Verksamhetsplan 2014

Transkript

1 Verksamhetsplan 2014

2 Innehåll FÖRORD 4 1 POLISENS UPPDRAG Minska brottsligheten och öka tryggheten Polisens övergripande mål Rättssäkerhet och enhetlighet Polisens värdegrund Likabehandling Så styrs Polisen Verksamhetsplanering Uppföljning Intern styrning och kontroll Organiserad brottslighet Ungdomars brottslighet Trafiksäkerhet Narkotikabrottslighet It-relaterad brottslighet Tryggare målsägande Service Enhetlig, effektiv och rättssäker handläggning av polismyndighetsärenden 28 BILAGOR 31 1 Verksamhetsmål POLISMYNDIGHETEN I VÄSTERBOTTENS LÄN Polismyndighetens roll i länet Organisation och utmaningar Utvecklad samverkan Kompetensförsörjning Ekonomi 13 3 PÅ VÅR ARBETSPLATS Polismyndighetens vision Strategisk förändringsledning Polismyndighetens ledningskultur ledning genom förståelse 16 4 MÅL OCH METODER Våldsbrottslighet Våld i offentlig miljö Brott i nära relationer Grova våldsbrott Mängdbrott Inbrottsstöld i bostad 20

3 4 Verksamhetsplan Detaljerna är allt... Vi kan lägga ännu ett framgångsrikt år till handlingarna. Vi har gjort skillnad för våra medborgare varje dag. Det visar sig både i de uppföljningar som Rikspolisstyrelsen redovisar och i Brottsförebyggande rådets årliga trygghetsundersökning. Våldsbrotten minskar under året med 8 procent och utomhusvåldet med 11 procent jämfört med föregående år. Vårt brottsförebyggande arbete ger resultat. Samtidigt har volymen anmälda brott inom brottsområde 2, det vi brukar kalla initiativbrott, ökat rejält. Våra aktiviteter för att uppdaga narkotikabrott är det som gett resultat. Antalet redovisade ärenden till åklagare minskade något jämfört med föregående år, men vi är fortsatt den polismyndighet som har störst andel redovisade ärenden i landet. Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning visar dessutom att Västerbottningarna blir allt tryggare. 95 procent känner sig trygga, vilket är högst i landet och förtroendet för Polisen är fortsatt högt bland västerbottningar (högst förtroende tillsammans med Gotland). Det är alla goda insatser varje dag av varje medarbetare i polismyndigheten, oavsett var i organisationen man arbetar, som tillsammans utgör fundamentet för vår framgång. Varje dag och varje möte med medborgaren är det som gör skillnad. Jag har sagt det många gånger förut, men jag säger det gärna igen. Jag är stolt att få representera och företräda vår polismyndighet. Detta är den sista verksamhetsplanen innan myndigheten upphör och vi bildar den nya Polismyndigheten innebär nya utmaningar för oss alla. Vi ska både fortsätta utveckla verksamheten med medborgarens bästa som ledstjärna och samtidigt ska vi också förbereda polismyndigheten inför den 1 januari På flera olika plan pågår redan förberedelsearbetet. Vi har avsatt resurser till ett antal av de förberedande projekt som genomförandekommittén beslutat om. Vi har även ett omfattande lokalutvecklingsprogram som pågår och som skapar goda förutsättningar för det nya regionkontoret som ska etableras i Umeå. Vi ska under 2014 fortsätta utveckla arbetet med vår ledningskultur. Det långsiktiga arbete som vi inledde redan 2007 fortsätter alltså. I år med fokus på bland annat den tysta kunskap som finns i organisationen och som är det som så ofta gör skillnad för medborgaren. Liksom inom flera andra områden har vi här inlett ett nära samarbete med Umeå universitet för att se på vilket sätt den tysta kunskapen kan överföras mellan medarbetare. Det främsta målet med detta utvecklingsarbete är just att kunna leverera ännu bättre verksamhet till våra medborgare. Allt vi blir och gör, helheten, består av tusen och åter tusen detaljer i vårt sätt och vår attityd till uppdraget. Jag vill att vi fortsätter på den inslagna vägen och vidareutvecklar det arbete vi redan påbörjat. På det sättet blir 2014 ännu ett framgångsrikt år för vår polismyndighet med medborgarna i fokus. Då kommer vi också när året är slut att kunna lämna över en verksamhet som står väl rustad i vidareutvecklingen av den nya Polismyndigheten. Krister Sandqvist Länspolismästare

4 7 1 Polisens uppdrag 1.1 Minska brottsligheten och öka tryggheten Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt. Vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Alla ska känna sig trygga där de bor och vistas. 1.2 Polisens övergripande mål Uppdraget ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i sin inriktning 1 : POLISENS MÅL Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin brottsutredande verksamhet bidra till att fler brott klaras upp. Tryggheten ska öka. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska vara synliga. Polisen ska vara synlig och mer tillgänglig för allmänheten. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. 1 Rikspolischefens inriktning (A /2013)

5 8 Verksamhetsplan Likabehandling Likabehandling innebär respekt för allas lika värde. Det ska prägla vårt agerande, så väl i mötet med allmänheten som inom Polisen. Vi har i mötet med medborgarna stora möjligheter att bidra till att de ges likvärdiga möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet. Polisens plan för likabehandling 2 beskriver Polisens viljeinriktning vad gäller integrering av likabehandling i verksamheten. Den tydliggör förväntningar kring hur likabehandling ingår som en del i Polisens uppdrag. 1.6 Så styrs Polisen Resultatkulturen bygger på att chefer skapar förutsättningar för dialog, delaktighet och förståelse samt synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. Polisens värdegrund är ytterligare en utgångspunkt för att skapa en kultur där verksamhetens resultat står i fokus Intern styrning och kontroll En väl fungerande intern styrning och kontroll är nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra uppdraget enligt lagar och förordningar och samtidigt uppfylla verksamhetskraven. Enligt förordningen om intern styrning och kontroll 6 åligger detta ansvar polismyndighetens ledning. 1.3 Rättssäkerhet och enhetlighet Polisens verksamhet ska utövas på ett rättssäkert sätt. Arbetsmetoderna ska vara proportionerliga och ändamålsenliga. Alla medarbetare måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. För allmänheten och för den enskilde individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsebar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. 1.4 Polisens värdegrund Värdegrunden ska vägleda oss. Den är ett stöd för hur vi ska agera mot varandra och mot medborgarna. Värdegrunden ska genomsyra allt Polisen gör och användas för att utveckla verksamheten. POLISENS VÄRDEGRUND Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Verksamhetsplanering Polisens verksamhet styrs av lagar och förordningar, främst polislagen 3 och polisförordningen 4. Polisens förutsättningar, uppdrag och mål beslutas varje år av riksdagen och regeringen i budgetpropositionen och i regleringsbrevet. Rikspolisstyrelsen preciserar mål och riktlinjer för polismyndigheterna i planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna utgör tillsammans med lokala förutsättningar sedan grunden för polismyndigheternas verksamhetsplanering 5. Personalresurser styrs inom myndigheten genom fördelningen av polisaspiranter och nyanställningar. Detta sker med utgångspunkt i en avvägning av de långsiktiga behoven, men i en samlad bedömning. I ett kortare perspektiv och med veckovisa uppföljningar säkras och omfördelas sedan befintliga resurser för de operativa insatser som beslutas vid det operativa ledningsgruppsarbetet. Dessa beslut baseras i huvudsak på den aktuella lägesbilden från kriminalunderrättelsetjänsten. Myndigheten ska årligen genomföra en självutvärdering för att identifiera eventuella risker som kan utgöra hinder för att nå målen eller för att efterleva de regelverk som styr verksamheten. Detta ska ske som en del i verksamhetsplaneringen för kommande år. De identifierade riskerna ska tas om hand och åtgärdas omgående eller bli en del i kommande års verksamhetsplan. Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande Uppföljning För att styra och leda verksamheten krävs kunskap om tidigare resultat. Denna kunskap ska utgöra grunden för kommande planering och goda exempel ska spridas inom organisationen. Uppföljning ska vara ett ständigt närvarande inslag i den dagliga verksamheten. Det ger möjligheten att skapa en resultatkultur inom organisationen som leder till ökad kunskap och förståelse om hur polismyndighetens insatser kan leda till ett önskat resultat kopplat till Polisens uppdrag. 2 Polisens plan för likabehandling (HR /13) 3 Polislagen (1984:387) 4 Polisförordningen (1998:1558) 5 Så här styrs Polisen (EA /10) 6 Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll

6 10 Verksamhetsplan Polismyndigheten i Västerbottens län 2.1 Polismyndighetens roll i länet Västerbottens län har Sveriges lägsta anmälda brottslighet. Västerbotten är Sveriges tryggaste län. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning visar att västerbottningarna tillhör de tryggaste i landet. Polismyndighetens enskilt viktigaste utvecklingsfråga är att fortsätta att öka tryggheten hos invånare och besökare i Västerbottens län Organisation och utmaningar Västerbotten är ett vidsträckt län från kusten i öster till fjällen i väster. Länet upptar 13 procent av Sveriges yta. I länet finns 15 kommuner och här bor cirka invånare, vilket motsvarar cirka 2,7 procent av landets befolkning. Stora områden är glest befolkade, vilket ställer särskilda krav på polismyndighetens förmåga till samordning och planering. Polismyndigheten i Västerbottens län har drygt 600 medarbetare och polisstationer på 17 orter i länet. Polismyndighetens enskilt viktigaste utvecklingsfråga är att fortsätta att öka tryggheten hos invånare och besökare i Västerbottens län. 2.2 Utvecklad samverkan I takt med förändringar i samhället förändras också brottsligheten och därmed förutsättningarna för Polisens verksamhet. Samverkan får en allt större betydelse för att polismyndigheten ska nå framgång i det brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdraget. Inom det rättsliga området är samarbete dessutom viktigt för att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen. Det lokala samverkansforumet mellan polis och åklagare med avsikten att samordna det brottsbekämpande arbetet ska fortsätta och vidareutvecklas. En representant för Åklagarmyndigheten ska också fortsättningsvis delta vid polismyndighetens operativa ledningsmöten. Myndigheternas samarbete på strategisk nivå för att utveckla metoder och rutiner ska fortgå. att utveckla samverkan med länets kommuner inom ramen för de lokala samverkansavtalen samt de lokala brottsförebyggande råden. Brottsligheten tar ingen hänsyn till geografiska gränser. Därför ska polismyndigheten fortsätta att utveckla brottsförebyggande och brottsutredande samverkan med landets övriga polismyndigheter och med Rikspolisstyrelsen. Gemensamma problembilder och strategiska överenskommelser är angelägna i det brottsförebyggande arbetet i länet. Polismyndigheten ska därför fortsätta 7 Nationella trygghetsundersökningen 2013 (Brottsförebyggande rådets rapport 2014:1)

7 13 Kompetensutveckling ska utgå från ett förståelsebaserat perspektiv som låter medarbetaren utvecklas i sin yrkesroll. 2.3 Kompetensförsörjning Polismyndighetens kompetensförsörjning ska bidra till att uppdraget genomförs på ett rättssäkert och effektivt sätt. En väl planerad rekrytering och kompetensutveckling är en viktig del i det arbetet. Kompetensutveckling ska utgå från ett förståelsebaserat perspektiv som låter medarbetaren utvecklas i sin yrkesroll. Att utveckla chefers förmåga att leda genom förståelse ska fortsätta under året. I enlighet med Polisens plan för likabehandling 8 ska polismyndigheten fortsätta att arbeta för en rättssäker och enhetlig rekryteringsprocess genom tydliga kompetenskrav och förväntningar. Den enskilt största utbildningssatsningen under 2014 är taktisk konflikthantering. Utbildningen är obligatorisk för samtliga poliser i yttre tjänst och genomförs enligt det nya nationella konceptet. Utbildningen inleddes under 2013 och kommer att pågå över flera år. Andra exempel på utbildningsaktiviteter under året inkluderar deltagande i den nationella förundersökningsledarutbildningen samt ledarskapsutbildningar på direkt, indirekt och strategisk nivå. En fortsatt utmaning under 2014 är att hantera konsekvenserna av Ekobrottsmyndighetens, Tullverkets samt Säkerhetspolisens satsningar i Umeå. Både ur ett myndighetsperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv är det positivt att det kommer fler myndigheter med poliskompetens till länet. Kortsiktigt medför det ett kompetensbortfall för polismyndigheten. För att minimera konsekvenserna av kompetensbortfallet med anledning av etableringen av Ekobrottsmyndigheten och Säkerhetspolisen har polismyndigheten vidtagit rekryteringsåtgärder. Inför etableringen av den nya Polismyndigheten den 1 januari 2015 genomförs redan ett stort antal projekt inom svensk polis. Polismyndigheten deltar i ett flertal av dessa projekt. Samtidigt finns en osäkerhet kring hur rekryteringen till den nya Polismyndigheten kommer att påverka nuvarande verksamhet under Det är nödvändigt med en beredskap för att hantera de konsekvenser som omorganisationen medför så att det inte får negativ påverkan på kärnverksamheten eller på servicen till medborgarna. 2.4 Ekonomi Polismyndigheten ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, det vill säga bedriva verksamheten inom de ekonomiska ramar som regeringen och riksdagen beslutar. Det ekonomiska anslaget ska ge polismyndigheten möjlighet att bedriva en verksamhet utifrån uppdraget och de mål som beslutats i verksamhetsplanen. Inför 2014 kommer ekonomin att präglas av återhållsamhet och försiktighet. Det kommer att vara nödvändigt med vissa besparingsåtgärder för att polismyndigheten ska hålla en budget i balans. Budget för 2014 beslutas i särskild ordning. Myndighetens anslagsförbrukning följs upp månadsvis. Anslagsprognoser lämnas till Rikspolisstyrelsen efter varje kvartal tillsammans med kommentarer till eventuella förändringar av prognosen. 8 Polisens plan för likabehandling (HR /13)

8 14 3 På vår arbetsplats 3.1 Polismyndighetens vision Grunden för polismyndighetens långsiktiga utveckling och för att nå verksamhetsmålen är den vision som introducerades Visionen tar sin utgångspunkt i de förutsättningar och inriktningsbeslut som gäller för svensk polis och bygger på att utveckla vår arbetsplats och göra den ännu bättre. POLISMYNDIGHETENS VISION På vår arbetsplats trivs och utvecklas vi som människor. Det är en arbetsplats där medborgarens bästa sätts i första rummet. På vår arbetsplats har vi en förståelse för detaljer utan att glömma helheten. På vår arbetsplats är initiativförmåga och viljan att agera något som vi uppmuntrar. På vår arbetsplats återkommer hela tiden frågan om vad vi gör och varför. Modet att ifrågasätta det som tidigare varit taget för givet är en naturlig del för att ständigt utveckla vårt arbete. På vår arbetsplats utgör medmänsklighet, humor och professionalism själva kärnan i vår kultur. Vår anda handlar om att vilja göra jobbet lite bättre, hela tiden.

9 16 Verksamhetsplan Uppdragstaktik Ledningsmetoden uppdragstaktik introduceras. Den bygger på förtroende mellan ledningsfunktioner, förståelse och respekt för helheten samt vilja och förmåga hos medarbetarna att ta ansvar. 1 Chefsrollen Ledarskapet i polismyndigheten ska präglas av tre ledord: Respekt, mod och enkelhet. Chefsnytt Nyhetsbrev till chefer med syfte att ge samlad information och stöd i aktuella frågor för att stärka cheferna i rollen som kommunikatörer. Goda exempel Uppmärksamma goda exempel i verksamheten, både för att visa uppskattning men även för att sprida bra arbetssätt. Ledning genom förtroende Det ömsesidiga förtroendet mellan individerna i organisationen är dess viktigaste tillgång. 5 Förståelse LEDNINGSKULTUR Initiativ Referenser 1 Micael Lindahl: Grundsyn i ledning 2 Micael Lindahl: Ökad trygghet i Västerbottens län 3 Tommy Iseskog: Att kunna vara chef 4 Jörgen Sandberg & Axel Targama: Ledning och förståelse 5 Bo Rothstein: Den fungerande organisationen Bo Rothstein & Staffan Kumlin: Demokrati, socialt kapital och förtroende Trygghetsuppdraget Att öka tryggheten är en av Polisens viktigaste och största utmaningar. Medborgarnas trygghet skapas bland annat i mötet med Polisen. Trygghetsuppdraget handlar ytterst om att alla medarbetare behöver ha en djup förståelse för detta och låta den förståelsen prägla arbetet och kontakten med medborgarna. Utanför protokollet Brev på intranätet från länspolismästaren till chefer och medarbetare med information från ledningsmöten och om annat som är aktuellt i polismyndigheten. Arbetsgivarrollen Fokus på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare och de särskilda kunskaper som chefskapet kräver. Ledning genom förståelse Grunden i polismyndighetens ledningsfilosofi. Bygger på insikten om att medarbetarna gör sitt bästa och att de vill göra ett bra arbete, var och en utifrån sin egen förståelse av uppdraget. Tyst kunskap Utveckla metoder för hur den tysta kunskapen kan spridas mellan medarbetare i organisationen. Förtroende 3.2 Strategisk förändringsledning Polismyndigheten har under de senaste åren strävat efter att bygga en ledningskultur som präglas av utveckling. Syftet har varit att skapa en arbetsplats som bygger på att vilja göra jobbet lite bättre, hela tiden. Ledningskulturen ska vara hållbar över tid och fungera även i tider av osäkerhet och förändringar. Det långsiktiga utvecklingsarbetet har pågått under flera år och omfattar ett flertal aktiviteter. Tillsammans skapar dessa aktiviteter förutsättningar att långsiktigt bygga en framgångsrik polisverksamhet Polismyndighetens ledningskultur ledning genom förståelse Det långsiktiga utvecklingsarbete som pågått inom polismyndigheten har skett med utgångspunkt i tre gemensamma ledord: förtroende, förståelse och initiativ. Bilden ovan visar de aktiviteter som under de senaste åren genomförts för att utveckla polismyndighetens ledningskultur. Förtroende Det ömsesidiga förtroendet inom organisationen är den viktigaste tillgången vid allt polisarbete. Det bygger på ett grundläggande antagande att människor vanligen vill väl och gör så gott de kan. Att ständigt arbeta med att bygga och förtjäna förtroende är därför en central ledningsuppgift och arbetsuppgift för var och en som arbetar i myndigheten. Det gäller både förtroendet mellan medarbetarna, mellan chefer samt mellan medarbetare och chefer. Förståelse Människor agerar med utgångspunkt i sin förståelse för det sammanhang de befinner sig i. Om det är något som inte fungerar tillfredsställande utgår vi från att individen brister i förståelse i något avseende. Det gäller inte sällan kring de indirekta effekter av vad en viss åtgärd eller ett visst beteende innebär. Att arbeta med att både fördjupa och vidga helhetsförståelsen är därför grundläggande för att nå långsiktiga förändringar och förbättringar. Initiativ Beslutsfattande är inte primärt en ledningsuppgift utan en grundläggande arbetsuppgift vid allt arbete inom polisen. För att göra polisarbetet effektivt och professionellt måste organisationen präglas av ett delegerat beslutsfattande där den enskilde medarbetaren känner stöd för att själv ta initiativ och att agera så fort som de legala förutsättningarna är uppfyllda och det i övrigt är lämpligt. Summan av medarbetarnas samlade vilja och möjlighet att agera inom ramen för Polisens uppdrag i samhället är en av de mest centrala framgångsfaktorerna för myndigheten. Polismyndigheten ska därför sträva mot att denna anda genomsyrar kulturen på arbetsplatsen. Det är när vi ökar förståelsen, stärker initiativförmågan och fortsätter att bygga förtroende för varandra som vi kommer att göra ett ännu bättre arbete. 9 Säll Lindahl, Agneta och Filén; Pernilla: Från dold agenda till öppna kort Spelar människosynen någon roll? (2013)

10 18 Verksamhetsplan Mål och metoder 4.1 Våldsbrottslighet Vi ska förbättra vår förmåga att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor Våld i offentlig miljö En stor del av våldet i den offentliga miljön sker vid specifika tider och på platser där människor möts i samband med bruk av alkohol och droger. Att arbeta för att minska våldet i den offentliga miljön kan på sikt öka tryggheten i samhället. Polismyndigheten ska arbeta mot våldet i den offentliga miljön, både genom aktiviteter som primärt syftar till att minska alkoholkonsumtionen samt med situationell prevention. Polismyndigheten ska använda den så kallade Kronobergsmodellen som innebär ett aktivt och konsekvent agerande genom ingripande och förverkande av alkohol samt rapportering av brott mot alkohollag och lokala ordningsföreskrifter. En annan prioriterad aktivitet är en väsentligt ökad krogtillsyn samt samverkan med restaurangbranschen och kommunernas tillståndsenheter vid utbildning av krogpersonal i ansvarsfull alkoholservering. Analyser av brottsplatsdata ska utgöra grunden för den situationella preventionen. Kunskap om var och när brott sker ger Polisen möjlighet att fokusera det brottsförebyggande arbetet på rätt tid och rätt plats för att få störst effekt. Hög kvalitet vid förstahandsåtgärder kommer att leda till en ökning av antalet personuppklarade brott för våld i offentlig miljö Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet ska utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. Polismyndigheten ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. Myndigheten ska också utföra strukturerade riskanalyser vid brott i nära relationer, samt arbeta enligt de faktorer som Brottsförebyggande rådet har påvisat påverkar möjligheten att öka personuppklaringen för brott i nära relationer 10. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Underrättelseinformation ska aktivt nyttjas för att genomföra kartläggningar och operativa analyser av brott i nära relationer inklusive hedersbrott. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och en kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att utreda brott i nära relationer. Målsägande ska stödjas så att de orkar genomgå rättsprocessen Grova våldsbrott Grova våldsbrott är händelser som ofta tilldrar sig stor uppmärksamhet i samhället. Utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka förtroendet för Polisen. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt har myndigheten en handlingsplan för hur utredningsarbetet ska bedrivas i enlighet med det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott (PUG). Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och med Åklagarmyndigheten. 10 Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer (Brottsförebyggande rådets rapport 2008:25)

11 Mängdbrott Med mängdbrott avses de brott som drabbar många människor och som har en stor påverkan i vardagen för dem som drabbas, så kallade vardagsbrott. Mängdbrott är de brott där polismyndigheten i normalfallet leder förundersökningen. Många människor drabbas av mängdbrott, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. Mängdbrott har vanligen sin orsak, förklaring och möjlighet till uppklaring i lokalsamhället. Polisens förmåga till arbete i lokalsamhället är den viktigaste nyckeln till ett framgångsrikt arbete mot mängdbrott. Det finns också mängdbrott vars förklaring endast hittas om de betraktas i ett större geografiskt perspektiv. Detta fenomen kallas kringresande brottslighet och har under senare år ökat i omfattning. Det är väsentligt för framgång vid utredningen av mängdbrott att förstahandsåtgärder utförs i så nära anslutning till brottet som möjligt. Polismyndigheten ska ha tillräckliga resurser och kompetens för att utredningsverksamheten kan bedrivas effektivt och med tillräckligt stor kvalitet där förundersökningsledarna har en särskilt viktig roll. Polismyndigheten ska fortsätta arbetet mot livsstilskriminella, vilka står för en betydande del av mängdbrotten. Polismyndigheten ska fortsätta utveckla samarbetet med övriga polismyndigheter för en effektiv bekämpning av seriebrott. Vid behov ska även samarbete ske med andra länders brottsbekämpande organisationer med hjälp av Rikskriminalpolisen Inbrottsstöld i bostad Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den samlade brottsligheten. Brottstypen är i många fall integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Polismyndigheten ska arbeta brottsförebyggande med inriktning mot särskilt brottsaktiva individer, då ett stort antal av inbrotten görs av en relativt begränsad krets av gärningsmän. En stor del av inbrotten i bostad sker för att finansiera narkotikamissbruk. Genom kriminalunderrättelsetjänsten bör information tas fram om aktuella misstänkta. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst är tillgängliga och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående initiala utredningsåtgärder så som brottsplatsundersökningar och förhör. För att öka antalet spårsäkringar från inbrottsplatser är det viktigt att lokala brottsplatsundersökare finns tillgängliga på brottsfrekventa tider. Polismyndighetens operativa brottsanalys ska fortsatt vara en del i metodiken för förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet.

12 22 Verksamhetsplan Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. 4.4 Ungdomars brottslighet Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare samt utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och göra insatser för dem. Få uppgifter är mer angelägna än att förebygga brott och minimera återfall bland unga lagöverträdare. Med tidiga och tydliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten i dag kan vi motverka morgondagens problem. Polisen ska arbeta med att förebygga nyrekrytering till brottslighet och missbruk bland annat genom tidig identifiering, avbryta ett kriminellt beteende och tillämpa ett utredningsförfarande som bidrar till en snabb lagföring av ungdomar. I enlighet med Polisens plan för likabehandling 12 ska polismyndighetens verksamhet mot narkotika synliggöra de skillnader i brukarvanor som kan förekomma bland ungdomar. Myndigheten ska aktivt delta i den nationella ANDTstrategin med särskilt fokus på att minska nyrekrytering till alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksmissbruk. Forskning pekar på ett tydligt samband mellan tidig tobaksdebut och ett utvecklat riskbeteende eller ett missbruk av alkohol och narkotika. Utökade aktiviteter ska därför ske i syfte att begränsa tillgången på tobaksvaror. Myndighetens brottsförebyggande arbete ska inriktas mot överlåtelsebrott avseende försäljning av narkotika till ungdomar för att bidra till minskat narkotikamissbruk och begränsa nyrekryteringen till kriminalitet. När unga begår brott är det ofta en del av en större problembild med exempelvis problem i skolan och missbruk. För att förebygga brott och minimera återfall ska Polisen aktivt samverka med föräldrar, skola, socialtjänst, åklagare och andra aktörer i samhället. Polismyndigheten ska utveckla rutiner så att tidsfristerna avseende utredningar där ungdomar är gärningsmän eller målsägande kan hållas. I samtliga beslut som rör barn och unga ska myndigheten beakta de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. 4.3 Organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra myndigheter. personer som har ett betydande inflytande över den allvarligaste brottsligheten. Myndigheten ska aktivt samverka på både central, regional och lokal nivå. Inom Nordsam 11 finns ett regionalt underrättelsecentrum och en aktionsgrupp, med placering i Umeå samt i Sundsvall. Deras uppdrag är att arbeta mot den organiserade brottsligheten. En fortsatt utveckling av samarbetet med det regionala underrättelsecentret och aktionsgruppen ska ske. Polismyndigheten ska förhindra att etablering av kriminella nätverk eller annan grov organiserad och systemhotande brottslighet sker. Utgångspunkten för arbetet är det kriminalarboristiska perspektivet (KAP) som syftar till att rikta arbetet mot de fåtal 11 Samverkansområde för de fyra nordligaste polismyndigheterna (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) 12 Polisens plan för likabehandling (HR /13)

13 24 Verksamhetsplan Trafiksäkerhetsarbetet ska inriktas mot tidpunkter och platser där det har störst effekt. 4.5 Trafiksäkerhet Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätta att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tidpunkt och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare. Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden i trafiken, vilket också bidrar till ökad trygghet i samhället. Alla poliser i yttre tjänst ska aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Med underrättelseinformation som grund ska trafiksäkerhetsarbetet planeras och genomföras. Trafiksäkerhetsarbetet ska inriktas mot tidpunkter och platser där det har störst effekt. Vid varje kontakt med förare i trafiken ska alkoholutandningsprov genomföras rutinmässigt. Personer misstänkta för rattfylleri ska erbjudas samtal med socialtjänst eller beroendevård enligt metoden för samverkan mot alkohol och droger i trafiken (Smadit). Dessutom ska myndigheten bedriva underrättelsebaserat arbete mot vaneförbrytare i trafiken (Invit). Det övergripande syftet med Invit är att begränsa vaneförbrytare i trafiken i deras riskgenererande beteende. Detta leder sammantaget till färre kontroller av det samlade antalet trafikanter till förmån för fler kontroller av personer som har förhöjd sannolikhet för riskbeteenden. Det leder även till en ökad andel upptäckta rattfyllerister och drograttfyllerister. 4.6 Narkotikabrottslighet Vi vet att narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt. Narkotikabrottsligheten är ett allvarligt problem i samhället och bekämpningen av den är högt prioriterad av så väl Polisen som av samhället i övrigt. Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Polisen ska arbeta mot narkotikabrottsligheten på alla nivåer, från den grova och organiserade narkotikabrottsligheten, till gatulangningsnivån och den lokala missbruksnivån. Polismyndigheten ska arbeta för att upptäcka missbruk i så tidig ålder som möjligt för att bidra till att tidigt bryta framtida missbruk och kriminalitet hos individen. Myndigheten ska arbeta för att minska tillgången på narkotika. Det sker bland annat genom den så kalllade söktidsteorin. Den bygger på idén att en ökning av söktiden, det vill säga tiden som den som vill köpa narkotika måste använda tills en överlåtelse skett, är en viktig faktor för att begränsa bruk och nyrekrytering av missbrukare. Polismyndigheten ska förbättra förmågan att samverka med andra myndigheter, samhällsaktörer och länder i syfte att effektivisera och bredda arbetet mot narkotika.

14 26 Verksamhetsplan Polismyndighetens arbete med målsägande ska ske i nära samverkan med andra relevanta aktörer i samhället och syfta till att ge information, stöd och skydd till målsägande. 4.7 It-relaterad brottslighet Utvecklingen och användandet av informationsteknik påverkar i hög grad vårt moderna samhälle och därmed även vår utsatthet för it-relaterad brottslighet. Särskilt allvarliga är de situationer när denna brottslighet orsakar den enskilde individen stort lidande och utsatthet, påverkar vår samhällskritiska infrastruktur och genererar stora ekonomiska vinster för dem som begår dessa brott. Polismyndigheten ska öka kompetensen bland förundersökningsledare och utredare för att både förebygga och utreda denna brottslighet. Genom ökad teknisk kompetens samt ett till it-miljön anpassat underrättelsearbete skapas förutsättningar för ökad uppklaring och lagföring av it-relaterade brott. En viktig del är tillgång till it-forensisk kompetens. Som ett led att öka kvalitet och effektivitet i bekämpandet av denna brottslighet ska åtgärder som leder till en väl fungerande ärendesamordning vidtas. 4.8 Tryggare målsägande Polismyndigheten ska ha ett väl fungerande arbete för att underlätta situationen för målsägande. Detta är en viktig del i Polisens trygghetsskapande arbete. Det är därför viktigt att alla medarbetare inom Polisen bemöter målsägande med respekt och professionalism. Polismyndigheten har valt att använda begreppet målsägande i stället för brottsoffer. Begreppet brottsoffer kan förstärka känslan av att vara ett drabbat offer och verkar därför stigmatiserande ur ett samhällsperspektiv. Det medverkar även till en otydlighet i organisationen då målsägande återfinns i alla brottstyper och inte bara innefattar dem som i vardagligt tal benämns som offer för brott. Polismyndighetens arbete med målsägande ska ske i nära samverkan med andra relevanta aktörer i samhället och syfta till att ge information, stöd och skydd till målsägande. I arbetet ska särskilt sårbara målsägandes behov beaktas. Förundersökningsledaren har en viktig roll i att säkerställa att målsägande får information till exempel gällande ekonomisk ersätt- ning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Vid polismyndigheten finns på lokal strategisk nivå en samordnare för målsägande. Samordnaren har genomgått Rikspolisstyrelsens utbildning i kvalificerad brottsofferkompetens. Polismyndigheten ska använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet, till exempel vid våldsbrott i nära relationer. Det ska även finnas väl utvecklade rutiner för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning i samband med detta, i enlighet med nationella riktlinjer. De skyddsåtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet med nationella riktlinjer. Resultatet av de nationella brottsofferundersökningar som genomförs ska följas upp och åtgärder vidtas för att öka andelen målsägande som är nöjda med Polisens arbete. Det lokala personsäkerhetsarbetet ska skydda och öka tryggheten för hotade personer och egna medarbetare samt avlasta utredningsarbetet. Personsäkerhetsarbetet ska trygga medborgarna att medverka fullt ut i rättsprocessen.

15 Service En stor andel av medborgarnas möten med Polisen sker genom vår serviceverksamhet, det vill säga den verksamhet som inte är brottsbekämpande. Serviceverksamheten innefattar i huvudsak handläggning av tillståndsärenden, vapenärenden och passärenden samt receptionstjänst. Medborgarnas bild av Polisen formas till stor del vid dessa möten och det är därför viktigt att bemötandet skapar ett förtroende. Polismyndighetens serviceverksamhet ska genomsyras av god tillgänglighet, bra bemötande samt korrekt och effektiv ärendehandläggning. Myndigheten ska ge god service och vara tillgänglig i flera olika kanaler, till exempel polisstationernas receptioner, telefon, genom information och e-tjänster på polisen.se samt i sociala medier. Varje möte med allmänheten ska leva upp till de förväntningar som finns på Polisen och medborgarna ska känna sig trygga när de besöker Polisen. Bemötandet ska skapa förtroende och servicen ska utföras enhetligt, effektivt och rättssäkert Enhetlig, effektiv och rättssäker handläggning av polismyndighetsärenden En viktig kontakt med allmänheten har myndigheten i samband med handläggning av polisrättsärenden. Besluten i sådana ärenden innefattar oftast myndighetsutövning mot enskilda och syftar till att upprätthålla ordning och säkerhet i samhället. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan överklagas i domstol. Polismyndigheten ska handlägga ärenden enligt den lagstiftning som styr, bland annat förvaltningslagen. Myndigheten ska tillse att polisrättsärenden handläggs på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Införandet av nationella gemensamma stödsystem för polisrättsärenden skapar nya möjligheter till utvecklad service till medborgarna. Polismyndigheten ska bidra till utvecklingsarbetet.

16 30 Bilagor 1 Verksamhetsmål

17 32 BILAGA 1 Verksamhetsmål 2014 Våldsbrottslighet Mål: Våldsbrottsligheten ska minska. Mängdbrott Mål: Fler mängdbrott ska förebyggas och klaras upp. Organiserad brottslighet Mål: Polisen ska bidra till att försämra förutsättningarna för att bedriva så väl organiserad brottslighet som grov organiserad och systemhotande brottslighet. Ungdomars brottslighet Mål: Polisen ska bidra i arbetet med att identifiera ungdomar som riskerar att välja en kriminell livsstil. Ungdomsutredningar ska bedrivas skyndsamt och effektivt. Trafiksäkerhet Mål: Polisen ska bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Narkotikabrottslighet Mål: Polisen ska bidra till att tillgången på och användningen av narkotika minskar. It-relaterad brottslighet Mål: Polisen ska öka sin förmåga att bekämpa it-relaterad brottslighet. Tryggare målsägande Mål: Andelen målsägande som är nöjda med Polisen ska öka. Service Mål: Andelen personer som är nöjda med Polisens service ska öka. Enhetlig, effektiv och rättssäker handläggning av polismyndighetsärenden Mål: Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polismyndighetsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt.

18 Bilder Omslag Polisaspiranter i Västerbotten våren Foto: Frank Nelvig Sida 5 Länspolismästare Krister Sandqvist. Foto: Frank Nelvig Sida 6 Poliser i arbete under invigningen av kulturhuvudstadsåret i Umeå Foto: Jan Lindmark Sida 8 Möte med medborgare utanför Universum i Umeå. Foto: David Lundmark Sida 11 Kontroll av avfallstransporter i samverkan med Umeå kommun och Länsstyrelsen Västerbotten på E4:an söder om Umeå. Foto: Dan Lindgren Sida 12 Persedlar på pelare i Umeå polisstation. Foto: David Lundmark Sida 15 Polis bevakar hockeymatch i Skellefteå. Foto: Patrick Trägårdh Sida 18 Avspärrningsband i Vilhelmina. Foto: Peder Jonsson Sida 21 Polis från Sveriges tryggaste län Västerbotten. Foto: Daniel Sandberg Sida 22 Poliser i samspråk under eftersök av försvunnen per son utanför Vännäs. Foto: Peder Jonsson Sida 23 Direktförverkan av alkohol på universitetsområdet i Umeå. Foto: David Lundmark Sida 24 Trafikkontroll på E4:an söder om Umeå. Foto: Dan Lindgren Sida 26 Gromning kontakter med barn i sexuellt syfte. Foto: Lars Hedelin Sida 28 På arbetsplatsen i Lycksele polisstation. Foto: Berit Westerlund Sida 29 Sida 31 Anders Lind, chef för trafikpolisen, i samspråk med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd vid trafikkontroll på E12:an i Vännäsby. Foto: Peder Jonsson Detalj på polisuniform. Foto: Maria Hällqvist Utgivare Polismyndigheten i Västerbottens län Box Umeå Telefon Diarienr. A /2013 Saknr. 191 Upplaga Februari 2014 Grafisk form Malin Axroth, stab Omslag Polisaspiranter i Västerbotten, våren Foto: Frank Nelvig. Foto Berit Westerlund, Dan Lindgren, Daniel Sandberg, David Lundmark, Frank Nelvig, Jan Lindmark, Lars Hedelin, Maria Hällqvist, Patrick Trägårdh, Peder Jonsson

19