Verksamhetsplan 2013

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013

2 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Upplaga Grafisk form Foto Polismyndigheten i Västmanlands län Box Västerås Kommunikationsenheten Controllerenheten Polismyndigheten i Västmanlands län A /12 Edita Västra Aros 250 ex Creatiff Lars Hedelin, RPS och Andreas Nikitin, Polismyndigheten i Västmanland

3 Innehåll Förord Övergripande Styrdokument Regleringsbrev Planeringsförutsättningar Polisstyrelsen Förutsättningar för verksamhetens bedrivande Ekonomi Kompetensförsörjning Rättstillämpning Polisrätt Kommunikation Verksamhetsskydd Krisberedskap ska inriktningar En Polismyndighet Medarbetare Ledning och styrning av den operativa verksamheten Brottsförebyggande verksamhet Utredning och Lagföring Brottsofferverksamhet Kärnverksamheten Mål och strategier Verksamhetsutveckling Verksamheten ska utgå ifrån lokal problembild Mängdbrott Våld i offentlig miljö Brott i nära relation Tillgrepp genom inbrott Narkotikabrott Ungdomars brottslighet Grova våldsbrott Organiserad och systemhotande brottslighet Trafiksäkerhet Miljö- och arbetsmiljöbrott Service Budget 2013 Förkortningar VERKSAMHETSPLAN

4 Förord Verksamhetsplanen för 2013 anger mål och prioriteringar för myndighetens långsiktiga arbete. Den konkretiserar uppdragsgivarens intentioner för polisverksamheten genom att sätta upp kvalitativa och kvantitativa mål. De nationella målen har kompletterats med särskilt framtagna mål för myndigheten. De syftar till att skapa en polisverksamhet som är anpassad för problembilden i Västmanlands län. För att minska brottsligheten och öka medborgarnas trygghet är arbetet med att utreda brott och lagföra gärningspersoner av central betydelse. I ett brottsofferperspektiv är det ett rimligt krav från en utsatt medborgare att utredningen leder till att brottet klaras upp. Att fokusera på utredning och lagföring innebär att agera mot de gärningspersoner som skapar otrygghet i samhället genom sin brottslighet. Regeringens mål om poliser är nu uppnått. Fler poliser ger möjlighet till ökad synlighet som kan ha en dämpande effekt men även leda till att fler brott upptäcks. Oavsett vilket, så leder den ökade synligheten till ett tryggare samhälle. Polisens utredningsstöd, PUST, innebär att det finns en ambition att Polisen befinner sig på brottsplatsen tills de utredningsåtgärder som kan göras i direkt anslutning till brottet har genomförts. Det innebär dels att Polisen är synlig längre tid vid brottsplatsen, vilket leder till minskad oro, dels att utredningsåtgärder kan hålla högre kvalitet när de genomförts direkt efter att brottet skett. Den mest effektiva brottsförebyggande metoden är att förhindra att unga utvecklar kriminalitet. Polisens samverkan med socialtjänsten och andra aktörer som har förmåga att påverka en ung persons tillvaro i positiv riktning är avgörande. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är med tidiga insatser mot ungdomar som är på väg in i kriminalitet eller droger. För att öka medborgarens möjlighet att följa Polisens arbete och påverka Polisens synlighet kommer myndigheten under 2013 att vidareutveckla sitt arbete med sociala medier. Polisens närvaro i sociala medier är en naturlig del i ett modernt samhälle, bland annat genom en interaktiv dialog med allmänheten. Leif Jennekvist Länspolismästare 4 VERKSAMHETSPLAN 2013

5 Övergripande Styrdokument Regleringsbrev Polismyndighetens verksamhetsplan för 2013 utgår från de mål, prioriteringar och återrapporteringskrav som framgår av regleringsbrevet för Polisen. Planeringsförutsättningar Statsmakternas förväntningar på polisväsendet konkretiseras i Polisens planeringsförutsättningar från Rikspolisstyrelsen. Planeringsförutsättningarna ligger till grund för myndighetens prioriteringar inför nästa år. Polisstyrelsen Polisstyrelsen har i uppgift att säkerställa att polisverksamheten i Västmanland bedrivs enligt de riktlinjer och prioriteringar som riksdag och regering lagt fast. Polisstyrelsen säkerställer att dessa inriktningar får genomslag genom att fastställa verksamhetsplanen för Polismyndigheten i Västmanlands län. VERKSAMHETSPLAN

6 6 VERKSAMHETSPLAN 2013

7 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande Ekonomi Polismyndigheten i Västmanlands län bedriver en kostnadseffektiv verksamhet inom ramen för tillgängliga medel. Alla möjligheter att effektivisera verksamheten prövas och genomförs. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten, så att myndighetens verksamhet kan förbättras ytterligare. Polismyndigheten i Västmanlands län planerar 2013 års verksamhet utifrån en preliminär anslagstilldelning på 449 mkr vilket är en ökning med cirka sju mkr jämfört med slutlig anslagstilldelning föregående år. Myndigheten planerar investeringar utifrån en av Rikspolisstyrelsen beslutad låneram på 27 mkr. Lokalt mål Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans. Chefen för Ekonomienheten är ansvarig för målet. Kompetensförsörjning Alla medarbetare inom Polismyndigheten i Västmanlands län bidrar tillsammans till att nå de övergripande målen att öka tryggheten och minska brottsligheten. Det övergripande målet för HR-enheten är att genom professionellt stöd och utveckling i HR-frågor bidra till att myndigheten har förutsättningar att nå målen. Under 2013 är inriktningen att fortsätta det påbörjade arbetet inom kompetensförsörjningsområdet samt att förbereda myndigheten på den kommande omorganisationen i och med att Polisen föreslås bli en myndighet år Strategisk kompetensförsörjningsplan Myndigheten ska arbeta systematiskt för att ta fram kompetensförsörjningsplaner på myndighets-, enhets- och sektionsnivå. Myndighetens ledningsgrupp har ansvar för att omarbeta den övergripande kompetensförsörjningsplanen för att säkerställa långsiktighet och den strategiska kompetensförsörjningen. Lokalt mål Respektive chef ansvarar för att upprätta, alternativt följa upp, kompetensförsörjningsplaner för sina enheter/sektioner. HR-enheten bistår med metodstöd. Medarbetarundersökning I början av 2013 kommer en medarbetarundersökning genomföras i myndigheten. Alla medarbetare ska uppmuntras att fylla i undersökningen eftersom en hög svarsfrekvens ger en högre tillförlitlighet. Lokalt mål Resultatet ska analyseras och presenteras och respektive enhet/sektion/grupp ska ta fram en handlingsplan utifrån de resultat som undersökningen ger. Detta sker i syfte att förbättra verksamheten ytterligare. Värdegrund och mångfald Myndighetens medarbetare ska uppträda och bemöta människor på ett respektfullt och professionellt sätt i enlighet med Polisens värdegrund. Genom att diskutera olika aspekter av bemötande, värderingar och mångfald på bland annat arbetsplatsträffar och de utsättningar som inleder arbetspass, kommer dessa diskussioner och reflektioner på sikt att bli en naturlig del av verksamheten. Polismyndigheten arbetar aktivt för att öka jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Lokalt mål Under 2013 ska alla enheter/sektioner inom myndigheten genomföra minst sex arbetsplatsträffar där bemötande diskuteras med utgångspunkt i mångfaldsplan, värdegrund och medarbetarpolicyn. HR-enheten ansvarar för att ta fram underlag för diskussionerna med stöd från Kommunikationsenheten. Chefen för HR-enheten är ansvarig för målen. VERKSAMHETSPLAN

8 Rättstillämpning Grunden för Polisens legitimitet är att verksamheten utövas på ett rättssäkert och förutsägbart sätt. Det är allas ansvar att säkerställa att arbetsmetoderna är proportionerliga och ändamålsenliga. Rätts- och säkerhetsskyddsenheten är ett stöd för övrig verksamhet i detta arbete. Information om rättsutvecklingen ska i ökad utsträckning finnas tillgänglig via myndighetens Intranät och diskuteras på möten med medarbetare. Det goda samarbetet med andra myndigheter och samarbetspartners ska fortsätta. Polisrätt Myndigheten har en viktig kontakt gentemot allmänheten i syfte att upprätthålla ordning och säkerhet i samhället. Allmänheten ska kunna lita på att myndighetsutövningen sker på ett korrekt och kvalitetssäkrat sätt. En viktig utgångspunkt är att ärendena handläggs av personal som har rätt kompetens och kunskap i syfte att säkerställa en rättssäker handläggning. Nationellt mål Polisen ska öka kompetensnivån hos beslutsfattare och handläggare i vapenärenden. Polismyndigheten ska ha en god kontroll på samtliga vapenärenden i länet. Detta ska ske genom utökade kontroller och utvecklad samverkan med berörda parter såväl internt som externt. Chefen för Rätts- och säkerhetsskyddsenheten är ansvarig för målet. Kommunikation Att vårda och stärka Polisens förtroende är viktigt. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag att minska brott och öka tryggheten. Det övergripande målet för myndighetens Kommunikationsenhet är att genom kommunikativt stöd bidra till att organisationen i övrigt har bättre förutsättningar att nå sina mål. Därutöver ska kommunikationsenheten bidra till att Polismyndigheten i Västmanlands län uppfattas som en effektiv, tillgänglig och engagerad organisation. Förbättrad lednings- och resultatkommunikation Föregående års satsning inom kommunikationsområdet fortsätter under Ett viktigt utvecklingsområde för myndigheten är bättre och tydligare ledningskommunikation på olika nivåer inom organisationen. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för chefer och ledare att ta sitt kommunikationsansvar. Samtliga medarbetare ska få tillgång till information om resultatutvecklingen inom Polisen i sin helhet men också om den egna myndighetens resultat. En tydligare och mer konsekvent kommunikation från myndighetens ledning ska bidra till att skapa förståelse för Polisens mål och resultat. Genom förstärkt ledningskommunikation skapas bättre förutsättningar för större engagemang och delaktighet i utvecklingen av myndighetens verksamhet. Myndighetens ledning ansvarar för att skapa förutsättningar för övriga chefer och ledare att ta sitt kommunikationsansvar. Även intranätet och myndighetens intern-tv är viktiga verktyg för att skapa förståelse och helhetssyn på verksamheten. Lokalt mål Polismyndighetens medarbetare och chefer ska vara väl förtrogna med och känna delaktighet med myndighetens mål, verksamhet, resultat och ansvarsförhållanden. 8 VERKSAMHETSPLAN 2013

9 Under 2013 fortsätter arbetet med att förstärka myndighetens ledningskommunikation. Kommunikationsenheten ska bidra till ökad tydlighet och delaktighet i ledningsbeslut. Det ska ske genom att så tidigt som möjligt i processen kommunicera om uppdrag och insatser i syfte att förankra och skapa förståelse för kommande beslut. Kommunikationskompetens ska så tidigt som möjligt knytas till större uppdrag och projekt i syfte att skapa delaktighet och engagemang. Kommunikationsarbetet kommer att präglas av proaktivitet i syfte att skapa bättre förutsättningar för en gemensam värdegrund, delaktighet och engagemang inom myndigheten. Utöver det ska kommunikationsenheten bidra till att myndighetens kommunikationskompetens ökar genom råd och stöd i kommunikationsfrågor. Myndighetens kommunikationsarbete ska ske i enlighet med den kommunikationspolicy och övriga styrdokument som håller på att tas fram inom kommunikationsområdet. Förtroendet för och bilden av Polisen Lokala mål Kunskapen om och förtroendet för Polismyndigheten i Västmanlands län ska vara högt bland våra målgrupper och samverkanspartners för att säkerställa ett effektivt samarbete. Företrädare för medier ska uppfatta Polismyndigheten i Västmanlands län som öppen och tillgänglig. Allmänhetens bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polismyndighetens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar skapas. Det är därför viktigt att myndighetens ledning och övriga chefer och medarbetare håller sig underrättade om omvärldens bild av den egna verksamheten och att de aktivt tar del i samhällsdebatten. Kommunikationsenheten ansvarar för att sammanställa övergripande information genom förstärkt omvärldsbevakning samt följa upp effekterna av den medieträning som ska genomföras under första kvartalet Det är viktigt att Polisen deltar i samhällsdiskussionen och är aktiv i forum där medborgarna finns och där Polisen debatteras. Ett viktigt område under året är därför att vidareutveckla myndighetens arbete med sociala medier. Myndighetens arbete med sociala medier är en förutsättning för att nå önskade målgrupper och att förbättra möjligheten till interaktivitet och dialog med medborgarna i länet. Arbetet med sociala medier kommer att ske i samverkan med närpolisorganisationen, men även andra delar av verksamheten kommer att beröras. Myndighetens externa kommunikationsarbete ska präglas av öppenhet och transparens, bland annat i syfte att ytterligare förstärka bilden av myndigheten i ett strategiskt kompetensförsörjningsperspektiv. Det arbetet ska ske i nära samarbete med HR-enheten. Förbättrad kommunikativ kompetens Tydlig och aktiv intern kommunikation är ofta en förutsättning för en aktiv och proaktiv extern kommunikation. Varje enhet och sektion som har en utsedd redaktör eller faktaansvarig för sidor på myndighetens intranät ansvarar för att informationen är relevant och uppdaterad. Myndighetens webbredaktörsfunktion ansvarar för att stötta enhetsredaktörerna och faktaansvariga och påtala behov av komplettering av webbsidor. Kommunikationsenheten ansvarar för att fortbilda redaktörerna i skrivande för intranätet och polisen.se samt att vidareutveckla webbplatserna på en övergripande nivå. Enheten har även det övergripande ansvaret för myndighetens arbete med sociala medier. Chefen för Kommunikationsenheten är ansvarig för målen. Verksamhetsskydd Myndighetens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete och vara väl medvetna om vilka åtgärder som vidtas i förebyggande syfte och vilka åtgärder som i förekommande fall vidtas vid inträffade incidenter. Myndighetens verksamhetsskydd ska därför vara riskbaserat och anpassat efter verksamhetens behov. Lokala mål Fortsätta att informera medarbetare om deras personliga ansvar och verksamhetsskyddet. Samtliga medarbetare ska i sitt vardagliga arbete ta ett personligt ansvar över att skydda information och Polisens egendom. Utföra riskanalyser i syfte att sätta in rätt säkerhetsåtgärder. Fortsätta arbetet med att ta fram en säkerhetsskyddsutbildning med stöd av de riktlinjer och den policy som kommer från RPS. Under 2013 kommer informations- och utbildningsinsatser att ske baserat på den nationella strategi och den enhetliga kontinuitetsplaneringsprocessen som Rikspolisstyrelsen ska ta fram. Säkerhetsskyddschefen är ansvarig för målet. Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap är en förutsättning för att myndigheten vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Det handlar dels om att förebygga kriser, dels om att hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i myndighetens förmåga kan rätt åtgärder sättas in i form av utbildning och övning. Myndigheten ska ha utarbetade planer och rutiner för kriskommunikation såväl internt som externt. Myndigheten ska ha utbildad personal för stabsfunktioner samt ha ersättare för dessa. Myndigheten ska delta aktivt i regionala samverkansövningar. Den nationella enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom myndigheten. Myndigheten ska tillämpa de åtgärdsplaner som framställs genom risk- och sårbarhetsanalys för krisberedskapsförmåga. För att förstärka förmågan ska rutiner och kontaktvägar mot de nationella resurserna upprätthållas. Chefen för den Operativa avdelningen är ansvarig för målen. VERKSAMHETSPLAN

10 Myndighetens strategiska inriktningar En Polismyndighet Polisen i Sverige kommer att bli en myndighet För att övergången ska kunna ske så smidigt som möjligt krävs en rad åtgärder. Myndigheten ska arbeta aktivt med bland annat intern kommunikation för att undvika onödig oro och spekulationer. HR-enheten ska i nära samarbete med Kommunikationsenheten utveckla myndighetens kommunikativa chefs- och ledarskap. En förändringsgrupp har bildats bestående av företrädare för arbetsgivare och fackliga organisationer. Gruppen arbetar med stöd och information genom att tidigt identifiera behov av förändringar och vidta åtgärder tillsammans med myndighetens chefer då det är extra viktigt att få relevant stöd i förändringskommunikationen. Man kommer dessutom att ha ett nära samarbete med linjeorganisationen, andra polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen. Medarbetare Varje medarbetares delaktighet är avgörande för ett bra resultat varför än mer energi ska ägnas åt hur medarbetarna på nya sätt ska förstå vad de måste göra, snarare än att bara vara delaktiga i beredning och beslut om vad som måste göras. En sådan delaktighet kommer sannolikt att öka såväl effektiviteten som effekten av arbetet. Mer energi ska ägnas åt hur medarbetarna på nya sätt ska förstå vad de måste göra, snarare än att bara vara delaktiga i beredning och beslut om vad som måste göras. Genom myndighetens kommunikationsenhet ska chefer och ledare få relevant stöd i ledningskommunikation. Detta ska ske i samarbete med HR-enheten som ett led i att utveckla myndighetens kommunikativa chefs- och ledarskap. Ledning och styrning av den operativa verksamheten Den operativa ledningsgruppen (OLG) samordnar och inriktar den operativa verksamheten vid myndigheten. Den övergripande målsättningen är att minska brottsligheten och öka tryggheten. OLG omfattar den brottsförebyggande enheten, utredning- och lagföringsenheten och serviceenheten. Polisen arbetar utifrån en övergripande modell för styrning och ledning, Polisens Underrättelsemodell (PUM). Tillämpningen PUM innehåller krav på att Polisen i större utsträckning ska använda vetenskapliga metoder och relevant forskning i sitt arbete. Det innebär bland annat större kunskap om brottslighetens uppkomst och orsaker och vilka arbetsmetoder som lämpar sig bäst vid bekämpning av olika brottstyper. Dessutom krävs bättre kunskap om hur man bäst utvärderar genomförda insatser. I en lärande organisation som Polisen är det självklart att ta tillvara den kompetens som redan finns i myndigheten och utbilda medarbetare i grundläggande kriminologi. Samverkan med högskola och universitet ska ske bland annat i syfte att förbättra myndighetens förmåga att utvärdera verksamheten. Operativ ledning handlar ytterst om att utifrån en genomförd underrättelseanalys prioritera och övergripande planera all verksamhet för att ha rätt resurs på rätt plats vid rätt tillfälle med ett i förväg tydligt planerat uppdrag. Att personal- och kompetensbemanning sker utifrån en verksamhetsanalys är en avgörande framgångsfaktor. Förundersökningsledning av ärendena ska ske i så nära anslutning till brottet som möjligt. Ett gott utredningsresultat kräver att de inledande utredningsåtgärderna genomförs av första patrull på plats. Att resurssättningen för den i förväg planerade verksamheten och den händelsestyrda (akuta) verksamheten är rimligt avvägd är mycket viktigt. Varje ansvarig chef vid myndigheten ska ta ansvar för och prioritera vilken verksamhet som ska utföras utifrån dessa utgångspunkter. Kunskap Den operativa verksamheten ska tillämpa de kvalitetssäkrade metoder och den beprövade kriminologiska kunskap som byggts upp vid myndigheten under de senaste åren. Brottsförebyggande arbete kräver samverkan, vilket bland annat sker genom samverkansöverenskommelser med samtliga kommuner i länet. Det handlar om satsningar på brottsförebyggande åtgärder som till exempel kontaktpoliser i skolan och polisvolontärer. Polisroll När det gäller att förändra och utveckla polisrollen i yttre tjänst kan beskrivningen från utryckningsuppdrag till utredningsuppdrag användas. Förändringen innebär bland annat att poliser i yttre tjänst genomför en stor del av de initiala utredningsåtgärder som ska genomföras. Det kan handla om brottsplatsundersökningar, spårsäkringar, dörrknackningar och vittnesförhör. Utredningsarbetet och dokumentationen av det sker dessutom till stor del direkt på brottsplatsen genom användandet av Polisens utredningsstöd (PUST). PUST har sannolikt stor potential till att ännu mer öka effektiviteten i hela rättskedjan. I linje med utvecklingen av polisrollen i yttre tjänst är det synnerligen viktigt att utveckla förundersökningsledningen vid myndigheten. Vid varje inlett utredningsuppdrag ska, oavsett tid på dygnet, tydliga och långtgående utredningsdirektiv ges. Tillämpningen av Polisens nationella utredningskoncept (PNU) ska fördjupas, vilket bland annat innebär att utveckla utredningsförmågan utanför kontorstid. Generella utredningsdirektiv bör i synnerhet tillämpas vid mängdbrottsligheten. Samverkan med Åklagarmyndigheten ska självklart ske såväl på myndighets- som verkställighetsnivå. En av de allra viktigaste prioriteringarna är mängdbrottsligheten. Myndigheten ska öka sin operativa flexibilitet och utveckla sin operativa förmåga att utreda mängdbrott. Förmågan till samarbete inom och mellan enheter ska öka oavsett om det gäller utredningsverksamhet eller brottsförebyggande insatser. 10 VERKSAMHETSPLAN 2013

11 VERKSAMHETSPLAN

12 Samverkansområde Mitt Polismyndigheten i Västmanland ingår i Samverkansområde Mitt, som består av Polismyndigheterna i Uppsala, Gävleborg och Västmanlands län. Under året ska den operativa samverkan i samverkansområdet breddas och fördjupas. För Samverkansområde Mitt finns en gemensam problembild framtagen. Ett område som är särskilt viktigt att uppmärksamma är mängdbrott av seriebrottskaraktär. Där bör samarbetet ske såväl i brottsförebyggande som i utredande syfte. Chefen för Operativa avdelningen är ansvarig för målen. Brottsförebyggande verksamhet Polisen ska genom planlagt och underrättelsebaserat brottsförebyggande arbete som samordnas och inriktas i OLG bidra till att färre brott begås. Polisen ska dessutom arbeta enligt metoder som innebär ökad synlighet och tillgänglighet för allmänheten allt för att människor ska känna sig trygga och mindre oroliga för att utsättas för brott. Genom ett aktivt brottsförebyggande arbete ska Polisen slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. När poliser i yttre tjänst genomför utredningsåtgärder på plats startar det arbete som i slutändan verkar för att fler brott klaras upp. Lokala mål Genomföra minst en myndighetsgemensam kurs i kriminologi. Genomföra minst en riktad insats per närpolisområde utifrån kriminologikunskapen. Polisens underrättelsemodell ska tillämpas fullt ut. Analysdelen ska särskilt beaktas och ligga till grund för effektiva insatser i syfte att bidra till att färre brott begås. Samverkan med externa aktörer ska fortsätta och fördjupas i syfte att tillsammans minska brottsligheten. Myndigheten ska öka synligheten och tillgängligheten i samhället genom att prioritera fotpatrullering vilket även bidrar till att öka tryggheten. Fotpatrullering ska göras utifrån en analys och förläggas till lämpliga tider och platser. En viktig utgångspunkt i det brottsförebyggande arbetet är att myndigheten ska använda sig av Polisens nationella utredningskoncept fullt ut i syfte att fler brott ska klaras upp. I enighet med Polisens underrättelsemodell ska all resurstid vara planlagd och verksamhetsanpassad mot de inriktningsbeslut myndigheten upprättat. All verksamhet inom den brottsförebyggande enheten ska dokumenteras i IT-stödet PUM-A. Särskild vikt ska läggas vid planering och uppföljning. I det brottsförebyggande arbetet ska resultat och erfarenheter utifrån en vetenskaplig ansats användas. Vi ska med hjälp av metoder och/eller systematisk tillämpning av tidigare forskningsresultat utveckla det praktiska polisarbetet. Det arbete som pågått under 2012 där myndigheten genomförde utbildning och lokala polisinsatser med forskningsansats ska vidareutvecklas. Det innebär såväl kompetenshöjande åtgärder för personalen som åtgärder i det operativa polisarbetet. Prioriterade områden Arbetet med polisiär synlighet och tillgänglighet i ett trygghetsskapande syfte ska fortsätta. Att arbeta aktivt med polisiär synlighet är mycket viktigt ur ett medborgarperspektiv då synligheten och tillgängligheten kan ha en både en dämpande effekt på brottsligheten men även leda till att fler brott upptäcks. Fotpatrullering är en metod som ska användas och målsättas i PUM-A. Sambandet mellan alkohol och våldsbrott är väl känt. Utifrån kunskap om att Västmanland ligger över rikssnittet gällande mängden alkohol som förtärs per innevånare ska det förebyggande arbetet mot våldsbrottsligheten inriktas mot alkoholförtäring i offentlig miljö. De strategiska målen som anges i verksamhetsplanen samt i myndighetens inriktningsbeslut ska linjeverksamheten bryta ner till mål som överensstämmer med den lokala problembilden. 12 VERKSAMHETSPLAN 2013

13 Arbetsmetoder Det är av stor vikt att personalen som arbetar i linjeverksamheten känner till vad de ska arbeta mot för lokala aktuella problembilder och att de kan vara med och påverka arbetsmetoder, det vill säga hur de ska arbeta mot aktuella problem. Detaljer i arbetsmetoderna beslutas av respektive sektionschef i dialog och delaktighet med medarbetarna. Denna uppdragsdialog är ett viktigt steg i förankringsprocessen. Chefen för Brottsförebyggande enheten är ansvarig för målen. Utredning och Lagföring Varje utredningssektion ska utifrån en verksamhetsanalys inrikta sitt dagliga arbete mot de mål som respektive sektion har fått i sin uppdragsdialog. Denna verksamhetsanalys ska ske regelbundet. Det dagliga utredningsarbetet ska präglas av flexibilitet för att snabbt kunna göra omprioriteringar mot nya problemområden. I verksamhetsanalysen ska följande områden särskilt uppmärksammas: Väsentligt förbättrat utredningsresultat. Fler brott ska klaras upp. Utveckla det forensiska stödet för utredningsverksamheten. Samverka med andra aktörer. Öka tryggheten genom ett väl omhändertagande av brottsoffer. Lokala mål Alla förundersökningsledare ska genomgå den föreskrivna förundersökningsledarutbildningen eftersom förundersökningsledningen är strategiskt viktig för att nå ett väsentligt förbättrat resultat. Det forensiska stödet ska utvecklas. Vid alla brott där en brottsplatsundersökning kan bidra till brottets uppklarande ska en sådan genomföras. Vid svårare eller mer omfattande undersökningar ska i första hand lokala brottsplatsundersökare, LOKUS, användas och där ytterligare kompetens är nödvändig ska kriminaltekniker användas. Myndigheten ska fortsätta att arbeta aktivt för att nå ett väsentligt förbättrat utredningsresultat genom ett ökat fokus på resultatkulturen. Uppföljning och utvärdering av myndighetens insatser är centralt för att åstadkomma detta. Särskild vikt ska läggas på att minska antalet öppna ärenden och att minska genomströmningstiderna. Redovisningsnivån ska vara högre och jämnare under årets samtliga månader. Samverkan med Åklagarmyndigheten och Domstolsverket är avgörande för ett effektivare arbete och ökad brottsuppklarning. Samverkan på lokal nivå ska utökas och förtydligas. Utredningsarbetet avseende ungdomsbrott är särskilt prioriterat och Polisens nationella utredningskoncept, PNU ska tillämpas fullt ut. Analysdelen ska särskilt beaktas och ligga till grund för effektiva insatser. Samverkan med externa aktörer ska fortsätta och fördjupas i syfte att tillsammans öka lagföringen. Chefen för Utrednings- och lagföringsenheten är ansvarig för målen. Brottsofferverksamhet Brottsofferperspektivet ska genomsyra hela polisverksamheten. Ett väl fungerande brottsofferarbete samt personsäkerhetsarbete inom Polisen är av stor vikt för att underlätta situationen för den brottsutsatte och för en effektiv brottsbekämpning. Myndighetenschefer och förundersökningsledare ansvarar för brottsofferarbetets genomförande. I enlighet med nationella riktlinjer avseende Polisens brottsofferarbete finns en brottsoffersamordning som utvecklar och samordnar Polisens brottsofferarbete. Dessa brottsoffersamordnare finns på lokal nivå vid Polismyndigheten. De ansvarar för strategiska frågor som till exempel att utveckla och förbättra rutiner för information, stöd och skydd till brottsoffer. Brottsofferarbetet ska bidra till att öka tryggheten och förstärka förtroendet för Polisen. Nationellt mål Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Lokala mål Myndigheten ska inte ha lägre andel nöjda brottsoffer för våldsbrott enligt nationella brottsofferundersökningen för 2013 jämfört med Myndigheten ska öka andelen nöjda brottsoffer för tillgreppsbrott enligt nationella brottsofferundersökningen för 2013 jämfört med Polismyndigheten ska nogsamt följa upp resultaten av den nationella brottsofferundersökningen 2013 och upprätta en åtgärdsplan med konkreta förbättringsförslag att arbeta vidare utifrån. Myndigheten ska även under 2013 strategiskt arbeta med att vidareutveckla chefernas ansvar och förundersökningsledarnas roll i brottsofferarbetet i enlighet med nationella riktlinjer för Polisens brottsofferarbete. Ett professionellt bemötande av varje brottsoffer är en väsentlig del av det egna uppdraget för varje medarbetare inom Polismyndigheten. Bemötandet ska även innefatta relevant information om behovsanpassat brottsofferstöd, hjälp och/eller skydd. Polismyndigheten ska vidareutveckla rutinerna för arbetet med kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning. Vidare ska en strukturerad bedömning enligt SAM upprättas vid varje polisanmälan om olaga förföljelse. Polismyndigheten ska fortsätta det strategiska arbetet för att motverka hedersrelaterad brottslighet samt upprätta PATRI- ARK-bedömningar i enskilda ärenden av polisanmält hedersrelaterat våld. Polismyndigheten bedriver ett strukturerat personsäkerhetsarbete med en tydlig organisation och ansvarsfördelning. Polisutredningar där långtgående skyddsåtgärder vidtagits ska prioriteras. Under 2013 avser myndigheten att ytterligare vidareutveckla sin förmåga att avlasta utredningsverksamheten och möjliggöra ett mer effektivt utredningsarbete. Chefen för Personsäkerhetssamordningen är ansvarig för målen. VERKSAMHETSPLAN

14 14 VERKSAMHETSPLAN 2013

15 Kärnverksamheten Mål och strategier För att få en väl fungerande process i utredningsarbetet är det av stor vikt att delaktighet sker från både Brottsförebyggande enheten, Ledningssektionen och Utrednings- och lagföringsenheten. Brottsförebyggande enheten måste tillgodose att utredningsuppdraget startar redan då patrullen får kännedom om att ett brott förövats. Myndigheten ska, dygnets alla timmar tillgodose en effektiv förundersökningsledning i syfte att höja kvaliteten på utredningarna. Anmälningstillfället Det är viktigt att säkerställa att ett brott har begåtts innan anmälan upprättas. Utförlig beskrivning av omständigheter, uppgifter och förhör är av stor vikt för fortsatt utredning. En effektiv förundersökningsledning är en förutsättning för att få en bra anmälningsupptagning och avrapportering. Förståelse för uppdraget och relevant kompetens är en förutsättning för kvalitativa initiala utredningsåtgärder. Arbetstiden ska verksamhetsanpassas för att möjliggöra rätt kompetens vid rätt tider. Återkoppling från förundersökningsledare och utredare till länskommunikationscentralen, vakthavande befäl, anmälningsupptagare och patruller i yttre tjänst är av stor vikt. Granskning och förundersökningsledning Det är viktigt att ärenden granskas skyndsamt och åtgärder sätts in i ett tidigt skede samt att tydliggöra vakthavande befäls- och förundersökningsledarnas roll och ansvar. Återkoppling till yttre personal och anmälningsupptagare från granskare och förundersökningsledare är betydelsefullt. Brottssamordning Brottssamordning är en viktig funktion för att kunna se mönster i brottslighet och på så sätt skapa bättre förutsättningar för högre brottsuppklarning. För att möjliggöra en strukturerad och verksamhetsanpassad brottssamordning i ett länsperspektiv är det viktigt att inga ärenden lämnas med outredda uppslag. Utredning Det är viktigt att tillvarata kompetensen hos erfarna utredare och föra över den till mindre erfarna utredare. Verksamheten och ärendeinflödet styr dimensioneringen av utredningsresursen. Ett väsentligt uppdrag för utredarna är att, med ett förebyggande perspektiv, förhindra och försvåra att nya brott begås. Verksamhetsutveckling Utöver att myndighetens ledning ansvarar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att målen för myndigheten uppnås ansvarar också de för verksamhetens utveckling. Verksamhetsutveckling handlar om en kombination av omvärldsanalys, kreativitet, planering och genomförande. Under 2013 kommer Controllerenheten tillsammans med Kommunikationsenheten att publicera en ny modell för att presentera myndighetens brottsstatistik, både för internt och externt bruk. Dessutom kommer Controllerenheten att börja publicera en tertialrapport över den anmälda brottsligheten där statistiken kommenteras och analyseras på kommun- och närpolisområdesnivå. Chefen för Controllerenheten är ansvarig för uppdraget. Verksamheten ska utgå ifrån lokal problembild Myndighetens fyra närpolisområden är vart och ett unikt och har därför olika förhållanden att ta hänsyn till då man ska minska brottsligheten och öka tryggheten. Lokal problembild och orsaksanalys ska ligga till grund för de aktiviteter som ska vidtas. Arbetet som ska bedrivas i linjen, i vardagen, och styras av respektive sektionschef. Detta arbete ska prioriteras och styras utifrån den lokala problembilden. Vid framtagande av den lokala problembilden ska tillämpliga analysmetoder och kriminalstatistik användas. Arbetet med att ta fram en lokal problembild ansvarar närpolischeferna för och till sitt stöd har de Underrättelsesektionen. Via samverkan med externa aktörer kan Polisen få fram relevant information som är viktig för att analysera den lokala problembilden. Därför ska samverkan med externa aktörer prioriteras. VERKSAMHETSPLAN

16 Mängdbrott Med mängdbrott avses brott som utreds med polisiär förundersökningsledare, till exempel tillgrepps- och skadegörelsebrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad då detta är ett särskilt integritetskränkande brott. Rikspolisstyrelsens nationella satsning mot livsstilskriminella finns i fokus för att uppnå framgång i bekämpningen av mängdbrotten eftersom dessa individer står för en oproportionell stor andel av mängdbrotten. Satsningen syftar till att ta fram riktlinjer och metoder som ska underlätta identifiering och arbetsmetodik mot livsstilskriminella personer. Nationella mål Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och att antalet lagförda brottsmisstankar ökar. Brottsbekämpning ska bedrivas med hög och jämn kvalitet. Förundersökningsledare ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat kunskap på annat sätt. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. Polisen ska öka andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden beträffande inbrottsstöld i bostad till utgången av Lokala mål Myndigheten ska arbeta så att färre tillgreppsbrott exklusive snatteri och skadegörelsebrott begås och att antalet lagförda brottsmisstankar ökar. Förundersökningsledare vid myndigheten ska ha genomgått den nationella förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat kunskap på annat sätt. Under året ska myndigheten verka för att ytterligare förbättra den interna och externa godsspaningen. Framgångsfaktorer för mängdbrottsarbetet är att tidiga utredningsåtgärder genomförs under ledning av kompetenta förundersökningsledare. För att nå framgång är det betydelsefullt att brottsplatsundersökningar genomförs och utredningarna samordnas. Chefen för Brottsförebyggande enheten och chefen för Utrednings- och lagföringsenheten är gemensamt ansvariga för målen. Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter i bekämpningen av brott som riktar sig mot människors liv och hälsa är att motverka våld i offentlig miljö. Arbetet ska bedrivas planlagt och kunskapsbaserat. Nationella mål Färre våldsbrott ska begås. Produktiviteten ska öka. Polisen ska öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. Utredningsarbetet ska bedrivas med hög och jämn kvalitet. Lokala mål Antalet anmälda misshandelsbrott ska minska i våld i offentlig miljö i förhållande till de senaste årens utfall. Ambitionsnivån för andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0 6 år ska inte understiga det nationella riktvärdet vid utgången av Vår målsättning är ett förbättrat resultat i förhållande till resultatet för Medelgenomströmningstiden ska minska i förhållande till Myndigheten ska ha hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor, utifrån en analys av den lokala problembilden. I arbetet ska Polisens underrättelsemodell tillämpas fullt ut genom att identifiera och väl beskriva problemen i syfte att minska brotten. Resultatet ska följas upp och dokumenteras i PUM-A. Myndigheten ska samverka med externa aktörer och sätta in åtgärder som tidigare prövats genom erfarenhets- eller evidensbaserad utvärdering. Volontärverksamheten ska användas och planeras utifrån ett underrättelseperspektiv och nyttjas ur ett trygghets- och brottsförebyggande hänseende. Relevanta utredningsåtgärder ska utföras i enlighet med Polisens utredningskoncept, det vill säga i nära anslutning till brottet eller när detta anmäls. Myndigheten ska i så stor utsträckning som möjligt registertopsa i syfte att öka brottsuppklaringen. Dessutom ska samverkan med Åklagarmyndigheten utvecklas liksom förunderledarskapet och då särskilt kopplat till Polisens kontaktcenter, PKC. Chefen för Brottsförebyggande enheten och chefen för Utrednings- och lagföringsenheten är gemensamt ansvariga för målen. 16 VERKSAMHETSPLAN 2013

17 VERKSAMHETSPLAN

18 Brott i nära relation Att arbeta mot brott i nära relation är en av Polisens viktigaste uppgifter. Denna brottstyp drabbar framför allt kvinnor och våldsutövaren är oftast en man. Nationella mål Andelen redovisade ärenden till åklagare avseende brott i nära relation ska öka till lägst 26,0 procent till utgången av Polisen ska upprätta strukturerade riskanalyser vid samtliga brott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Dessutom ska det vid andra våldsbrott prövas om en strukturerad riskanalys ska upprättas enligt Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå. Lokala mål Ambitionsnivån för andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden ska inte understiga det nationella riktvärdet vid utgången av Vår målsättning är ett förbättrat resultat i förhållande till resultatet för Barnförhör ska genomföras inom 10 dagar efter brottet i samråd på Barnahus. Minska antalet barn- och ungdomsärenden, i förhållande till 2012, som ej redovisats inom tidsfristen på tre månader. Myndigheten arbetar för att reducera den upprepade utsattheten genom att upprätta strukturerade riskanalyser till förmån för brottsoffer samt att informera och erbjuda såväl målsäganden som gärningspersoner möjligheter till stöd och hjälp. De skyddsåtgärder som vidtas baseras på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjer som finns. Nivån på skyddsinsatserna anpassas efter den enskilda individens behov, miljö och situation. Polismyndigheten har en väl fungerande samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Inom länet finns också ett Barnahus. Polismyndigheten kommer under 2013 att fortsätta vidareutbilda all personal i såväl yttre som inre tjänst som hanterar utredningar om brott i nära relationer. Den yttre personalen har utredningskompetens att vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Dessutom informerar den yttre personalen om stöd och hjälp för brottsoffer och risken för upprepad utsatthet för brott. Stort fokus ska ligga på skyndsamheten i den fortsatta handläggningen av ärenden, där särskild vikt ska läggas på att identifiera vittnen som ger stöd till det anmälda brottet. Chefen för Brottsförebyggande enheten och chefen för Utredningsoch lagföringsenheten är gemensamt ansvariga för målen. 18 VERKSAMHETSPLAN 2013 Inbrottsstöld i bostad Trygghetsmätningar visar att inbrottsstölder i bostad är ett integritetskränkande brott och Polisens förmåga att klara upp dem har stor betydelse för allmänhetens förtroende för Polisen. En grundläggande framgångsfaktor för att klara upp stölder genom inbrott är att kompetenta brottplatsundersökningar vidtas och noggrant dokumenteras vid varje brottstillfälle för att säkra de spår som finns. Nationellt mål Andelen redovisade ärenden till åklagare avseende inbrottsstöld i bostad ska öka till lägst 6,1 procent till utgången av Lokala mål Ambitionsnivån för andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden ska inte understiga det nationella riktvärdet vid utgången av Vår målsättning är ett förbättrat resultat i förhållande till resultatet för Samtliga fall av inbrott i bostad ska vara spårsäkrade av lokala brottsplatsundersökare, LOKUS, eller kriminaltekniker. Poliser i yttre tjänst ska öka sin kompetens när det gäller brottsplatsundersökningar samt att beakta alla möjligheter till registertopsning. Samarbete ska ske mellan Tekniska sektionen och brottskoordinatorer.

19 Brottskoordinatorer ska ha fokus på att identifiera brottsmönster, tillvägagångssätt och seriebrottslighet. Ett ökat fokus på godsspaning ska ske inom ramen för brottssamordningen. Myndigheten ska öka bevakningen på brottsfrekventa platser och tider utifrån en analys av den lokala problembilden. Insatserna ska ske i samverkan med andra aktörer så att den upplevda och faktiska upptäcktsrisken ökar. Grannsamverkan ska utvecklas utifrån de uppsatser som upprättats av studenter från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet utifrån uppdraget de haft under år Chefen för Brottsförebyggande enheten och chefen för Utrednings- och lagföringsenheten är gemensamt ansvariga för målen. Narkotikabrott Hanteringen av narkotika ska bekämpas genom riktade insatser mot såväl missbrukarledet som försäljningsledet och detta ska ske både lokalt och regionalt. Personer som gör sig skyldiga till överlåtelsebrott ska lagföras. Nationella mål Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. I syfte att skapa möjligheter för individen att bli fri från drogberoende ska Polisen aktivt medverka till att individen motiveras och lotsas vidare till vård och behandling. Dessa insatser vidtas i samverkan med andra samhällsaktörer. Lokalt mål Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende överlåtelsebrott ska uppgå till minst 120. Särskilt fokus ska vara på försäljningsledet mot särskilt utpekade aktörer. Överlåtelsebrotten är prioriterade. Strategin är att rikta in sig mot aktörer i olika försäljningsled för att hindra spridningen av narkotika. Polismyndigheten i Västmanlands län ska aktivt samverka med andra myndigheter, till exempel Tullverket och Kustbevakningen, för att långsiktigt bekämpa narkotikaproblematiken. En väl fungerade samverkansplan är därför nödvändig. för organiserad och systemhotande brottslighet ska användas i tillämpliga delar. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ungdomar i syfte att avbryta och förhindra missbruk. Chefen för Brottsförebyggande enheten och chefen för Utrednings- och lagföringsenheten är gemensamt ansvariga för målen. VERKSAMHETSPLAN

20 20 VERKSAMHETSPLAN 2013

21 Ungdomars brottslighet Polisen ska arbeta för att förhindra att ungdomar begår brott. Att motverka rekrytering till kriminell livsstil samt att kunna sätta in snabba åtgärder när ungdomar begått brott är viktiga hörnstenar i det arbetet. Nationella mål Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekryteringen till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring ska tilllämpas. Lokala mål Polismyndigheten ska utveckla och implementera så kallade bekymrings- eller orossamtal för ungdomar som begår brott. Myndigheten ska bilda LUL-grupp tillsammans med socialtjänsten. Myndighetens ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Tidsfrister gällande utredningar enligt LUL ska hållas. Polismyndigheten ska ha en väl fungerande samverkan med Åklagarmyndigheten och socialtjänsten. För att underlätta för de ungdomar som vill lämna den kriminella livsstilen finns ett väl utvecklat samarbete mellan Personsäkerhetsskyddsenheten och andra myndigheter. Polismyndigheten ska under 2013 fortsätta att höja kompetensen på all ungdomsutredande personal där nationella utbildningar gällande ungdomsbrottslighet ska användas. Kontaktpolisverksamheten mot skolorna ska inriktas mot dels de lokala problembilderna, dels kontaktskapande åtgärder i syfte att få underrättelser om brottsliga aktiviteter och individer i skolmiljön. Grova våldsbrott Varje år inträffar några få fall av grova våldsbrott i Västmanlands län. Utöver det lidande som dessa händelser innebär för de anhöriga till både offer och gärningspersoner blir de ofta förmål för medias intresse. Förmåga att klara upp dessa brott har därför stor betydelse för allmänhetens förtroende för Polisen. Nationellt mål Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Lokala mål Utveckla SPC-organisationen och samtidigt utveckla samarbetet med Åklagarmyndigheten. Använda sig av den upprättade handlingsplanen för vilka rutiner myndigheten ska ha vid arbetet mot grova våldsbrott. Fortsätta att genomföra utbildningsinsatser för alla nyckelpositioner i myndighetens SPC-organisation. I myndigheten finns en vilande organisationsstruktur med benämningen SPC som startar upp då ett grovt våldsbrott inträffat i länet. Man använder sig av en handlingsplan med rutiner som ska följas då ett grovt våldsbrott skett. Dessa rutiner ska utvecklas och förankras i myndigheten. Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. Chefen för Utrednings- och lagföringsenheten är ansvarig för målen. Chefen för Brottsförebyggande enheten och chefen för Utrednings- och lagföringsenheten är gemensamt ansvariga för målen. VERKSAMHETSPLAN

22 Organiserad och systemhotande brottslighet Organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället och antalet kriminella grupperingar och nätverk har ökat i landet. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av samhället. Centralt i den organiserade brottsligheten är den ekonomiska brottsligheten. Att förebygga, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet är därför mycket betydelsefullt i kampen mot den organiserade brottsligheten. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov, organiserad brottslighet och systemhotande brottslighet i landet ska försvåras. Lokala mål Under 2013 ska Ekobrottssektionen i Västerås (exklusive miljöenheten) redovisa minst 40 förundersökningsprotokoll till åklagare. Vid årets slut ska inga ärenden inkomna före eller under 2011 finnas i balans på Ekobrottssektionen. Inom ramen för arbetsprocesserna vid RUC, SAMO-KUT, ROLG och Operativa Rådet ska samverkansområdets aktionsgrupp alltid ha pågående ärenden. Arbetet mot organiserad brottslighet ska styras och ledas av underrättelser inom ramen för Polisens underrättelsemodell och beredas vid operativa beredningsgruppen samt beslutas vid den operativa ledningsgruppen. Samverkan kommer även fortsättningsvis att ske med bland annat Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Skattebrottsenheten, Tullverket, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten. All planering av insatser mot organiserad brottslighet ska omfatta spårande och förverkande av vinning av brott. Arbetet ska bland annat ske genom den kriminalarboristiska metoden som innebär att man kartlägger kriminella personers kontaktnät. Nyrekrytering till kriminella nätverk ska försvåras. Inom ramen för regeringens särskilda satsning mot organiserad brottslighet har en samverkansområdesgemensam aktionsgrupp inrättats(mellan Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län). Även ett regionalt Underrättelsecentrum (RUC) har bildats och en gemensam Samordnings- KUT (SAMO-KUT) har inrättats för att samordna underrättelser och bereda insatser inom ramen för samverkansområdet. Insatser vid aktionsgruppen beslutas antingen av Operativa Rådet, där samverkansområdet har en representant, eller vid den Regionala Operativa ledningsgruppen (R-OLG). Chefen för Operativa avdelningen är ansvarig för målen. Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken vilket sker genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet. Den omfattande forskningen som bedrivs kring trafiksäkerhet ger Polisen värdefull information om hur trafiksäkerhetsarbetet bör inriktas. Nationella mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Antalet kontroller farligt gods ska uppgå till minst 280. Antalet kontroller av kör- och vilotider ska uppgå till minst Lokalt mål Antalet döda och skadade i trafiken ska vid utgången av år 2013 inte överstiga genomsnittet för de tre senaste åren. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs, utifrån en analys av den lokala problembilden. Då livsstilskriminella personer ofta befinner sig i trafiken finns dessutom möjligheten att upptäcka annan brottslighet i samband med fordons- och förarkontroller. Polisens underrättelsemodell ska tillämpas även inom området trafiksäkerhet. Analysdelen ska särskilt beaktas och ligga till grund för effektiva insatser. Samverkan med externa aktörer ska fortsätta och fördjupas. En minskning av medelhastigheten bidrar till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken. Detta ska ske genom ökad synlighet och tillgänglighet på våra vägar. Forskning styrker också att antalet personer som kör påverkade står i relation till det antal alkoholutandningsprov som Polisen utför. Att Polisen rutinmässigt utför ett högt antal alkoholutandningsprov är därför en av de viktigaste åtgärderna Polisen kan vidta för att minska antalet dödade i trafiken. Chefen för Brottsförebyggande enheten är ansvarig för målen. 22 VERKSAMHETSPLAN 2013