BILAGA 5. Rikspolisstyrelsens grundmall Verksamhetsplan 2008 CO /07 1 (25)

Transkript

1 1 (25)

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING LÄNSPOLISMÄSTARENS INRIKTNING FÖR ÅREN Öka människors trygghet Allmänhetens förtroende för polisen Våldsbrott Motverka ordningsstörningar Trafik Brottsoffer Effektivt arbetssätt UTGÅNGSPUNKTER OCH KRAV FÖR VERKSAMHETSPLANEN Lokala strategier för Polismyndigheten i Gävleborgs län MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHET Inledning Brottsförebyggande arbete Trafiksäkerhet Utredning och lagföring Mängdbrott Kriminalteknik Brottsoffer Narkotika Brott i nära relationer Grov organiserad och systemhotande brottslighet Personsäkerhetsarbete Service Krisberedskap MÅL OCH STRATEGIER FÖR GEMENSAM VERKSAMHET Kompetensförsörjning Strategisk styrning kommunikation FINANSIERING (25)

3 1. Inledning Länspolismästarens inriktning för åren Länspolismästarens inriktning för myndighetens kärnverksamheten och gemensamma verksamhet: Polisen har ett tydligt uppdrag från medborgarna, att öka människors trygghet och minska brottsligheten. Det innebär bl.a. att antalet brott skall minska och antalet brottsoffer bli färre. Brottsuppklarningen skall öka och polisens verksamhet skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisens uppgifter som inte är brottsbekämpande skall utförs med hög grad av tillgänglighet och antalet nöjda mottagare av polisens service skall öka. Områden vilka skall bli föremål för utvecklingsarbete i avsikt att förbättra våra förmågor är främst: öka människors trygghet ett effektivare arbetssätt skydd av samhällsstrukturen ledning och styrning av verksamheten den gemensamma kulturen och yrkesetiken 1.1. Öka människors trygghet Följande inriktningar är angelägna: 1.2. Allmänhetens förtroende för polisen Allmänhetens förtroende för polisen i vårt län skall vara så högt som möjligt vilket innebär att bemötande av allmänheten och brottsoffer skall vara proffessionellt och förtroendeingivande, information som myndigheten lämnar skall vara saklig och nyanserad samt skall information om vår förmåga på olika sätt delges allmänheten. Förtroendet för polisen är avgörande för vår förmåga att nå goda resultat. Vår tillgänglighet och att med handling visa vårt engagemang är trygghetsskapande. 3 (25)

4 1.3. Våldsbrott Våldsbrotten i nära relationer liksom i det offentliga rummet är bland de mest integritetskränkande brottstyperna, som skall bekämpas tillsammans med andra aktörer som kan bidra till att brotten minskar och att brottsoffren blir färre liksom att gärningsmän lagförs i så stor utsträckning som möjligt Tillgreppsbrott Tillgreppsbrotten står för det mesta av brottsligheten och begås till största delen av livsstilskriminella varför vårt arbete främst skall inriktas mot dessa liksom mot ungdomars kriminalitet Motverka ordningsstörningar Tidiga ingripanden mot fylleri och oordning skapar trygghet och förhindrar t.ex. våldsbrott och skadegörelser Trafik Aktivt och synligt polisarbete i trafiken, främst avseende hastigheter, rattfylleri, användande av skyddsutrustning och aggressivt beteende, skall minska antalet döda och skadade i trafiken. Möjligheten att inom ramen för trafiksäkerhetsarbetet även verka brottsförebyggande i övrigt och öka lagföringen av gärningsmän skall tas tillvara Brottsoffer Ett bemötande av brottsoffer som skapar förtroende för polisen är viktigt både för den som utsatts för brott som för effektiviteten i vårt arbete. Vi skall systematiskt stödja brottsoffer så att upprepad utsatthet kan förebyggas främst vad rör brott i nära relation, tillgreppsbrott och inbrottsstölder Effektivt arbetssätt Följande inriktningar är angelägna: Brott som begår av unga Satsningar mot strategiska brott begångna av ungdomar motverkar nyrekrytering till kriminell livsstil och är en av de på sikt mest effektiva preventionsformerna. Arbetssättet mot ungdomskriminaliteten skall utvecklas och präglas av samverkan med andra samhällsaktörer. 4 (25)

5 Narkotikabekämpning Bruket av narkotika är grunden för en stor del av brottsligheten och skapar dessutom stora sociala och medicinska problem liksom misär. För att försvåra missbruk och begränsa tillgången på narkotika skall arbetet intensifieras mot ringa narkotikabrott och drograttfylleri. Dessutom skall arbetet mot överlåtelsebrott utvecklas för att öka lagföringen Samverkan övriga samhället Polismyndigheten har inte ansvar för eller möjlighet att själv hantera sociala preventionsåtgärder. Däremot är det viktigt att myndigheten ger stöd åt t.ex. socialtjänsten i det sociala preventionsarbetet. När det gäller situationella preventionsåtgärder skall vi vara aktiva med egna åtgärder, men även vara pådrivande när det gäller att få till stånd åtgärder tillsammans med andra aktörer. 2.4 Metoder Utöver arbete i enlighet med PNU, PUM, VUP och PRR och gemensamma strategier för polisväsendet är det viktigt att vi tidigt uppmärksammar problemområden där brottslighet och ordningsstörningar kan utvecklas och kraftsamlar med planlagda, förstärkta åtgärder, gärna i projektform, för att motverka och problemen uppstår och för att lagföra gärningsmän för begångna brott. 3. Skydda samhällsstrukturen Följande inriktningar är angelägna: Brottslig verksamhet från etablerade kriminella nätverk skall försvåras och nyetablering motverkas. Underrättelsearbetet skall vara hög utvecklat och samordnat dels nationellt och dels regionalt men även med Tullen, Kriminalvården, Kronofogden, Skattemyndigheten och Kustbevakningen. Kriminella MC-gäng skall bekämpas och deras etablering i länet skall motarbetas. Samverkan med kommunerna och andra intressenter skall utvecklas i detta syfte. 5 (25)

6 4. Ledning och styrning Samtalet mellan chefer och medarbetare, och mellan chefer och personal sinsemellan, är det bästa sättet att förmedla myndighetens mål för verksamheten och för att skapa förtroende m mellan personal och myndighetens chefer. Arbetet skall bedrivas utifrån vad parterna kommit överens om i myndighetens samverkansavtal. Arbetet skall präglas av delegation, uppföljning och verksamhetsanalys samt återkoppling och förutsättningarna för att åstadkomma detta skall utvecklas. Främst chefernas förutsättningar att leva upp till sitt ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen skall förbättras. Förutsättningarna för en mer effektiv ledning/styrning i myndighetens ledningsgrupper skall förbättras. Medarbetare som är intresserade av framtida chefsuppgifter skall identifieras och förberedas. I detta sammanhang är det av vikt att vi tar tillvara möjligheten att rekrytera fler kvinnliga chefer. 5. Gemensam värdegrund Alla anställda inom polismyndigheten skall ha en gemensam värdegrund bestående av grundläggande värderingar för vägledning i det dagliga arbetet och i förhållningssättet till allmänhet, chefer och övriga medarbetare. Värdegrunden skall utvecklas ur en samsyn på det polisiära uppdraget. Det är ett chefsansvar att frågor om arbetsmoral, yrkesetik och förhållningssätt tas upp och bearbetas vid arbetsplatsträffar medan det är ett personligt ansvar för var och en medarbetare att upprätthålla en hög yrkesetik med personligt ansvarstagande för uppdraget, arbetsmiljö och förhållningssätt utifrån en gemensam värdegrund. Lars Göran Carlsson Länspolismästare 6 (25)

7 2. Utgångspunkter och krav för verksamhetsplanen 2008 I verksamhetsplanen för 2008 har polismyndigheten utgått från Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar för planeringsperioden Lokala strategier för Polismyndigheten i Gävleborgs län Vid planering av verksamhet för nedan beskrivna fokusområden ska särskild hänsyn tas till följande lokala strategier: Polismyndigheterna CSTUWX-län. Strategi mot 1 % MC-gäng och organiserad gängkriminalitet. Diarienr: A /02. Dalarna. Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län. 3. och strategier för kärnverksamhet 3.1. Inledning Se länspolismästarens inriktning punkt Brottsförebyggande arbete Det brottsförebyggande arbetet ska genomsyra all verksamhet i myndigheten. Verksamhetsplanen för 2008 har arbetats fram med hänsyn tagen till det brottsförebyggande arbete som bedrivs i myndigheten. Metoderna för det brottsförebyggande arbetet har definierats i Myndighetens brottsförebyggande strategin. Se även framgångsfaktorer och strategier i bilagorna 1 och 1B Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete bedrivs av all uniformerad personal som arbetar i yttre tjänst. Polisens trafiksäkerhetsstrategi innefattar arbete mot gemensamma trafiksäkerhets- och miljömål, vars slutliga syfte är att nå de mål som satts upp i nollvisionen. Trafiksäkerhetsarbetet är en naturlig del av den övriga brottsbekämpningen. Med ett effektivt trafiksäkerhetsarbete finns stora möjligheter att störa, och ingripa mot, kriminella element. 7 (25)

8 Myndighetens mål 1 : Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Medelhastigheten på olycksdrabbade vägar ska under 2008 sänkas 2. Polismyndigheten ska under 2008 göra minst alkoholutandningsprov. Andelen som under färd använder skyddsutrustning ska under 2008 överstiga 95 procent 3. Antalet olyckor som orsakas av aggressiv körning 4 ska under 2008 minska. Polismyndigheten ska under 2008 kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotid för arbetsdagar. Minst 15 procent av det sammanlagda antalet arbetsdagar som kontrolleras ska kontrolleras ute på väg och minst 30 procent i företagets lokaler. Polismyndigheten ska under 2008 genomföra minst flygande inspektioner varav ska leda till att protokoll upprättas. Polismyndigheten ska under 2008 kontrollera minst 245 transporter av farligt gods. Nationell strategi Från trafikövervakning till trafiksäkerhet Polisen ska utveckla sin förmåga att planlägga sina kontroller så att de kan genomföras på rätt plats och vid rätt tid. Planeringen ska också säkerställa att rätt resurser finns tillgängliga. Planläggningen ska ske enligt Polisens underrättelsemodell. Samverkan med Vägverket och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet på lokal, regional och nationell nivå ska öka. Alla poliser i yttre tjänst ska delta i genomförandet av kontroller. Prioriterade områden är hastighetskontroller, nykterhetskontroller, kontroller av skyddsanordning och kontroller av aggressiv körning. Rapportering vid hastighetsöverträdelser ska ske från och med överträdelse med 6 km/tim. Detta gäller all hastighetsövervakning, manuell och ATK. Rikspolisstyrelsen 1 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt Uppföljning: Genomförs av Vägverket 3 Uppföljning: Genomförs av NTF 4 Definition av aggressiv körning finns i Start 2. Uppföljning via olycksstatistiken 8 (25)

9 ansvarar för att förbättra utredningskapaciteten inom automatisk trafikkontroll (ATK-systemet 5 ). Systemet ska öka sin kapacitet under perioden och omfatta minst ärenden vid utgången av Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med fordonsförare. Arbetet mot drograttfylleri ska stimuleras genom särskilda informations- och utbildningsinsatser. Polismyndigheterna ska delta i samverkande insatser för att motverka alkohol- och drogberoende. Exempel på det är Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) som bygger på ett nätverk mellan Polisen, socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården, m.fl. Likvärdig verksamhet i hela landet Rikspolisstyrelsen ansvarar, tillsammans med polismyndigheterna, för att utveckla en nationellt enhetlig förmåga att arbeta med trafiksäkerhet. Polisen ska utveckla sin förmåga att planlägga och genomföra kontroller samt rapportera och utreda trafikbrott. En del i den övriga brottsbekämpningen Mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken finns mycket starka samband. Den information en polis kan få i samband med en kontroll av fordon och förare kan motivera att polisen med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län. 5 Automatisk trafiksäkerhetskontroll 9 (25)

10 3.4. Utredning och lagföring Polisens grundläggande förmåga att bekämpa brott ska förbättras. Antalet lagförda ökar när all personal fullt ut arbetar i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept och Polisens underrättelsemodell, såväl som i enlighet med de nationella strategierna. tekniska undersökningar ska genomföras i ökad utsträckning tillgänglig teknisk utrustning ska användas och utvecklas, samt ingå som en naturlig del av initiala åtgärder i anslutning till brottet/händelsen samt i samband med fortsatt utredning DNA-salivprov ska tas regelmässigt på skäligen misstänkta personer där fängelse ingår i straffskalan för att öka brottssäkerheten ska förhör i ärenden av mer avancerad och kvalificerad karaktär i större utsträckning än tidigare utföras med videoteknik. Myndighetens mål 6 : Under planeringsperioden ska metodstödet Polisens nationella utredningskoncept, PNU, utvecklas och integreras i den brottsbekämpande verksamheten så att åtgärder och resurser optimerar möjligheterna att utreda brotten i nära anslutning till händelsen Strategi Brottsutredningsverksamheten vid polisledda förundersökningar ska ledas av aktiva och renodlade förundersökningsledare, vars främsta uppgift är att kvalitetssäkra verksamheten. De utvecklingsåtgärder som vidtas på området ska öka förutsättningarna att utreda brotten i nära anslutning till händelsen. Det innebär till exempel att fler utredare måste finnas tillgängliga utanför kontorstid, fler planlagda utredningsinsatser måste genomföras och individuppföljningen måste utvecklas 7. Andra viktiga förmågor att utveckla är bemötande av brottsoffer, metoder för att utreda brott med hedersrelaterade motiv samt att polismyndigheten skapar bättre rutiner för hanteringen av brottsanmälningar. Polisens viktigaste samverkanspartner i brottsutredningsverksamheten är Åklagarmyndigheten. Samverkan med åklagare ska intensifieras på såväl operativ som på strategisk nivå. 6 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt För vidare information se skrivelse PoA /07 10 (25)

11 Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län Mängdbrott Mängdbrottssatsningens syfte är att öka Polisens grundläggande förmåga att bekämpa brott. Antalet lagförda ökar när all personal arbetar i enlighet med polisens nationella utredningskoncept. tekniska undersökningar genomförs i ökad utsträckning DNA-salivprov tas regelmässigt på skäligen misstänkta personer där fängelse ingår i straffskalan vid våld i offentlig miljö ska alla möjligheter tillvaratas för att gärningsman ska kunna identifieras och lagföras Myndighetens mål 8 : Antalet misshandel utomhus ska vid utgången av år 2008 understiga 1100 brott. Antalet inbrottsstöld i bostad inklusive fritidshus och källare/vind vid utgången av år 2008 understiga 1000 brott. Antalet skadegörelsebrott ska vid utgången av år 2008 understiga brott. Antalet personuppklarade brott för: Brottsområde 1 ska vid utgången av år 2008 överstiga Misshandel utomhus man/kvinna (obekant) ska vid utgången av år 2008 överstiga 355. Tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp ska vid utgången av år 2008 överstiga 740. Skadegörelsebrott ska vid utgången av år 2008 överstiga 350. Myndighetens mål lokala behov 9 8 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt (25)

12 antal misstänkta under 18 år ska vid utgången av 2008 ej ha ökat i förhållande till 2007 genomströmningstiden för ungdomsbrott ska minska i jämförelse med 2007 Nationell strategi För det övergripande tillvägagångssättet för att nå uppsatta mål hänvisas till metoderna Polisens underrättelsemodell, PUM och Polisens nationella utredningskoncept, PNU. Lokalt innebär detta bl.a.: utveckling av chefers helhetssyn utveckling av samordningsfunktionen verksamhetsanpassade arbetstider kompetensutveckling av förundersökningsledning utökat antal brottsplatsundersökningar (se även Kriminalteknisk strategi) utveckling av operativa ledningsgruppens arbetsmetoder Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län Kriminalteknik För att kunna döma någon för brott blir kriminaltekniken allt mer betydelsefull. Detta innebär att vi måste blir bättre på att använda de tekniker som finns. Detta gör vi bl.a. genom att ta salivprov (DNA-prov) vid de tillfällen där så är möjligt säkra de DNA-spår som finns vid brottsplatserna Detta leder till att utredningarna blir mer rättssäkra och fler gärningsmän lagförs. För att klara detta måste fler poliser arbeta med brottsplatsundersökningar. De ska även ges relevant kompetensutveckling för att ges möjlighet att använda den teknik som finns. Senast vid utgången av år 2008 ska en gemensam kvalitetsstandard vara införd på samtliga polismyndigheter. 12 (25)

13 Nationell strategi Nationellt enhetlig kriminalteknisk verksamhet En gemensam kvalitetsstandard ska införas, med utgångspunkt från KvaTroprojektet 10. Kompetensutveckling Baskunskapen inom kriminalteknik hos samtliga medarbetare ska öka. Specialistkompetensen inom kriminalteknik ska öka och fler med specialkompetens utbildas. Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län Brottsoffer Brottsofferperspektivet ska tydliggöras och stärkas. Brottsoffer ska ges information om handläggningen i det egna ärendet samt det stöd och den hjälp de behöver. Myndighetens mål Andelen brottsoffer som är nöjda med Polismyndighetens arbete ska öka till år Resultatet av genomförd nationell brottsofferundersökning ska ligga till grund för mätningen. Polismyndigheten ska senast vid utgången av 2009 ha utvecklat förmåga att hjälpa och stödja brottsoffer För brottstyperna misshandel och hot mot kvinnor (obekanta med gärnigsman), inbrott i skolor, inbrott i butiker och inbrott i bostäder ska den upprepade utsattheten minska. Nationell strategi Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län. 10 KvaTro Kvalitetssäkring av tekniska rotlar 13 (25)

14 3.8. Narkotika Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och bekämpningen av den är därför högt prioriterad av såväl polisen som samhället i övrigt. Polismyndigheten ska därför utveckla förmågan att bekämpa narkotikabrottsligheten på alla nivåer från den grova organiserade brottsligheten, till gatulangningsnivån och slutligen den lokala missbrukarnivån. Myndighetens mål Utbudet av narkotika ska begränsas, efterfrågan ska minska bl.a. genom förebyggande insatser mot ungdomar. Samarbetet med kommunerna och de brottsförebyggande råden ska ytterligare utvecklas. Antalet drogtester ska uppgå till minst 500 med särskild inriktning mot nyrekryterade missbrukare Myndighetens mål lokala behov 11 antal misstänkta under 18 år ska vid utgången av 2008 ej ha ökat i förhållande till 2007 genomströmningstiden för ungdomsbrott ska minska i jämförelse med 2007 Nationell strategi Under utformning Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län. Ytterligare identifierade framgångsfaktorer för fokusområdet finns i bilagorna 1 och 1B samt i myndighetens brottsförebyggande strategi Samtliga poliser i yttre tjänst ska se arbetet med att bekämpa ungdomars drogmissbruk som en av sina uppgifter. Snabba metoder att nå omedelbara resultat ska noga avvägas mot längre spaningsinsatser. Planlagda insatser ska grundas på underrättelser. 11 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt (25)

15 Utpekade poliser för drogbekämpning ska finnas vid myndighetens större närpolisområden. Utbildning i drogtecken ska genomföras. Informatörsverksamheten ska utvecklas ytterligare Brott i nära relationer Myndigheten ska medverka till att våldsutsatta kvinnor och barn får bästa möjliga bemötande och en rättssäker process som på sikt leder till en minskning av våld i nära relation. Myndigheten arbetar aktivt med att synliggöra mörkertalet och att motverka en ökad viktimisering genom att välja arbetsmetoder med god systematik utveckla samverkan mellan utredare, åklagare, socialtjänstemän och andra berörda aktörer och organisationer Myndighetens mål 12 : Polisen ska senast vid utgången av år 2008 säkerställa en samlad utredningskompetens 13 i nära samarbete med åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Polisen ska senast vid utgången av år 2008 ha ökat förmågan att förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet. Nationell strategi Utveckla hot- och riskbedömningar och förstahandsåtgärder Polisen ska utveckla sin förmåga att göra hot- och riskbedömningar och vidta lämpliga skyddsåtgärder samt att göra korrekta förstahandsåtgärder på brottsplatsen och i kontakten med en misstänkt gärningsman och brottsoffer. Polisen ska vidare dokumentera brottsplats och brottsoffer såväl initialt som fortlöpande i utredningen genom användandet av videokamera där så är möjligt. Tekniska skydd ska användas för utsatta 12 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt T.ex. familjevåldsenheter 15 (25)

16 De tekniska skydd som finns eller är under utveckling för de som utsatts för eller blivit hotade om våld ska användas. Hög bas- och specialistkompetens Polisen ska öka bas- och specialistkompetensen inom brott i nära relationer. Polisen ska ha särskild kunskap om reaktioner och behov hos den som utsatts för ett brott i nära relation. Nationellt enhetliga utbildningar inom området ska tas fram. Att arbeta med våld i nära relationer Att förebygga, utreda och klara upp brott i nära relation är ett prioriterad och viktig uppgift för Polisen. Polisen ska fortlöpande i sitt förändringsarbete beakta och diskutera inställningen till att arbeta med brott i nära relation. I syfte att klargöra vikten av arbetsområdet bör Polisen t.ex. ställa frågor och se över prioriteringen och värdering av arbetsuppgifterna. Samlad kompetens som arbetar i samverkan med andra aktörer Varje polismyndighet ska säkerställa att de har tillgång till kvalificerad kompetens att utreda ärenden om brott i nära relationer, t.ex. i form av särskilda familjevåldsenheter. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med andra aktörer. Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län Grov organiserad och systemhotande brottslighet I myndigheten finns en god kompetens för att utreda grov brottslighet. Den lärdom och erfarenhet som byggts upp i samband med tidigare lyckade insatser ska tillvaratas och utvecklas detta för att möta grov, organiserad och systemhotande brottslighet. Arbetet mot den organiserade brottsligheten underlättas genom att tillämpa Polisens underrättelsemodell tillämpa Polisens nationella utredningskoncept samverka med andra myndigheter, t.ex. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten optimera personal- och verksamhetsplanering i samband med planlagda insatser 16 (25)

17 Myndighetens mål lokala behov 14 inga identifierade nyckelpersoner/kriminella nätverk ska vara obearbetade. antal misstänkta under 18 år ska vid utgången av 2008 ej ha ökat i förhållande till 2007 genomströmningstiden för ungdomsbrott ska minska i jämförelse med 2007 Nationell strategi Insatser på bred front i samverkan mot nyckelpersoner/huvudorganisationer Polisens inriktning av insatserna ska präglas av insatser på bred front i samverkan med berörda myndigheter för att spåra och förverka vinning av brott. Inriktningen ska vara mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter kan sägas vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller viktiga för verksamheten inom den grova organiserade och systemhotande brottsligheten. Försvåra nyrekrytering och att verka samt skydda utsatta Polisen ska förbättra sin förmåga att försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Dessutom ska Polisen skydda personer som blir utsatta för hot från kriminella nätverk. Utveckla en nationellt samordnad kriminalunderrättelseverksamhet Rikspolisstyrelsen ska leda arbetet med att tillsammans. Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län. Polismyndigheterna CSTUWX-län. Strategi mot 1 % MC-gäng och organiserad gängkriminalitet. Diarienr: A /02. Dalarna Personsäkerhetsarbete En förutsättning för framgång i arbetet med att bekämpa brott är att alla involverade, såväl bevispersoner som medarbetare i rättsväsendet, kan känna att deras egen och deras närmaste inte lider skada av att de medverkar i processen. Polismyndigheten ska därför utveckla och förbättra arbetet med den del av personsäkerhetsarbetet som inte är Polismyndigheten i Stockholms läns ansvar. 14 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt (25)

18 Myndighetens mål 15 Personsäkerhetsarbetet ska före utgången av år 2008 ge Polisen en god förmåga att skydda bevispersoner som deltar i rättsprocessen och deras närmaste anhöriga från angrepp, vilket ska främja allmänhetens vilja att anmäla grova brott. Nationell strategi Personsäkerhetsenheten vid Rikskriminalpolisen ska i samråd med de särskilt inrättade personsäkerhetsenheterna ansvara för att det särskilda personsäkerhetsarbetet bedrivs enhetligt i landet med avseende på organisation, ärendeprocess och ärendeingång. Lokalt personsäkerhetsarbete ska bedrivas vid samtliga polismyndigheter. Nationell enhetlighet Rikskriminalpolisen ska i samråd med de särskilda personsäkerhetsenheterna sörja för att hanteringen av ärenden är nationellt enhetlig. Särskilt framtagna kriterier ska följas när det gäller inträde, hot och riskbedömningar. De särskilda personsäkerhetsenheterna ska arbeta i enlighet med framtagen genomförandeplan av Personsäkerhetsenheten vid Rikskriminalpolisen. Utsedda koordinatorer vid polismyndigheterna ska se till att hot och riskbedömning görs vid varje enskilt ärende, i enlighet med redan fastställd modell. Kompetens Personsäkerhetsenheten vid Rikskriminalpolisen ska, tillsammans med berörda myndigheter, ombesörja att den personella kompetensen vid de särskilda enheterna är i överensstämmelse med de krav som ställs. Enheternas personella resurser ska utgöra den nationella spetskompetensen inom området. Polismyndigheterna ska ha kompetens att hantera skyddet av de hotade personer som inte ingår i det särskilda personsäkerhetsarbetet. Samverkan Rikskriminalpolisen ska utreda samverkansformer samt verka för att det finns upparbetade samverkansformer mellan personsäkerhetsenheterna och externa myndigheter. Polismyndigheterna ska sträva efter att samverka med externa aktörer när det gäller skydd av hotade personer. Arbetsmetoder Personsäkerhetsarbetet ska bedrivas med säkra arbetsmetoder och utföras med hög kvalité och säkerhet. Dokumentation och utvärdering ska göras av alla åtgärder. De arbetsmetoder som tillämpas i det särskilda personsäkerhetsarbetet ska skyddas från insyn. 15 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt (25)

19 Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län Service Polisens service ska utvecklas. Vi ska vara tillgängliga efter verksamhetens behov och efterfrågan, anpassat efter myndighets tillgängliga resurser. Bemötandet ska vara förtroendeskapande och servicen ska vara enhetlig och korrekt. Senast vid utgången av år 2008 ska minst 75 procent 16 av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Strategi Utveckla tillgängligheten Rikspolisstyrelsen ansvarar för att utveckla Internetkanalen så att den innehåller fler e-tjänster och mer information. Servicemål för tillgänglighet i respektive servicekanal ska beslutas och publiceras. Bemanning och andra resurser inom serviceområdet ska säkerställas och samordnas så att beslutade servicemål kan nås. Polisen ska skapa utrymme för personliga möten efter behov och ärende. Utveckla bemötandet Rikspolisstyrelsen ansvarar, tillsammans med polismyndigheterna, för att utbildning och förutsättningar i verksamheten säkerställs så att Polisens bemötande och handläggning i serviceärenden är korrekt, professionellt, tryggt, situationsanpassat och individanpassat. Bemötandet av brottsoffer ska förbättras genom en dialog om vikten av anmälan, ärendets gång och förväntningar på handläggningen. Utveckla utförandet Metoder och processer för genomförandet av serviceärenden ska utvecklas och etableras på nationell nivå. Servicemål för handläggningstider ska tas fram i samverkan med polismyndigheterna och kommuniceras med allmänheten. Handläggningen av serviceärenden ska genomföras med öppenhet och insyn, med hänsyn tagen både till offentlighets- och sekretesslagstiftningen. 16 Minst 85 procent gäller för vardera området tillgänglighet, bemötande och handläggningstid och är således inget medelvärde för de tre områdena. 19 (25)

20 Genomföra servicemätningar Rikspolisstyrelsen ansvarar för att externa servicemätningar genomförs årligen, där allmänhetens uppfattning om Polisens service efterfrågas. Polismyndigheterna ska genomföra interna servicemätningar av tillgänglighet, svarstider och handläggningstider. Rikspolisstyrelsen kommer att ta fram underlag för mätningarnas genomförande både för den externa och interna servicemätningen Krisberedskap Polismyndigheten ska ha en god förmåga att vid kriser aktivera resurser, samt kunna initiera och utföra åtgärder som anpassar ordinarie verksamhet efter krissituationen och som samtidigt skapar förutsättningar för en uthållig hantering av krisen. Myndighetens mål 17 : Polismyndigheten ska senast vid utgången av år 2008 använda det verktyg för informationsdelning (WIS 18 ) som tagits fram med samverkande myndigheter. Myndighetens mål lokala behov 19 god förmåga att kommunicera lägesbilder i kriser god förmåga att förutse kriser god förmåga att leda i kriser god förmåga att agera likriktat vid arbete i yttre tjänst förmåga att utbilda i CBRNE god förmåga att samverka Nationell strategi Kompetenshöjande åtgärder För att uppnå en god krisberedskapsförmåga ska Polisen utveckla kompetenshöjande åtgärder på både lokal och nationell nivå. På alla ledningsnivåer ska det finnas en god kunskap om gällande regelverk och nationellt enhetligt utbildade ledningsfunktioner. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom polismyndigheterna och Rikspolissty 17 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt Gemensamt webbaserat informationssystem, för t.ex. länsstyrelsen, kommunen, landstinget och Polisen. 19 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt (25)

21 relsen. Genom Polishögskolans försorg slutförs den nationella utbildningsinsatsen genom utbildning i länen i Norrland under år Samtliga poliser i yttre tjänst ska ha grundkunskap om krishantering genom bastaktikutbildningen. Polismyndigheterna ska ha kunskap om den specialkompetens som är nationellt disponibel och ha klarlagda rutiner för att initiera och använda denna kompetens. Samverkan Polismyndigheterna ska ha en informationsansvarig som ansvarar för och förbereder kriskommunikationsarbetet. Polismyndigheterna ska ha en omvärldsbevakningsfunktion. Lokal strategi Brottsförebyggande strategi för Polismyndigheten i Gävleborgs län. 21 (25)

22 4. och strategier för gemensam verksamhet 4.1. Kompetensförsörjning HR-frågorna 20 sätts alltmer i fokus. Flera utmaningar finns vad gäller medarbetare som exempelvis hög frisknärvaro, behov av kompetensutveckling och kommande stora rekryteringsbehov till följd av pensionsavgångar och personalomsättning. Kompetensförsörjning är enligt vårt synsätt ett samlingsbegrepp för personalförsörjning och kompetensutveckling. Det innefattar myndighetens förmåga att se till att vi har medarbetare i tillräcklig omfattning samt att medarbetarna har tillräcklig och lämplig kompetens att utföra befintliga och nya arbetsuppgifter. Tillgången till rätt kompetens är en strategisk fråga för myndigheten då den påverkar möjligheten att leva upp till givna uppdrag och krav som ställs på oss. Möjlighet till kompetensutveckling har stor betydelse för den enskildes engagemang och myndighetens attraktivitet som arbetsgivare. Arbetet med att ha en hög frisknärvaro är även det väsentligt utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Polisens totala sjukfrånvaro ska minska med 1 procentenhet under perioden Vid chefstillsättningar ska jämn könsfördelning eftersträvas. Vid utgången av år 2009 ska andelen kvinnor i ledningskompetens vara minst 25 procent. Nationell strategi Upplevd arbetssituation Polismyndigheterna ska ge nya medarbetare en relevant introduktion till arbetet även vid byte av funktion och vid återinträde i tjänst efter längre tids frånvaro. Polismyndigheterna ska vidare genomföra utvecklingssamtal (inkl. individuellt mål och utvecklingsplan) minst en gång per år med minst 90 procent av medarbetarna och tillämpa individuell lönesättning för samtliga medarbetare. För att skapa delaktighet ska arbetsplatsträffar regelbundet genomföras. Polismyndigheterna ska arbeta aktivt med att överföra kunskaper från äldre medarbetare till yngre för att underlätta förestående generationsväxling. 20 HR human resources 22 (25)

23 Polismyndigheterna ska identifiera och analysera avgångsorsaker för de personalgrupper där personalomsättningen är hög. Metodutveckling Rikspolisstyrelsen leder arbetet att tillsammans med polismyndigheterna ta fram verksamhetsstyrda och nationellt gemensamma metoder för rekrytering, utvecklingssamtal, individuell lönesättning, handledning, kompetensväxling, omställning och kompetensförsörjningsplanering. Rikspolisstyrelsen leder arbetet att tillsammans med polismyndigheterna ha en helhetssyn på lönekostnadsutvecklingen och följa upp de ekonomiska konsekvenserna av RALS-avtalen samt övriga förändringar av löne- och anställningsvillkor. Polismyndigheterna ska erbjuda relevant utbildning till cheferna för att säkerställa kvaliteten på de lönesättande samtalen. Arbetsmiljö Rikspolisstyrelsen leder arbetet att tillsammans med polismyndigheterna ta fram ett verksamhetsstyrt och nationellt gemensamt stöd i rehabilitering, utveckla hälsoambassadörer och vidta åtgärder för att sänka kvinnors sjukfrånvaro. Polismyndigheterna ska systematiskt kartlägga, analysera, åtgärda och följa upp arbetsmiljön, t.ex. genom arbetsskade- och tillbudsuppföljning. Särskilt fokus ska riktas mot kvinnors arbetsrelaterade sjukfrånvaro. Polismyndigheterna ska integrera handledning, friskvård, rehabilitering samt det psykosociala stödet, t.ex. avlastningssamtal och debriefing, som en del i ordinarie verksamhet. Utbildningsverksamhet Polismyndigheterna ska inventera och sammanställa det lokala utbildningsbehovet. Polismyndigheterna ska efter samråd med Rikspolisstyrelsen genomföra lokala/nationella utbildningsinsatser. Jämställdhet och mångfald Rikspolisstyrelsen driver arbetet att tillsammans med polismyndigheterna utveckla metoder för att attrahera fler kvinnor som söker ledigförklarade chefsfunktioner. Polismyndigheterna ska verka för att attrahera sökande så att jämställdheten och mångfalden ökar. Verksamhetsstyrd planering Rikspolisstyrelsen leder arbetet att tillsammans med polismyndigheterna följa upp och analysera effekterna på övertidsuttaget i relation till ett ökat antal poliser i verksamheten. Rikspolisstyrelsen leder arbetet att tillsammans med polismyndigheterna skapa ett enhetligt och verksamhetsanpassat arbetstidsavtal. Polismyndigheterna ska förlägga arbetstiden efter verksamhetens behov där även arbetsmiljöperspektiv vägs in. 23 (25)

24 4.2. Strategisk styrning kommunikation Ett utvecklat användande av kommunikation som strategiskt ledningsverktyg bidrar till att myndighetens verksamhetsmål nås. Ett långsiktigt arbete har påbörjats för att utveckla myndighetens kommunikativa kompetens. Arbetet inriktas främst på att utveckla chefsstödet utveckla kommunikationskanalerna arbeta planerat och proaktivt med kommunikation Myndighetens mål Senast vid utgången av 2010 ska myndigheten arbeta på ett enhetligt sätt med ledningskommunikation utifrån fastställda mål, strategier, riktlinjer och valda metoder. Myndighetens mål lokala behov 21 Arbetsledare påbörjar användningen av kommunikationsmodellen för ledning och styrning Nationell strategi En strategi för ledningskommunikation är under utformning. 21 De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt (25)

25 5. Finansiering Myndighetens ekonomiska situation kommer under planeringsperioden att vara mycket ansträngd. En handlingsplan med åtgärder för att ekonomin ska vara i balans vid planeringsperiodens slut kommer att utarbetas under våren Polismyndigheten ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet och hushålla med resurserna. Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans dvs. bedriva verksamheten inom tillgängliga medel och inom den treåriga budgetramen. Polismyndigheten ska årligen bedriva sin verksamhet inom de ekonomiska ramar som meddelas i planeringsförutsättningarna. Om det finns risk att verksamheten inte kan bedrivas inom den för tre år beslutade budgetramen, ska ett förslag till åtgärdsplan upprättas av polismyndigheten, skickas till Rikspolisstyrelsen för dialog och sedan beslutas i samråd med Rikspolisstyrelsen. Uppföljning ska ske av genomfört och pågående effektiviserings- och besparingsarbete. Utgående överföringsbelopp för år 2008 får inte avvika mer än 5 procent från den prognos som lämnats i augusti avseende Årliga rationaliseringskrav på minst 1 %. 22 Myndighetens mål lokala behov 23 Nationell strategi Nationell strategi saknas för fokusområdet finansiering. 22 Formulering i Planeringsförutsättningarna: För 2010 ska polismyndigheterna m.fl. bedriva verksamheten på ett sådant sätt att de själva kan effektuera Polisens produktivitetsavdrag motsvarande den procent som meddelas i den ekonomiska vårpropositionen för De nationella målen återfinns i Planeringsförutsättningarna för , punkt (25)