Verksamhetsplan. Verksamhetsinriktning 2010

Transkript

1 Verksamhetsplan 2010 Verksamhetsinriktning

2 Verksamhetsplan Verksamhetsinriktning 2010

3 Innehåll Verksamhetsinriktning Utgångspunkter för verksamhetsplanen Viktiga utgångspunkter 8 Planering och uppföljning 9 Omvärldsanalys/strategisk analys 9 Mål för kärnverksamheten 10 Våld i offentlig miljö 10 Tillgrepp genom inbrott 12 Trafiksäkerhet 14 Brott i nära relationer 16 Narkotikabrott 18 Grov organiserad och systemhotande brottslighet 19 Utredning och lagföring allmänt 21 Service 24 Krisberedskap 26 Internationell verksamhet 27 Gemensam verksamhet 29 Ledning och styrning 29 Kompetensförsörjning 30 Stödverksamhet 32 Kommunikation 32 Rättstillämpning 35 Verksamhetsskydd 35 Miljöfrågor 36 Finansiering 37 Verksamhetsinriktning

4 Verksamhetsinriktning Övergripande fokus minskad brottslighet och ökad trygghet! Hallandspolisens uppgift är att bidra till att färre brott begås och att fler brott klaras upp. Genom att vara tillgängliga och synliga bidrar vi till att människor känner trygghet i sin vardag och mindre oro för brott. Arbetet måste bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Under de närmaste åren kommer vi att ytterligare fördjupa samverkan och vidareutveckla arbetsmetoderna tillsammans med företrädare för rättsväsendet men även övriga aktörer som kommuner, landsting, föreningsliv och medborgarna i Halland för närhet på alla nivåer. Hallandspolisen vi ska vara engagerade, effektiva och tillgängliga! Vi ska med högt engagemang och professionellt bemötande utföra en högkvalitativ polisverksamhet för att skapa trygghet för den enskilde och minska brottsligheten i Halland. Genom vårt beteende och vårt sätt att bemöta såväl allmänheten som varandra visar vi att vi värnar om allas lika värde och inte accepterar kränkande yttranden och beteenden. De ökade resurserna innebär en ökad förmåga och också krav på väsentligt förbättrade verksamhetsresultat. Vid utgången av 2010 ska lagföringen ha ökat så att Hallandspolisen är bland de sju bästa länen resultatmässigt. Genom fortsatt satsning på förbättrad ledning och styrning och genom kontinuerligt förbättrade arbetsmetoder ska vi bli än mer effektiva. Vi måste se till att de anslagsmedel som Hallandspolisen får används på ett så effektivt sätt som möjligt så att vi bedriver en riktigt bra polisverksamhet för invånarna i Hallands län. vi ska vara engagerade, effektiva och tillgängliga! Vi kommer att få flera poliser under Fler poliser i yttre tjänst kommer att bidra till ökade möjligheter att utveckla såväl det brottsförebyggande arbetet som utredningsarbetet. Poliserna i yttre tjänst är oerhört viktiga som första brottsutredare på plats. Tillsammans med förbättrad ledning och styrning skapas utrymme för fler och bättre initiala utredningsåtgärder, vilket är helt avgörande för att öka lagföringen. Vi måste också satsa på fortsatt ökad synlighet och tillgänglighet, bl.a. genom fler poliser i yttre tjänst. Tillsammans med väsentligt förbättrade resultat är detta viktiga förutsättningar för ett ökat förtroende hos allmänheten. 4 Verksamhetsinriktning 2010

5 Verksamhetsinriktning Brottsförebyggande arbete Brottsligheten behöver bekämpas än mer effektivt. Polisverksamheten ska vara kunskapsoch underrättelsestyrd i enligt med Polisens underrättelsemodell vilket innebär att i princip all polisverksamhet planläggs utifrån för verksamheten relevanta analyser. Det trygghetsskapande perspektivet ska finnas med i all planering och prioritering. Kunskap om allmänhetens upplevelse av otrygghet och oro för att utsättas för brott fås genom trygghetsundersökningar som ska genomföras vartannat år i samverkan med länets kommuner om ekonomin tillåter det. Personsäkerhetsarbetet ska vidareutvecklas med klarare interna riktlinjer. Det brottförebyggande arbetet inom området brott i nära relationer ska förbättras. Målet är att drabbade kvinnor ska känna trygghet när de vänder sig till polisen och att anmälningsbenägenheten ökar. För att lyckas krävs ett utökat samarbete med kommuner, landsting, kvinnojourer m.fl. God potential för lagföring innebär krav på fler och bättre initiala utredningsåtgärder på brottsplatsen samt högre kvalitet i den fortsatta utredningsverksamheten. Förebyggande insatser mot våld i offentlig miljö ska som tidigare prioriteras. Ungdomskriminaliteten, dvs. att förebygga nyrekrytering till brottslighet genom tidiga och aktiva åtgärder, är en högt prioriterad verksamhet och arbetet kommer att utvecklas än mer i samband med den påbörjade nationella ungdomssatsningen. Möjligheterna att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i länet måste minimeras. Hallandspolisens samverkan i dessa frågor utvecklas i hög takt såväl lokalt och regionalt som nationellt och internationellt. Inom ramen för samverkan mellan Polismyndigheten i Hallands län och Polismyndigheten i Västra Götaland har nu också bildats regionala strategiska och operativa ledningsmöten. Utredning och lagföring För att uppnå förbättrade resultat krävs fortsatt metodutveckling i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept. Med satsningen på BrottsBAS finns bra förutsättningar för analys och samordning av alla inkommande utredningsärenden i initialskedet, kvalitetskontroll samt mer offensiv och effektiv förundersökningsledning för bättre initiala utredningsåtgärder. Det handlar bl.a. om fler och bättre brottsplatsundersökningar, förhör av bra kvalitet i nära anslutning till händelsen och ökat användande av rättsintyg. Poliser i yttre tjänst har en mycket viktig roll som förste brottsutredare på brottsplatsen och måste ges rätt förutsättningar för det arbetet, bl.a. genom fortsatt satsning på kompetensutveckling. Återkoppling till både poliser i yttre tjänst och till utredare är ett viktigt led i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Förenklade utredningsförfaranden enligt RB 23:21, och framför allt RB 23:22, ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Samverkan med Åklagarkammaren vidareutvecklas ytterligare. Detta sker genom tätare kontakter med bl.a. BrottsBAS och genom att Åklagarkammaren i större utsträckning än tidigare involveras i arbetet med fortsatt metodutveckling och kvalitetsgranskning. Verksamhetsinriktning

6 En fortsatt satsning måste ske på vidareutveckling av arbetsmetoder när det gäller bl.a. våld i offentlig miljö, tillgreppsbrott genom inbrott samt narkotikabrott. Ungdomskriminaliteten måste ges ökat fokus, bl.a. mot bakgrund av det ökade antalet kränkningar och hot med nya tekniken. För att barnperspektivet ska beaktas ska konsekvensanalyser utföras och dokumenteras inför beslut som berör barn och unga. Vi ska säkerställa att vi arbetar i enlighet med de i forskningen identifierade framgångsfaktorerna för att utreda och lagföra relationsbrott. Våldet har en särart och komplexitet som ställer höga krav på förstahandsåtgärder, bättre utredningar, risk- och hotbedömningar samt ett professionellt bemötande av brottsoffer. Ett nära samarbete med åklagare, kommuner, landsting och frivilligorganisationer är också avgörande för ökad lagföring. Fortsatta ansträngningar kommer även att vidtas för att få rättsläkarkompetens till Halland, ett mycket viktigt steg för att få goda underlag till lagföring genom att förevisa rättsläkarintyg. Mängdbrottsligheten ska fortsätta att bekämpas med oförminskad styrka. Vi måste genom effektivare metoder säkerställa såväl väsentligt högre lagföring som kortare handläggningstider för mängdbrotten. Våldsbrott och inbrottsstölder är exempel på särskilt integritetskränkande brott som drabbar många människor i samhället och innebär både ett mänskligt lidande men även ekonomiska förluster för individ och samhälle. Internetbedrägerier och skimning fortsätter öka och ställer krav på utveckling av nya arbetssätt i nära samverkan med åklagare och andra aktörer. Service Vi ska inom Hallandspolisen säkerställa att vi har en hög tillgänglighet, ett bra bemötande och att vi bedriver den externa servicen på ett enhetligt, effektivt och korrekt sätt. Förmågan att ge service och vara tillgänglig på flera sätt måste vidareutvecklas ytterligare. Översynen av öppettider i receptionerna, handläggningstider för tillståndsärenden, svarstider i telefon, bemötande av allmänheten samt anpassning av tillgängligheten m.m. för personer med funktionshinder måste fortsätta. När de nationella servicemålen har fastställts krävs en anpassning inom Hallandspolisen. En viktig uppgift är att säkerställa att det nationella kontaktcentret i Falkenberg bedrivs i enlighet med den nationella inriktningen och att verksamheten i än större utsträckning än idag motsvarar allmänhetens behov av service. Den inre utlänningskontrollen ska förbättras och bli en naturlig del i arbetet för alla polisanställda. Samverkan med kommunerna, myndigheter m.fl. Samverkan mellan polis och kommun utvecklas i enlighet med upprättade överenskommelser över de samverkansområden som ur brottsförebyggande synpunkt är särkilt angelägna att uppmärksamma. Exempel på angelägna samverkansområden som behöver vidareutvecklas ytterligare är hantering av brottsoffer, unga lagöverträdare, brott i nära relationer samt brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen. 6 Verksamhetsinriktning 2010

7 Närpolisområdena ska vid framtagandet av handlingsplaner samverka med främst de brottsförebyggande råden/motsvarande i varje kommun. Samverkan med andra myndigheter och aktörer utöver kommunerna ska fördjupas och vidareutvecklas inom flera områden. Inte minst gäller det samarbetet med närliggande polismyndigheter och andra myndigheter såväl lokalt som regionalt för att försvåra för den organiserade och systemhotande brottsligheten samt för att förhindra rekrytering till kriminella grupperingar/gäng. Ledarskapet & Gemensam verksamhet Ledarskapet och ledningskommunikationen på alla nivåer måste vidareutvecklas ytterligare. Polisens chefspolicy ger vägledning när det gäller de tre chefsroller som alla arbetsledare har: verksamhetsansvarig, arbetsgivare och ledare. Alla arbetsledare har ansvar för att verksamhetsstyrningen fungerar på alla nivåer och att uppföljningen av målen samt frågor om metodutveckling m.m. tas upp i samband med arbetsplatsträffar och andra möten. Arbetsplatsträffar ska genomföras minst sex gånger per år. Årliga utvecklingssamtal samt lönesamtal/lönesättande samtal är avgörande för att utveckla verksamheten, uppnå en god arbetsmiljö och tydliggöra medarbetarnas ansvar för verksamhetsresultatet. Återkoppling i form av regelbundna individuella uppföljningssamtal ska ske på varje medarbetares prestation. Det nuvarande samverkansavtalet ska vidareutvecklas under 2010 i samverkan med de fackliga organisationerna. Medarbetarna har ett ansvar när det gäller att visa engagemang i arbetet, vara tillgängliga med ett professionellt bemötande samt bidra till att verksamhetsmålen nås med effektiva arbetsmetoder. Dialogen kring den gemensamma värdegrunden måste hållas levande såväl vid arbetsplatsträffar som i det dagliga arbetet. Beteenden och yttranden som inte är i överensstämmelse med den gemensamma värdegrunden måste uppmärksammas och bli föremål för diskussion och gemensamt agerande. Mångfald och likabehandling ska vara en självklar del i Hallandspolisens verksamhet. En väl fungerande kompetensförsörjning - rätt person med rätt kompetens på rätt plats och vid rätt tidpunkt - är en viktig grundförutsättning för att vi ska uppnå verksamhetsresultat och effektivitet. I rollen som arbetsledare ingår också ansvar för att Hallandspolisens anställda arbetar utifrån en verksamhetsstyrd planering och tjänstgör på de platser och vid de tider som verksamheten kräver. Rekrytering, kompetensutveckling och kompetensöverföring måste planeras utifrån verksamhetens krav i ett långsiktigt perspektiv. Fortsatta insatser krävs för att öka andelen kvinnliga chefer, särskilt med inriktning på fler kvinnliga chefer på operativa tjänster. Uppföljning måste ske för att säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar tillfredsställande i hela organisationen. Under 2010 ska planeringen inför utbyggnaden av polishuset i Halmstad intensifieras med målet att inflyttning kan ske under år Ann-Charlotte Westlund Polisstyrelsens ordförande Klas Johansson T.f. länspolismästare Verksamhetsinriktning

8 Utgångspunkter för verksamhetsplanen 2010 Viktiga utgångspunkter Viktiga utgångspunkter för verksamhetsplaneringen är Polisens planeringsförutsättningar för , Rikspolischefens inriktning samt ytterst regleringsbrevet för Polisen. Det innebär att det finns en röd tråd i hela kedjan, från den övergripande styrningen med nationella mål och strategier till Hallandspolisens verksamhetsinriktning samt mål och strategier för Hallandspolisen. De fyra verksamhetskraven i polisförordningen (SFS 1998:1558) utgör, tillsammans med övriga lagar och förordningar samt avtal som reglerar verksamheten inom Polisen, grunden för den verksamhet som bedrivs. Verksamhetsuppföljningen under 2009 är också en viktig grund för verksamhetsplanen. Mål som inte beräknas nås 2009 kräver fortsatta insatser under Den riskanalys enligt förordningen (SFS 2007:603) om intern styrning och kontroll som Hallandspolisen har gjort enligt Rikspolisstyrelsens riktlinjer, är också ett viktigt underlag för planeringen. De interna uppdrag och kontrollåtgärder som fastställts med anledning av den genomförda riskanalysen har förts in i verksamhetsplanen. Verksamheten som planeras för 2010 ska bedrivas inom de ekonomiska ramar som Rikspolisstyrelsen fastställt för Hallandspolisen. Budgeten för 2010 innebär ett beräknat utgående underskott, dock inom ramen för tillåten anslagskredit. Det innebär krav på återhållsamhet även under En genomlysning av möjligheterna till ytterligare effektiviseringar och rationaliseringar kommer också att ske under För att nå verksamhetsmålen krävs flexibilitet i resursstyrningen inom myndigheten. Det innebär att resurser vid behov kan behöva styras om under året för att säkerställa att målen nås. 8 Verksamhetsinriktning 2010

9 Planering och uppföljning Den modell för styrning och ledning av den operativa verksamheten som beskrivs i Polisens underrättelsemodell (PUM) ska tillämpas fullt ut. Det innebär bl.a. att all operativ polisverksamhet ska vara planlagd. Planeringen ska utgå från en analys av den lokala problembilden och verktyget för planlagd operativ polisverksamhet (PUM-Applikation) ska användas för planering och uppföljning av den operativa verksamheten. Utifrån den lokala problembilden beslutar operativa ledningsgruppen om tertialvisa inriktningar som underlag för planeringen av planlagda och särskilda insatser. De kvantitativa operativa målen i verksamhetsplanen är fördelade på berörda enheter/ sektioner. Samtliga enheter och sektioner har omsatt verksamhetsplanens inriktningar och mål i egna handlingsplaner med utgångspunkten att målen ska vara formulerade enligt de s.k. SMART-kriterierna. Handlingsplanerna med de egna målen har varje arbetsledare kommunicerat med berörda medarbetare. Verksamheten redovisas och följs upp i enlighet med Polisens verksamhetsindelning: Brottsförebyggande arbete (BF) Utredning och lagföring (UL) Service (SE) Kärnverksamhetens tre verksamhetsgrenar Kärnverksamhet utanför Rättsväsendet (UR) Gemensam verksamhet Ledning och styrning (LS) Kompetensförsörjning (KF) Stödverksamhet (SV) Verksamhetsresultaten och budgeten kommer som tidigare att följas upp internt varje månad på såväl strategisk som operativ ledningsnivå. Verksamhetsresultaten och det ekonomiska utfallet kommuniceras vid resultatdialoger varje månad för den operativa verksamheten och tertialvis för lednings- och verksamhetsstödet. Informationen läggs även ut på Intrapolis varje månad. Myndighetens budget för 2010 har tagits fram parallellt med verksamhetsplanen och handlingsplanerna. Omvärldsanalys/strategisk analys Under våren 2009 gavs kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) i uppdrag att ta fram en omvärldsanalys som kan utgöra underlag för kommande strategiska inriktningar. Omvärldsanalysen kommer att vara klar i januari Verksamhetsplan

10 Mål för kärnverksamheten Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid minskade antalet under 2008 för riket totalt. Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Utvecklingen under 2009 t.o.m. oktober visar på en marginell ökning för riket totalt med 1 % medan Hallands län har lyckats minska antalet anmälda misshandelsbrott utomhus med 9 % jämfört med samma period Nationella mål Misshandel utomhus bör minst kunna minskas med 2,5 % till utgången av 2010 jämfört med målnivån för Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 26 % till utgången av De flesta våldsbrott i offentlig miljö sker i städernas centrala kärnor dit nöjeslivet är koncentrerat. Oftast sker brotten inom en geografiskt begränsad yta och på väl kända tider under dygnet. Det är också under denna tid och på denna plats alkoholkonsumtionen och påverkansgraden är som störst. Den faktor som bäst förklarar nivån av våldsbrott är just alkoholkonsumtionen och den friktion som finns när flera påverkade människor befinner sig inom ett begränsat område. Mål för Hallandspolisen Antal anmälda misshandelsbrott utomhus (exkl. anmälningar där brottsoffret är 0-6 år) ska i Hallands län vara max av totalt i riket. Målet motsvarar en minskning av antalet anmälda brott med 3,4 % jämfört med 2009 års målnivå. Utfall 2009 = Utfall 2008 = Utfall 2007 = Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden som avser anmälda misshandelsbrott utomhus (exkl. anmälningar där brottsoffret är 0-6 år) ska vara minst 30 %. Utfall 2009 = 27,3 % (4:e plats i riket; riket i snitt 22,6 %) Utfall 2008 = 24,9 % (12:e plats i riket; riket i snitt 22,5 %) Utfall 2007 = 17,1 % (21:a plats i riket; riket i snitt 21,9 %) 10 Verksamhetsplan 2010

11 Strategi Vi ska fortsätta det framgångsrika och det goda arbetet för att minska våld i offentlig miljö. Hallandspolisens arbete ska ha följande inriktning: Processledaren för det brottsförebyggande arbetet ska kvalitetssäkra och aktivt driva arbetet att utveckla metoderna ytterligare. Brottsligheten ska förebyggas genom att vi bedriver en planlagd, underrättelsestyrd och kunskapsbaserad verksamhet. Kunskapen ska grunda sig på dels kriminalunderrättelser om de förhållanden som orsakar brott, otrygghet och ordningsstörningar, dels vilka metoder som kan anses ha bästa effekt utifrån aktuell problembild. Samverkan med andra aktörer är en framgångsfaktor för att minska våldsbrotten i offentlig miljö. Speciellt viktig är samverkan med kommunerna. Samarbetet ska grundas på en gemensamt överenskommen problembild som utgår från brott och brottsmönster. Eftersom en stor del av våldsbrottsligheten sker i anslutning till krogmiljön är samverkan med kommunernas alkoholhandläggare, krögare samt ordningsvakter särskilt viktig. Krogtillsyn ska ske både enligt dold och öppen modell där uniformerad polis är ett naturligt inslag i krogmiljön. Krogkontroller enligt STAD-modellen ska genomföras fortlöpande. Tidigt och aktivt ingripande mot ordningsstörningar ska ske och den lagstiftning som finns ska användas för att förhindra och försvåra möjligheterna till överkonsumtion av alkohol. Vi ska ha ett aktivt ledarskap både inom den egna organisationen och gentemot ordningsvakterna i länet. I en långsiktigt hållbar verksamhet med god kvalitet är det viktigt att dokumentera den planerade verksamheten och insatserna samt att följa upp, utvärdera och återkoppla resultaten. Polisens underrättelsemodell (PUM) ska tillämpas och verktyget PUM-A ska användas för att planera och följa upp den underrättelseledda verksamheten. Arbetstidens förläggning ska utgå från verksamhetens behov. Vi ska resursoptimera under frekvent tid för att öka synligheten och upprätthålla en hög närvaro och kontroll på platser där våld vanligtvis sker. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på initiala utredningsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska leda till lagföring. Förhör av god kvalitet i nära anslutning till händelsen med målsägande, misstänkt, vittnen och andra samt ett ökat användande av rättsintyg kommer att leda till en ökning av antalet personuppklarade brott för våld i offentlig miljö. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar i väsentlig del till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffren kan lämna betydelsefull information i det egna ärendet. Vi ska säkerställa att värdegrundsarbetet och bemötandet finns med i allt vi gör - som ett led i att förbättra tryggheten och öka förtroendet för Polisen. Verksamhetsplan

12 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten (exkl. tillgreppsbrott i butik) utgör ca 50 % av alla anmälda brott inom brottsområde 1. Antalet anmälda tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp har fortsatt att minska i hela riket t.o.m. det andra tertialet Antal anmälda inbrottsstölder i villa eller radhus har dock ökat kraftigt i några län, Stockholm +60 %, Kronoberg +57 %, Halland +40 % och Skåne +16 %. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Antalet redovisade ärenden med inbrottsstöld i bostad inklusive fritidshus, källare och vind har minskat något nationellt sett t.o.m. andra tertialet 2009 jämfört med samma period Nationella mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,0 % till utgången av Hallandspolisen har haft en positiv utveckling när det gäller andel redovisade ärenden som avser tillgrepp genom inbrott av inkomna ärenden. Resultatet t.o.m. andra tertialet 2009 uppgår till 4,9 % jämfört med 3,8 % samma period Mål för Hallandspolisen Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden som avser tillgrepp genom inbrott ska vara minst 5,3 %. Utfall 2009 = 4,8 % (13:e plats i riket; riket i snitt 4,2 %) Utfall 2008 = 4,2 % (16:e plats i riket; riket i snitt 4,2 %) Utfall 2007 = 3,5 % (19:e plats i riket; riket i snitt 4,1 %) 12 Verksamhetsplan 2010

13 Strategi Bostadsinbrott, som är en del av denna brottstypkategori, upplevs av medborgarna som särskilt integritetskränkande. Mot bakgrund av ökningen på 40 % i Halland av inbrott i villa och radhus t.o.m. andra tertialet 2009 är det mycket viktigt att dels utveckla och kvalitetssäkra det brottsförebyggande arbetet så att antalet anmälda brott, dels vidareutveckla metoderna så att lagföringen av bostadsinbrotten fortsätter att öka. Hallandspolisens arbete med att minska brottsligheten och öka lagföringen när det gäller tillgrepp genom inbrott ska ha följande inriktning: Brottsförebyggande åtgärder ska ske i samverkan med övriga aktörer, t.ex. de lokala brottsförebyggande råden. Respektive närpolischef ansvarar för att grannsamverkan utvecklas och införs som metod. Exempel på brottsförebyggande arbetsmetoder finns avseende livsstilskriminella och topplistor, åtgärder i bebyggelse, användning av övervakningskameror samt brottssamordning för att förebygga upprepad utsatthet för brott. Brottssamordningsfunktionen ska säkerställa kontroll av dygnsflödet av anmälningar i systemet RAR för att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet. Samordning av underrättelser och säkrade spår ska också ske via brottssamordningen för vidare forensisk analys i samarbete med tekniska roteln, som ska ha samtliga spår som säkras i länet. Samarbetet med polismyndigheter i angränsande län ska utökas. Fortsatt satsning på kompetensutveckling i brottsplatsundersökning ska ske för poliser i yttre tjänst med målet att initiala utredningsåtgärder, t.ex. enklare brottsplatsundersökningar och förhör, genomförs i ökad utsträckning. Hundsektionen ska användas i ökad utsträckning i den yttre brottsplatsundersökningen vid tillgrepp genom inbrott. För att öka antalet spårsäkringar från inbrottsplatser är det viktigt att de lokala brottsplatsundersökarna finns tillgängliga på brottsfrekventa tider. Lokala brottsplatsundersökare ska alltid användas vid bostadsinbrott. Ökat antal säkrade spår kommer att ge större underlag för forensiska analyser, vilket i sin tur bidrar till att fler skäligen misstänkta kan bindas till brottsplatsen. Patrullerna ska vara uppdaterade på vad som är på gång när det gäller bostadsinbrotten - trender, modus, spår och annat aktuellt. Informationen ska främst ges genom aktuell och uppdaterad KUT-information, via de lokala brottsplatsundersökarena och genom information i samband med utsättningarna. Vid bostadsinbrott ska återkoppling alltid ske till målsäganden, bl.a. för att säkerställa att anmälan kompletteras med saknat gods. I anmälan ska e-postadress till målsäganden framgå för snabba kontakter om t.ex. gods och fotografier. Uppföljning av tillgrepp genom inbrott med prognoser ska ske på veckobasis och redovisas i den operativa ledningsgruppen. Verksamhetsplan

14 Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att öka tryggheten i samhället genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket bidrar till att minska antalet trafikolyckor med dödade och skadade trafikanter. En kommande viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen. Nationella mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Mål för Hallandspolisen Kör- och vilotidskontroller minst arbetsdagar ska kontrolleras 2010 (mål 2011 = ; mål 2012 = ). Hälften av kontrollerna ska göras på väg, hälften i företag. Utfall 2009 = varav på väg Utfall 2008 = varav på väg Tillsyn av farligt gods - minst 260 ska genomföras Utfall 2009 = 263 Utfall 2008 = 264 Minst 70 % av de flygande inspektioner som genomförs 2010 ska avse tunga fordon och nyttofordon. Alkoholutandningsprov minst ska tas under 2010 (nationellt mål = ). Utfall 2009 = Utfall 2008 = Rapporteringsgränsen vid hastighetsöverträdelser ska vara 6 km/tim. Antal ordningsbot ska uppgå till minst under Utfall 2009 = Utfall 2008 = Fyra större myndighetsgemensamma trafikkontroller ska genomföras under två under våren och två under hösten. 14 Verksamhetsplan 2010

15 Strategi Hallandspolisens arbete med trafiksäkerhetsfrågorna ska ha följande inriktning: Vi ska utveckla förmågan att planlägga trafikkontroller så att de genomförs på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurser. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Planläggningen ska ske enligt Polisens underrättelsemodell (PUM) och utgå från strategiska och operativa analyser. Alla poliser i yttre tjänst ska i så stor utsträckning som möjligt delta i genomförandet av kontrollerna. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Det finns starka samband mellan brottslig verksamhet och olycksinblandning i trafiken. Den information en polis kan få i samband med kontroll av fordon och förare kan motivera att vi med stöd av annan lagstiftning vidtar ytterligare åtgärder i syfte att utreda andra brott än brott mot trafiklagstiftningen. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. I trafiksäkerhetsarbetet är nykterheten i trafiken ett prioriterat område. I detta arbete ska vi arbeta med flera kända och beprövade metoder. Allmänprevention innebär att människor ska avskräckas från att begå ett brott. I trafiknykterhetsarbetet innebär det att vi ska genomföra ett större antal nykterhetskontroller på platser där många fordon passerar. Detta måste kompletteras med att arbeta med den situationella brottspreventionen. I detta sammanhang innebär det att vi arbetar utifrån erfarenhet, kunskap och underrättelser och har kontrollerna där vi kan förvänta oss att onyktra eller drogpåverkade förare finns. Den goda samverkan med Vägverket och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ska fortsätta. Kontroller av yrkestrafiken innebär att specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att nå de fastställda nivåerna. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv från EU-kommissionen och innebär ökade krav på kontroller av yrkestrafik de närmaste åren. Trafiksektionens delaktighet i de planlagda insatserna ska utvecklas. Den kompetens som trafiksektionens personal tillför bör, tillsammans med annan kompetens, utgöra goda förutsättningar för att insatsens mål uppfylls samtidigt som det är tillfredsställande och kompetensutvecklande för inblandad personal att delta i den typen av insats. De myndighetsgemensamma trafikkontrollerna med personal från flera olika enheter och med olika kompetenser ska vidareutvecklas under Lägre hastighet är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken. Om alla trafikanter respekterar hastighetsgränserna kan nära 150 liv räddas varje år i riket totalt. (Källa: För varje alkoholutandningsprov som görs räddas 3-4 liv. (Källa: Enligt forskning från Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI, se RPS pressmeddelande från ) Verksamhetsplan

16 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är helt grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Nationellt mål Antalet redovisade ärenden till åklagare avseenden grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds- och sexualbrott mot barn ska öka med 15 % till utgången av 2010 jämfört med målnivån för Sedan 2009 finns en särskild processledare för brott i nära relationer och varje närpolisområde har särskilda utredare utsedda för den här brottstypen. En stor utbildningssatsning har skett under 2009 med hjälp av Rikspolisstyrelsens utbildningspaket och fortsätter under Mål för Hallandspolisen Antal redovisade ärenden till åklagare avseenden grov kvinnofridskränkning, vålds- och sexualbrott mot kvinna samt vålds- och sexualbrott mot barn ska vara minst 250 under Beräknat antal inkomna ärenden 2010 = 700. Utfall 2009 = 204 (10:e plats i riket) redovisade av 630 inkomna ärenden Utfall 2008 = 198 (8:e plats i riket) redovisade av 636 inkomna ärenden Utfall 2007 = 149 (13:e plats i riket) redovisade av 553 inkomna ärenden Redovisning till åklagare av ärenden som avser våld och övergrepp mot kvinnor och barn ska ske senast 90 dagar efter det att skäligen misstänkt har registrerats För att barn som lever med våld i familjen ska få stöd och möjlighet till brottsskadeersättning ska tydliga rutiner tas fram för dokumentation om barn som lever med våld i familjen befunnit sig på platsen. Rutiner ska finnas framtagna och spridda till berörda senast den 31 maj De massiva utbildningsinsatser som har genomförts under 2009 ska fortsätta med målet hög bas- och specialistkompetens när det gäller brott i nära relationer: All personal som utreder brott i nära relationer ska genomgå grundutbildning samt kontinuerlig fortbildning i Rikspolisstyrelsens regi. År 2010 beräknas tilldelningen bli en utbildningsplats för grundutbildningen, en för fortutbildningen samt ytterligare en plats på utbildningen i utredningsmetodik med inriktning på brott mot barn och ungdomar. Utredningspersonal ska ges möjlighet att medverka i olika seminarier och föreläsningar i ämnet brott i nära relationer. Alla anställda som kommer i kontakt med ärenden som berör brott i nära relationer och som inte tidigare fått utbildning ska genomgå den nationella utbildningen i Rikspolisstyrelsens regi i syfte att fler av dessa brott ska lagföras. 16

17 Strategi Hallandspolisens arbete med brott i nära relationer ska ha följande inriktning: Processledaren för brott i nära relationer ska fortsätta att aktivt driva frågorna framåt för att nå ökad kvalitet. De i forskningen identifierade framgångsfaktorerna för att utreda och lagföra relationsbrott ska genomsyra arbetet, dvs. säkerställa att det finns vittnen som på något sätt styrker brottsoffrets berättelser, att målsäganden deltar i utredningen, att skador dokumenteras samt att den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del. Hallandspolisen ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. Arbetet ska bl.a. ske genom informationsspridning till allmänheten som ska föregås av förbättrad intern kommunikation samt genom samverkan med berörda myndigheter och andra aktörer som t.ex. åklagarna. För att öka kvaliteten och enhetligheten i utredningar om brott i nära relationer är det viktigt med kvalificerad och utbildad personal. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta initiala utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Videokameror finns sedan 2009 i alla utryckningsfordon och dessutom har två fasta videoutrustningar med ny teknik installerats i Halmstad och Varberg. Såväl utredare som poliser i yttre tjänst ska så långt som möjligt använda sig av videokamera vid brott i nära relationer. Vi ska se till att brottsoffer och gärningsmän undersöks av rättsläkare i större omfattning. De lagstadgade tidsfristerna för ärenden som avser brott mot barn ska hållas. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård samt möjlighet till stöd och skydd är viktiga förutsättningar för bra omhändertagande och framgång i dessa ärenden. Samverkan ska ske med bland annat samtliga kommuners socialförvaltningar för att få så bra skyddsåtgärder som möjligt för de som behöver hjälp. Arbetet i de samverkansgrupper som har bildats i alla kommuner ska fortsätta. Samverkan med Åklagarmyndigheten genom bl.a. återkommande träffar en gång i veckan ska fortsätta för att vi ska få kvalitet på dessa ärenden med resultatet fler åtal och fällande domar. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Kompetensen att göra strukturerade hot- och riskbedömningar ska öka och det ska tydligt framgå vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Vi ska se till att hot och riskbedömningar vid brott i nära relationer samt hedersrelaterade brott genomförs. Samtliga åtgärder ska genomsyras av ett professionellt bemötande av brottsoffer och gärningsmän. Underrättelseinformation ska aktivt utnyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer, inklusive hedersbrott. Verksamhetsplan

18 Narkotikabrott Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan är ett narkotikafritt samhälle. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten vilket får betydelse för satsningen mot denna typ av brottslighet. Nationellt mål Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. Hallandspolisen ska arbeta för att minska tillgången på och efterfrågan av narkotika samt minska användningen och begränsa utbudet av narkotika i länet med ökat fokus mot överlåtelsebrott och ungdomar. Mål för Hallandspolisen Antal brott som avser överlåtelsebrott narkotika (brottskod 5005) ska uppgå till minst 190 under Utfall 2009 = 141 brott respektive 95 ärenden Utfall 2008 = 164 brott respektive 54 ärenden Antal brott som avser innehav och eget bruk (brottskod 5010 och 5011) ska uppgå till minst under 2010, varav minst 720 innehav (brottskod 5010). Utfall 2009 = varav 568 avser innehav Utfall 2008 = varav 600 avser innehav Antal personer som vid ingången av 2010 är under 21 år och misstänkta för ringa narkotikabrott/eget bruk (brottskod 5011) ska uppgå till minst 290. Utfall 2009 = 230 personer Utfall 2008 = 140 personer 18 Verksamhetsplan 2010

19 Strategi Hallandspolisens arbete mot narkotikabrott ska ha följande inriktning: Vi ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer, från den grova och organiserade till gatulangningsnivån och slutligen även den lokala missbrukarnivån. Prioriteringen ska särskilt inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning till ungdomar i syfte att tidigt förhindra ett utvecklat missbruk. Som ett led i att öka och utveckla narkotikabekämpningen och samarbetet inom myndigheten finns sedan 2008 en särskild processledare för narkotikabrottsligheten. Denne ska aktivt sprida kunskapen och utveckla metoderna i arbetet mot narkotikan. Vi ska öka vår förmåga att samverka med andra aktörer, myndigheter och länder i syfte att effektivisera och bredda arbetet mot narkotika. Samarbetet med kommunerna och deras socialförvaltningar är särskilt viktigt för att vi tillsammans ska kunna verka för att vårdåtgärder initieras, både när det gäller Lag om vård av missbrukare (LVM) och Lag om vård av unga (LVU). Strategin för organiserad och systemhotande brottslighet ska användas i tillämpliga delar. Narkotikaroteln ansvarar för bekämpningen av grov och organiserad narkotikabrottslighet. Närpolisområdena ska, tillsammans med narkotikaroteln, anpassa, prioritera och utveckla sin verksamhet mot detaljhandeln med narkotika och den lokala missbrukarnivån. Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, särskilt när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Otillåten påverkan på vittnen och personal inom rättsväsendet förekommer i hela landet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde för Polisen; i stort sett samtliga delar av Polisens verksamhet påverkas i någon utsträckning. Narkotika utgör många gånger en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Nationellt mål Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. Utvecklingen i Halland överensstämmer med den nationella utvecklingen. Primärt ses de största problemen med rekrytering till kriminella grupperingar/gäng vara störst i närpolisområdena Halmstad och Falkenberg. Flera ungdomar i dessa områden är kopplade till de gäng och grupperingar som får anses utgöra det största hotet i dagsläget. Mål för Hallandspolisen Hallandspolisen ska arbeta i enlighet med den nationella strategin och skapa förutsättningar för ett lokalt arbete som motverkar förekomsten av och förutsättningarna för denna typ av brottslighet. Verksamhetsplan

20 Strategi Hallandspolisens arbete mot den grova organiserade och systemhotande brottsligheten ska ha följande inriktning: I den regionala operativa ledningsgruppen (R-OLG) ska vi, tillsammans med Polismyndigheten i Västra Götaland, säkerställa att aktionsgruppen i samverkansområdet bedriver en verksamhet som motverkar den organiserade och systemhotande brottsligheten. I det regionala underrättelsecentret (RUC) ska vi medverka till att arbetet inriktas mot nyckelpersoner och organisationer inom denna typ av brottslighet. Arbetet ska också, tillsammans med samverkande myndigheter, inriktas mot att spåra och förverka vinning av brott. I det pågående arbetet med samverkan med kommunerna (Polis - kommun) ska de överenskommelser som tas fram bl.a. syfta till att motverka denna typ av brottslighet. På närpolisnivå ska vi fortsätta driva arbetet med att försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk. Kriminala underrättelsetjänsten (KUT) ska i sin underrättelseplan följa utvecklingen och ta fram operativa analyser inom denna typ av brottslighet för att förhindra nyetablering av kriminella nätverk. Vi ska utveckla arbetet och kompetensen kring prostitution och människohandel. Vi ska fortsätta det lokala arbetet med att erbjuda målsäganden och vittnen stöd och skyddsåtgärder för att säkerställa deras medverkan i hela rättskedjan. 20 Verksamhetsplan 2010

21 Utredning och lagföring allmänt Hallandspolisen ska öka förmågan inom området utredning och lagföring så att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet. Processen från anmälan om brott fram till färdig utredning ska utvecklas och fler brott ska klaras upp. Genom aktiva initiala utredningsåtgärder ska antal ärenden i balans minska. Förenklade utredningsrutiner ska tillämpas i utökad omfattning jämfört med Förmågan att klara upp brott ska öka väsentligt. Det är bland annat en viktig framgångsfaktor för att öka tryggheten och för att skapa ett bra förtroende hos medborgarna. Mål för Hallandspolisen Antal redovisade ärenden till åklagare inom brottsområde 1 ska uppgå till minst under Utfall 2009 = Utfall 2008 = Andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden totalt exkl. trafikärenden ska vara minst 18,0 % eller minst redovisade ärenden under Kontinuerlig avstämning av inflödet kommer att ske under året. I den mån inflödet beräknas överstiga beräknade kommer målet eventuellt att justeras under året. Utfall 2009 = 15,8 % (8:e plats i riket; genomsnitt för riket 13,9 %) Utfall 2008 = 14,4 % (12:e plats i riket; genomsnitt för riket 13,4 %) Utfall 2007 = 12,2 % (18:e plats i riket; genomsnitt för riket 13,1 %) Antal DNA-topsningar (personärenden) ska uppgå till minst under Utfall 2009 = Utfall 2008 = Alla poliser ska alltid beakta möjligheten att DNA-topsa skäligen misstänkta personer. Utrustning för DNA-topsning ska finnas tillgänglig även för poliser i yttre tjänst. Återkoppling av genomförda topsningar som resulterat i träff i DNA-registret ska delges medarbetarna för att öka motivationen att använda möjligheten till DNAtopsning. Fortsatt kontinuerlig uppföljning ska ske av att tidsfristerna för såväl den misstänkte som målsäganden hålls när det gäller ungdomsutredningar. Utvecklingen ska följas vid operativa ledningsgruppens möten. För att barnperspektivet ska beaktas ska fr.o.m konsekvensanalyser utföras och dokumenteras inför beslut som berör barn och unga. Verksamhetsplan

22 Mål för Hallandspolisen (forts.) Antal FU-anteckning enligt RB 23:21 ska uppgå till minst 550 under Antal FU-anteckning enligt RB 23:22 ska uppgå till minst 350 under Målen avser inte trafikärendena. Utfall 2009 = 597 (avser RB 23:21) Utfall 2008 = 600 (avser RB 23:21) Förenklad utredning ska i ökad utsträckning användas av all yttre personal. Idag används förenklad utredning vid tre brottstyper: snatteri, ringa narkotikabrott samt brott mot knivlagen. Vi ska tillsammans med Åklagarmyndigheten se över möjligheten att införa förenklat utredningsförfarande även vid andra typer av brott. Att öka användandet av förenklad utredning gör att utredarna avlastas enklare utredningar, som istället kan slutföras av polisman på plats. Det frigör utredningsresurser som kan hantera andra typer av utredningar på ett effektivare och snabbare sätt. Att utreda brottet i nära anslutning till att det har skett ökar dessutom möjligheten till uppklaring. I syfte att undvika långsam handläggning och för att i tid kunna upptäcka behov av strukturella åtgärder följs ärenden äldre än 6 respektive 12 månader upp: Antal trafikärenden i balans äldre än 6 månader får vara högst 103, varav högst 46 får vara äldre än 12 månader. Utfall 2009 = 52 ärenden i balans äldre än 6 månader varav 21 äldre än 12 månader Utfall 2008 = totalt 443 ärenden i balans, varav 85 äldre än 6 månader varav 46 äldre än 12 månader Antal ärenden i balans som avser övriga ärendegrupper äldre än 6 månader får vara högst 500, varav högst 250 får vara äldre än 12 månader. Utfall 2009 = 833 ärenden i balans äldre än 6 månader varav 307 äldre än 12 månader Utfall 2008 = totalt ärenden i balans varav äldre än 6 månader varav 357 äldre än 12 månader 22 Verksamhetsplan 2010

23 Strategi Hallandspolisens arbete med utredning och lagföring ska ha följande inriktning: Processledaren för utredning och lagföring ska genom kunskapsbaserade metoder utveckla verksamheten så att betydligt fler brott klaras upp. En viktig del i detta är tillämpningen av Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och Polisens underrättelsemodell (PUM). Inrättandet av BrottsBAS medför, förutom offensiv initial utredningsverksamhet, offensiv brottsanalys och samordning av inkommande ärenden. Arbetet med utveckling av en taktisk ledningsgrupp ska fortsätta. Hallandspolisens brottsutredningsverksamhet ska ledas av offensiva kvalificerade förundersökningsledare. Deras främsta uppgift i initialskedet är att styra den initiala utredningsverksamheten genom tydliga direktiv och kvalitetssäkring av genomförda ätgärder med direkt feedback till såväl poliser i yttre tjänst som utredare för att effektivisera verksamheten ytterligare. För att fler brott ska klaras upp ska möjliga åtgärder genomföras så tidigt som möjligt i utredningsprocessen. Brottsplatsundersökningar ska ske i ökad omfattning. DNA-topsning och daktning ska ske då förutsättningar för detta finns. Forensisk analys ska utvecklas. Vi ska utveckla tillämpningen av förenklat utredningsförfarande enligt RB 23:21 och framförallt enligt RB 23:22. Den individuella uppföljningen ska vara en naturlig del i de kontinuerliga avstämningssamtalen och de årliga utvecklingssamtalen. Då brottsligheten tenderar till att bli mer beroende av tekniska system är det viktigt att kunskapen avseende aktuell teknik kan vidmakthållas och utvecklas för att kunna nå lagföring. Den formaliserade och ömsesidiga återkoppling som sker i samarbetet med Åklagarmyndigheten ska utvecklas för att resultera i bättre kvalitet på redovisade förundersökningar. Verksamhetsplan

24 Service Med service menas den kommunikation som sker i servicesyfte mellan Polisen och allmänheten, mottagning och registrering av anmälan samt handläggning av polismyndighetsärenden. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt och korrekt. Nationellt mål Senast vid utgången av 2010 ska minst 85 % av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Mål för Hallandspolisen Senast vid utgången av år 2010 ska minst 85 procent av servicemottagarna vara nöjda eller mycket nöjda med Hallandspolisens tillgänglighet, bemötande och handläggningstid. Minst en polisstation som hanterar passansökningar ska ha utökade öppettider minst en kväll per vecka (dvs. öppet efter kl ). Ytterligare information (blanketter, kontaktuppgifter och handläggningstider) ska läggas ut på Hallandspolisens hemsida. Genom att e-postadress lämnas ut, där så är möjligt och lämpligt, är myndigheten tillgänglig 24 timmar om dygnet. Anställda vid Polisens kontaktcenter (PKC) Halland ska genom planering av arbetstiden säkerställa att resurstiden används så effektivt som möjligt. Under 2010 ska minst 90 procent av inkomna samtal vara personligt besvarade inom 3 minuter. Mål för telefonsamtal till länskommunikationscentralen: Under 2010 ska minst 90 % av samtal med högsta prioritet, t.ex. larmanrop från SOS-Alarm, besvaras inom 15 sekunder. Av övriga samtal ska minst 90 % besvaras inom 3 minuter. Mätning av väntetiderna ska ske minst två gånger under Hallandspolisen ska tillsammans med telefonväxeln i Västra Götaland genomföra en tillgänglighetskampanj under 2010 i syfte att öka tillgängligheten per telefon. En översyn av nu gällande riktlinjer ska också ske, bl.a. med inriktningen att röstbrevlåda i telefonen eller annan hänvisningskoppling alltid ska aktiveras av den enskilde medarbetaren vid frånvaro från tjänsterummet. Normal passansökan ska handläggas med en maximal handläggningstid på 1 vecka. 24 Verksamhetsplan 2010

25 Mål för Hallandspolisen (forts.) Sekretessärenden (saknr 187) ska handläggas med en maximal handläggningstid på 5 dagar (beräknat antal ärenden = ca 125). Ärenden som gäller tillstånd att inneha skjutvapen (saknr 551) ska handläggas med en maximal handläggningstid på 3 veckor under förutsättning att ansökan är komplett när den kommer in (beräknat antal ärenden = ca 1 750). Ärenden som gäller skjutvapen i dödsbo (saknr 554) ska handläggas med en maximal handläggningstid på 12 månader (beräknat antal ärenden = ca 280). Ärenden som gäller bristande tillsyn av hund (saknr 693) ska handläggas med en maximal handläggningstid på 4 månader (beräknat antal ärenden = ca 150). Målen för verksamhetsgrenen service ska läggas ut på Hallandspolisens sida på Internet när VP 2010 är fastställd, senast den 31 december Syftet är att tydliggöra servicenivåerna för allmänheten. Strategi Hallandspolisens arbete för att förbättra den externa servicen ska ha följande inriktning: Vi ska med hänsyn till allmänhetens behov och efterfrågan utveckla vår förmåga att ge service och vara tillgänglig på flera olika sätt t.ex. information och e-tjänster på och via telefon. Polisens kontaktcenter i Falkenberg (PKC) är en betydande kanal för initial information till efterföljande processer i enlighet med Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Hög tillgänglighet för allmänheten och bra informationskvalitet i dokumentationen av såväl tips som brottsanmälan skapar goda förutsättningar för ökad kvalitet i efterföljande led. Hallandspolisen ska säkerställa att förutsättningar finns för att PKC Falkenberg ska fungera i enlighet med de nationella riktlinjerna. Under våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram riktlinjer för hur PKC ska arbeta vid en särskild händelse ( Kris ). Detta arbete fortsätter under 2010 och innebär bl.a. att ta fram riktlinjer och skapa förutsättningar för PKC att ta emot tips, lämna upplysningar, registrera försvunna personer o.s.v. vid en särskild händelse. Polismyndighetsärenden såsom tillstånd, pass m.m. är många gånger den enda kontakt allmänheten har med polisen. Tillgänglighet och bemötande samt utförande av dessa ärenden är därför av stor betydelse för allmänhetens bild av Polisen. Arbetet med att öka tillgängligheten till Hallandspolisen som påbörjades under 2009 med nya porttelefoner och kameror vid polishusens entréer samt utökade öppettider i receptionerna ska fortsätta. Verksamhetsplan