POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN AA /09

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Länspolismästarens inledning Långsiktiga förutsättningar för polisverksamheten Verksamhetsstyrning Polisens underrättelsemodell (PUM) Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Mängdbrott Samverkan Nationella målområden Brott i nära relationer Våld i offentlig miljö Tillgrepp genom inbrott Narkotikabrott Grov organiserad och systemhotande brottslighet Trafiksäkerhet Service Krisberedskap områden Operativ och taktisk ledning Unga lagöverträdare Alkoholbrott Livsstilskriminalitet Allmänt om utredningsverksamhet Brottsofferarbete Lokalt personsäkerhetsarbete Lokalt förankrad polis (LFP) Gemensam verksamhet Kompetensförsörjning Kommunikation Verksamhetsskydd Ekonomi Finansiering Lokalförsörjning

3 1. Länspolismästarens inledning Polismyndigheten i Örebro län arbetar offensivt med att utveckla verksamheten för att motsvara de krav och förväntningar som våra uppdragsgivare ställer på oss. Statsmakternas krav på förbättrade verksamhetsresultat är berättigade och måste infrias. De kriminalpolitiska huvudmålen, minskad brottslighet och ökad trygghet, ska utgöra ledstjärnan för allt vårt arbete. Polisens verksamhet syftar i första hand till att förhindra att brott och ordningsstörningar uppkommer, vilket ställer stora krav på god kunskap om den generella samhällsutvecklingen samt förmåga att inhämta och tolka den information som bör ligga till grund för den planlagda polisverksamheten. Arbetet för att förebygga brott behöver utvecklas, vilket ska ske i nära samverkan med andra aktörer i samhället. Polismyndigheten i Örebro län har en god tradition av samverkan, men det är nu dags att utveckla denna så att den blir mer strukturerad, målinriktad och långsiktig. Främst behöver samarbetet med kommunerna i länet och Örebro läns landsting vidareutvecklas. Polisen ska vidare verka för att de personer som drabbats av brott inte återigen utsätts. Detta gäller särskilt för de prioriterade brottstyperna: brott i nära relation, våld i offentlig miljö samt tillgrepp genom inbrott. Därutöver ska Polisen se till att de som begår brott i största möjliga utsträckning lagförs. Detta gäller såväl för den grova och organiserade brottsligheten som mängdbrottsligheten, det vill säga den brottslighet som drabbar många vanliga människor. Örebro län ska bli ett tryggare län där många vill bo, leva och verka. Polisen kan genom ett systematiskt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete bidra till att såväl den faktiska utsattheten, som rädslan och oron för brott minskar. Ett sådant arbete utgör en viktig komponent i utvecklingen av ett modernt och konkurrenskraftigt län. Med andra ord bör en ökad förmåga hos myndigheten att uppfylla sina verksamhetsmål bidra till en allmänt positiv samhällsutveckling i länet. Myndigheten kommer att få ett stort tillskott av poliser under 2010 vilket ställer stora logistiska krav, men ger också möjligheter att öka ambitionsnivån avseende såväl kvalitativa som kvantitativa mål. I än högre grad än det personella resurstillskottet kan en systematisk utveckling av arbetsmetoderna förbättra verksamhetsresultaten. Dessutom bör den större delaktigheten i myndighetens planeringsprocess öka det individuella ansvarstagandet för de mål som slutligen fastställts. Samtliga anställda ska känna betydelsen av den egna arbetsinsatsen och stolthet för vad myndigheten gemensamt åstadkommer. Myndigheten kommer fortsätta sin satsning på att stärka och utveckla chefs- och medarbetaransvaret. Vad myndigheten ska åstadkomma under år 2010 beskrivs i denna verksamhetsplan. Den viktigaste faktorn för att planen ska bli verklighet är medarbetarnas förmåga att ta ansvar för att vardagsarbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Polisens arbetsmetoder behöver utvecklas utifrån evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet, vilket är en förutsättning för att polisverksamheten ska kunna leda till det resultat som eftersträvas. För att öka möjligheterna till en sådan utveckling har polismyndigheten 3

4 inlett ett konkret samarbete med Örebro Universitet, och även förbättrat förutsättningarna för uppföljning och utvärdering inom myndigheten. Polisens nyligen framtagna värdegrund är viktig främst ur ett medborgarperspektiv. Polisen ska vara tillgänglig, engagerad och utföra sitt arbete professionellt och därmed skapa förtroende hos medborgarna. Polisen ska verka synligt bland allmänheten med planlagda och för verksamhetsresultaten relevanta åtgärder. Kalle Wallin Länspolismästare 4

5 2. Långsiktiga förutsättningar för polisverksamheten 2.1. Verksamhetsstyrning Rikspolisstyrelsen utvecklar och preciserar de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten. Detta uttrycks i Polisens planeringsförutsättningar för perioden Med utgångspunkt från planeringsförutsättningarna, länspolismästarens inriktningar, kriminalunderrättelsetjänstens strategiska information och uppnådda verksamhetsresultat under de närmast föregående åren, utarbetas myndighetens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen har arbetats fram i en arbetsgrupp med representanter från skilda delar av myndigheten. Dessa har i sin tur haft uppdraget att samla in synpunkter från den övriga organisationen och att förankra innehållet i verksamhetsplanen. Det är Polisstyrelsen, som på ett tidigt stadium deltagit i beredningen av verksamhetsplanen, som slutligen fastställer verksamhetsplanen. Länets kommuner samt samverkande myndigheter och organisationer har före fastställandet av verksamhetsplanen, genom delning, haft möjlighet att påverka densamma. Verksamhetsplanen kan under verksamhetsåret komma att revideras i vissa delar om avgörande förhållanden som ligger till grund för planen förändras. Myndighetens verksamhetsplan är ett bindande dokument för organisationen. Innehållet i verksamhetsplanen ska i sin helhet genomföras. Verksamhetsstyrning sker bäst genom noggrann planering och uppföljning i alla led. För att framöver i högre utsträckning än hittills uppnå uppsatta verksamhetsmål är det avgörande att uppföljningen och återkopplingen utvecklas på såväl avdelnings-, närpolisområdes- enhets-, som på individnivå. Resultatansvaret åvilar samtliga medarbetare vid myndigheten. Det har visats att en förhållandevis jämn könsfördelning av chefskadern i ett företag eller myndighet ökar förutsättningarna för en god resultatutveckling. Att fler kvinnor rekryteras till myndighetens ledande befattningar är således viktigt inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv utan även i resultathänseende. En viktig förutsättning för att få till stånd en effektiv styrning av verksamheten är att cheferna utvecklar sin förmåga att kommunicera med sina medarbetare. Verksamheten styrs inte av besluten i sig utan av hur besluten kommuniceras. Ett förväntat resultat av en förbättrad verksamhetsstyrning framöver bör vara att arbetstidens förläggning i högre grad än hittills anpassas till de verksamhetsmässiga behoven. Verksamhetsresultat bör vara en stående punkt vid myndighetens olika mötesforum exempelvis vid polisstyrelsesammanträden, ledningsgruppsmöten, tertialmöten, arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. 2.2 Polisens underrättelsemodell (PUM) PUM utgör den svenska polisens modell för ledning och styrning av all operativ polisverksamhet. För att rätt åtgärder ska kunna vidtas ska orsaker till brottslighet, otrygghet och ordningsstörningar identifieras och analyseras. Då problemets orsaker analyserats framkommer även vilka samhällsaktörer som är relevanta att samverka med och möjlighet uppstår 5

6 att ge förslag på åtgärder. Orsakerna till problemen ska åtgärdas genom att evidens- eller erfarenhetsbaserade arbetsmetoder används när dessa är tillämpliga. Det är av stor vikt att kriminalunderrättelsetjänsten tar fram relevanta beslutsunderlag för insatser inom alla typer av polisens operativa verksamhet. Det är lika väsentligt att t.ex. mängdbrottsbekämpning och trafiksäkerhetsverksamhet bygger på kunskap som den grova och organiserade brottsligheten. För att styra verksamheten behöver myndighetens strategiska, operativa och taktiska ledningsgrupper beslutsunderlag som bygger på förädlat underrättelsematerial. All polisverksamhet ska följas upp noggrant. I syfte att utröna om en insats bedrivits i enlighet med vad som planerats och om den lett till förväntat resultat, ska såväl själva processen som effekten av verksamheten i möjligaste mån också utvärderas. För att detta ska kunna bli möjligt måste förmågan att fortlöpande dokumentera alla led i planerings-, genomförandeoch uppföljningsprocessen utvecklas. Dokumentationen ska ske inom ramen för PUM-A 1. Syftet med uppföljning och utvärdering är också att återkoppla kunskap om verksamma och mindre verksamma arbetsmetoder till den egna organisationen och samverkansparter. Utvärderingarna ska i möjligaste mån bedrivas av utvärderare utanför myndigheten i första hand i samarbete med Örebro Universitet. Myndigheten bör dessutom själv i ökad omfattning utvärdera utvalda delar av verksamheten. 2.3 Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Utredning är ett av Polisens viktigaste redskap för att uppnå de kriminalpolitiska huvudmålen om minskad brottslighet och ökad trygghet. Att samtliga arbetsmetoder som ingår i PNU tillämpas fullt ut är en viktig förutsättning för att Polisen ska kunna leva upp till regeringens krav om ökad personuppklarning. En grundförutsättning för att kunna åstadkomma det är att Polisen i högre grad än hittills skapar möjlighet att arbeta med färska ärenden. Polismyndighetens ambition är att planera, organisera och styra utredningsverksamheten på ett sätt som möjliggör att brottsutredningar handläggs i samma takt som brotten anmäls. Särskilda utredningskommissioner ska således inte behövas i framtiden. Särskilt viktiga utvecklingsområden är: Den polisiära förundersökningsledningen behöver utvecklas ifråga om att ge tydliga utredningsdirektiv, följa upp och kvalitetssäkra åtgärder samt återkoppla till såväl yttre personal som utredare. Fler utredningsåtgärder behöver vidtas i nära anslutning till brottet. Detta ska ske genom att all personal i yttre tjänst förstår sin roll som brottsutredare och vidtar relevanta utredningsåtgärder på brottsplatsen. Vidare behöver jourutredningspersonal och annan utredningspersonal på icke kontorstid i högre grad än hittills tas i anspråk även för mängdbrottslighet. 1 Polisens underrättelsemodell Applikation 6

7 I enlighet med vad Brottsförebyggande rådet 2 påpekat behöver fler och bättre utredningsåtgärder, särskilt vittnesförhör och annan stödbevisning, genomföras i första hand i samband med våldsbrott. Kriminalteknik är ett viktigt verktyg för att nå en ökad personuppklarning. Fler brottsplatsundersökningar behöver genomföras både av ordinarie yttre personal och av lokala brottsplatsundersökare (LOKUS). Särskilt behöver antalet DNA-prov, såväl person- som undersökningsärenden öka. Vidare bör den forensiska analysen utvecklas. Brottsanmälningarna behöver bli föremål för strukturerad samordning, fördelning och informationshantering (brottssamordning). Den operativa brottsanalysen kan utvecklas, vilket bland annat bör leda till att den brottsutredande och brottsförebyggande verksamheten i betydligt högre utsträckning kan arbeta utifrån identifierade brottsmönster och seriebrottslighet. Bemanningen på frekvent tid behöver ses över både vad avser yttre personal, förundersökningsledare och utredare, i syfte att i högre grad än hittills kunna arbeta med färska utredningar. Såväl förenklade utredningsförfaranden som förenklad delgivning bör tillämpas oftare. Antalet överlämningar inom myndigheten bör minska. 2.4 Mängdbrott Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket ska gemensamt på uppdrag av regeringen, vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv samverkan och handläggning av mängdbrott 3. Lagföringen av mängdbrott ska höjas väsentligt liksom att handläggningstiderna ska förkortas. För att Polisen ska kunna utreda väsentligt fler mängdbrott måste åtgärder vidtas för att så mycket som möjligt av utredningsarbetet genomförs i nära anslutning till brottet och att beslut om ärendets fortsatta handläggning fattas skyndsamt. Antalet överlämningar inom Polisen samt mellan de brottsbekämpande myndigheterna ska minska. Detta uppdrag är i allra högsta grad förpliktigande för Polismyndigheten i Örebro län. 2.5 Samverkan Polisens möjligheter att förebygga brott med hjälp av egna resurser är begränsade. Den sociala brottspreventionen 4 åvilar i första hand andra aktörer än Polisen. Även om Polisen i viss mån kan agera pådrivare och faktaförmedlare till stöd för den sociala brottspreventionen är det inom den situationella brottspreventionen som Polisen har sitt huvudsakliga verkningsfält. Inom de flesta typer av situationell brottsprevention 5 som Polisen kan bedriva ökar möjligheterna till positiva resultat om verksamheten genomförs i nära samverkan med andra samhällsaktörer. 2 Brå-rapporterna 2008:25 och 2009:1. 3 Mängdbrott är de brott där polismyndighet, enligt bilagan till det s.k. fördelningscirkuläret (RPSFS 2009/3950/Å), i normalfallet är förundersökningsledare. 4 Social brottsprevention syftar till att minska individers benägenhet att begå brott. 5 Situationell brottsprevention syftar till att påverka situationer och miljöer i samhället som har betydelse för risken att brott begås. 7

8 Inom samverkansområde Bergslagen har det tagits ett initiativ till en övergripande samverkan benämnt Samhällsråd SWT som består av landshövdingarna och länspolismästarna i Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten ska förbättras genom att rådet utarbetar gemensamma strategier och prioriteringar samt genomför länsövergripande insatser på området. Till rådet knyts en beredningsgrupp. Under Samhällsrådet SWT har Samhällsråd T konstituerats. Dess arbete kommer främst att avse förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) och grov organiserad brottslighet, men kommer även att omfatta andra former av brottsförebyggande arbete. Länssamhällsrådens organisation framgår av nedanstående figur: Samhällsråd T Länsstyrelsen Regionförbundet Landstinget Polisen Arbetsgrupp Länsstyrelsen Regionförbundet Landstinget Polisen Länssamordnaren Referensgrupp Länsstyrelsen Regionförbundet Landstinget Polisen Kommunerna Brå Ideella organisationer Näringslivet Inom varje kommun (i något fall två kommuner tillsammans), finns det i dag lokala brottsförebyggande råd, alternativt välfärdsråd, som hanterar brottsförebyggande frågor i samverkan. Dessa råd är väldigt olika och har kommit olika långt i sin utveckling. De huvudsakliga aktörerna i råden är kommunala förvaltningar och Polisen, men innefattar i vissa fall även det lokala näringslivet, landstinget och ideella organisationer. Ambitionen är att Polismyndigheten under år 2010 ska ta initiativ till överläggningar med respektive kommun i syfte att nå lokala överenskommelser om hur det lokala brottsförebyggande arbetet i samverkan ska organiseras och fungera. Det är önskvärt att så väl formerna som innehållet i samverkan kan struktureras så likartat som möjligt i hela länet, även om hänsyn måste tas till lokala förhållanden som exempelvis kommunstorlek och lokal problembild. Det finns andra myndigheter och organisationer som Polisen med fördel bör samverka med, exempelvis Kriminalvården, Försäkringskassan och Migrationsverket, men som är svåra att infoga i det kommunala perspektiv som de lokala brottsförebyggande råden bygger på. Genom Samhällsråd T kan de däremot knytas till konkreta insatser som även har bäring mot enskilda kommuner. Erfarenhetsmässigt har det visat sig vara svårt att samlas kring långsiktiga konkreta brottsförebyggande insatser, både i enskilda kommuner och på länsnivå. Kortsiktiga projekt har genomförts, men insatserna har inte utvärderats varför eventuella effekter eller avsaknad av effekter inte kunnat visas. Polismyndigheten ska med stöd av Samhällsråd T i fortsättningen arbeta för ett hållbart och verkningsfullt brottsförebyggande arbete i länet som helhet och inom länets alla kommuner. Den ovan beskrivna strukturen för samverkan på region- läns- och kommunnivå ökar förutsättningarna att strategiskt arbeta brotts- och drogpreventivt. Det viktigaste är dock att det inom varje kommun utifrån lokala överenskommelser mellan kommun och polis kommer till stånd en fältnära och praktiskt fungerande vardagssamverkan inom flertalet av de verk- 8

9 samhetsområden som denna verksamhetsplan omfattar, inte minst vad avser ungdomsfrågor och organiserad brottslighet. Denna samverkan måste innebära verklig verksamhet och inte endast ömsesidig information. Det är också viktigt att samverkan dokumenteras på ett sätt så den går att följa upp och utvärdera. 3. Nationella målområden 3.1 Brott i nära relationer 6 Brott i nära relationer, oavsett om det riktar sig mot kvinnor, barn, om våldet sker inom samkönade relationer eller är hedersrelaterat, handlar ofta om ett systematiskt förtryck. Att bekämpa denna brottslighet och tillsammans med andra samhällsaktörer förhindra att brottsoffren drabbas upprepade gånger ska utgöra en av polismyndighetens högst prioriterade arbetsuppgifter. Förmågan att förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer behöver utvecklas. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att förbättra förmågan att utreda våldtäktsbrott. Anmälan enligt 6 Lag om missbrukare i vissa fall (LVM), ska alltid göras när förutsättningar därför föreligger. Barnperspektivet ska beaktas vilket bland annat innebär att anmälan jämlikt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen (barn i fara) alltid ska göras om barn bevittnat våld i hemmet. Polismyndigheten ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och därmed minska mörkertalen för brott i nära relationer. Brottsförebyggande rådet 7 har visat att det som främst ökar personuppklarningen avseende mäns våld mot kvinnor är att säkerställa om det finns ögonvittnen eller andra vittnen, exempelvis vänner och arbetskamrater, som på något sätt kan styrka brottsoffrets berättelse. Att målsäganden deltar i utredningen, skadorna dokumenteras noga samt att den misstänkte medger brottet, åtminstone till en viss, del är andra framgångsfaktorer. Det arbetssätt som beskrivs i den nationella handboken för brott i nära relationer samt tillhörande åtgärdskort och interaktiva utbildningsmaterial ska tillämpas fullt ut. Nationellt mål Antalet ärenden redovisade till åklagare rörande brott i nära relation ska öka med 15 procent till utgången av år 2010 jämfört med målnivån för år Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende brott i nära relation ska uppgå till minst 260. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ska, vad gäller våldsoch sexualbrott mot kvinna, uppgå till minst 35 procent. 6 Brottskoder år 2009 för brott i nära relationer: 9349, 9350, 9353, 9354, 0424, 0425, 9351, 9355, 0422, 0423, 0667, 0665, 0632, 0635, , , 0631, 0634, 0666, 0664, 0649, 0661, 0651, 0663, 0641, 0653, 0643, 0655, 0645, 0657, 0647, 0659, 0366, 0386, 9306, 9330, 9308, 9332, 9322, Brottskoder före 1 juni 2007 som måste ingå vid sökning före år 2008: 0362, 0382, , Brå-rapport 2008:25 Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer 9

10 Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna ska, avseende våldsoch sexualbrott mot barn, uppgå till minst 20 procent. Målsägande vid partnerrelaterat våld ska alltid bli föremål för en hot- och riskbedömning enligt SARA-modellen 8. Bedömningen ska vid behov resultera i konkreta stödjande och förebyggande åtgärder. I de fall där en förhöjd risk konstateras ska en fördjupad analys göras av kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) för att säkerställa att relevant skydd tillskapas. I tillämpliga fall ska hot- och riskbedömning göras enligt PATRIARK 9 - respektive SAM- 10 modellerna. Kvaliteten på utredningsverksamheten ska öka genom att taktiska ledningsenheten (TLE) fortlöpande dokumenterar vilka utredningsåtgärder som vidtas i varje ärende. Uppdrag Enheten för verksamhetsplanering ska granska den taktiska ledningsenhetens utredningsdokumentation i syfte att föreslå åtgärder som kan vidareutveckla arbetsmetoderna. Enheten för brottsoffer- och personsäkerhetsarbete ska tillsammans med länets kommuner arbeta fram en modell för återkoppling från socialtjänsten avseende anmälningar enligt 6 LVM och 14 kap. 1 SOL. 3.2 Våld i offentlig miljö 11 Våld i offentlig miljö är föremål för nationella, såväl brottsförebyggande som utredningsmässiga mål. Våldsbrott är integritetskränkande brott. Efter en oavbruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid har utvecklingen sedan 2008 planat ut. Även om en stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till specifika tider och platser och sättas i samband med det offentliga nöjeslivet, synes en växande andel av utomhusvåldet i länet ske i andra miljöer som t.ex. i bostadsområden. Denna brottslighet bör därför bli föremål för kartläggning och analys i syfte att utveckla relevanta arbetsmetoder. Forskning visar att ett konsekvent polisarbete som syftar till att stävja ordningsstörningar såväl i centrumkärnor som i bostadsområden verksamt förebygger brott och ökar allmänhetens känsla av trygghet. Brottsförebyggande rådet 12 har konstaterat att fler förhör av god kvalitet i nära anslutning till händelsen med målsägande, misstänkt, vittnen och andra kommer att leda till fler personuppklarade brott inom målområdet. Nationella mål Polisen ska bidra till att minska brottsligheten, dels genom insatser inom det egna ansvarsområdet och dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsföre- 8 Checklista för bedömning av risk för framtida partnervåld 9 Bedömning av risk för patriarkalt våld med heder som motiv 10 Checklista för riskbedömning av våld vid stalking. 11 Brottskoder år 2008 för misshandel utomhus, exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6 år: , , , , , , , , , , , Brottskoder före 1 juni 2007 som måste ingå vid sökning före år 2008: , Bra-rapport 2009:1 Misshandel mellan obekanta kan fler brott klaras upp? Del 2 10

11 byggande arbete. Misshandel utomhus bör minst kunna minska med 2,5 procent till utgången av år 2010 jämfört med målnivån för år Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 26 procent till utgången av Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus exkl. ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska vid utgången av år 2010 understiga Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exklusive ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska vara minst 29 procent. En brottsutredning avseende våld i offentlig miljö ska, när misstänkt gärningsman finns och när rättsintyg inte erfordras, färdigställas inom 7 dygn från anmälan. I de fall då rättsintyg erfordras ska alla övriga utredningsåtgärder vidtas inom samma tidsram. Dessa ärenden ska normalt förundersökningsledas av utredningsledare (UL) 13 och handläggas av myndighetens jourgrupp. I syfte att förebygga våld i offentlig miljö ska kriminalunderrättelsetjänsten i ökad omfattning tillhandahålla analyserat underrättelsematerial beträffande personer som upprepade gånger förekommit i ärenden rörande våld i offentlig miljö som misstänkt, målsägande eller vittne. Uppdrag Enheten för verksamhetsplanering ska utvärdera 7-dygnssregeln. 3.3 Tillgrepp genom inbrott 14 År 2008 anmäldes i länet drygt brott avseende tillgrepp genom inbrott vilket utgör ca 15 procent av samtliga anmälda brott. Under en följd av år har denna typ av brott successivt minskat i antal, sedan år 2005 med 36 procent i Örebro län. Motsvarande minskning för landet som helhet är 29 procent. Denna brottslighet är ofta mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Andelen redovisade ärenden till åklagare är mycket låg och har inte ökat. Bland faktorer som bör kunna förbättra möjligheterna att uppfylla verksamhetsmålen kan nämnas: att kriminalunderrättelsetjänsten tillhandahåller förädlat underrättelsematerial avseende tillgreppsbrott, att den operativa brottsanalysen utvecklas så att bland annat förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet förbättras, att antalet spårsäkringar från inbrottsplatser ökar och den forensiska analysen i samband därmed utvecklas, att sambandet mellan inbrott och häleri blir föremål för ökad uppmärksamhet både vad avser underrättelseverksamhet, yttre verksamhet som utredningsverksamhet samt 13 Förundersökningsledare på icke kontorstid. 14 Brottskoder år 2009 för brottskoder tillgrepp genom inbrott: , , 0840, 0857, 0874, , , 0886,

12 att utredningsledarna tar ett större ansvar för omedelbara åtgärder vid anmälan av tillgreppsbrott. Nationellt mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,0 procent till utgången av år Vid utgången av år 2010 ska andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna avseende tillgrepp genom inbrott vara minst 6,5 procent. I syfte att komma åt häleribrottsligheten ska minst 50 kontroller genomföras enligt lagen om handel med begagnade varor. Inom 24 timmar från det att myndigheten fått kännedom om ett inbrott i villa eller lägenhet ska följande åtgärder vidtas: a) Brottsplatsundersökning, b) förhör med målsägande, vittnen, kringboende eller annan som kan bidra till att brottet klaras upp samt c) råd och stöd i syfte att minska risken för upprepad utsatthet genomförs i samband med att brottsplatsundersökningen. Detta ska ske genom att ett särskilt, inom myndigheten framtaget dokument för ändamålet, överlämnas till målsäganden och de närmaste grannarna. Uppdrag Operativa avdelningen ska resurssäkra för att ändamålsenlig och lokalt förankrad godsspaning kommer till stånd. 3.4 Narkotikabrott Polismyndighetens arbete mot narkotikabrottslighet ska ske på tre nivåer, missbrukarledet, den småskaliga distributionen och den grova narkotikabrottsligheten. Samordningen av myndighetens arbete på dessa nivåer behöver förbättras. Insatserna ska syfta till att minska nyrekryteringen till narkotikamissbruk, minska tillgången på narkotika samt bidra till att missbrukare upphör med sitt missbruk. Det är viktigt att vidta åtgärder för att motverka ungdomars missbruk för att därigenom förebygga annan brottslighet och utvecklandet av en kriminell livsstil. Överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar ska därför särskilt prioriteras. En viktig del av myndighetens narkotikaarbete är det myndighetsövergripande samarbetet Örebro län för en drogfri trafik 15. Verksamheten kan bidra till att fler missbrukare får hjälp att upphöra med sitt missbruk vilket i sin tur bör kunna minska brottsligheten. 15 Samverkan mellan Polismyndigheten, Vägverket, Örebro läns landsting, Frivården, Länsstyrelsen och länets kommuner. Verksamheten går ut på att motivera de personer som misstänks för rattfylleri, drograttfylleri och ringa narkotikabrott för vård och behandling för sitt missbruk. 12

13 Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. Myndigheten ska redovisa minst 135 ärenden till åklagare avseende överlåtelse av narkotika. Antalet nyupptäckta personer som konsumerat narkotika ska uppgå till minst 330. Riktade insatser ska genomföras mot narkotikakonsumtion i krogmiljöer liksom vid sådana fester och evenemang där narkotikamissbruk erfarenhetsmässigt sker. Arbetsmetoden enligt Örebro län för en drogfri trafik ska vidareutvecklas samt tillämpas i hela länet. Uppdrag Enheten för verksamhetsplanering ska analysera arbetet beträffande ringa narkotikabrott i syfte att utveckla arbetsmetoder för att förbättra träffsäkerheten vid provtagningar och därmed förstärka rättsäkerheten. 3.5 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet 16 är ett allvarligt hot mot samhället, särskilt när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet vilket är fallet exempelvis när vittnen och företrädare för rättsväsendet hotas. I detta sammanhang är ett väl fungerande personsäkerhetsarbete av stor vikt. Antalet kriminella nätverk som etablerat sig i länet har ökat liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande samhällsproblem. Narkotikahantering utgör ofta basen för denna kriminalitet. Särskilda insatser för att förebygga nyrekryteringen till kriminella nätverk tas upp under rubriken Unga lagöverträdare. Ett regionalt underrättelsecenter (RUC) och en regional aktionsgrupp för bekämpning av grov organiserad brottslighet är nu etablerade i myndigheten. Dessa enheter tillhör myndigheten men leds i huvudsak centralt och regionalt, varför dess verksamhet inte tas upp i denna verksamhetsplan. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Polismyndigheten ska i samverkan med andra aktörer förhindra etablering av nya och expansion av befintliga organisationer och nätverk som ägnar sig åt grov organiserad och systemhotande brottslighet. 16 För definition se 6204/2/97 Europol 35 Rev 2. 13

14 Polismyndigheten ska arbeta för att ekonomisk vinning av grov organiserad brottslighet i ökad omfattning ska återföras till samhället eller rättsägaren. Antalet tillgångsutredningar 17 ska uppgå till minst 5. Kriminalunderrättelsetjänsten ska fortlöpande kartlägga och analysera de organisationer och nätverk som ägnar sig åt grov organiserad brottslighet. Materialet ska innehålla åtgärdsförslag gentemot nätverkens olika nivåer. Den operativa avdelningen ska tillse att dessa uppgifter i ökad omfattning leder till samordnade operativa insatser mot samtliga nivåer i nätverken. Detta förutsätter en förbättrad intern samordning inom myndigheten. 3.6 Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket bidrar till att minska antalet trafikolyckor med dödade och skadade trafikanter. Polisens trafiksäkerhetsarbete ska inriktas på att uppfylla det kommande etappmålet 18. Trafiksäkerhetsarbetet vid polismyndigheten har tre huvudinriktningar. 1. Förebygga och bekämpa hastighetsöverträdelser, aggressiv körning, brott mot skyddsanordningar och rattfylleri. 2. Bekämpa livsstilskriminella personers beteende när de använder vägtrafiksystemet i sin brottsliga verksamhet. 3. Öka människors trygghet genom att förlägga trafiksäkerhetsarbete på tider och platser som upplevs otrygga. Polismyndigheten behöver utveckla sin förmåga att arbeta underrättelselett så att trafikkontrollverksamheten i större omfattning sker på tider och platser då olycksrisken är som störst eller som allmänheten upplever som särskilt otrygga. Kriminalunderrättelsetjänsten bör därvid i ökad omfattning bistå med analyserade beslutsunderlag. En viktig del av myndighetens trafiksäkerhetsarbete är det myndighetsövergripande samarbetet Örebro län för en drogfri trafik 19. Verksamheten kan bidra till att fler missbrukare får hjälp att upphöra med sitt missbruk vilket i sin tur bör kunna minska brottsligheten. Nationellt mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. 17 Utredning som syftar till att återföra ekonomiskt utbyte av brott till samhället genom förverkande, företagsbot, betalningssäkring eller skadestånd. 18 Vägverket, publikation 2008:31 19 Samverkan mellan Polismyndigheten, Vägverket, Örebro läns landsting, Frivården, Länsstyrelsen och länets kommuner. Verksamheten går ut på att motivera alla personer som misstänks för rattfylleri, drograttfylleri och ringa narkotikabrott för vård och behandling för sitt missbruk. 14

15 Polisens bidrag till att förverkliga det nationella målet är att åstadkomma ökad regelefterlevnad i trafiken. För ändamålet har följande lokala mål beslutats: Myndigheten ska utfärda minst ordningsförelägganden avseende trafik. Antalet positiva prov i sållningsinstrument avseende misstanke om rattfylleri (alkohol) ska uppgå till minst 650. Myndigheten ska redovisa minst 480 ärenden till åklagaren avseende drograttfylleri. Minst alkoholutandningsprov ska genomföras. Minst 350 kontroller av transporter av farligt gods ska genomföras. Antalet arbetsdagar hos yrkestrafiken som ska kontrolleras ska öka till minst Minst flygande inspektioner ska genomföras. Arbetsmetoden enligt Örebro län för en drogfri trafik 20, ska tillämpas i hela länet. Trafikenheten och närpolisområdena ska i samverkan med kommunerna och andra externa aktörer initiera och dokumentera situationella insatser i den fysiska miljön i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Uppdrag Polismyndighetens utredningsverksamhet avseende trafikbrott ska genomlysas av den operativa avdelningen i syfte att säkerställa en likvärdig och rättsäker rättstillämpning i länet. 3.7 Service Med service menas den kommunikation som sker i servicesyfte mellan Polisen och allmänheten, mottagning och registrering av anmälan samt handläggning av polismyndighetsärenden. Hög tillgänglighet och ett bra bemötande har stor betydelse för allmänhetens förtroende för Polisen. Nationella mål Senast vid utgången av år 2010 ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Nittio procent av samtalen till telefonväxeln ska besvaras inom 60 sekunder. 15

16 Nittio procent av samtalen till LKC med högsta prioritet, till exempel larmanrop från SOS-Alarm, ska besvaras inom 15 sekunder. Nittio procent av övriga samtal ska besvaras inom tre minuter. Handläggningstiden för ett normalt registerutdrag ska inte överstiga 1 vecka. Lokalt mål Tillståndsenheten ska tillsammans med närpolisområdena genomföra minst 100 inspektioner av privatpersoners vapenförvaring. Inspektionerna ska ske i samtliga närpolisområden. Uppdrag Myndigheten ska genom staben överlägga med länets kommuner i syfte att få till stånd väsentligt kortare handläggningstider för kommunernas yttranden i tillståndsärenden. Myndighetens delgivningsverksamhet ska genomlysas av staben i syfte att föreslå effektivitetshöjande åtgärder. 3.8 Krisberedskap Myndighetens krisberedskapsförmåga ska upprätthållas genom ett arbete enligt framtagna handlingsplaner. Planerna gäller såväl för regionala förhållanden inom samverkansområde Bergslagen, som på det lokala planet. I planerna ingår övningar, utbildning och genomförande av kvalitetshöjande åtgärder. Arbetet ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella strategi för krisberedskap. Nationellt mål Polisen ska vid utgången av år 2010 ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när kris inträffar. 4. områden 4.1 Operativ och taktisk ledning Operativ och taktisk ledning omfattar all ledning och styrning av polisverksamhet, såväl brottsförebyggande verksamhet som utredningsverksamhet samt den service som har ett direkt samband med operativ polisverksamhet. Myndighetens operativa ledningsgrupp (OLG) ansvarar för den övergripande planeringen och uppföljningen av den planlagda linjeverksamheten och de planlagda insatserna. Förmågan att utifrån analyserat underrättelsematerial operativt kraftsamla mot identifierade polisiära problem behöver utvecklas. I detta sammanhang bör planlagda insatser kunna genomföras i större omfattning. Därvid bör även brottspreventiva aspekter beaktas liksom möjligheterna att samverka externt. 16

17 En av polismyndighetens strategiskt viktigaste framtidsfrågor för ett förbättrat verksamhetsresultat är att den taktiska ledningsgruppen och dess ingående funktioner och processer utvecklas. Viktiga utvecklingsområden är: Kännedom och ansvarstagande för myndighetens mål och långsiktiga resultat. Brottssamordning. Aktiv förundersökningsledning. Nyttjande av all tjänstgörande personal för tidiga utredningsåtgärder. Aktiv arbetsledning på fältet av planlagd verksamhet och initial utredningsverksamhet. Återkoppling till yttre personal och utredare. Taktiska ledningsenheten ska genom aktiv prioritering säkerställa att den planlagda verksamheten får berättigat utrymme. Beslut som innebär att planlagd verksamhet bryts till förmån för annan linjeverksamhet som inte är av prio 1 eller 2 (i HR-prioriteringen) får endast fattas av vakthavande befäl och biträdande vakthavande befäl. Taktiska ledningsgruppen ska kvalitetssäkra att relevanta utredningsåtgärder genomförs i nära anslutning till brottet. Detta ska ske genom kontinuerlig dokumentation på särskilt framtagna checklistor för brott i nära relation, våld i offentlig miljö och tillgrepp genom inbrott Uppdrag I syfte att säkerställa kontinuerlig kunskapstillväxt ska en kvalitetsgranskning av ett urval av myndighetens PUM-A genomföras av enheten för verksamhetsplanering. Enheten för verksamhetsplanering ska genomlysa taktiska ledningsgruppens arbetsformer, processer och funktioner i syfte att ta fram förslag till konkreta förbättringsåtgärder. 4.2 Unga lagöverträdare Brott som begås av och mot ungdomar kräver särskilt fokus. Polismyndigheten ska förebygga nyrekrytering till livsstilskriminalitet och kriminella nätverk bland annat genom att tidigt identifiera ungdomar i riskzon, avbryta kriminellt beteende och utreda brott begångna av ungdomar så att snabb lagföring möjliggörs. Det är av stor vikt att de lagstadgade tidsfristerna beträffande ungdomsutredningar hålls. Poliser i yttre tjänst bör i största möjliga utsträckning förlägga sin tjänstgöring till platser där ungdomar, som befinner sig i riskzon för kriminalitet, vistas och då aktivt söka kontakt med ungdomarna. Polisens kontaktskapande verksamhet på skolorna behöver dessutom intensifieras. Inom detta målområde är ett nära samarbete med andra aktörer särskilt viktigt. För att tidigt upptäcka och ingripa mot ungdomars kriminalitet, missbruk och annat normbrytande beteende är det nödvändigt att polis, socialtjänst, skola och fritidssektor hittar verkningsfulla och fältnära samarbetsformer. 17

18 Polismyndighetens fortsatta ungdomsarbete bör bedrivas med utgångspunkt från kriminalunderrättelsetjänstens strategiska rapport. Det ankommer på polismyndigheten att till kommunernas medlingssamordnare initiera de ärenden som har förutsättningar att bli föremål för medling. Särskilda insatser för att begränsa ungdomars alkoholkonsumtion finns upptagna under rubriken Alkoholbrott nedan. Det arbete som inletts under år 2009 i syfte att minska nyrekryteringen till kriminella nätverk, genom att arbeta mot särskilt identifierade ungdomar, ska vidareutvecklas. Myndighetens bekämpning av den brottslighet som bedrivs på Internet och genom mobiltelefon vilket i stor utsträckning berör ungdomar såsom hot, sexuellt utnyttjande, drogförsäljning och bedrägeri ska intensifieras. Uppdrag Samtliga närpolisområden ska resurssäkra särskild personal för uppsökande ungdomsarbete och utredningar av brott begångna av ungdomar. 4.3 Alkoholbrott Sambandet mellan alkoholkonsumtion och brott, särskilt våldsbrott och skadegörelsebrott, är sedan länge väl känt. Såväl den inverkan som totalkonsumtionen av alkohol har på allt våld, som det mera specifika samband som råder mellan alkoholkonsumtion i nöjeslivet och våld i offentlig miljö, är väl belagda. Myndigheten medverkar sedan i augusti 2009 i ett myndighetsövergripande, externt finansierat, projekt MAIA 21 som riktar sig mot illegal alkohol med särskilt fokus på ungdomar. Genom detta projekt, som pågår t.o.m. utgången av år 2010, har myndigheten förbundit sig att i högre grad än tidigare prioritera alkoholrelaterad brottslighet. Arbetet ska innefatta både brottsförebyggande åtgärder och utredningsverksamhet. Underrättelseinflödet avseende såväl stor- som småskalig illegal alkoholförsäljning är omfattande i hela länet. Brottsförebyggande rådet har utvärderat Kronobergsmodellen 22 vilken befunnits verkningsfull. Därför ska polismyndigheten tillämpa metoden fullt ut både vad avser efterfråge- och tillgångsbegränsning. Också den arbetsmetod som utarbetats i samverkan mellan myndigheter i Örebro, Klarspråk 23, ska tillämpas i hela vårt län. I den mån praktiska hinder finns för att tillämpa Klarspråk fullt ut ska arbetsmetoden Ansvarsfull alkoholservering 24 tillämpas. Den vid myndigheten utarbetade metoden Föräldrafria fester 25 ska tillämpas i möjligaste mån. Minst 4 ärenden avseende grovt alkoholbrott ska redovisas till åklagare. 21 Myndighetsgemensamt arbete mot illegal alkohol finansierad genom Länsstyrelsen. 22 Evidensbaserad arbetsmetod mot illegal alkohol som innefattar såväl efterfråge- som tillgångsbekämpning. 23 Örebromodell för krogtillsyn, dialogträffar med krögare, utbildning av krogpersonal med ett stort inslag av myndighetsutövning. 24 Operativ metod snarlik Klarspråk men med mindre uttalad myndighetsutövning. 25 Operativ metod där polis tillsammans med socialtjänst efter att ha bedömt om en föräldrafri fest bör avbrytas, kontaktar vårdnadshavare och efter medgivande övertar vårdnadshavarens nödvärnsrätt och avbryter festen. 18

19 Minst 30 ärenden avseende olovlig försäljning av alkoholdrycker ska redovisas till åklagare. Kronobergsmodellen ska tillämpas i hela länet. Klarspråk alternativt Ansvarsfull alkoholservering ska tillämpas i hela länet. Antalet anmälningar avseende olovligt anskaffande av alkoholdrycker ska uppgå till minst 400. Polisen ska initiera att vårdnadshavare hämtar sina ungdomar i anledning av ingripande enligt Kronobergsmodellen eller Föräldrafria fester vid minst 200 tillfällen. 4.4 Livsstilskriminalitet En livsstilskriminell är en person vars livsstil domineras av kortsiktig behovstillfredsställelse i form av kriminalitet och ofta också av drogrus. En mycket stor del av brottsligheten begås av denna kategori. Dessa personer karaktäriseras av att de ofta missbrukar alkohol och narkotika, begår många egendomsbrott samt kör bil olovligt, inte sällan i drogpåverkat tillstånd. Riktade polisinsatser mot denna grupps brottslighet är sannolikt ett av de mest effektiva sätten att på kort sikt minska brottsligheten. I syfte att ge kriminalvården underlag för åtgärder bör polisiära ingripanden och misstankar mot frivårdens klienter kontinuerligt meddelas kriminalvården. Polisen bör å andra sidan av kriminalvården fortlöpande underrättas om permissioner, föreskrifter och andra förhållanden av betydelse för polisverksamheten. Lokalt mål Polismyndigheten ska i samverkan med åklagarkammaren utveckla och genomföra en systematisk, planlagd polisverksamhet som riktar sig mot ett antal, på förhand utvalda, livsstilskriminella personer. Uppdrag Ovanstående verksamhet ska om möjligt utvärderas externt. Om en sådan utvärdering inte låter sig göras ska ansvaret för utvärderingen åvila enheten för verksamhetsplanering. 4.5 Allmänt om utredningsverksamhet Utredningsverksamhetens övergripande mål är att personuppklarningen ska öka generellt och i synnerhet för de tre nationellt prioriterade brottstyperna brott i nära relationer, våld i offentlig miljö och tillgrepp genom inbrott. För att åstadkomma detta behöver utredningsverksamheten effektiviseras. Myndigheten ska totalt redovisa minst förundersökningar till åklagaren. Antalet utförda DNA-prov, personärenden (salivprov) ska uppgå till minst

20 Antalet DNA-prov, undersökningsärenden (spårsäkring) ska uppgå till minst Användandet av förenklade utredningsförfaranden ska öka. Antalet redovisningar genom RB 23:22 ska uppgå till minst Brottsofferarbete Brottsofferperspektivet ska generellt förstärkas vid polismyndigheten och lyftas upp till samma nivå som gärningsmannaperspektivet inom all polisverksamhet. Polismyndighetens brottsofferarbete ska bedrivas i enlighet med den nationella handlingsplanen. Upprepat drabbade brottsoffer ska få särskilt stöd för att i möjligaste mån förhindra att de återigen drabbas av brott. Vid anmälan och under utredningens gång ska särskilt noteras om brottet är ett hatbrott. Brottsofferarbetet ska alltid, särskilt när det gäller hatbrott, utgöra en väsentlig del i utredningsarbetet. Handläggningen av besöksförbud, skyddstelefon och SARA/PATRIARK/SAM-bedömningar ska ske enligt samma rutiner i hela länet. Polismyndigheten ska aktivt medverka till att medlingsverksamhet ska fungera i hela länet. Det ankommer på polismyndigheten att initiera de ärenden som är lämpliga för medling till kommunerna. Antalet överträdelser av besöksförbud ska inte överstiga 110. Myndigheten ska förbättra servicen till brottsoffren genom att skapa rutiner så att målsägande alltid underrättas om vem som handlägger deras ärende. Dessutom ska information lämnas om och varför deras ärende läggs i balans eller läggs ner. I syfte att öka tryggheten och stödet till brottsoffren i samband med rättegångar ska samverkan med åklagarmyndigheten, tingsrätten och kriminalvården utvecklas. Anmälan enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen (barn i fara) ska alltid göras när a) barnet varit utsatt för våld och/eller hot, b) barnet har bevittnat våld av närstående eller c) om barnet befunnit sig i olämplig miljö. Anmälan ska diarieföras i A-diariet vari det ska anges till vilken kategori av de ovanstående anmälan tillhör. 4.7 Lokalt personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor utgör ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Personsäkerhetsarbete avser de skyddsåtgärder 20

21 som efter en strukturerad hot- och riskbedömning bedömts som nödvändiga men inte kan tillgodoses inom ramen för brottsofferstödet. Polisens personsäkerhetsarbete syftar till att tillsammans med andra berörda aktörer, erbjuda hotade personer och deras anhöriga ett sådant skydd att de känner sig trygga till person och att de vågar anmäla brott, vittna och medverka i förundersökningar. Ett sådant skydd bör även omfatta åtgärder som möjliggör att hotade personer, exempelvis anställda inom rättsväsendet och politiker, ska kunna fullfölja sina arbetsuppgifter. Myndigheten har under år 2009 skapat förutsättningar för att bedriva ett strukturerat lokalt personsäkerhetsarbete på såväl strategisk som operativ nivå, vilket fått till följd att det synliga behovet av sådant skydd har ökat. För att möta denna ökade efterfrågan behöver verksamheten under det kommande året vidareutvecklas. De personer som blivit föremål för personsäkerhetsarbete ska känna förtroende för och stöd från Polisen samt, utifrån rådande förutsättningar i det enskilda fallet, känna sig trygga. Samtliga personsäkerhetsärenden ska utvärderas utifrån den utsattes perspektiv. Uppdrag Polismyndigheten ska genom staben arbeta för att överenskommelser kommer till stånd med länets kommuner avseende kostnader för det lokala personsäkerhetsarbetet. 4.8 Lokalt förankrad polis (LFP) Polismyndigheten kommer att under januari 2010 påbörja etableringen av lokalt förankrad polis (LFP) i utvalda geografiska områden. Lokalt förankrad polis innebär lokala satsningar på särskilda och för ändamålet anpassade polisiära resurser i utvalda geografiska områden, exempelvis kommuner eller bostadsområden. Syftet med verksamheten är att Polisen tillsammans med andra lokala aktörer långsiktigt ska påverka den lokala problembilden positivt. Det första området med lokalt förankrad polis blir Vivalla. Detta val motiveras av att Vivalla är ett stort och väl avgränsat bostadsområde, nästan som en stad i staden, samt att området liksom många andra segregerade bostadsområden har en förhållandevis hög social problematik och brottslighet. Dessutom finns det i Vivalla många goda krafter som Polisen kan och bör samarbeta med. Den övergripande visionen är att Polisen i samverkan med Örebro Universitet, Örebro Kommun, Örebrobostäder, andra samhällsaktörer och frivilliga krafter på lång sikt ska göra Vivalla till ett område som präglas av stabilitet, social kontroll och tillit mellan boende i området samt mellan boende och olika samhällsföreträdare. Nyckelord för Polisens arbete i Vivalla ska vara nätverksbygge, långsiktigt problemorienterat arbete, underrättelseledd verksamhet, relevanta ingripanden och lokal utredningsverksamhet. Huvudfokus för arbetet ska vara att förebygga och avbryta kriminalitet, missbruk och annat normbrytande beteende bland ungdomar. 21

22 Undersökningar ska genomföras i Vivalla avseende trygghet, utsatthet samt förtroende för Polisen. Förtroendet för Polisen ska öka i Vivalla. Under verksamhetsåret ska lokalt förankrad polis, förutom i Vivalla, etableras i ytterligare ett geografiskt område. Uppdrag Närpolisområde Örebro ska fortlöpande dokumentera all samverkan med Örebro Universitet och övriga samverkansparter i Vivalla för att möjliggöra en utvärdering. 5. Gemensam verksamhet 5.1 Kompetensförsörjning I syfte att förbättra myndighetens verksamhetsresultat kommer kompetensutvecklingens huvudfokus under år 2010 vara myndighetens chefer. Insatser kommer att genomföras för att stärka cheferna i sina chefs-, ledar- och arbetsgivarroller. I arbetsgivarrollen ingår att säkerställa en god arbetsmiljö vilket i sig ökar förutsättningarna för en förbättrad måluppfyllelse. Chefernas ledning och styrning av verksamheten kommer att stå i centrum vid all resultatuppföljning och verksamhetsplanering. Andelen kvinnor med arbetsledande befattningar ska vara minst 15 % vid utgången av år Vid 2010 års medarbetarundersökning ska myndighetens chefer uppleva sin arbetssituation som förbättrad i förhållande till år Myndighetens chefer ska stärkas i chefs-, ledar-, och arbetsgivarrollen, främst inom områdena normer, värderingar och kommunikation. Under året ska myndigheten utbilda och introducera ca 60 nya polisaspiranter. Placering av dessa ska ske så att största möjliga måluppfyllelse uppnås. Medarbetarnas betydelse och ansvar ska tydligöras genom att individuell planering och uppföljning införs. I syfte att förbättra verksamhetsresultaten ska arbetstidens förläggning i högre grad än hittills anpassas till verksamhetens krav. Minst hälften av myndighetens medarbetare ska vid utgången av år 2010 ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Myndighetens lönebildningsprocess ska ses över i samverkan med personalorganisationerna. 22