Verksamhetsplan 2012

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012

2 Innehållsförteckning LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT REGLERINGSBREV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR POLISSTYRELSEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS BEDRIVANDE EKONOMI KOMPETENSFÖRSÖRJNING RÄTTSTILLÄMPNING KOMMUNIKATION VERKSAMHETSSKYDD MILJÖ MYNDIGHETENS STRATEGISKA INRIKTNINGAR MEDARBETARE LEDNING OCH STYRNING AV DEN OPERATIVA VERKSAMHETEN BROTTSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET UTREDNING OCH LAGFÖRING POLISMYNDIGHETENS BROTTSFÖREBYGGANDE SATSNINGAR BROTTSOFFERVERKSAMHET MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN VERKSAMHETSUTVECKLING VERKSAMHETEN SKA UTGÅ IFRÅN LOKAL PROBLEMBILD VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ BROTT I NÄRA RELATION TILLGREPP GENOM INBROTT NARKOTIKABROTT MÄNGDBROTT UNGDOMARS BROTTSLIGHET GROVA VÅLDSBROTT ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET TRAFIKSÄKERHET SERVICE OCH POLISRÄTT KRISBEREDSKAP...22 PRELIMINÄR BUDGET FÖR MYNDIGHETENS KVANTITATIVA MÅL FÖRKORTNINGAR

3 Länspolismästaren har ordet Regeringens krav på poliser uppnåddes vid halvårsskiftet Det har inneburit en markant förstärkning där vår polismyndighet från åren har ökat med 49 poliser. En förstärkning har även skett gällande våra civilanställda som ökat med 6 personer. De nya poliserna har framförallt fördelats till våra fyra närpolisområden medan den civila kompetensen främst har förstärkt Polisens Kontaktcenter i Norberg. Kraven på polisen är att våra resultat väsentligen ska förbättras. Detta gäller alla områden och inte minst inom utredning och lagföring. För att nå de mål som vi sätter upp är det av största vikt att myndighetens samtliga verksamhetsgrenar har förmågan att samverka. Stuprörstänkandet är ett minne blott. Det är det samlade resultatet av myndighetens samtliga aktiviteter som räknas varför förståelsen för vårt uppdrag är av väsentlig karaktär. Medborgarna i Västmanland, på vilkas uppdrag vi arbetar, förtjänar att få en effektiv, engagerad och tillgänglig polisverksamhet för de skattemedel vi disponerar oavsett var de bor i länet. En tecken på att vi är framgångsrika i detta uppdrag är att förtroendet för Polismyndigheten i Västmanland ligger relativt högt bland landets Polismyndigheter. Detta förtroende ska vi vårda väl och ytterligare förstärka under Trygghetsarbetet ska fortsätta genom att vi ska visa upp en polismyndighet med professionella medarbetare som på olika sätt verkar trygghetsskapande i allt det arbete vi bedriver. Den som bor eller vistas i Västmanland ska känna sig trygg varhelst hon eller han befinner sig i länet. Under 2012 ska myndigheten dessutom påbörja sitt arbete med att arbeta med sociala medier. Det övergripande målet är att kommunicera med medborgarna på ett vitalt sätt och därigenom bidra till myndighetens förmåga att nå sina mål. Under året är det av största vikt att våra resultat, i synnerhet på den utredande sidan, förbättras i förhållande till Vi ska klara upp en högre andel av de brott som anmäls till polisen och våra balanser ska minska. Detta gör vi genom att bland annat satsa på att utveckla våra förundersökningsledare. Myndighetens företrädare arbetar med en mångfacetterad verksamhet där vi på olika sätt är beroende av en god samverkan med övriga samhällsaktörer. Samverkan sker på många olika nivåer där exempelvis vårt Samhällsråd i länet, vilket ursprungligen är ett initiativ från polismyndigheten, idag leds av vår landshövding. Vi har även undertecknat samverkansavtal med länets samtliga 10 kommuner inom vilket arbetet bedrivs såväl strategiskt som operativt. Samverkan i regionen är av högsta betydelse alltifrån åklagarsamarbete till vårt arbete i region Mitt mellan Västmanland, Uppland och Gävleborg. En god ekonomi som är i balans är en förutsättning för en god verksamhet. Den budget som myndigheten tilldelas har de senaste åren disponerats väl och kommer så att göras även under Jag ser fram emot Ett år då vi sannolikt kommer att få svar på hur polisen ska organiseras i framtiden. Ett år då vi tillsammans är väl rustade för att ge våra medborgare det som regeringen och riksdag beslutat, nämligen en minskad brottslighet och en ökad trygghet. Det förutsätter en god ledning och styrning där en viktig utgångspunkt är ett kommunikativt och tydligt ledarskap och ett öppet förhållningssätt, såväl internt som externt. Polisens utredningsstöd, PUST, infördes i myndigheten under maj månad Vi kan se att vi ligger mycket väl till i landet avseende vår rapportering gällande PUST. Det positiva arbetet ska fortsätta under 2012 med oförminskad kraft. Lars Hallberg Länspolismästare Åke Hillman Ordf i Polisstyrelsen 3

4 4

5 2 Övergripande styrdokument 2.1 Regleringsbrev Mål, prioriteringar och återrapporteringskrav som regeringen klargjort i regleringsbrevet kommer att beaktas i verksamhetsplanen. 2.2 Planeringsförutsättningar Statsmakternas förväntningar på polisväsendet konkretiseras i Polisens planeringsförutsättningar från Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsens föreskrifter i planeringsförutsättningarna har beaktats och inarbetats i verksamhetsplanen. 2.3 Polisstyrelsen Polisstyrelsen har i uppgift att säkerställa att polisverksamheten i Västmanland bedrivs enligt de riktlinjer och prioriteringar som riksdagen och regeringen lagt fast. I föreliggande Verksamhetsplan för 2012 har Polisstyrelsen säkerställt att dessa inriktningar följer statsmaktens intentioner. 3 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande 3.1 Ekonomi Polismyndigheten i Västmanlands län skall bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom ramen för tillgängliga medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten, så att myndighetens verksamhetsresultat kan förbättras ytterligare. Polismyndigheten i Västmanlands län planerar 2012 års budget utifrån en preliminär fördelning om 429 mnkr vilket är en ökning på ca 5 mnkr jämfört med föregående år. I skrivande stund har Rikspolisstyrelsen inte fastställt låneramarna för verksamhetsåret 2012 men myndigheten planerar dock investeringar utifrån en låneram på 27 mnkr, samma nivå som Kompetensförsörjning Viktiga ingredienser i en framgångsrik organisation är ledarskap, kommunikation, kompetens, engagemang och struktur. Myndighetens chefer har en avgörande roll för att vi ska nå framgång i dessa delar. Chefs- och medarbetarskap Alla medarbetare har ett ansvar för att bidra till verksamheten och för att bidra till att Polisen genomför sitt uppdrag professionellt. Dialogen mellan chef och medarbetare är av största vikt för att ta tillvara engagemang och kompetens samt följa upp och ge återkoppling på resultat. Polismyndighetens chefer och medarbetare ska vara väl förtrogna med myndighetens mål, verksamhet och ansvarsförhållanden liksom målen för den egna enheten och sektionen. Lokalt mål för ekonomi Det slutliga utfallet får inte avvika med mer än 1 procent mot tillgängliga medel. Lokalt mål för kompetensförsörjning Samtliga medarbetare som är i tjänst ska erbjudas ett utvecklingssamtal under första kvartalet Ansvarig för målet är chefen för Ekonomienheten. 5

6 En uppföljning av utvecklingssamtalen och kännedom om den egna enhetens/sektionens och verksamhetens mål genomförs under andra kvartalet En uppföljning av hur myndighetens kommunikationssystem fungerar och hur det kan utvecklas genomförs senast andra kvartalet Utveckling av myndighetens kommunikationssystem för att skapa bättre och effektivare kanaler och budskap. Det här arbetet kommer att ske i samarbete med Kommunikationsenheten. Kompetensplanering Myndighetens strävan är att alltid ha rätt person på rätt plats med rätt kompetens i rätt tid. Kopplingen mellan verksamhetskrav och kompetensförsörjning är av största vikt för att vi ska kunna nå polisens övergripande mål på kort och lång sikt. Lokala mål för kompetensplanering Varje enhet ska ha en kompetensförsörjningsplan per den 31 december Varje medarbetare ska ha en individuell plan med mål och utvecklingsaktiviteter kopplade till målen och kompetensutvecklingsplanen för sin enhet. Uppföljning och eventuell revidering av de kompetensplaner som upprättats så att de svarar mot verksamhetens krav. Utveckla alternativa metoder för kompetensutveckling. Följa upp genomförd utbildning för att säkerställa att den svarar mot kompetensutvecklingsbehoven. Arbetsmiljö Polisen ska ha en arbetsmiljö som är fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Mångfald är en naturlig del i verksamheten. En handlingsplan inom detta område upprättas i myndighetens Mångfals- och likabehandlingsplan. Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Det finns dock stora skillnader mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Särskilt fokus bör därför läggas på att ta reda på orsaker och vidta åtgärder för att minska kvinnors sjukfrånvaro. Lokalt mål för arbetsmiljö Minska kvinnors sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron för kvinnor var 5,57 procent för perioden Kartlägg kvinnors sjukfrånvaro och föreslå samt vidta åtgärder för att minska frånvaron. Ansvarig för målen är chefen för HR-enheten. 6

7 3.3 Rättstillämpning Rättstillämpningen inom polismyndigheten ska vara rättssäker, enhetlig och effektiv. Rätts-och säkerhetsskyddsenheten är dels ett stöd till den operativa verksamheten dels handläggs förvaltningsrättsliga ärenden tillhörande kärnverksamheten av enheten. I enhetens uppgifter ingår att hålla utbildning och ge information både internt och externt, svara på frågor samt vara medarbetare behjälplig på andra sätt. Ärenden ska handläggas skyndsamt och rättssäkert. En god kontroll ska finnas över myndighetens öppna ärenden. Lättillgänglig information och nyheter inom rättsväsendet ska finnas på enhetens arbetsrum på Intrapolis och uppdateras löpande. Det goda samarbetet med andra myndigheter och samarbetspartners ska bibehållas genom regelbundna möten och informationsutbyte. 3.4 Kommunikation Att vårda och stärka Polisens förtroende är oerhört viktigt eftersom allmänhetens förtroende påverkar vår förmåga att genomföra vårt trygghetsskapande uppdrag och vårt arbete med att klara upp brott. Det övergripande målet för kommunikationsenheten är att genom kommunikativt stöd bidra till att organisationen i övrigt har bättre förutsättningar att nå sina mål. Därutöver ska kommunikationsenheten bidra till att Polismyndigheten i Västmanland uppfattas som effektiv, tillgänglig och kompetent organisation. Under 2012 ska kommunikationsenheten bidra till att myndighetens kommunikationskompetens ökar genom råd och stöd i kommunikationsfrågor. Myndighetens chefer/ledare ska ha relevant stöd i ledningskommunikation. Detta ska ske i samarbete med HR-enheten som ett led i att utveckla myndighetens kommunikativa chefs- och ledarskap. Under 2012 ska myndigheten ta fram en kommunikationsstrategi. Strategin ska ange inriktning och ambition vilket ska leda till konkreta åtgärder för såväl intern som extern kommunikation. Under 2012 ska myndighetens användning av Intrapolis tydliggöras. Innehåll och layout på intranätet ska uppfattas som lättillgängligt och användbart. Under 2012 ska kommunikationsenheten genomföra medieträning för medarbetare och chefer inom myndigheten. Vid behov kommer medieträningen att ske i samarbete med extern kompetens. Under 2012 ska myndigheten påbörja sitt arbete med sociala medier. Arbetet ska ske nära samverkan med närpolisorganisationen, men även andra delar av verksamheten kan komma att beröras. Ansvarig för målen är chefen för Kommunikationsenheten. Lokala mål för kommunikation Polismyndighetens medarbetare och chefer ska vara väl förtrogna med och känna delaktighet med myndighetens mål, verksamhet och ansvarsförhållanden. Kunskapen om och förtroendet för Polismyndigheten i Västmanland ska vara högt bland våra målgrupper och samverkanspartners för säkerställa ett effektivt samarbete. Företrädare för medier ska uppfatta Polismyndigheten i Västmanland som öppen och tillgänglig. 7

8 3.5 Verksamhetsskydd Målsättningen är att myndigheten ska ha ett skydd som gör det möjligt för medarbetare att planera och genomföra sina arbetsuppgifter utan störning. För att detta ska uppnås fordras bland annat att alla medarbetare har grundläggande kunskap på området. 3.6 Miljö Lokalt mål för miljö Polismyndigheten ska arbeta för att höja medarbetarnas kompetens och ansvarskänsla inför det egna arbetsområdets miljöpåverkan. Lokala mål för verksamhetsskydd Fortsätta informera både medarbetare och chefer, så att dessa har kunskap om verksamhetsskyddet och sitt personliga ansvar. Ta fram en säkerhetsskyddsutbildning och en utbildningsplan för denna. Miljöbilar ska till 90 procent tankas med förnybart drivmedel. Vid tjänsteresor ska tåg om möjligt väljas i första hand. Varor och tjänster som köps in ska vara miljömärkta. När så är möjligt ska dubbelsidig utskrift användas. Källsorteringen blir ännu mer effektiv. Att genomföra kontroller avseende säkerhet som är lagstadgade eller fastställda i polisens föreskrifter. Informations- och utbildningsinsatser fortsätter genom deltagande på myndighetens arbetsplatsträffar och i andra forum. Ansvarig för målen är Säkerhetsskyddschefen. 8

9 4 ska inriktningar 4.1 Medarbetare Varje medarbetares delaktighet är avgörande för ett bra resultat varför än mer energi ska ägnas åt hur medarbetarna på nya sätt ska förstå vad de måste göra, snarare än att bara vara delaktiga i beredning och beslut om vad som måste göras. En sådan delaktighet kommer sannolikt att öka såväl effektiviteten som effekten av arbetet. 4.2 Ledning och styrning av den operativa verksamheten Den Operativa Ledningsgruppen (OLG) ska samordna och övergripande inrikta den operativa verksamheten vid polismyndigheten. Den omfattar den brottsförebyggande enheten, den utredande enheten såväl som serviceverksamheten. Det helt övergripande uppdraget är att minska brottsligheten och skapa en så stor trygghet som möjligt för medborgarna i Västmanlands län. Tillämpningen av lednings- och styrningsmodellen Polisens Underrättelsemodell (PUM) ska utvecklas och fördjupas. En sådan utveckling ställer krav på ett närmande mot forskning och vetenskap inte minst när det gäller kunskap om varför brott begås. I det arbetet är det viktigt att ta tillvara den kompetens som i flera fall redan finns i organisationen. Det är också viktigt att samverka med högskola och universitet för att bl.a. förbättra vår förmåga att utvärdera verksamheten. Ytterst handlar operativ ledning om att utifrån en genomförd underrättelseanalys prioritera och övergripande planera all verksamhet för att ha rätt resurs på rätt plats vid rätt tillfälle med ett i förväg tydligt planerat uppdrag. Polismyndigheten i Västmanland ingår i samverkansområde Mitt, som består av Polismyndigheterna Uppsala, Gävleborg och Västmanland. Under året ska den operativa ledningssamverkan i samverkansområdet fördjupas ytterligare. En gemensam problembild kommer att tas fram. Utifrån problembilden kommer regional operativ samverkan att ske. på brottsförebyggande åtgärder som t.ex. kontaktpoliser i skolan, polisvolontärer m.m. När det gäller att förändra och utveckla polisrollen i yttre tjänst kan beskrivningen från utryckningsuppdrag till utredningsuppdrag användas. Förändringen innebär bl.a. att poliserna i yttre tjänst numera genomför en stor del av de utredningsåtgärder (t.ex. brottsplatsundersökningar, spårsäkringar och vittnesförhör m.m) som ska ske. Utredningsarbetet och dokumentationen av det ska dessutom till stor del ske direkt på brottsplatsen genom en fortsatt utveckling av användandet av polisens utredningsstöd. I linje med utvecklingen av polisrollen i yttre tjänst är det synnerligen viktigt att, i samråd med åklagarkammaren, utveckla förundersökningsledningen vid polismyndigheten. Vid varje initierat utredningsuppdrag ska, oavsett tid på dygnet, tydliga och långtgående utredningsdirektiv ges. Tillämpningen av polisens nationella utredningskoncept (PNU) ska fördjupas, vilket bl.a. innefattar att utveckla utredningsförmågan på icke kontorstid. En av de allra viktigaste prioriteringarna är mängdbrottsligheten. Polismyndigheten ska utöka sin operativa flexibilitet och utveckla sin operativa förmåga att förebygga och utreda mängdbrott. Förmågan till samarbete mellan enheter oavsett om det gäller utredningsverksamhet eller brottsförebyggande insatser, ska öka väsentligt. Genom myndighetens kommunikationsenhet ska chefer/ledare ha relevant stöd i ledningskommunikation. Detta ska ske i samarbete med HR-enheten som ett led i att utveckla myndighetens kommunikativa chefs- och ledarskap. Ansvarig för målen är chefen för Operativa avdelningen. Utvecklad polisroll Den viktigaste uppgiften för den operativa verksamheten är att fortsätta utvecklings- och förändringsarbetet mot ett ökat fokus på ett kvalitativt brottsförebyggande arbete som bottnar i kvalitetssäkrade metoder och beprövad kriminologisk kunskap. Brottsförebyggande arbete kräver samverkan vilket bl.a. ska ske genom samverkansöverenskommelser med samtliga kommuner i länet om satsningar 9

10 4.3 Brottsförebyggande verksamhet I enighet med polisens underrättelsemodell, PUM ska all resurstid vara planlagd. Denna planläggning ska ske verksamhetsanpassat mot de inriktningsbeslut myndigheten upprättat. All verksamhet inom den brottsförebyggande enheten ska dokumenteras i IT-stödet PUM-A. Särskild vikt ska läggas vid dokumenteringen av planering och uppföljning. Varje närpolisområde ska utifrån en verksamhetsanalys styra sin linjeverksamhet mot just de problemområden som närpolisområdet har. Denna verksamhetsanalys ska ske med en kontinuitet och linjeverksamheten ska präglas av en flexibilitet vilket ska möjliggöra snabba omprioriteringar mot nya problemområden. I verksamhetsanalysen ska arbetet med ungdomar tillmätas särskild uppmärksamhet. I det brottsförebyggande arbetet ska resultat och erfarenheter utifrån en vetenskaplig grundsyn användas. Vi ska med hjälp av metoder och /eller systematisk tillämpning av tidigare forskningsresultat utveckla det praktiska polisarbetet. Det arbete som påbörjades under hösten 2011, där vi genomförde utbildning och lokala polisinsatser med forskningsansats, ska vidareutvecklas med såväl kompetenshöjande åtgärder för personalen som det operativa polisarbetet. Övergripande målbild Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Prioriterade områden Arbetet med polisiär synlighet och tillgänglighet i ett trygghetsskapande perspektiv. Fotpatrullering är en metod som ska användas och ska målsättas i inriktningsbeslut. Sambandet mellan alkohol och våldsbrott är tydligt och med vetskapen om att Västmanland ligger över rikssnittet vad beträffar alkoholförtäring per innevånare ska därför det förebyggande arbetet mot våldsbrottsligheten riktas med insatser mot alkoholförtäring i offentlig miljö. De strategiska målen som anges i verksamhetsplanen samt Polismyndighetens inriktningsbeslut ska i linjeverksamheten brytas ner till mål som överensstämmer med den lokala problembilden. Det är av stor vikt att personalen som arbetar i linjeverksamheten känner till VAD de ska arbeta mot för problembilder och att de kan vara med och påverka HUR de ska angripa aktuellt problem. Denna uppdragsdialog är ett viktigt steg i förankringsprocessen. Lokala mål för brottsförebyggande verksamhet Genomföra minst en myndighetsgemensam kurs i kriminologi som en utveckling av den introduktion i kriminologi som genomfördes under Genomföra minst en riktad insats per närpolisområde utifrån kunskapen från introduktionen i kriminologi. Utifrån resultatdialogen mot sektionscheferna kommer mål för fotpatrullering att sättas. Uppföljning ska ske i PUM-A. Tillämpa PUM fullt ut. Analysdelen ska särskilt beaktas och ligga till grund för effektiva insatser i syfte att bidra till att färre brott begås. Samverkan med externa aktörer ska fortsätta och fördjupas i syfte att tillsammans minska brottsligheten. Detta ska ske med myndighetens kommunikationsstrategi som innebär att myndigheten uppfattas som effektiv, tillgänglig och kompetent organisation. Öka synligheten och tillgängligheten i samhället genom att prioritera fotpatrullering vilket även bidrar till att öka tryggheten. Fotpatrullering ska utifrån analys förläggas till lämpliga tider och platser. Även inom BF-området använda oss av PNU fullt ut i syfte att fler brott ska klaras upp. Ansvarig för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten. 10

11 11

12 4.4 Utredning och Lagföring Varje utredningssektion ska utifrån en verksamhetsanalys styra sitt dagliga arbete mot de mål som respektive sektion har fått i sin uppdragsdialog. Denna verksamhetsanalys ska ske regelbundet och över tid. Det dagliga utredningsarbetet ska präglas av en flexibilitet vilket ska möjliggöra snabba omprioriteringar mot nya problemområden. I verksamhetsanalysen ska följande områden särskilt uppmärksammas; Väsentligt förbättrat utredningsresultat, fler brott ska klaras upp, utveckla det forensiska stödet för utredningsverksamheten, samverka med andra aktörer samt att öka tryggheten genom ett väl omhändertagande av brottsoffer. Polismyndigheten ska fortsätta arbeta aktivt för att nå ett väsentligt förbättrat utredningsresultat, så att fler brott klaras upp. Ett sätt att åstadkomma detta är att fortsätta jobba med och fullt ut befästa en resultatkultur inom myndigheten. Ett fortsatt fokus på uppföljning och utvärdering av våra insatser ska ske. Vid målsättning och uppföljning av utredningsverksamheten ska särskild vikt läggas på att minska antalet öppna ärenden och att minska genomströmningstiderna. Ett stort fokus ska läggas på att, under årets alla månader, ha en högre och jämnare redovisning. Genom bland annat PUST ökar dessutom behoven av att förundersökningsleda på icke kontorstid. Polismyndighetens långsiktiga mål är att alla förundersökningsledare ska genomgå den av RPS föreskrivna 20-veckor långa förundersökningsledarutbildningen. Detta är centralt eftersom förundersökningsledningen är en av de strategiskt viktigaste framgångsfaktorerna för att nå ett väsentligt förbättrat resultat. Det forensiska stödet för utredningsverksamheten ska utvecklas och tillvaratas på ett bättre sätt. Vid alla brott där en brottsplatsundersökning kan bidra till brottets uppklarande ska en sådan genomföras. Vid svårare eller mer omfattande undersökningar ska i första hand lokala brottsplatsundersökare, LOKUS, användas och där ytterligare kompetens är nödvändig ska kriminaltekniker användas. Samverkan med Åklagarmyndigheten och Domstolsverket är avgörande för ett effektivare arbete och ökad brottsuppklarning. Samverkan på lokal nivå ska utökas och förtydligas. Utredningsarbetet avseende ungdomsbrott är särskilt prioriterat och PNU ska tillämpas fullt ut. Analysdelen ska särskilt beaktas och ligga till grund för effektiva insatser. Samverkan med externa aktörer ska fortsätta och fördjupas i syfte att tillsammans öka lagföringen. Ansvarig för målen är chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. 12

13 4.5 Polismyndighetens brottsförebyggande satsningar Polismyndighetens brottsförebyggande satsningar består av ett antal olika åtgärder som tillsammans har ett brottsförebyggande syfte. Genom att samla goda krafter i samhället och bra idéer är målet att förebygga ungdomars kriminalitet och förhindra att unga rekryteras till kriminellas nätverk. En omfattande samverkan sker även med det lokala föreningslivet i länet. Kontaktpolisverksamheten Under 2012 ska verksamheten ytterligare utvecklas mellan myndighetens kontaktpoliser och länets skolor för att genom enkla, raka och bra kontaktvägar förebygga ungdomsbrottslighet, minska våldsbrott och förhindra rekrytering av unga till kriminella nätverk. Volontärverksamheten Polisvolontärverksamheten ska före utgången av 2012 vara införd i samtliga Näpo i länet. Polismyndigheten ansvarar för volontärverksamheten som sker i samverkan med länets kommuner. Polisens volontärer arbetar ideellt och oavlönat. Verksamheten syftar till att frivilligas engagemang ska mötas för ökad kontakt med allmänheten i ett tryggare samhälle med minskad brottslighet. Volontärerna arbetar förebyggande mot olika problembilder på tider och platser som identifierats av Polisen. Samhällsråd Samhällsrådet är en utvidgad samverkan mot den organiserade brottsligheten, ungdomskriminaliteten och nyrekryteringen till kriminella nätverk. I samhällsrådet ingår länets kommunstyrelseordföranden och myndighetschefer och ordförande är Landshövdingen. Under 2012 ska arbetet fortsätta och operativa ärenden utifrån Samhällsrådets inriktning, ska drivas genom arbetsgrupper i Samhällsrådets operativa verksamhet. Ungdomsråd Rådet är sammansatt av ett 20 tal ungdomar i åldern år med olika bakgrund från olika skolor i respektive närpolisområde. Syftet med rådet, som leds av närpolischefen, är att ta vara på ungdomars idéer och erfarenheter för att förbättra polisens arbete, förhindra att ungdomar blir kriminella och för att öka ungdomars förtroende för Polisen. Samverkan polis - kommun Tio kommuner i länet har slutit avtal med myndigheten. Under 2012 ska avtalen förfinas och utvecklas. Handlingsplaner som upprättas utifrån gemensamma problembilder mellan myndigheten och respektive kommun ska omsättas i operativa åtgärder. I handlingsplanerna ska framgå vem som ska göra vad, när det ska vara slutfört och hur uppföljningen ska ske. Länsbrottsförebyggande råd För att utveckla samverkan mellan länets kommuner och närpolisområdena inrättades under 2009 ett länsbrottsförebyggande råd. Under 2012 ska rådet utvecklas vidare med erfarenhetsutbyte i form av goda exempel, gemensam problembild gällande olika problemområden, föreläsningar, konferenser och forskningsrapporter för rådsmedlemmarna. Dessutom bör rådets medlemmar ingå i kommunens eget lokala brottsförebyggande råd och ha mandat att företräda kommunen i brottsförebyggande frågor. Grannsamverkan med SMS Polismyndigheten i Västmanlands län informerar grannsamverkansombuden i länet per SMS beträffande bostadsinbrott så att de snabbt kan varna grannsamverkansombuden om pågående eller nyupptäckta angrepp mot bostäder. Under 2012 ska antalet kvalitetssäkrade grannsamverkansområden med SMS öka i länet. Kvalitetssäkringen ska även utvecklas i de tre delarna grannsamverkan, översyn och förstärkning av lås/märkning av gods. Viktigt att vittna Polismyndigheten, Västerås stad och Brottsofferjouren hade under år 2011 en gemensam inriktning om att samverka för att öka ungdomars vilja till att vittna och polisanmäla brott. Bakgrunden är en BRÅ-rapport som påvisar ungdomars obenägenhet att våga vittna och göra anmälan. Samverkan siktar också på öka ungdomars kunskaper om vilken hjälp som finns om man vittnar eller polisanmäler ett brott. Riktlinjer för polisanmälan Skolverket har önskemål om att landets kommuner ska ta fram riktlinjer för hur skolan ska agera när ett brott begåtts. Syftet med riktlinjerna är att ha elevernas bästa i blickfånget. Riktlinjerna syftar också till ett gemensamt synsätt bland länets rektorer och stöd till dessa när en anmälan ska göras. Före 2012 års utgång ska alla rektorer i länets grundskolor, gymnasieskolor och i förekommande fall friskolor genom Polismyndighets försorg ha fått sådan kunskap och stöd så att man kan införa riktlinjer för polisanmälan i sina respektive skolor. 13

14 4.6 Brottsofferverksamhet Ett väl fungerande brottsofferarbete samt personsäkerhetsarbete inom Polisen är av stor vikt för att underlätta situationen för den brottsutsatte och för en effektiv brottsbekämpning. Förundersökningsledaren har en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får information till exempel gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Brottsoffersamordnare på lokal strategisk nivå ska finnas vid varje polismyndighet och dessa bör ha genomgått RPS utbildning i kvalificerad brottsofferkompetens. Det ska finnas väl utvecklade rutiner för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning i samband med upprepad utsatthet. De skyddsåtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjer som finns. Nationella mål Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka och minst 70 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Brottsofferperspektivet ska genomsyra hela polisverksamheten. Ett professionellt bemötande av varje brottsoffer är en väsentlig del av det egna uppdraget för varje medarbetare inom Polismyndigheten. Bemötandet ska även innefatta relevant information om behovsanpassat brottsofferstöd, hjälp och/eller skydd. Verka för ökad trygghet genom att vidareutveckla rutiner för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning, metodutveckla arbetet med tillgreppsbrott samt tillse att brottsoffer och vittnen känner sig trygga i att fullfölja en rättsprocess. Samverkan ska ske med externa aktörer. Polismyndigheten ska följa upp resultaten av de nationella brottsofferundersökningarna genom att upprätta åtgärdsplan utifrån resultaten. Reducera den upprepade utsattheten genom att upprätta strukturerade riskanalyser till förmån för brottsoffer samt att informera och erbjuda såväl målsäganden som gärningsmän möjligheter till stöd och hjälp. Strukturerade riskanalyser ska upprättas i samtliga fall av misshandel i hemmet samt grov kvinnofridskränkning. 14

15 5 Mål och strategier för kärnverksamheten 5.1 Verksamhetsutveckling Utöver att myndighetens ledning ansvarar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att målen för myndigheten uppnås ansvara man också för verksamhetens utveckling. Verksamhetsutveckling handlar om en kombination av omvärldsanalys, kreativitet, planering och genomförande. Omvärldsanalysen är viktig eftersom förutsättningarna för polisens verksamhet förändras utifrån omvärldens behov och förväntningar. I omvärldsanalysen analyseras trender och externa omständigheter som ställer krav på polismyndigheten rörande kunskap, kompetens och flexibilitet. För att möta dessa krav ska Polismyndigheten i Västmanland ta fram en omvärldsanalys under 2012 med inriktning mot ett antal definierade problemområde och som ska utgöra underlag för prioriteringar och planering av verksamheten. Ansvarig för målen är chefen för Controllerenheten 5.2 Verksamheten ska utgå ifrån lokal problembild Myndighetens fyra närpolisområden är vart och ett unikt och har därför olika förhållanden att ta hänsyn till då man ska bekämpa brottsligheten och öka tryggheten. Lokal problembild och orsaksanalys ska ligga till grund för de aktiviteter som ska vidtas. Arbetet som ska bedrivas i linjen, i vardagen, styrs av respektive sektionschef. Detta arbete ska prioriteras och styras utifrån den lokala problembilden. Vid framtagande av den lokala problembilden ska tillämpliga analysmetoder och kriminalstatistik användas. Arbetet med att ta fram en lokal problembild besitter närpolischeferna och har till sitt stöd Underrättelsesektionen. Via samverkan med externa aktörer kan vi få fram relevant information i analysskedet som är viktig vid framtagande av en lokal problembild. Därför ska samverkan med externa aktörer prioriteras. 5.3 Våld i offentlig miljö En av polisens viktigaste uppgifter i bekämpningen av brott som riktar sig mot människors liv och hälsa är att finnas tillgängliga på platser och på tider där risken för våld bedöms vara stor. Arbetet skall bedrivas planlagt och kunskapsbaserat enligt PUM. Mål 2012 för våld i offentlig miljö Nationella mål Färre våldsbrott skall begås. Produktiviteten skall öka. Medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden skall minska. Lokala mål Antalet anmälda misshandelsbrott ska minska i förhållande till Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska inte understiga 28,5 procent vid utgången av Medelgenomströmningstiden skall minska i förhållande till Tillämpa PUM fullt ut genom att identifiera och väl beskriva problemen i syfte att minska brotten. Resultatet skall följas upp och dokumenteras i PUM-A. Samverka med externa aktörer och vidtaga åtgärder som tidigare prövats genom erfarenhets eller evidensbaserad utvärdering. Ingripanden skall genomföras i enlighet med bastaktiken och den särskilda polistaktiken. Öka användningen av utredningsåtgärder enligt PNU; I nära anslutning till brottet eller när det anmäls. Registertopsa alltid när möjlighet finns. Utveckla samverkan med åklagarkammaren. Utveckla fu-ledarskapet och då speciellt kopplat till PKC. Ansvariga för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten samt chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. 15

16 5.4 Brott i nära relation Polisen skall fortsätta utveckla sitt arbete mot brott i nära relation. Utredningsarbete skall utvecklas och stödet till de som drabbas förbättras. Polisen ska klara upp fler brott genom att rättskedjan fungerar effektivt samt att brott utreds och lagförs skyndsamt. Polismyndigheten skall ha en väl fungerande samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Inom länet finns också ett Barnahus. Polismyndigheten ska under 2012 utbilda all personal i såväl yttre som inre tjänst som hanterar utredningar om brott i nära relationer. Den yttre personalen ska ha utredningskompetens och vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, bevissäkring och dokumentation genom videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Stort fokus ska ligga på skyndsamheten i den fortsatta handläggningen, där särskild vikt ska läggas på att identifiera vittnen som ger stöd till det anmälda brottet. Ansvariga för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten samt chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. Mål 2012 för brott i nära relation Nationella mål Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relation ska öka till lägsta 25 procent till utgången av Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinnor av närstående över 18 år och i anmälda fall av grov fridskränkning. Lokala mål Andelen redovisade ärenden till åklagare avseende brott i nära relation ska uppgå till minst 26,6 procent vid utgången av Genomföra barnförhör inom tio dagar efter samråd på Barnahus. Minska antalet ärenden, i förhållande till 2011, som inte redovisats inom tidsfristen. 16

17 5.5 Tillgrepp genom inbrott Trygghetsmätningar visar att inbrottsstölder i bostad är ett integritetskränkande brott och polisens förmåga att klara upp dem har stor betydelse för allmänhetens förtroende för polisen. En grundläggande framgångsfaktor för att klara upp stölder genom inbrott är att kompetenta brottplatsundersökningar vidtas och noggrant dokumenteras vid varje brottstillfälle för att säkra de spår som finns. Mål 2012 för tillgrepp genom inbrott Nationellt Mål 2011 för mål våld i offentlig miljö Andelen redovisade ärenden till åklagare avseende tillgrepp genom inbrott ska öka till lägst 5 procent till utgången av Öka bevakningen på brottsfrekventa platser och tider. Insatserna skall ske i samverkan med andra aktörer så att den upplevda och faktiska upptäcktsrisken ökar. Poliser i yttre tjänst ska öka sin kompetens när det gäller enklare brottsplatsundersökningar. Vid inbrott i bostad skall alltid LOKUS eller kriminaltekniker genomföra undersökningen. Dessutom ska man beakta alla möjligheter till registertopsning. Brottskoordinatorer ska sätta fokus på att identifiera brottsmönster, tillvägagångssätt och seriebrottslighet. Ett ökat fokus på godsspaning skall ske inom ramen för brottssamordningen. Lokala mål Andelen redovisade ärenden till åklagare avseende tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 5,6 procent vid utgången av Samtliga fall av inbrott i bostad skall vara spårsäkrade av LOKUS eller tekniker. Ansvariga för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten samt chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. 17

18 5.6 Narkotikabrott Hanteringen av narkotika ska bekämpas genom riktade insatser mot såväl missbrukarledet som försäljningsledet och detta ska ske lokalt och regionalt. Personer som gör sig skyldiga till överlåtelsebrott ska lagföras. Mål 2012 för narkotikabrott 5.7 Mängdbrott För få gärningsmän lagförs för tillgrepp och skadegörelse. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. För att uppnå framgång i bekämpningen av mängdbrotten är ett ökat fokus på vaneförbrytare centralt då dessa individer står för en oproportionell stor del av brottsligheten. Nationellt mål Polisen ska arbeta så att tillgången på och användningen av narkotika i samhället minskar genom att ha ett ökat fokus mot överlåtelsebrott. Lokala mål Antalet narkotikaärenden avseende ringa narkotikabrott ska vid utgången av 2012 uppgå till minst Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende överlåtelsebrott ska uppgå till 100. Lokala mål för mängdbrott Färre mängdbrott ska begås, fler mängdbrott ska klaras upp och antalet lagförda brottsmisstankar ska öka. Utveckla vårt arbete mot vaneförbrytares brottslighet. Förundersökningsledare vid polismyndigheten ska ha genomgått den nationella förundersökningsledarutbildningen. Polismyndigheten ska verka för att ytterligare förbättra den interna och externa godsspaningen vid myndigheten. Strategin för organiserad och systemhotande brottslighet ska användas i tillämpliga delar. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot ungdomar i syfte att avbryta och förhindra missbruk. Polismyndigheten ska aktivt samverka med andra myndigheter och organisationer i syfte att klargöra respektive myndighets roll och ansvar samt för att utveckla metoder för att långsiktigt bekämpa narkotikaproblematiken. En väl fungerade samverkansplan med Tullmyndigheten, Kustbevakning och övriga brottsbekämpande myndigheter är nödvändigt. Ansvariga för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten samt chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. En myndighetsgemensam åtgärd som spänner över Utrednings- och lagföringsenheten, Brottsförebyggande enheten och Serviceenheten har införts. Åtgärden bygger på att utveckla metoderna för utredningsarbetet kring tillgreppsbrott och misshandel utomhus. Detta ska ge ett ökat antal redovisade ärenden, lägre balanser och ett ökat antal lagföringar. Myndigheten kommer att arbeta med Rikspolisstyrelsens nationella satsning mot vanekriminella där bästa möjliga arbetsmetoder ska tas fram. Satsningen syftar till att ta fram riktlinjer och verktyg som ska underlätta identifiering av vanekriminella personer. Ansvariga för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten samt chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. 18

19 5.8 Ungdomars brottslighet Polisen skall fortsätta utveckla sitt arbete vad gäller att förhindra att ungdomar begår brott. Att motverka rekrytering till kriminell livsstil samt att kunna vidtaga snabba åtgärder när ungdomar begått brott är centralt. 5.9 Grova våldsbrott Årligen inträffar ca 100 fall av dödligt våld i Sverige. Utöver det lidande som dessa händelser åsamkar de anhöriga till både offer och gärningsmän blir de ofta uppmärksammade i media. Förmåga att klara upp dessa brott har därför stor betydelse för allmänhetens förtroende för polisen. Mål 2012 för ungdomars brottslighet Nationella mål Polisen skall utveckla sin förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekryteringen till kriminella nätverk förhindras. Utredningsrutiner som bidrar till snabb lagföring ska tillämpas. Lokala mål Polismyndigheten skall identifiera tre väl fungerande metoder för att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en vanekriminell livsstil. Tidsfrister gällande utredningar enligt Lul skall hållas. Polismyndigheten skall ha en väl fungerande samverkan med åklagare och socialtjänst. Ett väl utvecklat samarbete mellan personsäkerhetsarbetet och andra myndigheter skall upprättas för att underlätta för de ungdomar som vill lämna eller hoppa av den kriminella livsstilen. Polismyndigheten ska under 2012 höja kompetensen på all ungdomsutredande personal där nationella utbildningar gällande ungdomsbrottslighet skall användas. Mål 2012 för grova våldsbrott Nationellt mål Handläggningen av grova våldsbrott ska förbättras och utvecklas. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Lokala mål Under 2012 fullt ut ha implementerat PUG, Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott. Polismyndigheten ska sjösätta organisationen SPC och samtidigt utveckla samarbetet med Åklagarmyndigheten. Polismyndigheten ska upprätta en handlingsplan för vilka rutiner myndigheten ska ha vid arbetet mot grova våldsbrott. Polismyndigheten ska genomföra utbildningsinsatser för berörda nyckelfunktioner. Den upprättade handlingsplanen skall utvecklas och förankras i myndigheten. Särskild vikt skall läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. Ansvarig för målen är chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. Ansvariga för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten samt chefen för Utrednings- och lagföringsenheten. 19

20 5.10 Organiserad och systemhotande brottslighet Organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället och antalet kriminella grupperingar och nätverk har ökat. Organiserad brottslighet berör all polisverksamhet och det är angeläget bekämpa denna systematiskt och på olika nivåer. Förutsättningarna för att bedriva grov, organiserad brottslighet och systemhotande brottslighet i landet ska försvåras. Organiserad brottslighet Inom ramen för Regeringens särskilda satsning mot organiserad brottslighet har en samverkansområdesgemensam (Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län) aktionsgrupp inrättats med placering vid Polismyndigheten i Uppsala län. Vid samma myndighet har ett regionalt Underrättelsecentrum (RUC) bildats och en gemensam Samordnings KUT (SAMO-KUT) inrättats för att samordna underrättelser och bereda insatser inom ramen för samverkansområdet. Insatser vid aktionsgruppen beslutas antingen av Operativa Rådet, där samverkansområdet har en representant, eller vid den Regionala Operativa ledningsgruppen (ROLG). Lokalt mål för organiserad och systemhotande brottslighet Förutsättningarna att bedriva organiserad brottslighet i samverkansområdet ska försvåras. Inom ramen för arbetsprocesserna vid RUC, SAMO- KUT, ROLG och Operativa Rådet ska samverkansområdets aktionsgrupp alltid ha pågående ärenden. Polismyndigheten ska ha förmåga att agera mot den brottslighet som ej uppfyller Operativa rådets kriterier för att kunna utgöra aktionsgruppsärende. Arbetet mot organiserad brottslighet i länet ska styras och ledas av underrättelser inom ramen för Polisens underrättelsemodell och beredas vid operativa beredningsgruppen samt beslutas vid operativa ledningsgruppen. All planering av insatser mot organiserad brottslighet ska omfatta spårande och förverkande av vinning av brott. Inriktningen av arbetet ska ske mot utpekade personer och deras nätverk i enlighet med den kriminalarboristiska metoden. Nyrekrytering till kriminella nätverk ska försvåras. Ansvarig för målen är chefen för Operativa avdelningen. 20

21 5.11 Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regelefterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. Den omfattande forskningen som bedrivs kring trafiksäkerhet ger polisen värdefull information om hur trafiksäkerhetsarbetet bör inriktas. Mål 2012 för trafiksäkerhet Nationella mål Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Antalet alkoholutandningsprov ska uppgå till Antalet kontroller av farligt gods ska uppgå till Antalet kontroller av arbetsdagar ska uppgå till Tillämpa PUM även inom området trafiksäkerhet. Analysdelen ska särskilt beaktas och ligga till grund för effektiva insatser. Samverkan med externa aktörer ska fortsätta och fördjupas. Öka tryggheten i samhället genom att öka regelefterlevnaden vilket bidrar till att minska antalet trafikolyckor. Ökad synlighet och tillgänglighet på våra vägar. Alla poliser i yttre tjänst ska delta i fordons- och förarkontroller. Ingripanden skall genomföras i enlighet med bastaktiken och den särskilda polistaktiken. Vid all kontroll med förare av motorfordon ska alkoholutandningsprov genomföras. Se möjligheter till att lösa annan brottslig verksamhet då nästan alla brottsaktiva rör sig på våra vägar. Ansvarig för målen är chefen för Brottsförebyggande enheten. Lokala mål Antalet döda och skadade i trafiken ska vid utgången av år 2012 inte överstiga antalet från I syfte att minska antalet rattfyllerier ska antalet alkoholutandningsprov uppgå till minst Antalet kontroller av farligt gods ska uppgå till minst 280. Antalet kontroller av arbetsdagar ska uppgå till minst Antalet upptäckta drograttfyllerister ska uppgå till minst 500. I syfte att öka regelefterlevnaden ska antalet ordningsbotar uppgå till

22 5.12 Service och polisrätt Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. Polisen ska också ordna sin verksamhet så att det blir möjligt för sökanden att följa sitt ärende från ansökan till beslut. Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgängliga i flera kanaler, t.ex. i receptionen, via telefon samt information och e-tjänster på er En rak ansvarskedja finns för polisrättsärenden där det tydligt framgår för var och en vem som ska handlägga ärenden och fatta beslut. Handläggare och beslutsfattare ska finnas tillgängliga för allmänhetens frågor och aktuell information ska finnas på myndighetens webbplats. Översyn av myndighetens vapen- och ordningslagsärenden ska ske med utgångspunkt från Rikspolisstyrelsens inspektionsrapport. Verksamhetsstödet för kärnverksamheten på kvällar och helger ska utvecklas. Servicen till allmänheten ska förbättras. Fler passtationer ska införas och öppettiderna ska utökas. Mål 2012 för krisberedskap Nationellt mål Polisen ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när en kris inträffar. Lokala mål Det ska i myndigheten finnas utarbetade planer och rutiner för kriskommunikation såväl internt som externt. Vid utgången av 2012 ska minst två övningar i ledning ha genomförts. Stabsutbildning ska genomföras under året. Myndigheten ska ha deltagare med på de regionala samverkansutbildningar som arrangeras i Länsstyrelsens regi. Fortsatt kvalitetssäkring och kompetenshöjande åtgärder för multihandläggare. Översyn av delgivningsverksamheten ska ske och handläggningstiderna kortas. Ansvariga för målen är chefen för Rätts- och säkerhetsskyddsenheten och chefen för Service enheten Krisberedskap Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, men också om att hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder i form av bl.a. utbildning och övning sättas in. Samverkan, ledning och övningar är prioriterade områden för en ökad förmåga vid en inträffad kris. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas inom myndigheten. På ledningsnivå ska det finnas god kunskap om regelverk samt utbildade och tränadet ledningsfunktioner. Samverkan med externa aktörer ska befästas, främst genom samverkansorganet U-SAM. Kunskap, rutiner och kontaktvägar ska finnas mot de nationella resurser som finns för att förstärka förmågan. Ansvarig för målen är chefen för Operativa avdelningen. 22

23 Bilagor 23

24 Bilaga 1. Preliminär budget för Budget 2012 Utgående anslagsbehållning 2011 Inkomster av anslag Inkomster av avgifter och andra ersättningar Inkomster av bidrag 250 Finansiella inkomster 742 Summa avgifts- och bidragsintäkter Totala intäkter Lön poliser Lön civila Soc.avg och pension Övriga personalutgifter Summa personalkostnader Utgifter för lokaler Övriga driftsutgifter Finansiella utgifter Intern försäljning/inköp av anläggningstillgångar - 5 Avyttring av anläggningstillgångar Avskrivning Summa övriga driftskostnader Totala kostnader Över/underskott - % över/underskridande av tilldelat anslag 24

25 Bilaga 2 Myndighetens kvantitativa mål

26 FÖRKORTNINGAR Barnahus BF KUT Kriminalarboristiska Metoden LOKUS Lul OLG PNU PUG PUM PUM-A PUST ROLG RPS RUC SAMO-KUT SPC UL U-SAM En neutral plats där flera myndigheter samverkar kring ett barn som utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp Brottsförebyggande Kriminalunderrättelse analysmetod för att identifiera viktiga personer inom den organiserade brottsligheten Lokala brottsplatsundersökare Lagen om unga lagöverträdare Operativa Ledningsgruppen Polisens nationella utredningskoncept Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott Polisens underrättelsemodell PUM-Applikationen, ett nationellt verktyg för ledning och styrning av planlagd verksamhet Polisens utredningsstöd Regionala Operativa Ledningsgruppen Rikspolisstyrelsen Regionalt Underrättelsecentrum Samordnings-KUT Spaningscentral Utredning/lagföring I Västmanlands län finns ett avtal om samverkan för åtgärder vid krishantering, även kallat "USam-avtalet". Avtalet syftar till att åstadkomma en effektiv samverkan vid krissituationer. Parterna i avtalet är samtliga kommuner i Västmanlands län, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, SOS Alarm AB Västmanland, Sveriges Radio Västmanland, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Mälardalens Brand och Räddningsförbund, Västra Mälardalens kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län. 26