Verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012

2 Utgivare: Polismyndigheten i Västerbottens län, Box 463, Umeå, Diarienummer: AAC Foto: Omslag, sid. 6, 8, 12,15 och16 Peder Jonsson, sid. 5 och 14 Frank Nelvig, sid. 10 Johan Eklund, sid. 11 Elin Törnqvist, sid. 13 Dan Hallin, sid. 17 Berit Westerlund

3 Innehållsförteckning PÅ VÅR ARBETSPLATS VERKSAMHETENS INRIKTNING Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens värdegrund Uppföljning Effektivitet och produktivitet Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten INTERN STYRNING OCH KONTROLL EKONOMI KOMPETENSFÖRSÖRJNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE Öka tryggheten PUM PUM-A PNU Myndighetens ledningsmetod Uppdragstaktik Utvecklad samverkan i rättskedjan Personsäkerhetsarbete Miljöledning för en hållbar utveckling Systematiskt arbetsmiljöarbete Verksamhetsskydd Verkställighetsarbete och gränskontroll NATIONELLA MÅL FÖR BROTTSBEKÄMPNINGEN Våldet ska minska Våld i offentlig miljö Brott i nära relationer Grova våldsbrott Fler mängdbrott ska klaras upp Tillgrepp genom inbrott Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad och systemhotande brottslighet Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Unga lagöverträdare Trafiken ska bli säkrare Trafiksäkerhet Narkotikan ska bekämpas Narkotikabrott Ökad trygghet för målsägande Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Rättssäker hantering av polisrättsärenden Brottslighet på Internet SAMMANFATTNING AV NATIONELLA MÅL ORGANISATION... 19

4 På vår arbetsplats... Vi har precis avslutat 2011, ett år som blev det mest framgångsrika i polismyndighetens historia. Och detta nästan oavsett vilka parametrar eller nyckeltal vi jämför. Alla anställda har bidragit till att göra 2011 till ett fantastiskt år där vi överträffat oss själva på många områden. Med så fina resultat som vi presterat under senare år blir det allt tuffare att uppnå de mål som sätts på verksamheten. Men målen för 2012 är precis som jag vill att mål ska vara, en utmaning för organisationen men fortfarande klart möjliga att nå. Jag är stolt över våra fina resultat och jag är stolt över att få representera en så framgångsrik polismyndighet. Samtidigt som jag också funderar en hel del på framtiden och hur vi kan förvalta våra framgångar på bästa sätt. Det är därför som jag tror på att utveckla vår arbetsplats och göra den ännu bättre. Men det kan vi bara åstadkomma tillsammans. På den arbetsplatsen trivs och utvecklas vi som människor. Det är en arbetsplats där medborgarens bästa sätts i första rummet. På den arbetsplatsen har man en förståelse för detaljer utan att glömma helheten. Där är initiativförmåga och viljan att agera något som uppmuntras. På den arbetsplatsen återkommer hela tiden frågan om vad vi gör och varför. Där ifrågasätter vi det som tidigare varit taget för givet som en naturlig del för att utveckla arbetet. Det är en arbetsplats där medmänsklighet, humor och professionalism utgör själva kärnan i kulturen. På en arbetsplats där vi trivs och utvecklas kommer också resultaten att utvecklas. Vår långsiktiga strategi ligger fast sedan tidigare. Vi ska inte genomföra några stora förändringar i organisation och arbetssätt. Vi ska fortsätta göra arbetet lite bättre, hela tiden. Mycket talar för att vi kan klara målen för 2012 om vi håller fast vid denna strategi. Däremot kan vi behöva fundera på en del av de metoder vi använder. Ett viktigt område för att öka vår uppklarning under 2012 blir att vidareutveckla vår förmåga att klara upp fler tillgreppsbrott. Inte för att vi är dåliga på det, vi tillhör toppskiktet i landet när det gäller att lösa dessa brott. Men för att dessa brott ofta är integritetskränkande och allmänheten förväntar sig att vi ska klara upp fler av dessa brott. Därför satsar vi nu på en särskild enhet för brottsanalys och forensisk analys. Deras erfarenheter och lärdomar ska vi också sprida vidare ut i organisationen. Det enskilt viktigaste utvecklingsområdet för mig under kommande år är att vi fortsätter förbättra vår förmåga att öka människors trygghet. Grunden för det trygghetsskapande arbetet är att vi har medborgarnas förtroende. Det förtroendet skapas i mötet med medborgaren oavsett i vilken situation mötet sker. Medborgaren kan vara målsägande, vittne, gärningsman eller en allmänhet som söker pass eller vapenlicens. Eller som den absoluta majoriteten av våra medborgare, en allmänhet som läser, ser och hör om vår verksamhet via media. Ett professionellt bemötande är den viktigaste framgångsfaktorn i mötet med medborgaren. verksamhetsplan 2012

5 Ekonomiskt har vi inte riktigt samma förutsättningar under Det gör läget lite osäkert och vi väntar fortfarande på slutligt besked från Rikspolisstyrelsen om de ekonomiska ramarna. Det manar till en viss försiktighet. Jag räknar ändå med att vi ska kunna genomföra planerade investeringar under året. En stor investering som inleds under 2012 är om- och tillbyggnad av polishuset i Umeå. Det är nödvändiga investeringar för att långsiktigt åstadkomma en rimlig arbetsmiljö för våra medarbetare. Även om det kommer att ta ytterligare några år innan allt är klart ser jag fram emot de nya lokalerna som jag tror kommer att bli ändamålsenliga. Polisens verksamhet är påpassad av både allmänhet, politiker och media. Vi har under de senaste åren visat att vi har medarbetare och chefer som klarar att hantera den komplexitet som polisverksamheten innebär. Jag känner stor tillförsikt inför verksamhetsplan 2012

6 1 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: Vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. Rikspolischefen har konkretiserat polisens uppdrag genom följande mål: Färre brott ska begås Fler brott ska klaras upp Människor ska känna sig trygga Vi ska bli synligare Förtroendet ska vårdas och stärkas Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bland annat att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. Gränsen för vilka arbetsmetoder som får och inte får användas måste därför vara tydligt. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Nationella mål och strategier ska på ett tydligt sätt kunna spåras via verksamhetsplaner och handlingsplaner till den operativa verksamheten och den enskilde medarbetarens del i helheten Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund är ett stöd för hur vi på vår arbetsplats ska agera mot varandra och våra medborgare i det dagliga arbetet. 1 1 Polislagen (1984:387). verksamhetsplan 2012

7 1.1.3 Uppföljning För att styra och leda verksamheten på ett effektivt sätt krävs kunskap om tidigare prestationer och resultat. Denna kunskap ska utgöra grunden för kommande planering och goda exempel ska spridas inom organisationen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer i organisationen ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Det ger oss möjligheten att skapa en resultatkultur inom organisationen som leder till ökad kunskap och förståelse om hur våra insatser kan leda till ett önskat resultat kopplat till vårt uppdrag Inriktning av kriminalunderrättelseverksamheten Utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna ansvarar Rikskriminalpolisen för framtagandet av den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Efter att denna är beslutad i polisens nationella strategiska ledningsgrupp utger Rikskriminalpolisen det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom svensk Polis Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Polismyndigheten ska säkerställa att samtliga medarbetare får kunskap om resultatutvecklingen inom Polisen och inom den egna myndigheten. Polisens resursinsats har de senaste åren ökat kraftigt, och det ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Förbättrade arbetsmetoder ger ytterligare förutsättningar för att öka produktiviteten. Tidredovisningen ska utgöra underlag för att kunna leda och styra polismyndighetens verksamhet. 2. Intern styrning och kontroll Myndigheternas ledning ansvarar enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll för den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. En väl fungerande intern styrning och kontroll är nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra uppdraget enligt lagar och förordningar och samtidigt uppfylla verksamhetskraven. Myndigheten genomför årligen en självutvärdering för att identifiera eventuella risker som kan utgöra ett hinder för att nå målen eller för att efterleva de regelverk som styr verksamheten. Detta sker som en del i verksamhetsplaneringen för kommande år. De identifierade riskerna ska hanteras och åtgärdas. verksamhetsplan 2012

8 3. Ekonomi All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt. Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, d.v.s. bedriva verksamheten inom de ekonomiska ramar som riksdag och regering beslutar. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Myndighetens preliminära anslag för 2012 är tkr. Detta anslag ska ge oss möjlighet att bedriva en verksamhet utifrån vårt uppdrag och de mål som beslutats i verksamhetsplanen. I anslaget ingår medel för den särskilda satsningen på mer och ny kompetens i syfte att bredda och fördjupa organisationens samlade kompetens. Myndighetens anslagsförbrukning kommer att följas upp månadsvis. Anslagsprognoser kommer att lämnas till Rikspolisstyrelsen efter varje kvartal tillsammans med kommentarer till eventuella förändringar av prognosen. Det ekonomiska resultatet för 2011 är, när denna verksamhetsplan beslutas av polisstyrelsen, ännu inte fastställt. Budget för 2012 kommer att beslutas i särskild ordning. 4. Kompetensförsörjning En väl planlagd rekrytering och kompetensutveckling är viktiga förutsättningar för att kunna bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet. Polismyndigheten ska utveckla och förbättra arbetsmetoderna vad gäller kompetensplanering där delaktighet och förståelse är grunden. Myndigheten kommer bland annat att tillämpa Polisens framtagna metoder för kompetensplanering med målet att ta fram en kompetensförsörjningsplan för kommande år. Under 2011 har myndigheten aktivt arbetat med mångfald där myndigheten bland annat anställt åtta ungdomar med funktionsnedsättning som i huvudsak har arbetet med utskrifter av förhör. Under 2012 kommer myndigheten utveckla arbetet med mångfald. Målsättningen är att i samarbete med arbetsförmedlingen anställa personer med annan etnisk bakgrund. verksamhetsplan 2012

9 5. Förutsättningar för verksamhetens bedrivande Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från medborgarnas intresse. Medias roll som förmedlare av information om vårt arbete har långsiktigt en stor betydelse för allmänhetens uppfattning och förtroende för Polisen. Vi ska därför fortsätta uppmuntra alla våra medarbetare till dialog med allmänhet och media för att stärka bilden av en engagerad och tillgänglig polis som skapar trygghet i vardagen. Vi ska även utveckla vår förmåga till planerad och samordnad information kring våra verksamheter för att höja effektiviteten i vår kommunikation. Allt för att åstadkomma en så korrekt bild som möjligt av vår verksamhet. Polisens verksamhet ska planeras och styras på ett systematiskt sätt för att Polisen ska kunna fullgöra sitt uppdrag och nå de av regeringen uppsatta målen för kärnverksamheten. 5.1 Öka tryggheten Trygghet är i grund och botten en känsla som bygger på en uppfattning om hur verkligheten ser ut. Oavsett om antalet brott minskar eller inte, så kommer medborgarnas trygghetskänsla alltså att styras av de intryck de har av brottsligheten och hur polisen fungerar. Människors beteende är sällan logiskt och rationellt i förhållande till den faktiska risken att utsättas för brott, utan i förhållande till vad de upplever som en risk. Traditionellt sett har polisen fokuserat på att minska brottsligheten och ansett att en ökad trygghet är en följd av den minskade brottsligheten. Men sambandet är inte så enkelt. Det paradoxala är att förhållandet mellan trygghet och brottslighet egentligen är omvänt den traditionella uppfattningen. Det mesta i forskningen pekar på att minskad brottslighet inte ökar tryggheten. Men om vi förmår att öka tryggheten så att fler människor i olika åldar och kön vågar vistas utomhus minskar i normalfallet brottsligheten. Därför är egentligen rädslan för brott ett större problem än brottsligheten i sig så till vida att den får konsekvenser för fler människor och i sig själv genererar fler brott. Polismyndigheten ska aktivt arbeta för att nyansera bilden av brottsligheten och riskerna. Polisen ska visa på handlingsalternativ och arbeta med lokala externa samverkanspartners för att människor i större utsträckning ska våga vistas i den offentliga miljön oavsett tidpunkt och plats. Arbetet beskrivs mer utförligt i rapporten Ökad trygghet i Västerbottens län, AAC I vårt län har vi Sveriges lägsta anmälda brottslighet, ett faktum som många medborgare i länet inte känner till. Vi ska arbeta aktivt för att i media nyansera bilden av brottsligheten och risken att utsättas för brott som ett led i vårt trygghetsskapande arbete. 5.2 PUM Den operativa verksamheten ska planeras enligt polisens underrättelsemodell, PUM, som är en modell för bland annat ledning och styrning av det brottsförebyggande arbetet. Målet är att verksamheten i största möjliga utsträckning ska styras av underrättelseinformation och annan kunskap och riktas mot specifika problem i samhället. Ju större kunskap polisen har om brottslighet och andra problem i samhället, desto bättre möjlighet har vi att göra rätt saker, på rätt plats vid rätt tidpunkt. 5.3 PUM-A PUM stöds av administrationsverktyget PUM-A där planering, genomförande och uppföljning av beslutade linjeverksamheter och insatser dokumenteras. Uppföljningen omfattar erfarenheter av den planlagda operativa verksamheten som ska tas till vara nationellt och lokalt. Myndigheten ska utveckla arbetet med dokumentation och uppföljning i PUM-A för att på ett bättre sätt kunna tillvarata erfarenheter från lyckade arbetsmetoder m.m. 5.4 PNU Den brottsutredande verksamheten ska planeras och bedrivas i enlighet med polisens nationella utredningskoncept, PNU. Polisen ska öka förmågan inom området utredning och lagföring så att verksamheten kan bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisens förmåga att klara upp brott är en viktig faktor för allmänhetens förtroende för Polisen. Detta ska uppnås genom att polismyndigheten fullt ut tillämpar PNU. Konceptet bygger bland annat på en ändamålsenlig utredningsorganisation, tydlig ledning och styrning, långtgående verksamhetsplan 2012

10 förstahandsåtgärder, tillgång till utredningsresurser på brottsfrekvent tid och ett kvalitetssäkrat kriminaltekniskt arbete. Den kriminaltekniska verksamheten är ett område som utvecklats mycket under de senaste åren. Myndigheten har påbörjat en genomlysning av bl a organisationen samt ledning och styrningen av den kriminaltekniska verksamheten i syfte att ytterligare utveckla verksamheten. Myndigheten ska dessutom utveckla arbetet med operativ brottsanalys och forensisk analys. ska göras, av vem och hur länge, medan den som ansvarar för genomförandet, normalt en insatsledare, beslutar om hur insatsen ska genomföras. Uppdragstaktik är också ett förhållningssätt och en inställning i organisationen som bygger på förtroende mellan olika ledningsfunktioner och förståelse och respekt för helheten samt vilja och förmåga att ta ansvar hos samtliga medarbetare. Möjligheten att tillämpa uppdragstaktik är starkt kopplat till det ledarskap som utövas. 5.6 Utvecklad samverkan i rättskedjan Det är av stor vikt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och Åklagarmyndigheterna. Därför har Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten träffat en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Polismyndigheten ska delta i det lokala samverkansforum mellan åklagare och polis i syfte att samordna den brottsbekämpande verksamheten. Genom att dakta och topsa misstänkta personer ökar våra möjligheter att binda gärningsmän till brott. I dag genomförs daktning (fingeravtryck, signalementsuppgifter och fotografering) med digital teknik och därför är det mycket angeläget att samla in nya daktningsuppgifter i våra register. Även topsning (DNA-prov) ska genomföras när de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda. Daktning och topsning ökar våra möjligheter att lösa både mängdbrott och grövre brott. Genom att dakta och topsa misstänkta personer ökar våra möjligheter att binda gärningsmän till brott. 5.5 Myndighetens ledningsmetod Uppdragstaktik För att skapa snabbhet och effektivitet i myndighetens verksamhet eftersträvas ett beslutsfattande som i möjligaste mån finns långt ut i organisationen, där den bästa lägesbilden finns. Myndigheten strävar därför efter att tilllämpa uppdragstaktik, enligt dokumentet Grundsyn i ledning - Ledning och styrning inom ramen för mängdbrottsuppdraget, AAC /07. I uppdragstaktiken finns en koppling till polisens underrättelsemodell (PUM) där den operativa ledningsgruppen fattar beslut om vad som Polismyndigheten har en väl fungerande samverkan med Åklagarkammaren. En särskild åklagare har utsetts att delta vid de operativa ledningsmötena för att bl.a. förbättra arbetet med mängdbrottsärenden. Dessutom sker möten på strategisk nivå fyra gånger per år där syftet är att utveckla metoder och rutiner för att ytterligare förbättra verksamheten. 5.7 Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Det lokala personsäkerhetsarbetet ska skydda och öka tryggheten för hotade personer och egna medarbetare samt avlasta utredningsarbetet. Personsäkerhetsarbete kan med fördel användas för att bekämpa systemhotande verksamhet. Arbetet ska utföras professionellt och baseras på strukturerade eller fördjupade hot och riskbedömningar. Personsäkerhetsarbetet ska användas som ett led i att få fler bevispersoner att anmäla och därefter medverka fullt ut i rättsprocessen. Tillsammans med andra aktörer ska myndigheten verka för att hotade personer ska få ett erforderligt skydd och stöd för att våga genomföra rättsprocessen. 5.8 Miljöledning för en hållbar utveckling Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter anges att myndigheten ska ha ett miljöledningssystem. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den or- 10 verksamhetsplan 2012

11 dinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Fokus ska ligga på de betydande miljöaspekterna för verksamheten så som resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i våra fastigheter. Myndigheten har påbörjat arbetet med att ta fram ett miljöledningssystem. 5.9 Systematiskt arbetsmiljöarbete Myndigheten ska under 2012 på ett tydligare sätt arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet där bland annat chefernas kompetens och arbetsmiljöansvar kommer att sättas i fokus. Myndigheten planerar även att genomföra utbildningsinsatser under 2012 vad gäller arbetsmiljö. Detta görs i samverkan med skyddsorganisationen Verksamhetsskydd Ett välutvecklat verksamhetsskydd ska leda till ökad effektivitet genom att medarbetarna är trygga. Verksamhetsskydd ska anpassas mot person, egendom, lokaler och information genom kontinuerligt arbete med riskanalyser, hot och incidenter. All personal ska få relevant informationssäkerhetsutbildning under Verkställighetsarbete och gränskontroll Migrationsverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör uppehållstillstånd, arbetstillstånd, mottagande av asylsökande, återvändande, medborgarskap och återvandring. När en utlänning inte längre får vistas i landet ska denne av- eller utvisas. I första hand ska Migrationsverket verkställa sådana av- eller utvisningar. I de fall av- eller utvisningen måste ske med tvång överlämnas ärendet till Polisen för verkställighet. När Sverige i mars 2001 började tillämpa Schengenregelverket i sin helhet och därmed avskaffade personkontroller vid gränserna mot övriga Schengenstater, åtog sig Sverige en skyldighet att vidta så kallade kompensatoriska åtgärder som syftar till att förhindra att den fria rörligheten över de inre gränserna leder till ökad brottslighet och olaga invandring. Polismyndigheten ska genomföra verkställigheter och handräckningsärenden från Migrationsverket. Polismyndigheten ska genomföra inre utlänningskontroller i en ökad omfattning. Polismyndigheten utför gränskontroller vid alla ut- och inresor till och från tredje land, det vill säga länder utanför EU. verksamhetsplan

12 6. Nationella mål för brottsbekämpningen 6.1 Våldet ska minska En grundläggande uppgift för Polisen är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor Våld i offentlig miljö En stor del av våldet i den offentliga miljön sker ofta vid specifika tider och platser där människor möts i samband med bruk av alkohol och droger. Utomhusvåldet är också något som människor oroar sig för vilket skapar otrygghet. Att arbeta för att minska våldet i den offentliga miljön kan därför på sikt öka tryggheten i samhället. Strategier Polismyndigheten ska arbeta mot våldet i den offentliga miljön både med aktiviteter som primärt syftar till att minska alkoholkonsumtionen och sänka medelberusningsnivån samt med situationell prevention. Kronobergsmodellen, som bygger på ett aktivt och konsekvent agerande i att ingripa och förverka alkohol och rapportera brott mot alkohollag och lokala ordningsföreskrift, ska användas. Aktiviteter i form av en väsentligt ökad krogtillsyn samt medverkan vid utbildning av krogpersonal i ansvarsfull alkoholservering i samverkan med restaurangbranschen och kommunens tillståndsenhet är en annan prioriterad aktivitet. Analyser av brottsplatsdata ska utgöra grunden för den situationella preventionen. Kunskap om var och när brott sker ger polisen möjlighet att fokusera det brottsförebyggande arbetet på rätt tid och rätt plats för att få störst effekt. Hög kvalitet av förstahandsåtgärder kommer att leda till en ökning av antalet personuppklarade brott för våld i offentlig miljö. Att arbeta för att minska våldet i den offentliga miljön kan därför på sikt öka tryggheten i samhället Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt våldsoch sexualbrott mot kvinnor och barn. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Rättskedjan ska fungera effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Strategier Myndigheten ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att genomföra en informationskampanj avseende brott i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att uppmärksamma dessa typer av brott och uppmuntra att 12 verksamhetsplan 2012

13 brotten anmäls och därmed minska mörkertalet. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Myndigheten ska utföra strukturerade riskanalyser vid brott i nära relationer. Polismyndigheten ska även arbeta enligt de kända faktorer som påverkar möjligheten att öka andelen personuppklarade ärenden om våld mot kvinnor i nära relationer enligt Brå:s rapport Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer, 2008:25. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer, inklusive hedersbrott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Brottsoffer och deras närmaste ska stödjas så att de orkar genomgå utredningsprocessen och huvudförhandlingar. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän Grova våldsbrott När grova våldsbrott sker är dessa händelser ofta mycket uppmärksammade. Utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka Polisens förtroende hos allmänheten. Strategier För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt har myndigheten en handlingsplan som säkerställer att utredningsarbetet kan bedrivas i enlighet med det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott. Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. 6.2 Fler mängdbrott 2 ska klaras upp Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. Med mängdbrott avses de brott som drabbar många människor och som har stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Stölder, misshandel och skadegörelse inskränker människors frihet och påverkar deras trygghet. Mängdbrott är de brott där polismyndigheten i normalfallet leder förundersökningen. 2 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet verksamhetsplan

14 Strategier Mängdbrott har vanligen sin orsak, förklaring och möjlighet till uppklarning i lokalsamhället. Därför är polisens förmåga till arbete i lokalsamhället också den viktigaste nyckeln för ett framgångsrikt arbete mot mängdbrott. Detta avser såväl brottsförebyggande arbete som utredningsarbete. Myndigheten ska därför fortsätta utvecklingen av utredningsarbetet, de brottsförebyggande metoderna och samverkan med kommunerna och övriga aktörer på orter och i kommundelar. Men det finns även mängdbrott som bara hittar sin förklaring om man ser dem ur ett större perspektiv. Detta brukar kallas kringresande brottslighet och tycks vara ett ökande fenomen som svensk polis inte varit särskilt framgångsrik i bekämpningen av. För att utveckla den förmågan har Nationella Operativa Ledningsgruppen (NOLG) bildats under Till detta har en tillgänglig resurs skapats med spaning och insatskapacitet. Myndigheten ska aktivt delta i den nationella satsningen mot mängd och seriebrottslighet genom att snabbt ställa resurser till förfogande till insatser mot dessa fenomen enligt beslut i NOLG Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst är tillgängliga och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående initiala utredningsåtgärder, så som brottsplatsundersökningar och förhör. För att öka antalet spårsäkringar från inbrottsplatser är det viktigt att lokala brottsplatsundersökare finns tillgängliga på brottsfrekventa tider. Ett ökat antal spår leder till ett större underlag för forensisk analys vilket bidrar till att fler skäligen misstänkta kan bindas till brottet. Genom att utreda fler tillgreppsbrott och lagföra fler personer kan vi förhindra att de utför fler brott. Då ökar vi tryggheten för våra medborgare och förtroendet för polisen. 6.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företagsamhet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Strategi Polismyndigheten ska förhindra att etablering av kriminella nätverk eller annan grov organiserad och systemhotande brottslighet sker. Utgångspunkten för arbetet är det kriminalarboristiska perspektivet (KAP) som syftar till att rikta arbetet mot de fåtal personer som har ett betydande inflytande över den allvarligaste brottsligheten. Inriktningen och användande av metoder inleddes under 2011 men ska fortsätta och utvecklas ytterligare under Myndigheten ska arbeta aktivt i samverkan på central, regional och lokal nivå. Strategier Polisen ska arbeta aktivt för att minska antalet tillgreppsbrott med särskilt fokus på inbrott i bostad. Polismyndigheten ska arbeta brottsförebyggande med inriktning mot särskilt brottsaktiva individer. En del av tillgreppsbrotten sker för att finansiera narkotikamissbruk. En annan del som ökat under senare år är förekomsten av väl organiserade ligor. De rör sig snabbt över stora ytor, genomför ett antal inbrott och lämnar sedan regionen. Genom kriminalunderrättelsetjänsten bör information tas fram om aktuella personer. Sedan 2009 finns en Aktionsgrupp och ett regionalt underrättelsecentra för norra samverkansområdet med placering i Umeå och Sundsvall. En fortsatt utveckling kommer att ske av samarbetet med det regionala underrättelsecentret och aktionsgruppen för att arbeta mot den organiserade brottsligheten. 14 verksamhetsplan 2012

15 kar på ett tydligt samband mellan tidig tobaksdebut och utvecklat riskbeteende/missbruk av alkohol och narkotika. Utökade aktiviteter ska därför ske i syfte att begränsa tillgången på tobaksvaror. Myndighetens brottsförebyggande arbete ska inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar för att bidra till minskat narkotikamissbruk och begränsa nyrekryteringen till kriminalitet. När unga begår brott är det ofta en del av en större bild med exempelvis problem i skolan och missbruk av alkohol eller narkotika. För att lyckas ska Polisen aktivt samverka med andra berörda, föräldrar, skola, socialtjänst, åklagare och andra aktörer i samhället. Ungdomsverksamheten ska utveckla rutiner så att tidsfristerna avseende utredningar där ungdomar är gärningsmän eller målsäganden kan hållas. I samtliga beslut som rör barn och unga ska myndigheten beakta de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. 6.4 Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminella bana och göra insatser för dem Unga lagöverträdare Få uppgifter är mer angelägna än att förebygga brott och minimera återfall bland unga lagöverträdare. Med tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten idag kan vi motverka morgondagens problem. Strategier Polisen ska arbeta med att förebygga nyrekrytering till brottslighet och missbruk bland annat genom tidig identifiering, avbryta ett kriminellt beteende och tillämpa ett utredningsförfarande som bidrar till snabb lagföring av ungdomar. Med tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten idag kan vi motverka morgondagens problem. Myndigheten ska aktivt delta i den nationella ANDT-strategin med särskilt fokus på att minska nyrekrytering till narkotika- dopnings- och alkoholmissbruk. Forskning pe- 6.5 Trafiken ska bli säkrare Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätta att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. Stategier Alla poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas. Med underrättelseinformation som grund ska trafiksäkerhetsarbetet planeras och genomföras. Trafiksäkerhetsarbetet ska inriktas på tider och platser där det har störst effekt. Vid varje kontakt med förare i trafiken ska alkoholutandningsprov genomföras rutinmässigt. Ertappade rattfyllerimisstänkta, oavsett alkohol- eller drogpåverkan, ska erbjudas samtal med socialtjänst eller beroendevården inom arbetet i samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). Dessutom ska myndigheten bedriva underrättelsebaserat arbete mot vaneförbrytare i trafiken (INVIT) verksamhetsplan

16 6.6 Narkotikan ska bekämpas Vi vet att narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt Narkotikabrott Narkotikabrottsligheten är ett allvarligt problem i samhället och bekämpningen av den är därför högt prioriterad av såväl polis som samhället i övrigt. Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Polisen ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer, från den grova och organiserade narkotikabrottsligheten, till gatulangningsnivån och den lokala missbruksnivån. Strategier Polismyndigheten ska arbeta för att upptäcka missbruk i så tidig ålder som möjligt för att bidra till att tidigt bryta framtida missbruk och kriminalitet hos individen. Myndigheten ska arbeta för att minska tillgången på narkotika. Det sker bland annat genom den s k söktidshypotesen. Den bygger på idén att en ökning av söktiden, det vill säga tiden som den som vill köpa narkotika måste använda tills en överlåtelse skett, är en viktig faktor för att begränsa bruk och nyrekrytering av missbrukare. Polismyndigheten ska förbättra sin förmåga att samverka med andra samhällsaktörer, myndigheter och länder i syfte att effektivisera och bredda arbetet mot narkotika. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna ska öka. 6.7 Ökad trygghet för målsägande Polismyndigheten ska ha ett väl fungerande arbete för att underlätta situationen för målsägande. Det är därför viktigt att all personal inom Polisen bemöter målsägande med respekt och professionalism. Begreppet brottsoffer benämns här målsägande. Brottsoffer verkar stigmatiserande ur ett samhällsperspektiv. Det medverkar även till en otydlighet i organisationen eftersom målsägande återfinns i alla brottstyper och inte bara i det som vanligen etiketteras som offer för brott. Strategier Polismyndigheten ska verka för att målsägandefrågorna genomsyrar all verksamhet. Vid myndigheten ska det finnas en samordnare på lokal strategisk nivå för frågor som gäller målsägande. Medarbetarna ska ha kunskaper om målsägandefrågor för att motverka att personen utsätts för ytterligare brott. Vidare ska polismyndigheten verka för att medarbetarna har ett professionellt förhållningssätt både när det gäller bevissäkring, dokumentation samt bemötande. Unga målsägande är en utsatt grupp. Deras situation ska särskilt beaktas. Polismyndigheten ska samverka med andra aktörer vid frågor som gäller målsägande och eftersträva ett utökat samarbete i samtliga delar av länet. Ett exempel på samarbete över myndighetsgränserna är Centrum mot våld, som är ett samarbete för våldsutsatta kvinnor och barn där arbetet sker, med utgångspunkt från brottsoffret. Samverkan sker mellan Polisen, Landstinget, Umeå kommun, Rättsmedicinalverket och Åklagarkammaren bl. a. i syfte att få bättre kvalitet i utredningarna som kan leda till ett bättre utredningsresultat. Andra frivilliga organisationer så som Brottsofferjouren och kvinnojouren är också viktiga samverkanspartners. 16 verksamhetsplan 2012

17 6.8 Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande En stor del av medborgarnas möte med polisen sker genom polisens serviceverksamhet. Med service menas de aktiviteter som inte är brottsbekämpande. De innefattar i huvudsak handläggning av tillståndsärenden, vapenärenden, passärenden samt receptionstjänst och telefonväxeltjänst. Medborgarnas bild av Polisen formas till stor del vid dessa möten och det är viktigt att bemötandet vid dessa möten skapar ett förtroende. Strategier Polismyndighetens serviceverksamhet ska genomsyras av god tillgänglighet, bra bemötande samt korrekt och effektiv ärendehandläggning. Myndigheten ska ge god service och vara tillgängliga i flera olika kanaler, t ex i reception, via telefon samt information och e-tjänster via samt sociala medier. Varje möte med allmänheten ska leva upp till de förväntningar som finns på Polisen och allmänheten ska känna sig trygga när de besöker Polisen. 6.9 Rättssäker hantering av polisrättsärenden En viktig kontakt med allmänheten har myndigheten i samband med handläggningen av polisrättsärenden. Handläggning och beslutsfattande i polisrättsliga ärenden avser myndighetsutövningar mot enskilda. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan överklagas i domstol. Strategier Polismyndigheten ska handlägga ärenden enligt den lagstiftning som styr, bland annat förvaltningslagen. Myndigheten ska tillse att polisrättsärenden handläggs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Myndighetens arbete med att utföra stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen är av stor betydelse för effektiviteten i rättskedjan bland annat för att undvika att huvudförhandlingar i brottmål ställs in Brottslighet på Internet Internet har blivit en allt större del av människors vardag. Allt eftersom användandet av Internet ökat har även kriminella hittat sätt att utnyttja tekniken för sina syften. Det handlar t ex om brott som bedrägerier, sex- och narkotikahandel, illegal alkohol- och tobakshandel, dataintrång, spridning av barnpornografi samt hot och trakasserier på Internet. Strategier Polismyndigheten ska använda de möjligheter som finns för att hitta den information och de spår kriminella lämnar efter sig på Internet vid underrättelse- och utredningsarbete. verksamhetsplan

18 Bilaga 1. Sammanfattning av mål 2012 Våldet ska minska Våld i offentlig miljö Brott i nära relation Grova våldsbrott Fler mängdbrott 3 ska klaras upp Tillrepp genom inbrott Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till lägst 26 procent till utgången av Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska öka till lägst 25 procent till utgången av Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Polisen ska arbeta så att färre mängdbrott begås och fler mängdbrott klaras upp, antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. Brottsbekämpningen inom målområdet ska vid samtliga polismyndigheter hålla en hög och jämn nivå, skillnaderna mellan polismyndigheterna ska minska. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden ska minska. Förundersökningsledare vid polismyndigheterna ska ha genomgått den centrala förundersökningsledarutbildningen eller inhämtat motsvarande kunskap på annat sätt. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till lägst 5 procent till utgången av Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad och systemhotande brottslighet Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Ungdomars brottslighet ska vara i fokus Unga lagöverträdare Trafiken ska bli säkrare Trafiksäkerhet Narkotikan ska bekämpas Narkotikabrott Ökad trygghet för målsägande Polisen ska utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring av ungdomar ska tillämpas. Andelen uppdagade narkotikabrott avseende eget bruk där den misstänkte är under 21 år ska uppgå till minst 20 procent. Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Antalet alkoholutandningsprov ska uppgå till till utgången av Antalet kontroller av kör- och vilotider på väg ska uppgå till till utgången av Antalet kontroller av farligt gods ska uppgå till 210 till utgången av Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. Andelen målsägande som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Antalet servicemottagare som är nöjda med Polisen service dvs. tillgänglighet, bemötande och utförande ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Rättssäker hantering av polisrättsärenden Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen ska också ordna sin verksamhet så att det blir möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. För delgivningsuppdrag gäller att Polisen ska klara minst 85 procent av de uppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor. 4 Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. 5 3 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet 4 I dessa ska inte räknas in uppdrag som återkallats eller där den som ska deles flyttat från landet eller avlidit kap 6 Rättegångsbalken 18 verksamhetsplan 2012

19 Polismyndigheten i Västerbottens län Polisstyrelsen Polismyndigheten Stab Aktionsgrupp 1 Samordnings KUT 1 Polisområde Umeå/Södra Lappland 2 Polisområde Skellefteå 2 Läns kommunika tionscentral Operativ samord ningsenhet Ordnings avdelning Trafik avdelning Läns kriminal avdelning Extern serviceenhet Intern serviceenhet Operativ avdelning Trafikenhet Extern serviceenhet 1 Gemensam enhet för Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. 2 Särskilda organisationsscheman upprättas för respektive polisområde. verksamhetsplan

20