organisation för folktandvården vid tandläkarhögskolan i Umeå fr o m 2011-10-01 1. Bakgrund Västerbottens läns landstings verksamhet, folktandvården vid tandläkarhögskolan,

Läs mer

Resultat- och. utvecklingssamtal

Resultat- och. utvecklingssamtal Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål

Läs mer

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer

Läs mer

Lönekartläggning 2009

Lönekartläggning 2009 Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.

Läs mer

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret 1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,

Läs mer

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Personalpolicy i Hultsfreds kommun Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar

Läs mer

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal

Läs mer

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH

Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING VID KTH Skapat av Dokumentdatum Ev. diarienummer Regler och riktlinjer för lönesättning vid KTH Ersätter Lönepolicy nr 1/2006 REGLER OCH RIKTLINJER FÖR LÖNESÄTTNING

Läs mer

PROTOKOLL NR 2/2013 1(8)

PROTOKOLL NR 2/2013 1(8) POLISSTYRELSEN PROTOKOLL NR 2/2013 1(8) Sammanträdesdatum Diarienummer A 126-656/13 2013-02-08 APG 126-657/13 Tid: Kl. 10:00-13:00 Plats: Folkets Hus i Emmaboda Närvarande ledamöter Kronobergs län: Tjänstgörande

Läs mer

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),

Läs mer

1(9) Lönepolicy. Styrdokument

1(9) Lönepolicy. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Policy Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-01-12 11 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 1.1 Mål...4 1.2 Allmänt...4

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,

Läs mer

Verksamhetsuppföljning av Utbildningsförvaltningen, LSS korttidsvistelse/korttidstillsyn, Munkhagsgatan 128 och Lantmannagatan 93

Verksamhetsuppföljning av Utbildningsförvaltningen, LSS korttidsvistelse/korttidstillsyn, Munkhagsgatan 128 och Lantmannagatan 93 1 (7) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2016-03-16 Dnr ON 2016-167 Björn Skoog Verksamhetsuppföljning av Utbildningsförvaltningen, LSS korttidsvistelse/korttidstillsyn, Munkhagsgatan 128 och Lantmannagatan

Läs mer

Lönekartläggning 2011

Lönekartläggning 2011 ekartläggning 2011 ekartläggning 2011 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 1. BAKGRUND 3 1.1. DISKRIMINERINGSLAGEN 3 2. METOD 4 2.1 VERKTYG 4 2.2 ARBETSGÅNG 4 2. 3 SAMVERKAN 5 3. ORGANISATIONENS

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Kommunstyrelsen. Ärende 10

Kommunstyrelsen. Ärende 10 Kommunstyrelsen Ärende 10 Kommunledningsstaben, Personalavdelningen Jessica Nilsson jessica.nilsson@eda.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-26 1(1) Beredning Centrala ledningsgruppen 151126 Beredning Allmänna

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Kansliordning. Kansliets organisation, ansvar och befogenheter. Beslutad den 19 december

Kansliordning. Kansliets organisation, ansvar och befogenheter. Beslutad den 19 december Kansliordning Beslutad den 19 december 2013 Kansliordningen innehåller interna föreskrifter om organisation och arbetsfördelning, ansvar och befogenhet, samt handläggning och föredragning på Sametingets

Läs mer

Lönekartläggning Helsingborgs Stad

Lönekartläggning Helsingborgs Stad STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN HR-AVDELNINGEN 2015-07-13 SID 1(36) Lönekartläggning Helsingborgs Stad 2015 HR-avdelningen Stadsledningsförvaltningen 251 89 Helsingborg 042-10 40 00 hravdelningen@helsingborg.se

Läs mer

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Hagberg Therese Datum 2016-02-02 Diarienummer SCN-2015-0055 Socialnämnden Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3

Läs mer

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

IT-verksamheten, organisation och styrning

IT-verksamheten, organisation och styrning IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m (RALS 2013-2016) Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet SEKO universitetsklubben 1 Avtalstidens längd Parterna

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Den 10 april 2013 enades parterna om ny HÖK 13 för OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet. Denna

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8) Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald

Läs mer

Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Arbetsplan för Personlig Assistans Värmdö Kommun

Arbetsplan för Personlig Assistans Värmdö Kommun 2013-03-04 Arbetsplan för Personlig Assistans Värmdö Kommun Arbetsplan upprättas för att skapa likvärdig kvalitet för de kunder som väljer Personlig Assistans Värmdö Kommun. Samtliga enheter åtar sig att

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå

A, Individens delaktighet på arbetsplatsen B, Delaktighet i verksamhetens utveckling på arbetsplatsen C, Delaktighet på organisationsnivå BESLUTSUNDERLAG 1(4) Landstingsstyrelsen Handlingsplan för medarbetarnas delaktighet Systematiskt arbete för ökad delaktighet Utifrån uppdraget som gavs i landstingsstyrelsens verksamhetsplan för år 2012

Läs mer

Kvalitetsberättelse för

Kvalitetsberättelse för Kvalitetsberättelse för Vårdstyrkans Hemvård & Hemsjukvård 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015 03 28 Jennie Fogelquist, Verksamhetschef Vårdstyrkans Hemvård & Hemsjukvård www.vardstyrkan.se Datum:

Läs mer

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År 2012 2013-02-18. Maria Ottosson Lundström. Dnr:2013-82 Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-18 Maria Ottosson Lundström Dnr:2013-82 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN 1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,

Läs mer

Arbetsformer och delegationsordning för Förbundet Djurens Rätt

Arbetsformer och delegationsordning för Förbundet Djurens Rätt Arbetsformer och delegationsordning för Förbundet Djurens Rätt 1. Inledande bestämmelser De grundläggande bestämmelserna angående riksorganisationens verksamhet, skyldigheter, organisation och regler är

Läs mer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:

Läs mer

Innehållsförteckning. Tnr 20

Innehållsförteckning. Tnr 20 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning... 9 5 Giltighetstid... 9 Avtal om Kompetensutveckling i företagen...

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Policy för förtroendevalda Policy för ledare Värdegrund för Vimmerby kommun Antagen av kommmunfullmäktige 2006-03-27 43 KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 1 Grundläggande värderingar

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017

Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Korsholms kommuns Personalstrategi 2014-2017 Samarbetskommittén 14.4.2014 Personalsektionen 12.5.2014 Kommunstyrelsen 16.6.2014 Kommunfullmäktige 22.9.2014 I Korsholms kommun sätter vi ribban högt. Vi

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Policy för anställning och omplacering vid Polismyndigheten i Stockholms län

Policy för anställning och omplacering vid Polismyndigheten i Stockholms län Policy för anställning och omplacering vid Polismyndigheten i Stockholms län Rekrytering av nya medarbetare innebär en stor investering och en långvarig relation. Det är därför viktigt ur alla perspektiv

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009. Riktlinjer inför löneöversyn Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009. 1(4) Grundläggande principer för lönesättning Enligt gällande centralt löneavtal

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning. Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...

Läs mer

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016)

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016) Kvalitet och utvärderingskontoret 2016-04-20 Dnr Än 2016-314 Malin Robertsson Maria Svensson Jonas Arnoldsson s- och verksamhetsuppföljning (2016) Verksamhet Datum för besök 2016-04-20 Deltagare/metod

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen,

Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen, Sida 1 (10) Ert Er beteckning 2007-02-13 Ju2007/1406/Å Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Nya förutsättningar för ekobrottsbekämpningen, SOU 2007:8 Inledning Inrättandet av

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård Vårdnära service en viktig del i framtidens sjukvård En viktig del i framtidslösningen Svensk sjukvård är komplex, dynamisk, kunskapsintensiv och spännande. Utvecklingen har varit och är omfattande när

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007 1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

Intensiva öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar inom BUP - organisationsförslag

Intensiva öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar inom BUP - organisationsförslag 1(7) Intensiva öppenvårdsinsatser (13-11-5) Intensiva öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar inom BUP - organisationsförslag Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.... Bakgrund... 3. Syfte... 3 4. Mål...

Läs mer

Kommunikationsplan - Time Care -

Kommunikationsplan - Time Care - Kommunikationsplan - Time Care - Jag önskar att vi kunde vara fler personal på morgonen Vårdtyngden har ökat, vi är färre personal och får bara springa fortare Vad är syftet? Att vi håller den vårdkvalitet

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2010

Verksamhetsplan och budget 2010 SERVICEFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSOMRÅDE LÖNER Verksamhetschef: Ann-Christin Nordin Enhetschefer: Lena Thimm enhet 301 Maud Kalin enhet 302 Ingela Björklund enhet 303 Eva Andersen enhet 304 Verksamhetsplan

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Chefer till nationella avdelningar

Chefer till nationella avdelningar Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till nationella avdelningar till Polismyndigheten Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar. Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer