Polisens årsredovisning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polisens årsredovisning 2012"

Transkript

1 Årsredovisning 212

2 Polisens årsredovisning 212 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA /11 ISBN: Grafisk form och layout: Citat Foto: Robert Kindroth sid 22, Lars Hedelin övriga Tryck: RPS tryckeri, februari 213 Version 1

3

4 Innehåll Rikspolischefen har ordet...4 Detta är Polisen Organisation...6 Resultat, redovisning och kommentar...9 Utgångspunkter för resultatredovisningen...1 Trygghet och förtroende...1 Brottsbekämpning...12 Verksamhetsutveckling för ett bättre verksamhetsresultat...28 Service och ärendehantering...35 Risker och brister...38 Ekonomi...39 Verksamhetens finansiering...4 Verksamhetens kostnader...4 Transfereringar...4 Avgiftsfinansierad verksamhet...4 Anslag...41 Kompetensförsörjning Långsiktig kompetensförsörjning...42 Verksamhetsstyrd och flexibel kompetensutveckling...43 Enhetlig och gemensam arbetsgivarpolitik...44 Kompetens för resultat och verksamhetsutveckling...45 Utveckling och effektivisering av HR-arbetet inom Polisen...45 Personalsammansättning...46 Övriga återrapporteringskrav samt uppdrag...5 Övriga återrapporteringskrav...51 Uppdrag...56 De 21 polismyndigheterna...57 Polismyndigheten i Blekinge län Resultatutveckling...58 Brottsförebyggande arbete...6 Ekonomi...61 Kompetensförsörjning...62 Polismyndigheten Dalarna Resultatutveckling...63 Brottsförebyggande arbete...65 Ekonomi...66 Kompetensförsörjning...67 Polismyndigheten Gotland Resultatutveckling...68 Brottsförebyggande arbete...71 Ekonomi...71 Kompetensförsörjning...72 Polismyndigheten i Gävleborgs län Resultatutveckling...73 Brottsförebyggande arbete...75 Ekonomi...76 Kompetensförsörjning...77 Polismyndigheten i Hallands län Resultatutveckling...78 Brottsförebyggande arbete...8 Ekonomi...81 Kompetensförsörjning...82 Polismyndigheten i Jämtlands län Resultatutveckling...83 Brottsförebyggande arbete...85 Ekonomi...86 Kompetensförsörjning...87 Polismyndigheten i Jönköpings län Resultatutveckling...88 Brottsförebyggande arbete...9 Ekonomi...91 Kompetensförsörjning...92 Polismyndigheten i Kalmar län Resultatutveckling...93 Brottsförebyggande arbete...95 Ekonomi...96 Kompetensförsörjning...97 Polismyndigheten i Kronobergs län Resultatutveckling...98 Brottsförebyggande arbete...1 Ekonomi...11 Kompetensförsörjning...12 Polismyndigheten i Norrbotten Resultatutveckling...13 Brottsförebyggande arbete...16 Ekonomi...16 Kompetensförsörjning INNEHÅLL

5 Polismyndigheten i Skåne län Resultatutveckling...18 Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Stockholms län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Södermanlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Uppsala län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten Värmland Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västerbottens län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete...14 Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västernorrlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västmanlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västra Götaland Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Örebro län Resultatutveckling...16 Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Östergötlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Internrevision Förbättrade processer under året Finansiell redovisning Redovisningsprinciper Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Anslagsredovisning per polismyndighet m.fl Finansieringsanalys...18 Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till anslagsredovisningen Noter till finansieringsanalysen Sammanställning av väsentliga uppgifter Styrelse och ledning Styrelsens underskrift av årsredovisningen Bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid Polisen Bilagor Bilaga 1 Läsanvisningar Bilaga 2 Polismyndigheternas adresser...26 Bilaga 3 Antal anställda, årsarbetskrafter och medeltal anställda fördelat på poliser och civilanställda...27 Bilaga 4 Åldersstruktur vid myndigheterna inom Polisen...28 Bilaga 5 Verksamhetsstatistik INNEHÅLL 3

6 Rikspolischefen har ordet Att summera allt som svensk polis gjort under 212 är inte lätt. Vårt uppdrag är brett och går inte att mäta i alla delar. Vår verksamhet har skötts under dygnens alla timmar och årets alla dagar. Vi har ryckt ut när något hänt, vi har bekämpat brott och vi har gett service till medborgarna. Under 212 tog vi flera viktiga steg inom det brottsförebyggande arbetet. Vi har intensifierat vårt arbete mot livsstilskriminella och genom sociala insatsgrupper har vi arbetat med att få unga kriminella att bryta med en kriminell livsstil. Jag är övertygad om att dessa insatser för att stoppa kriminellt beteende har haft betydelse för brottsligheten och för de enskilda individerna. Att minska antalet brott är en viktig del av Polisens uppdrag och jag vet med vilket engagemang det arbetas lokalt för att göra ännu större nytta. Våldsbrotten i offentlig miljö har fortsatt att minska och är nu nere på den lägsta nivån sedan 25. Det är ett kvitto på att vi arbetar på rätt platser och på rätt tider. Det är också ett kvitto på att planerat brottsförebyggande arbete, som utgår från den lokala problembilden, gör skillnad. Vi ser också att det totala antalet anmälda brott minskade under 212. Till detta ska läggas att allt fler känner sig trygga när de går ut sent på kvällen i sitt bostasområde, enligt Brottsförebyggande rådets trygghetsmätning. Det är min övertygelse att Polisens arbete är en viktig del av denna positiva utveckling. Däremot var utvecklingen inom utredningsverksamheten sämre än året innan. När det gäller mängdbrottsutredningarna kan och ska Polisen prestera bättre. Även om bilden inte är ensidig under 212 levererade vi fler ärenden till åklagare när det gäller bostadsinbrott måste polismyndigheterna framöver bedriva ett intensivt arbete för att öka antalet ärenden som överlämnas till åklagare. För att Polisen generellt ska förbättra sitt utredningsresultat, måste vi ständigt anpassa oss till hur brottsligheten utvecklas. Brottens karaktär förändras och blir i många delar mer svårutredda. Brottsligheten blir allt med rörlig över landet och världen. Allt fler brott begås med hjälp av internet. Ett exempel på hur brottslighetens struktur förändras är att bedrägeribrotten, framförallt via internet, ökar mycket snabbt. Det är svårutredda brott som vi måste bli bättre på att klara upp. Kampen mot den grova organiserade brottsligheten har fortsatt 212. Insatserna i Malmö och i Södertälje visar hur målinriktade insatser och samarbete ger resultat. Under året har också den viktiga satsningen mot seriebrott fortsatt och bidragit till att Polisen mer flexibelt kunnat bekämpa organiserade ligor som begår många brott över hela landet.» Våldsbrotten i offentlig miljö har fortsatt att minska och är nu nere på den lägsta nivån sedan 25. Det är ett kvitto på att vi arbetar på rätt platser och på rätt tider. «Polisen hanterade över två miljoner serviceärenden under året, vilket är mer än någonsin. Vi har utfärdat fler pass än något tidigare år, vi har ett ökat antal tillståndsärenden och vi omhändertar allt fler djur, för att nämna några exempel. Under 212 har vi fortsatt vårt intensiva utvecklingsarbete av Polisens it-system. Vi gör det för att effektivisera polisarbetet med målet att fler brott ska utredas. Det är en del av utvecklingen av Polisens arbetsmetoder och en satsning som kommer sträcka sig över många år. Tillsammans är vi över 28 medarbetare som gjort allt detta och vi har gjort det med en ekonomi i balans. Jag ställer krav på att utredningsresultatet måste förbättras, men jag är också stolt över allt svensk polis gjort inom sina många uppdrag under 212. Bengt Svenson Rikspolischef 4 RIKSPOLISCHEFEN HAR ORDET

7 RIKSPOLISCHEFEN HAR ORDET 5

8 Detta är Polisen Polisens uppdrag är att skapa trygghet och förebygga brott. Polisen är en av de största statliga verksamheterna med anställda och med ett totalt anslag på drygt 2 miljarder kronor. Polisen består av Rikspolisstyrelsen, 21 polismyndigheter och Statens kriminaltekniska laboratorium. Det här avsnittet beskriver Polisens uppdrag och organisation. Avsnittet innehåller också ett sammandrag av Polisens verksamhetsresultat under perioden DETTA ÄR POLISEN

9 Polisens uppdrag Polisens uppdrag och mål framgår av bland annat polislagen, polisförordningen, budgetpropositionen samt regleringsbrevet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Ändamålet med polisverksamheten beskrivs i polislagen (1984:387): Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Av 2 polislagen framgår Polisens uppgifter: förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen, fullgöra den verksamhet som ankommer på Polisen enligt särskilda bestämmelser. Polisen får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter om sådant säkerhetsarbete. Polisen är en av de största statliga verksamheterna med anställda, varav poliser, och med ett totalt anslag på drygt 2 miljarder kronor. Styrande dokument för Polisen Grundläggande bestämmelser för hur Polisen ska bedriva verksamheten för att nå det övergripande målet finns i: Polislagen (1984:387) Polisförordningen (1998:1558) Förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen Polisutbildningsförordningen (1999:74) Myndighetsförordningen (27:515) Förordning (27:63) om intern styrning och kontroll Förordning (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium Regeringen Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Huvudkontoret, Polisens verksamhetsstöd, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Avdelningen för interna utredningar Organisation Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen (RPS) är en central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. RPS ska verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom Polisen. Vid RPS finns ett huvudkontor med sex avdelningar samt internrevisionen och ett verksledningskansli. Dessutom finns Polisens verksamhetsstöd (PVS), Polishögskolan (PHS), Rikskriminalpolisen (RKP), Säkerhetspolisen (Säpo) och avdelningen för interna utredningar. RPS är vidare chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS styrelse består av åtta personer, inkl. rikspolischefen som är styrelsens ordförande. Styrelseledamöterna i övrigt utses av regeringen. Huvudkontoret RPS huvudkontor utarbetar bland annat mål och strategier för Polisen, bevakar rättsutvecklingen, ansvarar för metodoch kompetensutvecklingen inom Polisen samt fördelar medel. Genom styrning och uppföljning säkerställer huvudkontoret också att nationella mål och strategier får genomslag i Polisens operativa verksamhet. 21 polismyndigheter Statens kriminaltekniska laboratorium Polisen består av Rikspolisstyrelsen (RPS), 21 polismyndigheter med geografiska ansvarsområden som motsvarar länsindelningen samt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). 1) Vid utgången av 212. I januari 213 påbörjade ytterligare 351 polisaspiranter sin aspiranttjänstgöring. DETTA ÄR POLISEN 7

10 Polisens verksamhetsstöd Polisens verksamhetsstöd utför och vidareutvecklar tjänster till Polisen i hela landet på uppdrag av RPS huvudkontor. Polishögskolan Polisens grundutbildning genomförs i dag vid Polishögskolan (PHS) i Solna och som uppdragsutbildning vid universiteten i Växjö respektive Umeå. Den vidareutbildning som anordnats centralt genomförs i huvudsak vid Polishögskolan, men även Växjö och Umeå universitet anordnar vissa av kurserna. Beslut har fattats att PHS från 213 har ansvar för central utbildning, det vill säga grundutbildning och central vidareutbildning. Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen (RKP) är en nationell operativ enhet inom RPS. De har fyra huvuduppdrag: bekämpning av grov organiserad brottslighet, internationellt polissamarbete, krisberedskap och särskilda händelser samt bekämpning av mängd- och seriebrottslighet. RKP inriktar polismyndigheternas kriminalunderrättelsetjänst och har nationellt samordningsansvar för bland annat gränskontroll och särskilt personsäkerhetsarbete. Inom RKP finns också det nationella underrättelsecentret och Sveriges nationella kontaktpunkt mot internationella brottsbekämpande organisationer som Interpol och Europol. RKP biträder polismyndigheterna med expertkompetens bland annat genom expertis inom kriminalpolisverksamheten, nationella insatsstyrkan och polisflyget. Dessutom ansvarar RKP för Polisens utlandsstyrka. Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen (Säpo) förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda den svenska demokratin och dess institutioner, medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säpo arbetar strategiskt för att möta hot mot Sverige och svenska intressen. En stor del av verksamheten utgörs av förebyggande arbete i form av underrättelsearbete, säkerhetsskyddsarbete och personskyddsarbete. Säpo lämnar en separat årsredovisning. 8 DETTA ÄR POLISEN

11 Tre år i sammandrag Polisens verksamhetsresultat Anställda Poliser Övriga anställda Summa anställda Utbildning av poliser Antagna polisstuderande Verksamhetsmått Antal inkomna brottsärenden ärenden redovisade till åklagare 14% 15% 16% Antal inkomna brottsärenden exkl. ATK ärenden redovisade till åklagare exkl. ATK 16% 17% 18% Verksamhetens kostnader (tkr) Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Anslagssparande /-kredit 4.4:1 Anslagssparande Utnyttjad anslagskredit Avdelningen för interna utredningar Avdelningen utreder ärenden när polisanställda, polisstudenter, åklagare, domare och vissa riksdagsmän påstås ha begått brott i tjänsten eller på fritiden. Polismyndigheterna Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten. För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse som består av en länspolismästare och högst 13 andra ledamöter. Länspolismästaren är chef för polismyndigheten. Både polisstyrelse och länspolismästare utnämns av regeringen. Polisstyrelsen avgör hur den egna polismyndigheten ska vara organiserad. Därför kan organisationsstrukturen variera mellan myndigheterna. Polisstyrelsen avgör också viktiga frågor om planering och inriktningen verksamheten samt ekonomi, det vill säga beslutar om polismyndighetens verksamhetsplan och budget. Polisens intäkter och kostnader per verksamhet och år Mkr RÄTTSVÄSENDET Brottsförebyggande arbete Intäkter av anslag 6 685, 7 2, ,1 Övriga intäkter,,, Kostnader 6 685, 7 2, ,1 Utredning och lagföring Intäkter av anslag 11 74, , ,3 Övriga intäkter,,, Kostnader 11 74, , ,3 Service Intäkter av anslag 1 878, 1 657, ,8 Övriga intäkter 1 27, 1 1,6 833,7 Kostnader 2 87, , ,8 Freds- och säkerhets - främjande och konfliktförebyggande verksamhet Intäkter av anslag 189,3 165,5 153,3 Övriga intäkter,,1,2 Kostnader 189,3 165,6 153,5 Åtgärder inom samverkansområde skydd, undsättning och vård Intäkter av anslag,,, Övriga intäkter 2,7 5,5 7,2 Kostnader 1,6, 7,2 Åtgärder inom samverkansområde spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Intäkter av anslag,,, Övriga intäkter 4,7 6,5 19,2 Kostnader 5,6 2,3 6,9 SUMMA Intäkter av anslag 2 493, , 18 95,5 Övriga intäkter 1 34,3 1 13,7 86,4 Kostnader , , ,8 Övriga intäkter för Service m.m. har ändrats för med anledning av ändrad redovisningsprincip för bered-skapstillgångar. Statens kriminaltekniska laboratorium Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har som huvuduppgift att som opartiskt expertorgan utföra kriminaltekniska undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Det innebär att man förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, men framförallt att man har välutbildad personal med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 1725 för merparten av de undersökningar som utförs. 2) ATK: Automatisk trafiksäkerhetskontroll. DETTA ÄR POLISEN 9

12 Resultat, redovisning och kommentar Polisen ska bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisen är en av de samhällsinstitutioner som människor har störst förtroende för. I Brotts förebyggande rådets nationella trygghetsmätning för 212 uppgav 85 procent av befolkningen att de känner sig trygga när de går ut i sitt bostadsområde på kvällen. I följande avsnitt redovisas och kommenteras Polisens resultat ur tre perspektiv: Trygghet och förtroende, Brottsbekämpning samt Verksamhetsutveckling för ett bättre verksamhetsresultat. 1 RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR

13 Utgångspunkter för resultatredovisningen Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Regleringsbrevet för 212 I regleringsbrevet för 212 understryker regeringen att: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Polisen ska bidra till en sådan utveckling. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisen ska arbeta brottsbekämpande bland annat genom att förhindra att brott begås och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Polisen ska kontinuerligt utveckla sin verksamhet för att leva upp till de krav som ställs på en professionell och framgångsrik brottsbekämpande verksamhet samt bidra till effektivitet i rättskedjan. Polisen utför varje dag tusentals arbetsuppgifter som främjar tryggheten och bidrar till ordning och säkerhet. Det kan bland annat gälla att ingripa mot brott och ordningsstörningar, att ta hand om berusade personer eller att finnas tillgängliga för att kunna ge allmänheten annan hjälp och service. En viktig uppgift för Polisen är att finnas på platser vid tider då risken för ordningsstörningar är särskilt hög. Detta bland annat för att kunna förebygga våld i offentlig miljö. Antalet anmälda våldsbrott i offentlig miljö är nu på den lägsta nivån sedan 25. Den svenska polisen har en internationellt erkänt mycket god förmåga att säkerställa ordningen vid allmänna sammankomster. Detta har åstadkommits bland annat genom tillämpning av evidensbaserade arbetsmetoder avseende förmågan att ingripa mot oroligheter, ordningsstörningar och brott som kan uppstå i stora folksamlingar. Tryggheten i samhället ökar över tid samtidigt som båda antalet anmälda brott och utsattheten för brott minskar. Förtroendet för Polisen är det högsta inom rättsväsendets myndigheter. Detta talar för att Polisen även har varit framgångsrika i denna del av uppdraget. Polisen har inte varit lika framgångsrik i alla delar när det gäller utredningsverksamheten. Sammantaget motsvarar inte resultaten i utredningsverksamheten de mål och förväntningar som finns både internt inom Polisen och externt. Ett antal förbättringsområden har därför under året identifierats för polismyndigheternas utredningsverksamhet. Detta gäller områden som bland annat mer aktiv ledning och styrning, ökad användning av underrättelsebaserade beslutsunderlag, förbättrad brottssamordning, behovsanpassad arbetstidsförläggning, kompetenssäkring för genomförande av initiala utredningsåtgärder, uppföljning och utvärdering av arbetsmetoder och verksamhetsresultat samt förbättrad myndighetssamverkan. I årsredovisningen har RPS valt att redovisa och kommentera Polisens resultat ur tre perspektiv: Trygghet och förtroende Brottsbekämpning Verksamhetsutveckling för ett bättre verksamhetsresultat Utöver detta redovisas också i detta kapitel ett avsnitt om Polisens serviceverksamhet och ett avsnitt som, utifrån kravet på att årsredovisningen ska ge en rättvisande bild, redovisar de risker och brister som bedömts relevanta att beskriva för verksamhetsåret 212. Trygghet och förtroende Ur regleringsbrevet 212: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Polisen ska bidra till en sådan utveckling. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisen arbetar för att öka tryggheten genom att använda metoder som ökar närvaron och synligheten i samhället. En faktor som påverkar förtroendet är det direkta mötet med medborgare och brottsoffer. Det är därför viktigt att Polisen är tillgänglig och engagerad. Genom ett planlagt brottsförebyggande arbete verkar Polisen för att minska utsattheten för brott i samhället. Tryggheten fortsatt hög De flesta människor känner sig trygga när de går ut en kväll i sitt bostadsområde. I den senaste nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brå 1 uppgav 85 procent att de kände sig trygga. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan den första undersökningen 26 och oförändrat jämfört med föregående år. 1) Brå 213:1, Nationella Trygghetsundersökningen 212 Om utsatthet, trygghet och förtroende. RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR 11

14 Under 212 har Polisen utvecklat närvaron i sociala medier. Polisen finns i dag på Facebook, Twitter och Youtube. Syftet med närvaron är Polisen ska bli mer tillgänglig och synlig i samhället genom att finnas där många människor är. Via sociala medier når Polisen många människor med brottsförebyggande information. Det är också en kanal för att berätta om Polisens arbete och att nå ut med att Polisen vill ha tips för att kunna lösa olika brott. Allmänheten har högt förtroende för Polisen Av undersökningen framgår även att 6 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen. Detta är en minskning med fem procentenheter jämfört med föregående år men en ökning med 4 procentenheter sedan den första undersökningen 26. Polisen är den myndighet som allmänheten har störst förtroende för bland de myndigheter inom rättsväsendet som ingår i NTU:n. Utsattheten minskar Av undersökningen framgår också att knappt var fjärde person (23%) i befolkningen (16 79 år) utsattes för brott under. Utsattheten för brott har minskat de senaste fem åren, från 26 procent 25 till 23 procent. De allra flesta (64%) av de som uppger att de varit utsatta för brott uppger att de varit utsatta en gång under året, 22 procent anger att de varit utsatta två till tre gånger under året och 14 procent anger att de varit utsatta fyra gånger eller fler under året. Brottsbekämpning Ur regleringsbrevet 212: Polisen ska arbeta brottsbekämpande bland annat genom att förhindra att brott begås och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Brottsförebyggande arbete Enligt återrapporteringskravet för det brottsförebyggande arbetet i regleringsbrevet för 212 ska detta bedrivas planlagt, proaktivt och problemorienterat och utföras på eget initiativ och i samverkan med andra samhällsaktörer då Polisen är en av flera aktörer i samhället som har i uppdrag att förebygga brott. RPS ska analysera och bedöma det brottsförebyggande arbetet för polismyndigheterna sammantaget samt var för sig. Som en övergripande förutsättning gäller att samverkan är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Viktiga samverkanspartners är utöver olika myndigheter och kommunala verksamheter också det privata näringslivet och frivilligorganisationerna. RPS bedömning av polismyndigheternas förmåga att bedriva brottsförebyggande arbete baseras i huvudsak på polismyndigheternas dokumentation av hur man kartlagt och analyserat orsakerna till brottsligheten vilka arbetsmetoder/åtgärder som valts för att påverka situationen hur man följt upp och bedömt resultatet av vidtagna åtgärder. RPS gör bedömningen att nivån på polismyndigheternas brottsförebyggande förmåga sammantaget är oförändrad i förhållande till föregående år. För brottstypen våld i offentlig miljö, där förmågan tidigare har ökat, ses en svag nedgång medan förhållandet är det motsatta vad gäller narkotika. RPS har valt att beskriva polismyndigheternas planlagda brottsförebyggande arbete avseende brottskategorierna våld i offentlig miljö, trafik- och narkotikabrottslighet samt tillgrepp genom inbrott. Brottsutvecklingen för våld i offentlig miljö är ett område som speglar Polisens närvaro och synlighet. Narkotika- och trafikbrott beskriver Polisens egeninitierade verksamhet, det vill säga områden där det i huvudsak är Polisens aktiviteter som förebygger brott och bidrar till att brott anmäls. Tillgrepp genom inbrott är ytterligare ett område där Polisens aktiviteter påverkar brottsutvecklingen. Urvalet innebär att underlaget för redovisningen är begränsat i förhållande till den totala verksamheten men bedöms vara tillräckligt omfattande utifrån sitt syfte. Polismyndigheternas totala resurstid för planlagt brottsförebyggande arbete under 212 har minskat från 7 86 timmar till 7 7 timmar. Detta är en minskning med 1 procent. Ett viktigt inslag i arbetet mot våld i offentlig miljö är att Polisen har hög synlighet och närvaro i krogmiljöer. Då det finns en generell och tydlig koppling mellan våldsbrott och graden av alkoholkonsumtion och därför har insatsernas i huvudsak haft som fokus att minska berusningsdrickandet hos ungdomar. De vanligaste arbetsmetoderna som tillämpas är intensifierad övervakning av särskilt brottsutsatta platser, krogkontroller enligt Stad-modellen 2 samt Kronobergsmodellen 3. I trafiksäkerhetsarbetet har polismyndigheterna fokuserat på åtgärder som kan bidra till att förebygga de vanligaste olycksorsakerna. Ratt- och drograttfylleri, höga hastigheter och aggressiv körning är de tydligaste exemplen på detta. För att motverka narkotikabrottsligheten har arbetet liksom tidigare varit inriktat mot kända narkotikamissbrukare. Polismyndigheterna har utöver detta också prioriterat arbetet med att förhindra nyrekrytering och har i den delen fokuserat på ungdomar och unga vuxna som bedömts befinna sig i riskzon för att utveckla missbruk. Den satsning mot livsstilskriminella som inleddes under har fortsatt under året. Satsningen omfattar såväl operativa åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet som framtagande av en vägledning för identifiering av livsstilskriminella och framgångsrika arbetsmetoder för operativa insatser. 2) Stad: Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. 3) Syftar till att minska alkoholkonsumtionen hos unga och därmed den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten i offentlig miljö. 12 RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR

15 Det pågående arbetet mot livsstilskriminella framträder tydligt i polismyndigheterna insatser mot tillgrepp genom inbrott. Insatserna har till stor del riktats mot bostadsinbrott och genomförts med fokus på livsstilskriminella. Av de 21 polismyndigheter och 14 polisområden 4 som ingår i bedömningen ligger 3 på en hög nivå och 4 på en låg nivå. Övriga områden, det vill säga 28 stycken, har en medelgod förmåga att bedriva sitt brottsförebyggande arbete. Bedömningen baseras på RPS bedömning som genomförs första och andra tertialet varje år. Mer detaljerad och specifik information återfinns under respektive myndighetsavsnitt. Nationell trygghetsundersökningen (NTU) Polisens insatser för att minska brottsligheten och öka tryggheten bygger på kunskaper och erfarenheter om lokala problembilder. En betydelsefull del i detta underlag är resultatet av Brottsförebyggande rådets (Brå) årliga nationella trygghetsundersökning (NTU). I rapporten 213:1 redovisas uppgifter om utsatthet för brott samt upplevd trygghet och förtroende för Polisen 212. Redovisningarna görs främst på nationell nivå, men också för län och vissa kommuner. De åtgärder Polisen vidtar utifrån NTU syftar främst till att öka tillgängligheten och närvaron i den offentliga miljön. Målet för de åtgärder som vidtas är främst att minska missbruk av tobak, alkohol och droger, att bekämpa skadegörelse, stölder och våldsbrottslighet samt att förhindra bildande av kriminella nätverk. Arbetet genomförs ofta i nära samverkan med andra lokala aktörer såsom socialtjänst, kommunernas tillståndshandläggare för alkohol- och tobaksförsäljning, skola, ordningsvakter och frivilligorganisationer. Exempel på praktiska åtgärder är att mobila poliskontor placeras på platser med hög brottslighet (hot spots), utökning av antalet områdespoliser i utsatta stadsdelar, medverkan till att fler bostadsområden bedriver grannsamverkan, riktad patrullering i centrummiljöer samt ökad tillgänglighet i media. Förutom användandet av Facebook och Twitter i en trygghetsskapande kommunikation med allmänheten, medverkar ett flertal polismyndigheter regelbundet i olika lokala radio- och TV-program. Polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Södermanland och Västernorrland genomför regelbundet trygghetsmätningar tillsammans med berörda kommuner. Detta görs främst för att öka den lokala precisionen i beslutsunderlagen för lokala åtgärder. Även myndigheter som i nuläget inte genomför lokala trygghetsmätningar pekar på värdet i att göra detta. Dessa synpunkter har vid flera tillfällen tagits upp av RPS i samband med de möten som regelbundet sker med NTU:s användarråd och där bland annat undersökningens innehåll diskuteras. Resultaten av de åtgärder polismyndigheterna vidtagit baserade på NTU är svåra att bedöma i förhållande till enbart NTU då de i varierande grad också påverkas av en rad andra faktorer. En generell slutsats som dock kan dras är att det lokala arbetet baserat på resultaten av NTU, främst har varit inriktade på våldsbrottslighet i centrummiljöer, och att detta lett fram till att våldsbrottsligheten minskat och att människors upplevda trygghet har ökat. Samverkansöverenskommelser Överenskommelserna mellan polismyndigheterna och kommunerna om samverkan för det lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, löper vanligen över ett till två kalenderår. Det är alltså inte möjligt att redovisa en övergripande bedömning begränsad till det arbete som genomförts under 212, då brytpunkter för uppföljning och eventuella utvärderingar avser olika tidsperioder. De flesta insatser som baseras på lokala samverkansöverenskommelser riktar sig mot ungdomar i riskzonen, missbruk av alkohol och narkotika, mängdbrottslighet såsom skadegörelse, stölder och våldsbrottslighet samt trafikrelaterade problem. Aktuella satsningar kan även avse arbetet med sociala insatsgrupper, att förhindra nyrekrytering av nya narkotikamissbrukare och offensivt användande av omedelbart förverkande av alkohol. Andra åtgärder är att utveckla och förstärka grannsamverkan i bostadsområden och att genomföra trygghetsvandringar i centrumkärnor. Det finns cirka 235 samverkansöverenskommelser 5. RPS noterar att utvecklandet av struktur och innehåll i samverkansöverenskommelserna tillsammans med kommunerna fortgår. I detta ligger förmågan att även identifiera andra möjliga samverkansaktörer och att fortsätta arbetet med att ta fram relevanta samt väl avgränsade mål som är relativt enkla att följa upp under kort tid. Utredning och lagföring Resultatet för Polisens utredningsverksamhet visar både positiva och negativa förändringar. Vissa av de faktorer som påverkat resultatförändringen ligger utanför Polisens kontroll, medan andra är Polisens ansvar. Positiva resultatförändringar inbegriper bland annat det integritetskränkande brottet inbrottsstöld i bostad där antalet ärenden redovisade till åklagare har fortsatt att öka samtidigt som antalet inkomna ärenden och anmälda brott minskat. Andra exempel är att andelen positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet är fortsatt hög, cirka 9 procent, samt att medelgenomströmningstiden avseende bearbetade ärenden i flera fall fortsatt att minska och sammantaget är oförändrad i förhållande till föregående år. Sammantaget har dock Polisens utredningsverksamhet haft en i huvudsak negativ resultatförändring under 212. Antalet ärenden som redovisats till åklagare har totalt minskat och minskningen omfattar flertalet brottskategorier. Även personuppklaringen, det vill säga väckta åtal, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser har minskat. Detta gäller både antalet personuppklarade brott och personuppklaringsprocenten. Orsakerna till den negativa resultatförändringen är flera. Till viss del beror den på förändringar i brottsstrukturen. Under året har till exempel antalet inkomna trafikbrottsärenden minskat. Detta är en brottskategori där en stor andel av de inkomna ärendena redovisas till åklagare. En minskning av antalet inkomna ärenden inom brottskategorin trafikbrott leder till en minskad redovisning till åklagare som är 4) För polismyndigheterna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne redovisas bedömningarna för varje polismästardistrikt respektive polisområde. 5) Resultatet bygger på en enkätundersökning som Brå har genomfört med poliser under 212, Brå rapport 213:5, Samverkan mellan polis och kommun- Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser. RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR 13

16 betydligt större än om den förekommit inom brottskategorier där andelen ärenden som redovisas till åklagare är låg. Det minskade antalet inkomna trafikbrottsärenden har under 212 påverkat både redovisningen till åklagare och personuppklaringen i betydande grad. En annan förändring i brottsstrukturen som påverkat resultatet är den stora ökningen av anmälda brott som möjliggjorts av den snabba teknikutvecklingen. Detta syns framförallt inom brottskategorierna övriga brott mot person (olika typer av ofredanden) och bedrägeribrott m.m. (datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet). Det handlar inte om nya brottstyper utan om nya tillvägagångssätt som genererar en stor mängd, ofta svårutredda, brott. Denna utveckling utgör en stor utmaning för Polisen. Det finns dock åtgärder som Polisen kan vidta för att förbättra resultatet. Polisens inspektionsverksamhet och annan uppföljning har under 212 i huvudsak varit inriktade på effektiviteten i utredningsverksamheten, resultatutvecklingen och anpassningen till Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Inspektionerna har också undersökt hur styrning och ledning av utredningsverksamheten sker genom att använda Polisens underrättelsemodell (PUM). Inspektionerna har identifierat flera förbättringsområden som kan leda till förbättrade utredningsresultat. Polismyndigheterna bör bli bättre på att: aktivt leda och styra utredningsverksamheten fatta beslut grundade på underrättelser i den strategiska och den operativa ledningsgruppen utveckla och stärka brottssamordningsfunktionen planera arbetstidsförläggningen i förhållande till utredningsverksamhetens behov tillförsäkra tillgången på kompetens för att genomföra initiala utredningsåtgärder under olika tider på dygnet följa upp och utvärdera arbetsmetoder och verksamhetsresultat samverka med andra polismyndigheter för att tillvarata kompetens bedriva internetspaning. I avsnitten nedan redovisas utfall och bedömningar för samtliga brottskategorier utom ekonomiska brott. Anledningen till att ekonomiska brott inte redovisas är att ansvaret för dessa delas mellan Ekobrottsmyndigheten och Polisen. Polisens utfall avseende ekonomiska brott redovisas dock i bilaga 5. Observera också att de bedömningar som görs av resultatförändringar och resultatnivåer avser utredningsverksamheten. Detta gäller även motsvarande bedömningar i polismyndighetsavsnitten. Resultatutveckling för utredning och lagföring Resultatutveckling 3 år samt resultatförändring 1 år (förändring i procent) INDIKATORER 1 Antal anmälda brott 2 Antal bearbetade ärenden 3 Medelgenomströmningstider avseende bearbetade ärenden Förändring Förändring Förändring 212 Brottskategorier Våldsbrott % % % Övriga brott mot person % % % Skadegörelsebrott % % % Tillgreppsbrott % % % Brottsområde % % % Narkotikabrott % % % Trafikbrott % % % Brottsområde % % % Tillgrepp i butik % % % Bedrägeribrott m.m % % % Ekonomiska brott % % % Övriga BrB-brott % % % Övriga SSR-brott % % % Brottsområde % % % Totalt % % % 14 RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR

17 Forts. Resultatutveckling 3 år samt resultatförändring 1 år (förändring i procent) INDIKATORER 4 Antal ärenden redovisade till åklagare 5 redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden 6 Antal ärenden redo visade till åklagare per 1 5 utrednings timmar Förändring Förändring Förändring 212 Brottskategorier Våldsbrott % 22,9% 22,% 2,6% 6% 8,1 8,1 6,7 16% Övriga brott mot person % 8,6% 7,1% 6,4% 9% 1,6 9,2 8,3 1% Skadegörelsebrott % 4,5% 4,% 4,% % 16,9 15,9 13,8 14% Tillgreppsbrott % 3,3% 3,2% 3,2% 1% 8, 7,7 6,8 11% Brottsområde % 7,4% 6,9% 6,6% 5% 9,1 8,8 7,6 14% Narkotikabrott % 66,6% 68,6% 67,6% 2% 33,4 32,6 3,5 6% Trafikbrott % 42,8% 44,1% 43,4% 2% 71,4 76,7 68,7 1% Brottsområde % 49,8% 51,2% 5,8% 1% 49,3 5,2 45,5 9% Tillgrepp i butik % 48,8% 48,4% 46,9% 3% 11,5 11,8 9,9 11% Bedrägeribrott m.m % 15,4% 13,4% 11,2% 17% 26,9 25, 21,3 15% Ekonomiska brott % 5,2% 6,1% 38,5% 36% 3,2 2,9 1,8 37% Övriga BrB-brott % 17,6% 15,9% 14,6% 8% 14,2 12,4 12,5 1% Övriga SSR-brott % 34,6% 32,3% 31,% 4% 29,7 27,3 21,9 2% Brottsområde % 27,8% 25,6% 22,7% 11% 34,7 31,9 28,2 12% Totalt % 18,% 17,2% 16,3% 5% 21,1 2,6 18, 12% RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR 15

18 Resultatutveckling för utredning och lagföring (forts.) Resultatutveckling 3 år samt resultatförändring 1 år (förändring i procent) INDIKATORER 7a Antal personuppklarade brott 7b personuppklarade brott av anmälda brott Förändring Förändring 212 Brottskategorier Våldsbrott % 17,8% 17,8% 15,8% 11% Övriga brott mot person % 7,1% 7,6% 5,4% 3% Skadegörelsebrott % 3,6% 3,4% 3,1% 9% Tillgreppsbrott % 2,5% 2,4% 2,3% 5% Brottsområde % 6,1% 6,% 5,2% 12% Narkotikabrott % 57,6% 57,8% 55,% 5% Trafikbrott % 65,2% 64,4% 62,4% 3% Brottsområde % 61,1% 6,8% 58,2% 4% Tillgrepp i butik % 44,4% 43,1% 41,8% 3% Bedrägeribrott m.m % 14,8% 12,1% 8,3% 32% Ekonomiska brott % 5,% 1,9% 3,4% 69% Övriga BrB-brott % 16,8% 16,8% 14,9% 12% Övriga SSR-brott % 35,% 36,4% 33,9% 7% Brottsområde % 25,% 23,7% 2,2% 15% Totalt % 16,9% 16,3% 14,8% 9% INDIKATORER 8 öppna ärenden äldre än 6 månader av inkomna ärenden 9 Antal öppna ärenden Förändring Förändring 212 Brottskategorier Våldsbrott 5,6% 4,9% 5,3% 9% % Övriga brott mot person 3,9% 3,5% 3,5% % % Skadegörelsebrott,8%,9% 1,% 18% % Tillgreppsbrott,9%,9% 1,% 6% % Brottsområde 1 2,% 1,8% 2,% 9% % Narkotikabrott 3,4% 3,7% 3,4% 7% % Trafikbrott 2,% 2,4% 2,1% 12% % Brottsområde 2 2,4% 2,8% 2,5% 1% % Tillgrepp i butik 2,2% 2,3% 2,5% 9% % Bedrägeribrott m.m. 11,7% 9,7% 9,9% 2% % Ekonomiska brott 48,9% 34,7% 47,9% 38% % Övriga BrB-brott 8,4% 8,% 8,% % % Övriga SSR-brott 1,% 11,1% 12,7% 14% % Brottsområde 3 8,4% 7,8% 8,3% 7% % Totalt 3,3% 3,1% 3,3% 8% % 16 RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR

19 Forts. Resultatutveckling 3 år samt resultatförändring 1 år (förändring i procent) INDIKATORER 1 positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet av beslutade brottsmisstankar 11 beslut om åtalsunderlåtelse (exkl. LUL) av de positiva lagföringsbeslut där förundersökning letts av polismyndighet Förändring Förändring 212 Mängdbrottsrotts kategorier (MBK) MBK 1 Trafik, ringa narkotika m.m. 95,5% 95,5% 95,6% % 15,6% 17,3% 16,2% 6% MBK 2 Misshandel, våld mot tjänsteman 7,2% 69,6% 69,2% 1% 1,1% 1,2%,8% 3% MBK 3 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 74,8% 74,9% 79,1% 6% 9,4% 9,2% 9,8% 6% MBK 4 Bedrägeri, förfalskningsbrott m.m. 75,5% 69,1% 69,9% 1% 6,7% 7,1% 6,6% 7% MBK 5 Skadegörelse m.m. 77,4% 77,6% 77,3% % 8,1% 9,1% 7,9% 13% MBK 6 Övrigt 85,5% 85,% 85,7% 1% 12,4% 11,8% 9,7% 18% Mängdbrott, exkl. MBK 1 81,4% 79,9% 8,3% 1% 1,3% 9,9% 8,4% 16% Mängdbrott totalt 89,8% 89,4% 89,8% % 13,7% 14,7% 13,5% 8% Våldsbrott Resultatförändringen bedöms sammantagen som negativ. I brottskategorin ingår bland annat misshandel, våldtäkt, olaga hot och grov kvinnofridskränkning. Misshandel utgör cirka 5 procent av brottskategorins totala antal anmälda brott. Brottstyperna våld i offentlig miljö och brott i nära relationer ingår i brottskategorin. Resultatförändringen för utredningsverksamheten har varit negativ. Det har skett en kraftig minskning ( 1%) av antalet redovisade ärenden till åklagare och även andelen redovisade ärenden av inkomna ärenden har minskat, men inte i lika hög grad. I bilaga 1 Läsanvisningar, beskrivs grunderna för bedömningen av polisorganisationens utredningsresultat, och vilka eventuella osäkerheter som finns i bedömningarna. Förändringar i resurstiden är svårtolkad eftersom endast sex polismyndigheter har samma redovisningssystem (Cops) i år som föregående år. För de sex Cops-myndig heterna 6 har antal redovisade resurstimmar minskat kraftigt ( 1%). Antalet ärenden redovisade till åklagare, har minskat och vilket fått till följd att antalet redovisade ärenden till åklagare per 1 5 utredningstimmar har minskat kraftigt ( 16%). Även antalet bearbetade ärenden, det vill säga de ärenden där förundersökning har inletts, har minskat, men inte med lika mycket som antalet ärenden redovisade till åklagare. Detta har fått till följd att antalet personuppklarade brott har minskat kraftigt ( 14%). Även personuppklaringsprocenten har minskat kraftigt ( 11%) och är den lägsta sett över åren Polismyndigheterna i Halland, Kronoberg och Södermanland har haft en positiv resultatförändring för antal personuppklarade brott. För de våldsbrottsärenden där Polisen har varit förundersökningsledare (mängdbrottskategori 2: misshandel och våld mot tjänsteman) har andelen positiva lagföringsbeslut 7 fortsatt att minska, om än marginellt. Det vill säga, av de brottsmisstankar som har redovisats till åklagare har åklagaren fattat ett positivt lagföringsbeslut i en lägre andel än föregående år. Det kan tyda på en försämrad kvalitet i de ärenden som har redovisats till åklagare. Kvaliteten i ärendena är något som löpande diskuteras mellan polis och åklagare. De flesta myndigheter har haft en positiv resultatförändring och ligger på en genomsnittlig nivå eller över. Polismyndigheterna i Stockholm, Uppsala, Västernorrland, Västmanland och Östergötland ligger dock på en nivå under genomsnittlig. Det minskade antalet ärenden redovisade till åklagare avser till stor del ärenden inom brottstyperna våld i offentlig miljö och brott i nära relationer som har minskat med 15 respektive med 6 procent. Det har även skett en kraftig minskning av redovisade ärenden avseende olaga hot mot kvinna och man ( 1%). De flesta polismyndigheterna har under 212 haft en kraftig minskning av antal redovisade ärenden till åklagare, men det finns några myndigheter som har haft en positiv resultatförändring, bland annat Halland och Kronoberg. Dessa två myndigheter har även alla resultatmått över en genomsnittlig nivå och alla resultatmått har dessutom förbättrats sedan. Inom våldsbrottskategorin finns två positiva trender som har pågått de senaste åren. Det gäller dels brottstypen våld i offentlig miljö ( 8%) där antalet anmälda brott ökade kraftigt i början av 2-talet, för att sedan plana ut och är nu det lägsta sedan 25. Antalet anmälda våldsbrott i offentlig miljö utgör cirka 22 procent av det totala antalet anmälda våldsbrott. I en inspektion 8 av våld i offentlig miljö 6) Kronoberg, Norrbotten, Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Örebro. Se även avsnitt osäkerheter. 7) en lagförda brottsmisstankar av antalet beslutade brottsmisstankar. 8) Inspektionsrapport :7. RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR 17

20 konstateras att denna typ av brottslighet har en stark koppling till nöjeslivet kombinerat med alkoholkonsumtion. Antalet serveringstillstånd har ökat med cirka 7 procent de senaste tjugo åren, vilket delvis förklarar att de anmälda brotten har ökat. Polismyndigheterna i Jämtland, Blekinge, Kalmar och Västerbotten har en mycket kraftig minskning av antal anmälda våld i offentlig miljö. NTU liksom kriminalstatistiken pekar på att den vanligaste misshandelskategorin är våld i offentlig miljö. Drygt hälften av alla misshandelsbrott sker enligt NTU på allmänna platser. Så för att förhindra våld i offentlig miljö arbetar Polisen främst genom hög polisiär närvaro med synlighet på brottsintensiva platser samt med aktiviteter för att minska alkoholkonsumtionen. När väl ett brott har begåtts är det viktigt med initiala brottsutredande åtgärder samt en snabb fortsatt utredning i nära anslutning till händelsen. Det initiala utredningsarbetet påverkas mycket av att miljön på brottsplatsen ofta är stökig. Den andra positiva trenden gäller antalet anmälda brott av brottstypen brott i nära relationer där antalet brottsanmälningar fortsätter att öka, om än marginellt. Antalet brott i nära relation utgör drygt 2 procent av det totala antalet anmälda våldsbrott och ökade med 2 procent under 212. Med nära relation menas att man är eller har varit gift, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Även barn, föräldrar och syskon räknas som närstående. Polisen arbetar aktivt med att uppmuntra brottsoffer och anhöriga till att komma till Polisen i syfte att minska mörkertalet, bland annat genom den särskilda informationskampanjen Kom till oss. Polisen kommer att lyfta fram kampanjen i olika forum så som på Facebook, Youtube och Twitter. Kampanjen kommer att vända sig direkt till utsatta kvinnor och män, men även till vittnen. Polismyndigheterna i Västmanland, Jämtland och Blekinge har haft en kraftig minskning av antal anmälda brott i nära relation medan Halland, Värmland och Skåne haft en kraftig ökning. Totalt har antalet öppna ärenden ökat något. Den största ökningen avser ärenden öppna 6 12 månader. Även antalet öppna ärenden äldre än 6 månader har ökat, delvis till följd av att ärenden som tidigare under året varit öppna 3 6 månader nu övergått till att ha varit öppna längre än 6 månader. Även andelen öppna ärenden äldre än 6 månader av inkomna ärenden har ökat. Övriga brott mot person Resultatförändringen bedöms sammantagen som negativ. Brottskategorin består bland annat av brottstyperna ofredande, ärekränkningsbrott, hemfridsbrott (olaga intrång), dataintrång, sexuellt tvång/övergrepp/ofredande, vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom och människohandel. Ofredande är den brottstyp som utgör störst andel av brottskategorins totala antal anmälda brott, 47 procent. Antalet ärenden redovisade till åklagare var oförändrat, samtidigt som antalet inkomna ärenden ökade med 11 procent. Det innebär att andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden minskade, från 7,1 procent till 6,4 procent. Antalet bearbetade ärenden har dock ökat med 6 procent. För de sex Cops-myndigheterna har antal redovisade resurstimmar ökat med 6 procent. Då antalet ärenden redovisade till åklagare samtidigt var oförändrat innebär det att antalet redovisade ärenden till åklagare per 1 5 utredningstimmar minskat med 8 procent. Antal personuppklarade brott har minskat kraftigt, med 21 procent, samtidigt som antalet anmälda brott ökat med 12 procent. Detta innebär att andelen personuppklarade brott av anmälda brott (personuppklaringsprocenten) minskat mycket kraftigt, från 7,6 procent till 5,4 procent. Den anmälda brottsligheten avseende övriga brott mot person uppvisar en uppåtgående trend. Under perioden ökade antalet inkomna ärenden och anmälda brott med 53 procent respektive 48 procent. De brottstyper som står för en stor del av ökningen av antalet anmälda brott och antalet inkomna ärenden, både jämfört med och sett över tid, är ofredande och dataintrång. Antalet anmälda brott om ofredande har ökat med drygt 5 3 brott (+11%) jämfört med och med drygt 16 4 brott sedan 27 (+41%). Ökningen sedan 27 avser ofredande mot man, mot kvinna, mot pojke, mot flicka och mot grupp. Samtliga typer av ofredanden förutom mot pojke, som ökade kraftigt, har ökat under året. Ofredande kan exempelvis ske genom telefonpåringningar, sms-meddelanden, e-post eller liknande. De senaste årens teknikutveckling har ökat möjligheterna till ofredande, framförallt inom mobiltelefoniområdet där ofredande numera kan göras genom alla nämnda exempel. Jämfört med har antalet ärenden redovisade till åklagare avseende ofredande ökat med 4 procent (+84 ärenden). Då ökningen av antalet inkomna ärenden var större har andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden minskat, från 4,9 procent till 4,6 procent. Antalet anmälda brott om dataintrång har ökat med drygt 5 1 brott (+14%) jämfört med och med drygt 7 8 brott sedan 27 (+796%). Med dataintrång menas att någon olovligen bereder sig tillgång till upptagning för automatisk databehandling 9 eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning. Med upptagning avses även uppgifter som är under befordran via elektroniskt eller annat liknande hjälpmedel för att användas för automatisk databehandling. Antalet ärenden redovisade till åklagare avseende dataintrång har ökat med 112 procent (+83 ärenden). Antalet inkomna ärenden har ökat med 98 procent vilket innebär att andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden har ökat, från 2,7 procent till 2,9 procent. Det ökade antalet ärenden redovisade till åklagare utgör nästan uteslutande av ökningar i Skåne och Värmland. Ärekränkning, exempelvis förtal eller förolämpning, är ett annat brott som ökat och där ökningen kan kopplas till teknikutvecklingen. Det kan ske skriftligen och via Internet. Anmälningarna kan även gälla kränkande bilder och filmer som sprids med hjälp av exempelvis sociala nätverk som Facebook, hemsidor, e-post och bloggar. Antalet anmälda brott har ökat med drygt 1 3 brott (+12%) jämfört med och med drygt 3 4 brott (+36%) sedan 27. Antalet ärenden redovisade till åklagare har dock minskat, både jämfört med ( 15%) och i jämförelse med 27 ( 41%). Endast 1,1 procent av antalet inkomna 9) Brå, 212, Kodning av brott anvisningar och regler, version RESULTAT, REDOVISNING OCH KOMMENTAR

Polisens årsredovisning 2013

Polisens årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Polisens årsredovisning 2013 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-902-7873/12 ISBN: 978-91-86791-26-1 Grafisk form och layout: Citat Foto: Säkerhetspolisen sid 2, Lars Hedelin, Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Årsredovisning 2011. Swedish Police

Årsredovisning 2011. Swedish Police Årsredovisning 211 Swedish Police Polisens årsredovisning 211 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6475/1 ISBN: 13 978-91-89475-93-9 Grafisk form och layout: Citat Foto omslag: Dan Paulsen Foto kollage:

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Polisens årsredovisning 2011

Polisens årsredovisning 2011 Årsredovisning 211 Polisens årsredovisning 211 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6475/1 ISBN: 13 978-91-89475-93-9 Grafisk form och layout: Citat Foto omslag: Dan Paulsen Foto kollage: Robert Blombäck

Läs mer

Tertialrapport 2, 2014

Tertialrapport 2, 2014 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Polisens årsredovisning 2014

Polisens årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Polisens årsredovisning 2014 Produktion: Polismyndigheten Dnr: A001.274/2014, Saknr: 902 ISBN: 978-91-86791-34-6 Grafisk form och layout: Citat Foto: Lars Hedelin, Polismyndigheten

Läs mer

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen Tertialrapport 1 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Tertialrapport 2, 2012

Tertialrapport 2, 2012 Tertialrapport 2, 2012 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Oktober 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto:

Läs mer

Polisens årsredovisning 2010

Polisens årsredovisning 2010 Polisens årsredovisning 2010 Produktion Rikspolisstyrelsen Version 1 EA - 902-7088/09 ISBN-13 978-91-89475-88-5 Grafisk form och layout Blomquist Annonsbyrå AB Foto omslag Elisabeth Hammami Foto inlaga

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014 Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad 2011. inledning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box

Läs mer

Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2007

Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2007 Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2007 Årsredovisning 2007 är digital och anpassad för att läsas på skärmen. Tips för läsning Söka/bläddra med hjälp av bokmärken Som vanligt finns bokmärken

Läs mer

Polisens digitala årsredovisning

Polisens digitala årsredovisning Polisens digitala årsredovisning 2010 Polisens digitala årsredovisning 2010 är anpassad för att läsas på skärmen och skrivas ut i svartvitt. tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Satsningen på fler poliser

Satsningen på fler poliser Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Brås uppdrag Analysera och följa upp regeringens satsning på Polisen Kartlägga hur resurstillskotten

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2008

Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2008 Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 är digital och anpassad för att läsas på skärmen. Tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som vanligt finns bokmärken

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 År 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod... 1 Rapportens

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 Tertial 2 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning Polismyndighetens verksamhetsuppföljning I följande underlag presenteras ett urval av Polismyndighetens verksamhetsuppföljning. Den redovisade statistiken beskriver polisverksamheten ur ett antal olika

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: AA-400-22532/12 Tertial 1 2012 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Diarienummer: AA-400-22532-12 Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag

Läs mer

Tertialrapport 1, 2013

Tertialrapport 1, 2013 Tertialrapport 1, 2013 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 1 2013 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Dnr: EA-902-7766/12

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Tertialrapport 2. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. andra tertialet 2010 RPS RAPPORT. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen.

Tertialrapport 2. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. andra tertialet 2010 RPS RAPPORT. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen. Tertialrapport 2 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. andra tertialet 2010 RPS RAPPORT 2010 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Oktober 2010 Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Polisens digitala årsredovisning

Polisens digitala årsredovisning Polisens digitala årsredovisning 2009 Polisens digitala årsredovisning 2009 är anpassad för att läsas på skärmen och skrivas ut i svartvitt. tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

Anmälningsärenden 2010

Anmälningsärenden 2010 Verksamhetsstöd Enheten för analys och statistik Rapport 2011-02-16 1 (20) Anmälningsärenden 2010 2 (20) Sammanfattning År 2010 tog Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) mot närmare 2 260 nya

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Handlagda brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Handlagda brott Slutlig statistik för 2015 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-527 58 400 info@bra.se www.bra.se Innehåll Sammanfattning 4 Huvudresultat för 2015 4 Definitioner 5

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

UPPKLARADE BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR FÖRSTA HALVÅRET 2012 SAMT PROGNOSER FÖR HELÅRET

UPPKLARADE BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR FÖRSTA HALVÅRET 2012 SAMT PROGNOSER FÖR HELÅRET UPPKLARADE BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR FÖRSTA HALVÅRET 12 SAMT PROGNOSER FÖR HELÅRET 2(23) Sammanfattning Antal uppklarade brott Första halvåret 12 personuppklarades drygt 125 brott, vilket är en minskning

Läs mer

Samverkan mellan polis och kommun

Samverkan mellan polis och kommun Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser 1 Bakgrund samverkansöverenskommelser Nationell handlingsplan från RPS 2008 Överenskommelserna ska tydliggöra parternas

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05

Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kom mmun jan dec 2013 Kalmar län Klas Eriksson Taktisk ledning 2014 02 05 Polismyndigheterna i och ss län Anmälda brott per kom mmun jan dec 213 län Klas Eriksson Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott brottsområde

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Rapport 2013:12. Satsningen på fler poliser. Vad har den lett till?

Rapport 2013:12. Satsningen på fler poliser. Vad har den lett till? Rapport 2013:12 Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? Rapport 2013:12 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Tertialrapport 1. Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT 2010. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen

Tertialrapport 1. Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT 2010. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen Tertialrapport 1 Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT 2010 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2010 Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Polismyndigheten i Örebro län

Verksamhetsplan 2011 Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2011 Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2011.doc 2 Innehållsförteckning 1. Länspolismästarens inledning... 3 1.2 Samverkan... 5 2. Nationella mål... 6 2.1 Brott i nära relationer...

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän

Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Trygghetsundersökning 2014 Kalmarlän Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kalmar län har sedan slutet av 1990-talet genomfört medborgarundersökningar med viss frekvens i länets kommuner

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN 2010-01-21 AA-191-6780/09

POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN 2010-01-21 AA-191-6780/09 Innehållsförteckning 1. Länspolismästarens inledning...3 2. Långsiktiga förutsättningar för polisverksamheten...5 2.1. Verksamhetsstyrning...5 2.2 Polisens underrättelsemodell (PUM)...5 2.3 Polisens nationella

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

mot indirekt nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot indirekt nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot indirekt nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället...

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Uppklarade brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel

Uppklarade brott. Slutlig statistik för Brottsförebyggande rådet Box Stockholm Tel Uppklarade brott Slutlig statistik för 212 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 8-41 87 info@bra.se www.bra.se 1 Uppklarade brott Sammanfattning Antal uppklarade brott År 212 personuppklarades

Läs mer

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet Resultatmått för polisiär verksamhet Antal personuppklarade brott Antal anmälda brott = Uppklaringsprocenten År 2012 och förändring jämfört med föregående år Antal personuppklarade brott: 234 000-13 700

Läs mer

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen Grafisk profil styrande dokument En manual från Rikspolisstyrelsen avdelning I den här manualen finns information om den grafiska profil som används för styrande dokument inom Polisen. Det kan vara strategier,

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25 Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet PM 2013-11-25 Stiftelsen Tryggare Sverige Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet Adress: Stiftelsen

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015 Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget av brottsförebyggande

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Konstaterade fall av dödligt våld

Konstaterade fall av dödligt våld Konstaterade fall av dödligt våld Statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se Konstaterade fall av dödligt våld Sammanfattning Omfattning

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Sida 1 av 7 Regeringsbeslut 54 Justitiedepartementet 2006-12-21 Ju2006/10134/Å Ju2006/9064/Å Ju2006/1823/Å m.fl. Se bilaga 1 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer