Foto: Jenny Palmqvist - Södermanlands Nyheter. Verksamhetsplan 2010 Polismyndigheten i Södermanlands län

Transkript

1 Foto: Jenny Palmqvist - Södermanlands Nyheter Verksamhetsplan 2010 Polismyndigheten i Södermanlands län

2 Polismyndigheten i Södermanlands län Dnr: AAA /09 Foton: Jenny Palmqvist - Södermanlands Nyheter Minna Ikonen, Lena Bosdotter, Per-Inge Jonsson, Ken Petersson och tekniska roteln - Polismyndigheten Södermanlands län VERKSAMHETSPLAN

3 Innehåll Polisstyrelsens och länspolismästarens förord Verksamhetsplanering och verksamhetsstyrning Mål för verksamheten Mål och strategier för kärnverksamheten Gemensam verksamhet Finansiering Långsiktiga förutsättningar 7 Viktiga utgångspunkter 7 Brottsofferarbetet 7 Lokalt personsäkerhetsarbete 8 Unga lagöverträdare 8 Hatbrott 8 Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet 8 Våldet i offentlig miljö ska minska 9 Fler inbrott ska klaras upp 9 Trafiken ska bli säkrare 10 Brott i nära relationer ska utredas bättre 10 Narkotikabrotten ska bekämpas 11 Grov organiserad och systemhotande brottslighet 11 Servicen ska utvecklas 12 Krisberedskap 12 Kompetensförsörjningen 13 Mångfalds- och värdegrundsarbetet 13 Chefs- och ledarskapet 14 Vår arbetsmiljö 14 Vår kommunikation 14 Rättstillämpningen 14 Verksamhetsskydd 15 Budget 2010 VERKSAMHETSPLAN

4 VERKSAMHETSPLAN

5 Polisstyrelsens och länspolismästarens förord I vår Verksamhetsplan 2010 anges prioriteringarna, strategierna och målen med det långsiktiga arbetet för Polismyndigheten i Södermanlands län. Att utsättas för brott innebär en integritetskränkning som får vardagliga konsekvenser för den som utsätts. För många andra räcker det med oro och ängslan att utsättas för brott för att vardagen ska upplevas som otrygg. Det förtroende vi åtnjuter från våra uppdragsgivare allmänheten ska vi vårda och stärka. Vi ska göra det genom att bli bättre på att klara vår uppgift med att förebygga och utreda brotten och skapa trygghet. Genom att arbeta kunskapsbaserat och vara tillgängliga, engagerade och effektiva i vårt dagliga arbete ska vi skapa en tryggare vardag för alla i Södermanland. Vi har visat på ett framgångsrikt arbete mot mängdbrotten. Detta arbete fortsätter vi nu att utveckla i samverkan. Vi kommer att möta unga lagöverträdare med tidiga och tydliga insatser. I vårt arbete med att avbryta ett påbörjat kriminellt beteende hos ungdomar och att förhindra nyrekryteringen till kriminella nätverk har vi en viktig utmaning. Den organiserade brottsligheten tar sig många uttryck och är beroende av den lokala marknaden. Den viktiga grunden för det nationella och regionala arbetet mot den grova organiserade brottsligheten är nu lagd och vi kommer att delta i det arbetet genom att rikta en särskild uppmärksamhet mot etableringen på det lokala planet. Detta betyder en ökad samverkan med våra nio kommuner, andra myndigheter, organisationer och näringslivet. Vår uppgift är viktig och vårt ansvar är stort för att minska brottsligheten och öka tryggheten i Södermanland. Laila Bjurling Iha Frykman Mats Kirestam Ordförande i polisstyrelsen Vice ordförande i polisstyrelsen Länspolismästare VERKSAMHETSPLAN

6 Verksamhetsplanering och verksamhetsstyrning Länspolismästarens inriktningsbeslut och de nationella målen och strategierna i Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar utgör grunden för polismyndighetens verksamhetsplan för I planeringsförutsättningarna är statsmakternas mål och riktlinjer för Polisens verksamhet preciserade. I verksamhetsplanen anpassas de nationella målen och strategierna till de rådande förhållandena i Södermanlands län. Verksamhetsplanen utgör kopplingen mellan planeringsförutsättningarna och den operativa verksamheten. Målen anger vad som ska uppnås och strategierna beskriver övergripande hur målen ska uppnås. Det förändrade regelverket om intern styrning och kontroll, vilket trädde i kraft den 1 januari 2008, är en integrerad del i polismyndighetens verksamhetsstyrning. Riskanalyser ingår som en naturlig del i planerings- och uppföljningsprocessen där frågor om effektivitet, engagemang och tillgänglighet hanteras ur ett helhetsperspektiv. Syftet är att polismyndigheten ska uppnå målen och uppfylla verksamhetskraven. Arbetet ska också bidra till en fortlöpande verksamhetsutveckling samt ett förtroendefullt och professionellt genomförande av uppdraget. Polismyndighetens resurser är fördelade utifrån gjorda verksamhetsprioriteringar. Fördelningen speglas av den förväntade resursåtgången och syftar till att styra produktionen mot uppsatta mål inom respektive verksamhetsgren. Polisstyrelsen ser bl.a. till att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast. Polisstyrelsen avgör även de övergripande frågorna om planering och inriktning av polisverksamheten, samt ekonomin. Mål för verksamheten Vårt övergripande fokus är att bidra till att färre brott begås och att fler brott klaras upp. Vi ska vara tillgängliga och synliga och vårt arbete ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Ett viktigt område som har fortsatt fokus är mängdbrotten som drabbar många och som kan vara mycket integritetskränkande. Det övergripande målet för Polisens verksamhet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vi ska fortsätta det långsiktiga arbetet med att utveckla polisverksamheten i länets nio kommuner. Arbetet ska ske utifrån avtalen som tagits fram i samverkan med kommunerna. Genom trygghetsundersökningarna och annat analysarbete har vi skaffat oss kunskap om brottslighet och människors upplevda otrygghet. Med dessa gemensamma lokala problembilder och en samordning av kommunpolisernas verksamhet och övrig operativ verksamhet, skapar vi ett effektivare gemensamt arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet. Det övergripande uppdraget för Polismyndigheten i Södermanlands län under perioden är att göra ett avsevärt bättre resultat jämfört med resultatet under Ett avsevärt bättre resultat innebär att vi uppnår samtliga mål i verksamhetsplanen och att vi gör det med en ekonomi i balans. VERKSAMHETSPLAN

7 Vi ökar därför vårt fokus på resultatutvecklingen och förmågan att leda och styra arbetet mot våra uppsatta mål. Under året ska vi ägna verksamhetsuppföljning, utvärdering och verksamhetsprognoser en särskild uppmärksamhet. Syftet är att möjliggöra omprioriteringar av resurser för att säkerställa att målen uppnås. Långsiktiga förutsättningar Polismyndighetens tidigare framgångsrika arbete mot mängdbrott ska fortsätta. Mängdbrottsärenden ska handläggas effektivt genom att utredningsarbetet i möjligaste mån sker i nära anslutning till brottet, skyndsamma beslut om ärendets fortsatta handläggning och ett minskat antal överlämningar såväl inom Polisen som mellan polis och åklagare. Under 2010 ska problemområden och utvecklingsbehov identifieras och åtgärder ska vidtas för att öka lagföringen och korta handläggningstiderna. Viktiga utgångspunkter Brottsofferarbetet Polisen är ofta ett brottsoffers första kontakt med rättsprocessen. Det är därför viktigt att vårt brottsofferarbete är välutvecklat för att vi, tillsammans med övriga berörda aktörer, ska kunna erbjuda brottsoffer och deras anhöriga ett gott bemötande samt tillräckligt stöd och skydd. Polisens underrättelsemodell (PUM) för ledning och styrning ska användas fullt ut i den brottsförebyggande verksamheten, i syfte att resurseffektivt nå våra mål. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) ska tillämpas fullt ut. Förundersökningsledare och utredare ska ha en hög kompetens och tjänstgöra under brottsfrekventa tider och dagar. Våra förundersökningsledare ska kontinuerligt följa upp, kvalitetssäkra och återkoppla till både yttre personal och utredare, även i de fall som åklagare leder förundersökningen. Utredningsåtgärderna ska i allt större omfattning bedrivas på den plats där brottet begåtts. Personalen i yttre tjänst är brottsutredare på brottsplatsen och ska där vidta de rätta utredningsåtgärderna. Förenklade utredningsförfaranden ska användas i en allt större utsträckning. Brottssamordningsfunktionen ska utvecklas och bidra till en bättre utredningsverksamhet genom en strukturerad samordning, fördelning och informationshantering av brottsanmälningarna. Den service vi tillhandahåller allmänheten ska präglas av en hög tillgänglighet, korta handläggningstider och ett gott bemötande. Utryckningsverksamheten spelar en viktig roll för att nå våra mål eftersom den spänner över kärnverksamhetens samtliga verksamhetsgrenar. Även i det fortsatta arbetet med att öka synligheten och tillgängligheten i länets alla kommuner spelar utryckningsverksamheten en stor roll. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar väsentligt till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffer i högre grad vågar anmäla, medverka i förundersökningar och att vittna. Vi ska också använda oss av den kunskap som finns när det gäller att identifiera och förebygga upprepad utsatthet för brott. För att öka andelen brottsoffer som är nöjda med vårt arbete ska vi följa upp resultaten från den nationella brottsofferundersökningen. Lokalt personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder för det brottsbekämpande arbetet och ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Personsäkerhetsarbetet ska avlasta utredningsverksamheten och möjliggöra ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otillåten påverkan mot anställda inom rättsväsendet och andra grupper, t.ex. politiker, är ett allvarligt demokratiskt problem som hotar rättssäkerheten. Vi ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade personer i samhället och våra egna medarbetare. De insatser vi vidtar ska baseras på strukturerade hotoch riskbedömningar. VERKSAMHETSPLAN

8 Unga lagöverträdare I vår samverkan med socialtjänsten i kommunerna och Åklagarmyndigheten ska vi prioritera arbetet med unga lagöverträdare. Unga lagöverträdare ska mötas av tidiga och tydliga insatser. Detta ska ske genom att vi arbetar förebyggande med tidig identifiering och med åtgärder som avbryter kriminellt beteende. Vi ska prioritera våra resurser och samverka med åklagarna för att hålla de lagstadgade tidsfristerna för utredningar där ungdomar ingår. Utredningsarbetet ska bidra till en snabb lagföring och särskild uppmärksamhet ska riktas mot utanförskap och integrationsfrågor. Hatbrott Hatbrottslighet är ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle om alla människors lika värde. Inom hatbrottsligheten bedöms mörkertalen vara omfattande. Det är viktigt att vi fortsätter att prioritera arbetet mot hatbrott både när det gäller brottsutredningar och det brottsförebyggande arbetet. Förundersökningsledarnas fördjupade kunskap om denna brottslighet spelar en stor roll. Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Inre utlänningskontroller syftar till att hitta utländska medborgare som vistas eller arbetar i landet utan att ha pass eller erforderliga tillstånd, men också att efterspana utländska medborgare för vilka det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Ett framgångsrikt arbete med inre utlänningskontroller kräver att personalen har nödvändig kompetens för uppgiften. Kontrollerna ska genomföras i hela länet och även på andra platser än vid Stockholm Skavsta flygplats. Arbetet ska vara en naturlig del i det vardagliga polisarbetet och fördelas mellan polisområden och enheter. Mål och strategier för kärnverksamheten Polismyndigheten ska ha beredskap för ett ökat antal verkställighetsärenden. För planeringsperioden finns det fastställda mål och strategier för de viktigaste och prioriterade områdena. Några av målen för är kvantitativa och är framtagna i dialog med Rikspolisstyrelsen. Våldet i offentlig miljö ska minska Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus (exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år) ska uppgå till högst under Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år) ska vara minst 28 procent för Detta betyder att vi ska förebygga brottsligheten tillsammans med våra samverkansparter utifrån en gemensam problembild så att antalet anmälningar inte överskrider Genom ett effektivare utredningsarbete ska andelen redovisade ärende öka jämfört med målnivån för VERKSAMHETSPLAN

9 En av våra viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra brott som riktar sig mot människors liv och hälsa. Våldsbrotten är ett integritetskränkande brott för brottsoffer och deras anhöriga. Brottsligheten skapar dessutom otrygghet och oro för människor i vårt län. Att minska våldbrottsligheten är därför en stor utmaning för oss och våra samverkansparter. Det krävs åtgärder av flera aktörer för att minska våldet i den offentliga miljön. För att nå en effektiv och strukturerad samverkan med andra, utifrån en gemensam problembild, ska vi använda oss av utvärderade arbetsmetoder som leder till önskvärt resultat. Vi ska också förbättra uppföljningen och utvärderingen av de insatser som vi genomför. Yttre personal ses som utredare på brottsplatsen och de ska hålla förhör av god kvalitet i anslutning till händelsen. Användningen av rättsintyg kan leda till ett ökat antal personuppklarade brott. Rättsintyg ska därför inhämtas då åtgärden bedöms vara av betydelse för utredningen. I det brottsförebyggande arbetet mot våldsbrott i den offentliga miljön ska utvecklingen av mobila polisstationer fortsätta under Kunskapen om effektiva brottsförebyggande metoder såsom åtgärder i bebyggelse, användning av övervakningskameror, brottssamordning och kännedom om livsstilskriminella ska tas tillvara och spridas så att flera åtgärder som förebygger brott kommer till stånd i vårt län. Trafiken ska bli säkrare Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Under 2010 ska minst alkoholutandningsprov genomföras. Minst arbetsdagar ska kontrolleras, varav hälften på väg och hälften på företag. Antalet tillsyn av farligt gods ska uppgå till minst 280. Minst 70 procent av de flygande inspektionerna ska avse tunga fordon och nyttofordon. Detta betyder att vi genom vår trafikövervakning ökar tryggheten i samhället genom en ökad regelefterlevnad i trafiken. Detta bidrar i sin tur till att minska antalet trafikolyckor med dödade och skadade trafikanter. I arbetet mot det nya etappmålet med att halvera antalet omkomna och minska antalet allvarligt skadade med en fjärdedel mellan åren 2007 och 2020 ingår Polisen som en samverkande aktör. Fler inbrott ska klaras upp Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till 6,5 procent till utgången av Detta betyder att vi genom ett effektivare utredningsarbete ska bidra till det nationella målet genom att nå ett bättre resultat än vad som gäller för landet i genomsnitt (5,0 %). Vårt trafiksäkerhetsarbete ska bedrivas planlagt med väl underbyggda beslutsunderlag. Analyser som tas fram i samverkan med trafikverken och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ska ligga till grund för de insatser som vi utför. Insatserna ska också förutsättas ge effekter för trafiksäkerheten. Därför ska vi utföra våra kontroller på rätt tid och på rätt plats och vi ska nå en allt högre andel positiva alkoholutandningsprov. Barnens situation som trafikanter ska ges en särskild uppmärksamhet i trafiksäkerhetsarbetet. Inbrotten är ofta ett mycket integritetskränkande brott och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Så mycket som möjligt av utredningsarbetet ska genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om fortsatt handläggning ska fattas skyndsamt. Initiala brottplatsundersökningar och förhör är viktiga för att öka antalet spår för forensisk analys. Detta bidrar till att flera misstänkta personer kan bindas till brottsplatsen. Utvecklingen av den operativa brottsanalysen för att upptäcka brottsmönster ska leda till att flera brott klaras upp. VERKSAMHETSPLAN

10 Poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet och framförallt i de prioriterade områdena som hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordningar. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet tas vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivna fordon. I samband med kontroller av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas. Därför är det viktigt att den enskilde polisanställde har en god kunskap om de personer och brott som är eller kan vara aktuella. Det finns även samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor. Vi ska också använda oss av den kunskap som finns om upprepad utsatthet vid våldsbrott i nära relationer. Utvecklade rutiner för besöksförbud ska finnas och de skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade hot- och riskbedömningar. Den yttre personalens utredningskompetens att vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i nära anslutning till brottet är avgörande för utredningarnas kvalitet. I syfte att förbättra utredningarna ska våra handledare utbilda den yttre personalen, utredare och andra polisanställda som i sitt arbete möter utsatta, misstänkta och vittnen till brott i nära relationer. Arbetet som ska bedrivas i enlighet med den nationella handboken, polismyndighetens tjänsteföreskrift och det framtagna åtgärdskortet, ökar också våra förutsättningar att utveckla och förbättra resultatet. I utredningsarbetet med brott mot barn ska resurserna prioriteras så att tidsfristerna ovillkorligen kan hållas. Brott i nära relationer ska utredas bättre Antalet ärenden redovisade till åklagare rörande brott i nära relation ska uppgå till minst 250 till utgången av Detta betyder att vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Vi ska klara upp fler brott jämfört med målnivån Det betyder också att vi bidrar till den nationella målnivån med en ökning av redovisade ärenden till åklagaren med 15 procent jämfört med målvärdet För att personer som utsatts för dessa brott ska våga anmäla och fullfölja sin anmälan är det viktigt att de känner sig trygga och säkra. Kontinuerlig information om vad som händer under brottsutredningen och vilket stöd som finns att tillgå under rättsprocessen är betydelsefullt i dessa sammanhang. Brotten ska utredas effektivt och lagföras skyndsamt. Tydliga rutiner för dokumentation och en utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt möjligheter till stöd och skydd är ytterligare förutsättningar för ett bra omhändertagande och framgångar i dessa ärenden. Narkotikabrotten ska bekämpas Tillgången på och användningen av narkotika ska minskas med ökat fokus på överlåtelsebrott. Missbruk av narkotika är tydligt förknippat med annan brottslighet och kriminell livsstil. Därför är det särskilt viktigt att åtgärder sätts in i syfte att motverka ungdomars missbruk. Överlåtelsebrott som avser försäljning till ungdomar ska prioriteras för att begränsa narkotikamissbruket och nyrekrytering till kriminalitet. Framgångsfaktorer som främst ökar personuppklarningen av brott i nära relationer är att säkerställa att det finns vittnen som styrker brottsoffrets berättelse, att målsäganden deltar i utredningen, att skador dokumenteras och att den misstänkte medger brottet, åtminstone till viss del. VERKSAMHETSPLAN

11 Narkotikan utgör också en betydande inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten. Den grova organiserade narkotikabrottsligheten omfattas av mål och strategier i avsnittet om grov organiserad och systemhotande brottslighet. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet ska försämras. Bakom lokalt begångna brott, såsom stölder, häleribrott, smuggling och försäljning av cigaretter, narkotika och alkohol, organiserat svartarbete samt hot och utpressning, kan grov organiserad brottslighet förekomma. Med en medvetenhet om fenomenen och en aktiv samverkan med länets kommuner, andra myndigheter, organisationer och näringslivet finns det goda förutsättningar att på lokal nivå bekämpa och förebygga den organiserade brottsligheten och dess följder. Detta betyder att vi aktivt ska arbeta på såväl lokal som regional nivå med att förebygga och bekämpa grov organiserad brottslighet. Målsättningen att göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i hela landet. Den grova organiserade brottsligheten verkar oberoende av geografiska gränser. Därför förutsätter bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten välutvecklade former för samverkan över såväl geografiska gränser som myndighetsgränser. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten förstärks i enlighet med det uppdrag som regeringen har lämnat till Rikspolisstyrelsen. För att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten ska Polisens insatser präglas av ett arbete på bred front i samverkan med berörda myndigheter. Detta sker dels genom Samverkansrådet (generaldirektörer från nio myndigheter) som arbetar strategiskt, dels genom ett nationellt myndighetsgemensamt beslutsorgan i operativa frågor, Operativa rådet. Ett nationellt underrättelsecentrum upprätthåller den nationella lägesbilden om den grova organiserade brottsligheten. Regionala underrättelsecenter (RUC) och aktionsgrupper mot brottsligheten har satts upp vid åtta polismyndigheter samt vid Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna kraftsamlar efter beslut i Operativa rådet. Om en aktionsgrupp inte tas i anspråk enligt ett sådant beslut beslutar den regionala operativa ledningsgruppen om vad aktionsgruppen ska arbeta med inom regionen. Polismyndigheten ska prioritera deltagandet i den regionala operativa ledningsgruppen och RUC i samverkansområde öst. Vår operativa ledningsgrupp (OLG) ska ansvara för att underlagen för bedömning av insatser inom Södermanlands län har tillräckligt hög kvalitet. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten ska särskilt inriktas mot utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter visar sig vara nyckelpersoner, eller huvudorganisationer. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att spåra och förverka vinning av brott. Förutom att förhindra etablering gäller att försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Servicen ska utvecklas Senast vid utgången av 2010 ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Detta betyder att vi vill leva upp till allmänhetens förväntningar på god tillgänglighet, korrekt bemötande och snabb handläggning av ärenden. Polismyndighetsärenden såsom tillstånd och pass m.m. är många gånger den enda kontakt allmänheten har med Polisen. Tillgänglighet, bemötandet och utförandet av dessa ärenden är därför av stor betydelse för allmänhetens bild av Polisen. Polismyndighetens serviceförmåga ska utredas och ses över och samtjänstavtalet med kommunerna i länet ska utvärderas och utvecklas. Vår serviceverksamhet ska kännetecknas av hög tillgänglighet, ett gott bemötande som är förtroendeskapande och korta handläggningstider för serviceärenden. Det nationella servicemålet ska ligga till grund för beslut om prioriteringar. VERKSAMHETSPLAN

12 Krisberedskap Polisen ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen om och när en kris inträffar. Den pågående förändringen av samhället, som gått från en relativt klar säkerhetspolitisk hotbild till en mer breddad och diffus hotbild, ställer nya krav på en utvecklad förmåga hos Polisen att hantera krisberedskapen. samtliga poliser i yttre tjänst ha en ökad taktisk, kommunikativ och mental grundkunskap genom bastaktikutbildningens fortsättningsdel. Den nationella enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom polismyndigheten och det ska finnas rutiner för hur den nationellt förstärkta förmågan, som finns nationellt disponibel för polismyndigheten, kontaktas och används. För att uppnå de nationella målen inom krisberedskap under åren ska vi genomföra övningar och höja vår kompetens för att öka vår förmåga att motstå och kunna hantera svårare belastningar såsom bortfall av el, tele och data eller kraftigare bortfall av personalresurser. Kompetenshöjande åtgärder genom nationella utbildningar för personal som kommer att vara involverad i hanterandet av en särskild händelse ska genomföras under planeringsperioden. Senast vid utgången av 2011 ska Gemensam verksamhet En väl fungerande och effektiv stödverksamhet är grundläggande för att goda resultat ska kunna uppnås inom kärnverksamheten. För att vi ska kunna leva upp till de krav som riksdag och regering ställer på polisverksamheten krävs en god kompetensförsörjning, en väl utvecklad kommunikation, en riktig rättstillämpning, ett ändamålsenligt verksamhetsskydd samt utveckling på IT-området. Denna ständigt pågående utveckling ska ske utifrån kärnverksamhetens behov. Området omfattar även en god arbetsmiljö för medarbetarna och arbetet ska vila på den gemensamma värdegrunden. Kompetensförsörjningen Våra chefer ska ha vilja och förmåga att leda och styra verksamheten. Våra medarbetare ska ha vilja och förmåga att bidra till verksamhetens mål. Medarbetarnas insatser är avgörande för verksamhetsresultatet och därför ska det på respektive nivå i organisationen finnas en tydlig bild över vilken kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål på kort och lång sikt. Detta möjliggör att rekrytering, utbildning och kompetensöverföring kan planeras utifrån verksamhetens krav i ett långsiktigt perspektiv. En myndighetsgemensam plan för utbildning ska tas fram. Arbetet med att utveckla den lokala fortbildningen ska fortsätta med inriktning mot integrerade övningar i syfte att upprätthålla personalens taktiska och psykiska prestationsförmåga. Vi ska bidra till Rikspolisstyrelsens arbete med att ta fram en medarbetarpolicy. Policyn ska tydliggöra medarbetaransvaret och ha utgångspunkt bl.a. i Polisens värdegrund. Cheferna ska ha ett särskilt ansvar att förankra policyn i organisationen och omsätta den till våra lokala förhållanden. VERKSAMHETSPLAN

13 Mångfalds- och värdegrundsarbetet Mångfalds- och värdegrundsfrågorna ska vara en integrerad och självklar del av vår verksamhet och bidra till en mer effektiv och attraktiv organisation. Våra chefer har ett särskilt ansvar för att mångfalds- och värdegrundsarbetet genomsyrar vår verksamhet. Polisens nationella policy och handlingsplan för mångfald och likabehandling samt polismyndighetens mångfalds- och jämställdhetsplan ger oss inriktningen för insatser för ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för personer med funktionshinder. I detta ingår jämställdhet och mångfald för chefsuppdrag. Hantering av diskrimineringsfrågor kommer att ha ett tydligt fokus 2010, där frågor om bemötande och attityder är centrala. Arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal är naturliga forum för arbetet med mångfalds- och värdegrundsfrågor. Utbildning i nya diskrimineringslagstiftningen ska genomföras för chefer och nya riktlinjer för rekrytering med mångfaldsperspektiv ska tas fram. Chefs- och ledarskapet De normer och värderingar som styr hur våra chefer ska agera i egenskapen som arbetsgivarrepresentanter anges av arbetsgivarpolitiken inom Polisen. Våra chefer ska stärkas i rollen som arbetsgivarföreträdare och våra chefs- och ledningsmöten ska ses som forum för arbetsgivarsamverkan. Åtgärder som stärker chefernas förmåga att leda och styra verksamheten mot våra fastställda mål ska prioriteras. Framgångsfaktorn för en positiv utveckling av organisationen, medarbetaren och ledarskapet är en god samverkan med personalorganisationerna. Cheferna ansvarar för att rutiner för en kontinuerlig samverkan upprätthålls och utvecklas och att samverkansavtalet och övriga avtal följs. Arbetsplatsträffar, utvecklings- och lönesamtal/lönesättande samtal är tillsammans med övrig pågående dialog mellan chef och medarbetare avgörande för att utveckla verksamheten, uppnå en god arbetsmiljö och tydliggöra medarbetarens ansvar för verksamhetsresultatet. En nolltolerans mot oönskade beteenden och attityder ska råda och chefer och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att hantera brister i bemötande, attityder och beteende. Arbetet med lönebildningsprocessen ska fortsätta och genomföras så att lönesättningen bidrar till att myndighetens mål nås. Chefer ska ha ett tydligt uppdrag som speglar myndighetens mål. Målen kommuniceras och bryts ned i dialog till lokala mål. Individuell lönesättning ska tillämpas och utgå från uppdragets och utförande. Varje chef har ansvar för att med utgångspunkt i Polisens ledarkriterier identifiera och utveckla lämpliga medarbetare till att anta chefsuppdrag. VERKSAMHETSPLAN

14 Vår arbetsmiljö Vi ska fortsätta att utveckla vårt systematiska arbetsmiljöarbete med kartläggningar av arbetsmiljön, riskinventering och riskbedömning, åtgärder samt upprättande av handlingsplaner och uppföljning. Sjukfrånvaron ska fortsatt vara låg och förebyggande insatser och friskvård ska prioriteras. Vår arbetsmiljö ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Avlastande samtal, handledning och psykosocialt stöd ska vara en del av den ordinarie löpande verksamheten. Arbetsmiljöaspekterna ska tidigt beaktas i utvecklingsoch förändringsarbete av organisation, metoder, utrustning och annan teknik. Vår förmåga att göra riskanalyser i detta arbete ska utvecklas. Arbetet med att begränsa tjänstgöringen på övertid ska fortsätta av såväl personalpolitiska som ekonomiska skäl. Vår kommunikation Vår kommunikation ska bidra till att de övergripande målen för vår verksamhet nås. Kommunikationen ska vara planerad, aktiv och tydlig samt ge en relevant bild av vår uppgift, verksamhet och resultat. Den ska bidra till goda relationer såväl externt som internt. Chefer ska använda kommunikation som ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten. Cheferna ska ha förmåga att skapa förståelse för mål och översätta budskap. Kommunikationen ska formas och byggas på kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar skapas. Inför verksamhetsåret 2010 ska en kommunikationsplan upprättas för att tydliggöra vår planerade och kvalitetssäkrade kommunikation. Rättstillämpningen Vår rättstillämpning ska kännetecknas av rättsäkerhet, enhetlighet och effektivitet. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att vår verksamhet är förutsägbar. Lagar och författningar ska tolkas på ett enhetligt sätt i hela polismyndigheten och i hela landet. Därför följer vi noga rättsutvecklingen och strävar efter likabehandling i rättstillämpningen. Vi är tydliga med vilka arbetsmetoder som får och inte får användas och ger behövligt stöd för att gällande regelverk ska tillämpas på ett korrekt och avsett sätt. I syfte att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen ska vi ha ett nära och utvecklat samarbete med andra polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen i frågor om gällande rätt. Verksamhetsskydd För att kunna planera och genomföra våra arbetsuppgifter utan störningar ska vårt verksamhetsskydd vara ändamålsenligt och verksamhetsanpassat. Det ska bygga på Rikspolisstyrelsens policy och inriktning för verksamhetsskydd. Informationssäkerhetsarbetet ska inriktas på att skapa grundläggande och enhetliga förutsättningar för ett effektivt och verksamhetsanpassat skydd för alla typer av information som vi hanterar. Rutinerna för skydd för våra medarbetare ska vara ändamålsenliga. Åtgärder ska vidtas för att så långt som möjligt förhindra att den enskilde medarbetaren utsätts för våld eller hot om våld. Vi ska ha ett väl fungerande personsäkerhetsarbete som kan bistå hotade medarbetare med strukturerade skyddsåtgärder. Alla våra anställda ska ha löpande information och utbildning inom verksamhetsskyddsområdet. VERKSAMHETSPLAN

15 Finansiering All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt. Vi ska se till att hushålla väl med statens medel. Vår verksamhet ska bedrivas inom ramen för tillgängliga medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten så att Polisens verksamhetsresultat kan förbättras. Medelsfördelningen till polismyndigheten ska användas för att genomföra de mål som riksdag och regeringen har satt upp och som preciserats i dialog mellan polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Bl.a. ska det finnas poliser vid halvårsskiftet Efter Rikspolisstyrelsens beslut den 27 oktober 2009 tilldelades polismyndigheten medel för Anslaget uppgår till 454,6 miljoner kronor. Polismyndigheten ska fortsätta det påbörjade rationaliseringsarbetet och arbeta aktivt med åtgärder som leder till effektiviseringar och besparingar. Myndigheten ska anställa 36 nya polisaspiranter under året. En hög kostnadsmedveten ska råda och fortsatta besparingar krävs för att finansiera ett ökat antal poliser. Rikspolisstyrelsen kan komma att justera medelsfördelningen mellan polismyndigheterna, vilket kan innebära att de ekonomiska förutsättningarna ändras för myndigheten. Budget 2010 Polismyndighetens anslag fördelas i sin helhet på myndighetens resultatenheter. Fördelningen speglas av enheternas verksamhetsmål, planerade förändringar och besparingsbehov samt den för polisområdena gällande fördelningsmodellen. Ett delegerat ekonomiskt ansvar till budgetansvariga chefer ska bidra till att väl övervägda ekonomiska beslut fattas nära verksamheten. BUDGET (1 000-tal kronor) Polisområde Nord Polisområde Mitt Polisområde Syd Summa Operativ avd. polisområden Operativ ledning och stab Polisaspiranter Trafikenhet Hundenhet Gränsenhet Länskommunikationscentral Kriminalunderrättelsetjänst Länskriminalenhet Summa Operativ avd. gemensamt Summa Operativ avdelning Förvaltningsavdelning Myndighetsgemensamt SUMMA BUDGET VERKSAMHETSPLAN

16 Box 348, Eskilstuna Besöksadress: Nygatan 4 E-post: polismyndigheten.sodermanland@polisen.se Hemsida: