A /13 APG /13

Transkript

1 A /13 APG /13

2 Innehåll 1 Länspolismästarens prioriteringar Verksamhetsstyrning Verksamhetsplanen som styrdokument Uppföljning Polisens långsiktiga mål Kalmar och Kronobergs mål för kärnverksamheten Betydligt fler mängdbrott ska klaras upp och lagföras Unga lagöverträdare Organiserad brottslighet ska bekämpas Verksamhetsmål för specifika brottstyper Tillgrepp genom inbrott Våldsbrott Trafiken ska bli säkrare Narkotikan ska bekämpas Kontroll på ärendeflödet Gemensamma mål polis-åklagare Regionala operativa mål inom Sydsamverkan Brottsofferarbete för ökad trygghet Gränskontroll och utlänningsverksamhet Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Enhetlig och rättssäker handläggning av polisrättsärenden Andra viktiga utgångspunkter för verksamheten Samverkan för ökad trygghet Intern styrning och kontroll Ständiga förbättringar av verksamheten Verksamhetsskydd Kompetensförsörjning Ekonomi Bilaga 1 - Uppföljningsplan Veckouppföljning Månadsuppföljning Gemensam månadsvis uppföljning Polis Åklagare Prognoser Bilaga 2 - Begreppsförklaringar Egna anteckningar

3 1 Länspolismästarens prioriteringar 2013 Att prioritera polisverksamhet är svårt. Allmänheten, näringsliv, kommuner, intresseorganisationer och media har ofta stora förväntningar och krav på Polisen. I många avseenden svarar vi också upp mot dessa förväntningar genom att ge allmänheten och våra samarbetspartners en god polisiär service. Regering och Riksdag, Rikspolisstyrelsen och polisstyrelserna är emellertid våra uppdragsgivare. De lägger fast vad Polisen ska göra och uppnå i stort genom att fastställa mål och övergripande prioriteringar. Det är mot dessa mål som vi ska styra och följa upp verksamheten under kommande verksamhetsår. Om vi klarar våra målsättningar har vi all anledning att känna oss stolta över ett väl utfört polisarbete. Framgång föder ofta framgång, något som jag är övertygad om även kommer att påverka vår arbetsglädje. Det är detta synsätt vi måste anamma när vi diskuterar mål och uppföljning. Våra uppdragsgivare är i allt väsentligt nöjda med Polisens verksamhet och resultat förutom i ett viktigt avseende. Det jag syftar på är vår förmåga att i nära samarbete med åklagare klara upp och lagföra mängdbrott, t.ex. misshandel, olika typer av stöldbrott och skadegörelse som oftast drabbar allmänheten. Polisstyrelsernas och min huvudprioritering som länspolismästare för verksamhetsåret 2013 är därför att Polisen i Kalmar och Kronobergs län - utöver akut ingripandeverksamhet - ska högprioritera arbetet med att utreda och klara upp betydligt fler mängdbrott alla kategorier. Att den som blir utsatt för ett brott märker att Polisen tar det på största allvar och att vi gör allt för att klara upp brottet har stor betydelse för vårt anseende och förtroende i samhället. Att klara upp och lagföra enskilda brott leder även till att ett pågående brottsligt beteende ofta kan klinga av för kortare eller längre tid. På detta sätt uppnår vi även brottsförebyggande effekter. Min andrahandsprioritering är att vi än mer ska fokusera på att förebygga och beivra ungdomsbrott. Betydligt fler ungdomsbrott ska uppdagas genom väl planlagda och riktade insatser. Brotten ska därefter utredas och lagföras inom ramen för de tidsfrister som lagstiftaren satt upp. Den senast genomförda medborgarundersökningen visar i allt väsentligt att den faktiska brottslighet som allmänheten utsätts för samt de upplevda problemnivåer och otrygghetsnivåer är låg i Kalmar län såväl som i Kronobergs län jämfört med flera motsvarande undersökningar i andra delar av landet. I Kronoberg finns det dock två lokala bostadsområden som avviker kraftigt från denna bild, nämligen Arabyområdet i Växjö och Rönnemyrsområdet i Alvesta. Problembilden visar att polisen i samverkan med berörda kommuner måste göra stora kraftansträngningar under 2013 och de kommande åren för att bryta den negativa utvecklingen. För polisens del kommer detta att bli en angelägenhet för båda polismyndigheterna. Den mobila gränsöverskridande brottsligheten står för en stor andel av seriebrottsligheten i våra två län och inom hela Sydsamverkans område. Arbetet mot denna problembild ska intensifieras och våra metoder förfinas för att vi ska kunna hejda utvecklingen och lagföra fler för denna typ av brottslighet. Att prioritera innebär att sätta något före något annat. Polisen är samtidigt skyldig att utföra en mängd uppgifter enligt lag, något som vi inte kan bortse ifrån. Vi kan däremot påverka i vilken takt och delvis i vilken omfattning vi utför olika uppgifter. Alla enheter/team inom våra två myndigheter inräknat den strategiska ledningen kommer därför resursmässigt och verksamhetsmässigt att påverkas av de lagda prioriteringarna för Vissa verksamheter kommer under kortare eller längre tid att förstärkas och vissa försvagas allt i syfte att vi ska bli väsentligt bättre på att bekämpa mängdbrott, ungdomsbrott och seriebrott så att vi kan nå våra mål. Att prioritera polisverksamhet är svårt men inte omöjligt. Henrik Malmquist 3

4 2 Verksamhetsstyrning 2.1 Verksamhetsplanen som styrdokument Verksamhetsplanen för 2013 beskriver hur vi ska prioritera verksamheten och vad vi ska uppnå för mål under verksamhetsåret. Verksamhetsmålen täcker inte in allt vad vi utför men planen ger ändå en samlad bild av verksamheten vid Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län. Alla delar i verksamheten bidrar till helheten och till måluppfyllelsen direkt eller indirekt. Det är med Verksamhetsplanen 2013 som utgångspunkt som avdelningar, enheter och team ska genomföra sin planering. Inledningsvis återges länspolismästarens prioriteringar för år Avsnitt 2 återger den övergripande inriktning av verksamheten som gäller för hela Polisväsendet. I avsnitt 3 redovisas och utvecklas de nationella och lokala mål för kärnverksamheten som har lagts fast för år Avsnitt 4 beskriver områden som utgör ramar och grundläggande förutsättningar för att vi ska upprätthålla en effektiv verksamhet. Polisens mål och verksamhetsinriktning grundar sig på regeringens regleringsbrev för polisväsendet. Rikspolisstyrelsen utvecklar och preciserar regleringsbrevet genom planeringsförutsättningar. Utifrån dessa styrdokument fattar polismyndigheterna beslut om lokal verksamhetsplan för kommande år. Operativa avdelningarna bryter ner verksamhetsplanen och planerar den operativa verksamheten och kompetensutvecklingsplaneringen i PUM-A systemet. Utöver denna styrning har polismyndigheterna inom Sydsamverkan, dvs. Polismyndigheterna i Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne satt upp gemensamma operativa mål på regional nivå. 2.2 Uppföljning Till verksamhetsplanen finns en uppföljningsbilaga som innefattar hur verksamhetsmålen ska följas upp och hur övrig verksamhetsuppföljning är utformad. I uppföljningsbilagan redovisas även den åtgärdsplan som är fastställd inom ramen för intern styrning och kontroll. (Se bilaga 1) 3 Polisens långsiktiga mål I Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar ingår fem långsiktiga mål som utformats som Rikspolischefens inriktning. Fler brott ska klaras upp Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Färre brott ska begås Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det finns tillgängligt. Människor ska känna sig trygga Polisen ska bidra till att människor känner sig trygga och mindre oro för att utsättas för brott. Vi ska bli synligare Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. I detta arbete är serviceverksamheten central. Arbetat för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Förtroende ska vårda och stärkas Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stäkra förtroendet för Polisen. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. 4

5 4 Kalmar och Kronobergs mål för kärnverksamheten 4.1 Betydligt fler mängdbrott ska klaras upp och lagföras Mängdbrottsligheten utgörs typiskt sett av brott som har stor påverkan i vardagen för de medborgare som drabbas 1. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella med missbruksproblem, en brottslighet som skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Det är därför angeläget för den enskildes rättstrygghet att polis och åklagare gemensamt prioriterar och bekämpar mängdbrott på ett effektivt sätt men med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Länspolismästaren och chefsåklagarna i Växjö och Kalmar kommer att utarbeta en gemensam åtgärdsplan för mängdbrottsbekämpningen under Livsstilskriminella sätts i fokus Polismyndigheterna genomför t o m 2014 ett nationellt projekt för att utveckla arbetet mot gruppen livsstilskriminella. 2 Inriktningen är att identifiera de mest brottsaktiva individerna och vidta åtgärder för att hindra dessa i den brottsliga verksamheten. Projektet förutsätter dels att vi intar ett nytt förhållningssätt till mängdbrott i det brottsutredande arbetet, dels att vi genomför lämpliga brottsförebyggande åtgärder t.ex. att via motiverande samtal lotsa livsstilskriminella vidare till vård och behandling. Projektet sker i samverkan med andra myndigheter inom rättsväsendet och i samverkan med landsting och kommuner. Den nationella vägledning som RPS har utarbetat för arbetet mot livsstilskriminella ska användas fullt ut i Kalmar och Kronobergs län. Polisens värdegrund är av central betydelse i vårt sätt att möta och bemöta livsstilskriminella. Seriebrottslighet och gränsöverskridande mängdbrottslighet Viss del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott av seriekaraktär, begås av kriminella grupper som tillfälligt reser in från andra länder. En effektiv bekämpning av denna brottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet och brottssamordning rutinmässigt samarbetar över myndighetsgränserna och fullt ut utnyttjar de kanaler som upparbetats för internationellt polissamarbete via den specialistfunktion som inrättades vid myndigheterna under Lokala mål Mängdbrott Antal redovisade ärenden till åklagare Brottsområde 1 Brottsområde 2 Brottsområde 3 med bibehållen kvalitet 2012* Kalmar Kronoberg Antal personuppklarade mängdbrott Brottsområde 1 Brottsområde 2 Brottsområde 3 (gemensamt mål polis/åklagare) Kalmar Kronoberg *Referensvärden redovisas för motsvarande utfall år Unga lagöverträdare Utredningsarbete på brottsplats med stöd av PUST Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Brott som begås av och mot unga ska därför vara i särskilt fokus både i det brottsförebyggande och utredande arbetet. En aktiv samverkan med åklagare, socialtjänsten och andra aktörer i samhället är i detta sammanhang avgörande för att nå effektivitet i utredningsarbetet. Polisen ska utreda ungdomsbrott snabbare och utveckla förmågan att identifiera ungdomar som riskerar eller redan har hamnat i en kriminell bana och göra insatser för dem. 3 Polisen är numera förundersökningsledare i betydligt fler ungdomsärenden med misstänkt under 18 år. För att säkerställa kvalitet och effektivitet 1 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. För att kunna följa upp antalet personuppklarade brott omfattar dock de lokala målen samtliga brott inom brottsområde Enligt Brå och Kriminalvårdens definition (2004) är en livsstilskriminell någon som lever utanför samhällets normer och värderingar, något som yttrar sig i upprepade lagföringar. 3 Ur Rikspolischefens inriktning. 5

6 är det viktigt att ungdomsverksamheten ses över och rutiner utvecklas så att ärenden där ungdomar är gärningspersoner eller utsatta för brott prioriteras i enlighet med lagstadgade tidsfrister. Lokala mål Unga lagöverträdare Antalet överskridna tidsfrister i ungdomsärenden ska vara väsentligt färre jämfört med år Planlagda alkohol- och drogrelaterade insatser inriktade mot ungdom under 20 år ska genomföras i samtliga kommuner. 4.3 Organiserad brottslighet ska bekämpas Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Underrättelseverksamheten ska fortsätta att utvecklas för att säkerställa ett samordnat och effektivt underrättelseflöde mellan lokal, regional och nationell nivå. Grov organiserad brottslighet har inverkan på all polisverksamhet, och några områden att uppmärksamma är IT-relaterad brottslighet och miljöbrott. För att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten ska Polisens insatser präglas av arbete på bred front i nära samverkan med berörda myndigheter. Arbetet ska inriktas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner eller huvudorganisationer för verksamheten inom denna typ av brottslighet. Polisen ska försvåra nyrekryteringen av ungdomar till kriminella nätverk och för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte att försvåra för fortsatt brottslighet, minska incitament för brottsligheten och motverka nyrekrytering till de kriminella grupperingarna. 4.4 Verksamhetsmål för specifika brottstyper Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten står för en betydande del av den anmälda brottsligheten och bland dessa är ungefär hälften tillgrepp genom inbrott. Brottstypen är många gånger integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Ett ökat fokus på brottssamordning, även mellan olika polismyndigheter, är av stor vikt. Den operativa brottsanalysen ska användas för att öka förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet. En framgångsfaktor för att klara upp fler brott är att förbättra och öka spårsäkringen på brottsplatser. Poliser i yttre tjänst ska ha tillräcklig kompetens för att göra enklare spårsäkringar. Mer kvalificerade och omfattande brottsplatsundersökningar ska genomföras av lokal brottsplatsundersökare (LOKUS) eller genom kriminaltekniker i nära anslutning till att brottet inträffat. Ytterligare framgångsfaktorer är att utveckla arbetet och att bygga det på fungerande metoder avseende fokus på individer med kriminell livsstil, åtgärder i bebyggelse eller andra brottsförebyggande åtgärder. Brottsplatsundersökare (LOKUS) i arbete Kronobergs län har i förhållande till invånarantalet en hög brottsnivå när det gäller tillgrepp genom inbrott. Särskilda brottsförebyggande insatser måste därför genomföras under 2013 för att reducera denna typ av brottslighet. Nationellt mål Inbrott i bostad Brottsplatsundersökning ska genomföras av lokal brottsplatsundersökare (LOKUS) eller kriminaltekniker vid minst 80 % av de anmälda inbrotten i bostad. Andel redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antal inkomna ärenden avseende tillgrepp genom inbrott i bostad 2012 Utfall Kalmar 6,4 % 7 % 7 % Kronoberg 3,7 % 5 % 6 % 6

7 Lokala mål Tillgrepp genom inbrott Andel redovisade ärenden till åklagare i förhållande till antal inkomna ärenden avseende tillgrepp genom inbrott (alla kategorier) 2012 Utfall Kalmar 6,4 % 6,3 % 6,3 % Kronoberg 3,7 % 5,7 % 6,3 % Metod och strategi Polismyndigheterna ska tillämpa Polisens nationella utredningskoncept (PNU) fullt ut. Resultatet av det lokala metodutvecklingsarbetet för brottssamordningsverksamheten ska tas om hand och enhetliga metoder och strukturer ska vara införda i båda myndigheterna senast den 1 april Polismyndigheterna ansvarar för att det finns nödvändig kompetens för att säkerställa att utredningsverksamheten bedrivs effektivt och att de utredningar som polismyndigheten leder är av tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt stor betydelse. Kompetensnivån hos förundersökningsledarna inom Polisen ska höjas vilket ska bidra till att öka effektiviteten och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten. Målsättningen är att alla förundersökningsledare senast vid utgången av 2015 ska ha genomgått en särskild utbildning. För att nå framgång med att minska brottsligheten och öka tryggheten förutsätts att Polisens brottsförebyggande arbete är planlagt, proaktivt och problemorienterat i enlighet med Polisens underrättelsemodell (PUM). Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) Nationellt prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelsetjänsten ska kompletteras med lokala och regionala inriktningsbeslut. Dessa ska vara grundade på lokala omvärlds- och brottsanalyser för en mer heltäckande lägesbild. KUT har fått ett utökat ansvar för brottsanalys och forensisk analys vilket förväntas bidra till att utveckla och förbättra brottssamordningen. Etablerade metoder som används för att identifiera, kartlägga och analysera strategiskt viktiga personer i miljöer där organiserad brottslighet förekommer ska användas och prövas även vid t ex mängdbrott när det är lämpligt. En sådan analysmetod är det kriminalarboristiska perspektivet, (KAP), som är en modell för att bedöma kapaciteten och prioritera mot vilka individer brottsbekämpande insatser ska riktas Våldsbrott En av Polisens uppgifter är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. De nationella målen är att färre våldsbrott ska begås och fler ska klaras upp. För att nå målen krävs en hög polisiär närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor och dessutom ska produktivitet i ärenden öka. En effektivare brottsbekämpning inom målområdet förutsätter en hög och jämn nivå, kortare medelgenomströmningstider i ärenden och att skillnaderna mellan polismyndigheterna minskar 4. Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och ingripa mot våldsbrottslighet i offentlig miljö. En viktig framgångsfaktor Förhör med misstänkt för att minska antalet brott är arbetet enligt Kronobergsmodellen tillsammans med hög polisnärvaro i centrummiljöer på frekventa tider. Myndigheterna ska genomföra återkommande krogtillsyn och aktivt verka för samverkan med ordningsvakter, volontärer samt externa aktörer i det löpande arbetet och genom projekt som till exempel STÖKFRITT. Arbetet är viktigt mot bakgrund av den stora gruppen unga vuxna över 20 år. 4 Hög = utveckling/förändring i förhållande till tidigare år. Jämn = jämförelse mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar. 7

8 Nationellt mål Våld i offentlig miljö - Andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna 2012 Utfall Kalmar 23,7 % 29 % Lägst 30,5 % Kronoberg 23,3 % 29 % Lägst 30,5 % Brott i nära relation Med brott i nära relation avses brott som avser person med vilken gärningsmannen har eller har haft ett förhållande med, barn till eller barn till person som gärningsmannen bor eller har bott tillsammans med, eller person som är nära släkt med gärningsmannen. En central punkt är att brottsutsatta människor vågar polisanmäla och därefter fullfölja sin anmälan. För att en person som anmält brott ska känna sig säker och trygg är det viktigt med fortlöpande information om vad som händer i ärendet och under rättsprocessen. Yttre personal ska ha utredningskompetens för att kunna vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, till exempel säkra bevis och dokumentera med videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Ett framgångsrikt och effektivt utredningsarbete bygger på att det finns en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Brott i nära relation ska utredas skyndsamt vilket är särskilt viktigt vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att lagstadgade tidsfrister hålls. Nationellt mål Brott i nära relation - Andel redovisade ärenden till åklagare 2012 Utfall Kalmar 25,6 % 26 % Lägst 26,9 % Kronoberg 31,3 % 30 % Lägst 30 % Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott av närstående över 18 år vid grov misshandel inomhus mot kvinnor och vid alla former av grov fridskränkning. Grova våldsbrott Återkommande inträffar det grova våldsbrott med eller utan dödlig utgång som innebär stora påfrestningar och ofta ett livslångt lidande för de inblandade, vilket ställer särskilt höga krav på Polisens förmåga att klara upp dessa brott. Ärendena innebär även stora krav på kompetens, struktur och effektivitet samt förtroendeingivande arbete. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt ska polismyndigheterna följa den framtagna handlingsplanen, med stöd av den gemensamma beredskapsorganisationen och de utpekade särskilda resurserna. Arbetet ska bedrivas enligt det nationella metodstödet för grova våldsbrott, andra grova brott eller särskilda händelser. Lokalt mål Arbetet mot grova våldsbrott Polismyndigheterna ska arbeta enligt fastställd handlingsplan för utredning av grova brott. Personal som ingår i den gemensamma beredskapsorganisationen ska erhålla kompletterande utbildning Trafiken ska bli säkrare Polisens trafiksäkerhetsarbete ska bidra till ökad trygghet i samhället och till att minska antalet döda och skadade i trafiken. Arbetet med trafiksäkerhet är en uppgift för alla poliser och bilinspektörer i yttre tjänst och även ett viktigt led för att förebygga och beivra brott. Med en hög polisiär synlighet i trafiken och ett aktivt arbetssätt mot trafikbrott når vi även livsstilskriminella eller andra grovt kriminella i högre utsträckning. Trafikövervakningen skapar indirekt även tillfällen att få information och underrättelser om personer och händelser. Vår inriktning ska vara att minska hastighetsöverträdelserna, arbeta för en nykter trafik, ökad bältesanvändning och hjälmanvändning samt för säkra fordon. Kontroller ska genomföras Hastighetsövervakning 8

9 framförallt på platser och vägavsnitt som vid en analys visat sig vara särskilt drabbade av olyckor, höga hastigheter eller som regelbundet trafikeras av kriminella. Hastighetskontroller ska ha fokus på överträdelser mellan 6-9 km/h då forskning visat att det sänker medelhastigheterna. Alkoholutandningsprov ska normalt genomföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon. Ertappade rattfyllerister ska erbjudas samtal med beroendevården inom arbetet i samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). När det gäller den tunga yrkestrafiken ska kontroller av farligt gods på väg ske enligt beslutade kvantitativa mål. Kriminalunderrättelseverksamheten ska engageras mer aktivt i trafiksäkerhetsarbetet. I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas och därför måste den enskilde polisanställde ha god kunskap om de personer och brott som kan vara aktuella. Nationellt mål Antal arbetsdagar 5 Farligt gods Alkoholutandningsprov Lokalt mål Antal rapporterade RF/Drog RF 6 Kalmar /300 Kronoberg / Narkotikan ska bekämpas Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan är ett narkotikafritt samhälle. Missbruk av narkotika är starkt kopplat till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Narkotikabrott är även en viktig inkomstkälla för grov organiserad brottslighet. Särskilt angeläget är att åtgärder vidtas för att motverka ungdomars missbruk och att minska tillgången på narkotiska preparat med fokus mot överlåtelsebrott. Brottsbekämpande åtgärder ska i första hand inriktas mot försäljning till ungdomar för att minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. Samverkan ska ske med kommun, landsting och andra organisationer i samhället så att unga med behov kan få vård. Lokalt mål Kalmar 50 Kronoberg 40 Antalet ungdomar under 18 år misstänkta för innehav eller bruk av narkotika ska uppgå till minst: 4.5 Kontroll på ärendeflödet För att nå en jämnare och högre produktion samt bättre kontroll på ärendeflödet, ska utarbetade rutiner och handböcker följas med särskilt fokus på följande åtgärder: Statuskontroll av ärenden ska genomföras i varje förundersökningsledares ansvarsområde minst en gång per månad. Medarbetare ska fortlöpande få återkoppling kring sin arbetsprestation. Produktionsriktvärden ska sättas upp av alla enheter, och särskilt avse ärendeflödeshantering samt kontroll av antalet och andelen gamla ärenden. Lokalt mål Ärendebalanser Andelen öppna ärenden äldre än 6 månader får uppgå till max 1,5 % av totalt antal öppna ärenden. Andelen öppna utredningsärenden (inkl. trafikärenden) får uppgå till max 10 % av inkomna ärenden. Mål högsta antal öppna ärenden äldre än 6 månader 2012 per 31 dec Kalmar 1255 (5,9 %) Kronoberg 757 (4,2 %) Transportstyrelsen ansvarar numera för kontroller av kör- och vilotider som sker i företags lokal, medan Polisen har ansvaret för sådana kontroller på vägarna. 6 Avser antalet rapporterade misstänkta för rattfylleri respektive drograttfylleri. 9

10 4.6 Gemensamma mål polis-åklagare Polis och åklagare har fått ett utökat och gemensamt ansvar för att förbättra utredningsresultaten och att klara mängdbrottsmålen. Samverkan mellan polis och åklagare på lokal nivå ska därför ske mer regelbundet och strukturerat. En förutsättning för att öka lagföringen är att tillgängliga utredningsresurser används på bästa tänkbara sätt. Tillämpningen av reglerna för förundersökningsbegränsning är av stor betydelse i detta sammanhang. Polisen har nu fått befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, vilket innebär att polisens förundersökningsledare aktivt ska bevaka och fatta beslut om förundersökningsbegränsning när förutsättningar för detta föreligger. I detta ligger även att Polisen måste initiera frågan om förundersökningsbegränsning i ärenden som leds av åklagare. I avsaknad av gemensamma nationella mål för polis och åklagare har Polismyndigheterna i Kalmar och Kronoberg i samverkan med Åklagarkamrarna i Kalmar och Växjö fastställt gemensamma mål. Lokalt mål Gemensamt för Polis - Åklagare Antal personuppklarade brott se mål under avsnitt 4.1 Målsägandeförhör vid våldsbrott och integritetskränkande tillgreppsbrott ska hållas inom 14 dagar från anmälningstillfället 7 Andel lagförda brottsmisstankar av beslutade brottsmisstankar förutom åtalsunderlåtelse (övrigt) 8 ska för mängdbrott (exkl. MBK1) totalt uppgå till minst 80 %. Polismyndigheterna och Åklagarkamrarna ska under 2013 tillämpa lagstiftningen och metoderna mot vinning av brott (utökat förverkande) vid minst två tillfällen i varje polismyndighet. 4.7 Regionala operativa mål inom Sydsamverkan Operativa chefer vid Polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län har tagit fram ett antal gemensamma operativa mål till vilka det kopplas operativa insatser. Prioritering och planläggning av den gemensamma verksamheten kräver flexibilitet vid användandet av polisiära resurser över länsgränserna. Under 2013 kommer särskilt fokus i arbetet inom ramen för Sydsamverkan att vara mängd- och seriebrottslighet. Polismyndigheterna ska under 2013 ha beredskap för att medverka i lokala och regionala insatser som beslutas av den regional operativa ledningsgruppen. Denna brottslighet är särskilt svår att förebygga och utreda på grund av de kriminellas rörlighet över länsgränserna, vilket ställer särskilda krav på samverkan. De operativa cheferna ansvarar för att insatserna följs upp och redovisas till Sydsamverkans strategiska ledningsgrupp. Planlagda insatser i Sydsamverkan Myndigheterna har beslutat att genomföra minst tio gemensamma insatser under 2013 mot aktuella fokusområden inom följande verksamhetsområden: Operativa insatser mot bostadsinbrott permanentas som arbetsmetod. En kategori gärningsmän som arbetet inriktas mot är kriminella grupper från andra länder. Illegal införsel av alkohol och vapen. Insatser för att minska införseln av alkohol och vapen via regionens hamnar och Öresundsbron ska ske i samverkan med Tullen och andra myndigheter. Trafiksäkerhet. Arbetet ska ske inom ramen för den nya trafiksäkerhetsstrategin med fokus på inre gränskontroll, mängd- och seriebrottslighet samt satsningen mot organiserad brottslighet. 4.8 Brottsofferarbete för ökad trygghet Polisen är ofta den första kontakten för ett brottsoffer i rättsprocessen. Ett väl fungerande brottsofferarbete har stor betydelse för att underlätta den brottsutsattes situation. Med brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet avlastas utredningsverksamheten vilket bidrar till effektivare och mer objektivt utredningsarbete. Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra aktörer i samhället och syfta till att ge information, stöd och skydd till brottsoffer. Förundersökningsledaren har en nyckelroll 7 Med våldsbrott avses i detta fall försök till mord och dråp, misshandel, sexualbrott, rån, våld mot tjänsteman och olaga hot. Med integritetskränkande tillgreppsbrott avses i detta fall stöld med eller utan inbrott i bostad, fritidshus samt väskryckning och fickstöld. 8 Med åtalsunderlåtelse övrigt avses beslut enligt RB 20:7. 10

11 i att säkerställa att brottsoffer ges information om till exempel gällande ekonomisk ersättning, målsägandebiträde samt information i ärendet. Med stöd av hot- och riskanalyser ska Polisen skydda hotade personer i samhället såväl som egna medarbetare som utsätts för hot. Kunskaper om upprepad utsatthet till exempel vid våldsbrott i nära relationer, ska användas för att identifiera och förebygga nya brott. Rutinerna för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning ska vara väl utvecklade. Skyddsåtgärder ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld enligt de nationella riktlinjerna. Verktygen SARA-, PATRIARK, SAM och CHECK 10+ ska användas för bedömning av vilka personer som löper risk för upprepad utsatthet. 9 Nationellt mål Brottsofferarbetet Polisen ska säkerställa att drabbade får återkoppling om sitt ärende 10. Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen ska öka till nöjdhetstal på minst 70 procent. 4.9 Gränskontroll och utlänningsverksamhet Polismyndigheterna ska ha rutiner och nödvändig kompetens för att genomföra inre utlänningskontroller som en del av det vardagliga polisarbetet. Med tanke på det stora antalet ärenden är det viktigt att arbetet med att verkställa avvisnings- och verkställighetsbeslut är effektivt. Arbetet och de erfarenheter som drogs i och med REVA-projektet 11, och som syftade till en mer rationell och rättssäker ärendehantering, ska fortsatt prägla arbetet inom polismyndigheternas utlänningsverksamhet Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande Polisens serviceverksamhet är central i kontakten med allmänheten och i många fall den enda kontakt som en enskild person har med Polisen. Uppfattningen om hur väl Polisen fungerar påverkas i hög grad av hur tillgängligheten, bemötandet och utförandet upplevs vid alla kontakter. Detta gäller till exempel vid kontakter med telefonväxel, ansökan om nytt pass eller då behov uppkommer att göra en polisanmälan. Den stora mängden serviceärenden har en stor påverkan på den totala effektiviteten, vilket gör att potentialen för ökad verksamhetsnytta och bättre resursanvändande är mycket hög. Öppettiderna i polisens receptioner, telefonväxlar och poliskontor ska i högre grad anpassas till allmänhetens behov. Mobil verksamhet eller motsvarande initiativ kan komplettera på orter eller bostadsområden som idag saknar poliskontor med fasta öppettider. Nationellt mål Service Polisens service i form av tillgänglighet, bemötande och utförande ska förbättras så att minst 85 procent av servicemottagarna är nöjda eller mycket nöjda Enhetlig och rättssäker handläggning av polisrättsärenden Ytterligare en viktig kontakt med allmänheten har Polisen vid handläggningen av polisrättsärenden 12. Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polisrättsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt och sträva efter att vara tydlig och aktiv i sin information om handläggningstider. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i stor utsträckning använda förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. 13 Ett område med betydelse för effektiviteten i rättskedjan är stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen, vilket medför att denna verksamhet måste ha en bra organisation med tydlig ansvarsfördelning. 9 Se nationella riktlinjer för polisiär riskanalys vid våld på individnivå, (POA /09) 10 Se Handbok 2006:1 Återkoppling vid integritetskränkande brott, (Polismyndigheten i Kronobergs län 2006) 11 Projektet REVA är ett samarbete mellan Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården. Syftet är att öka effektiviteten och rättssäkerheten när avvisnings- och utvisningsbeslut verkställs. 12 Med polisrättsärenden ska förstås uppgifter som avses i 2 5 polislagen (1984:387) kap 6 Rättegångsbalken 11

12 Nationellt mål Polisrättsärenden Polisen ska klara minst 85 procent av de delgivningsuppdrag som inte behöver redovisas inom två veckor Andra viktiga utgångspunkter för verksamheten Förutsättningarna för att myndigheterna ska uppnå målen och inriktningarna för kärnverksamheten är starkt beroende av att ledningsprocesser och interna stödprocesser fungerar väl. I detta avsnitt redovisas några centrala utgångspunkter i detta avseende. För vissa övriga områden där det saknas lokal anpassning eller nationella eller lokala mål, såsom t ex krisberedskap, personsäkerhetsarbete, miljöledning, internationell verksamhet, hänvisas till Polisens planeringsförutsättningar Samverkan för ökad trygghet I arbetet med att öka människors trygghet och att förebygga och utreda brottslighet är samarbetet med kommuner, skolor och andra organisationer av avgörande betydelse. Polismyndigheterna ska arbeta aktivt för att förbättra samverkan med kommunerna, främst i gemensamma ärenden med socialtjänsten och skolorna. En gemensam lägesbild inom ramen för samverkansavtalen mellan Polis- Kommun bidrar till att skapa förståelse för lokala problem. Samarbetet och stödjande åtgärder ska även fortsätta med frivilligorganisationer inom ramen för grannsamverkan och liknande initiativ. Därmed öppnar sig möjligheter att mer effektivt styra resurser och metoder mot de områden som påverkar människors trygghet. Under 2013 och 2014 ska polismyndigheterna genomföra ett särskilt projekt för att bygga upp och etablera volontärverksamhet i båda länen under ledning av en gemensam volontärsamordnare. De erfarenheter som gjorts från försöksverksamheten i Mönsterås/Högsby ska tas tillvara. Trygghetsundersökning och medborgarmöten främjar dialog Det trygghetsskapande perspektivet och medborgarnas uppfattning om trygghetssituationen, vilket bland annat framgår av lokala och nationella trygghetsundersökningar 15, ska vara en del i planeringen och genomförandet av verksamheten. Under 2012 genomfördes en trygghetsundersökning med syfte att få information om trygghetssituationen i de båda länen och därigenom kunna förbättra polisarbetet. Resultatet av undersökningen utgör ett viktigt underlag dels för den operativa planeringen i myndigheterna, dels för en dialog vid omarbetning av samverkansavtalen mellan Polis och kommun. Med utgångspunkt från de problembilder som framkommit vid trygghetsmätningarna ska långsiktiga och uthålliga satsningar påbörjas och intensifieras under 2013 tillsammans med kommunerna och andra aktörer för att vidta lämpliga åtgärder. De två högst prioriterade områdena under 2013 är Araby/Dalbo området i Växjö kommun samt Rönnemyrsområdet i Alvesta kommun. Polisen behöver hitta nya forum för att fånga upp och diskutera lokala problem direkt med medborgarna. Under 2013 ska därför försöksverksamhet med medborgarforum genomföras i båda länen. 5.2 Intern styrning och kontroll I myndighetsförordningen anges att ledningen för en myndighet ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt, enligt gällande rätt och enligt de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Verksamhetsplanen är det viktigaste dokumentet för ledningen att utöva den interna styrningen och kontrollen som krävs för att fullfölja detta ansvar. I arbetet med att identifiera risker internt och externt genomförs årligen en självutvärdering för att strukturerat kunna bedöma verksamhetens möjligheter och brister i relation till de åtagande polismyndigheterna har. Åtgärder som uppstår som en följd av bedömningarna sammanställs i ett särskilt dokument, plan för kontrollåtgärder. 14 I dessa ska inte räknas in uppdrag som återkallats eller där den som ska delges flyttat från landet eller avlidit. 15 Polismyndigheterna i Kalmar och Kronoberg genomför återkommande trygghetsmätningar i samverkan med kommunerna. En övergripande nationell trygghetsundersökning, (NTU) genomförs av Brå. 12

13 5.3 Ständiga förbättringar av verksamheten Statsmakterna och medborgarna ställer krav på polismyndigheterna och den verksamhet som bedrivs. Att svara upp mot dessa krav innebär ett ständigt förbättringsarbete. Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län ska under 2013 arbeta utifrån att hela verksamheten kan förbättras och effektiviseras genom att ta tillvara på idéer och genomföra förbättringar som gör att vi jobbar smartare. I detta ständigt pågående förbättringsarbete är rollen som chef viktig och är av central betydelse inte bara i strävan efter att nå bra verksamhetsresultat utan även i rollen att bidra till att stärka medarbetarnas förmåga att ta ansvar och utveckla verksamheten. Samtidigt är medarbetarnas roll viktig då deras kunskap om verksamheten utgör grunden för de idéer och förbättringsförslag som kommer fram. I arbetet med att ständigt utveckla och förbättra verksamheten är även uppföljning och analys på kort och lång sikt central i syfte att underlätta för ledning och styrning av verksamheten. Utöver den löpande uppföljningen av verksamhetens mål som tydliggörs i myndigheternas uppföljningsbilaga är omvärldsanalyser viktiga utgångspunkter för att identifiera områden som kan komma att påverka den operativa verksamheten. (Se även bilaga 1) 5.4 Verksamhetsskydd Ett anpassat och ändamålsenligt verksamhetsskydd skapar förutsättningar för att Polisen kan planera och genomföra sina arbetsuppgifter utan störningar, vilket innebär att verksamhetsskyddet är en del av vardagen för alla medarbetare och ett gemensamt ansvar alla anställda har. Genom information, utbildning och ständigt pågående arbete är målet att polismyndigheterna uppfattas som säkerhetsmedvetna organisationer såväl internt som externt. Lokalt mål Verksamhetsskydd Verksamhetsskyddet för polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län ska under 2013 fortsätta utarbeta och utveckla gemensamma planer och rutiner inom verksamhetsskyddsområdet Kompetensförsörjning Verksamhetsbehovet ska vara utgångspunkten för alla insatser inom personalområdet. Ledning, styrning, uppföljning och vidareutveckling ska göras samordnat för att säkerställa kvalitet, enhetlighet och effektivitet. Det finns några områden vilka är viktiga för att förtydliga, vidareutveckla och implementera en verksamhetsdriven arbetsgivarpolitik vilket ska stödja den inriktning som verksamheten har. Lokalt mål Kompetensförsörjning En lokal kompetensutvecklingsplan ska vara upprättad senast den 1 mars 2013 med utgångspunkt i ekonomiska ramar och prioriterade verksamhetsinriktningar. En strategisk personal- och kompetensförsörjningsplan för perioden tas fram. Avtal bidrar till en effektiv verksamhet God samverkan med fackliga organisationer underlättas genom de samverkansavtal som finns inom respektive myndighet. Planering av arbetstider och genomförandet ska ske enligt det nationella arbetstidsavtalet (ATA), och i linje med en verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning och det är centralt att arbetet bedrivs på de tider som verksamheten kräver. Verksamhetsanalyser ska genomföras vid myndigheterna och ingå som underlag för arbetstidsplaneringen. Processen för lönebildning ska inom ramen för gällande kollektivavtal ske på ett sådant sätt att den stödjer verksamheten. Grunden för detta är individuell lönesättning. 16 Avser att säkerställa kompetens hos medarbetare rörande trakasserier, våld eller hot om våld inom ramen för verksamhetsuppdraget, hantering av myndigheternas information, skydda av lokaler och utrustning, inarbetad metod för identifiering av risk och sårbarheter i verksamheten, hantering av incidenter samt kontinuerlig uppföljning av beslutade säkerhetsåtgärder för att säkerställa säkerhetsnivåerna. 13

14 Verksamhetens behov styr kompetensförsörjningen Myndigheternas kompetensförsörjning och utbildningsplanering under 2013 ska bygga på verksamhetskraven och främst inriktas på utbildning och lärande i arbetet för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver. Planeringen ska därför utgå från myndighetsledningens prioriteringar vad avser inriktning av verksamheten och behoven inom de olika verksamhetsområdena. Rekrytering, utbildning, kompetensöverföring och kompetensväxling ska planeras i ett långsiktigt perspektiv, och redovisas i en kompetensförsörjningsplan. Utbildningsplanering ska ske inom ramen för vad nationella, regionala och lokala möjligheter ger, och i detta sammanhang utgör det virtuella kompetenscentret i Sydsamverkans regi en viktig del. Myndighetens rekrytering ska utgå från Polisens rekryteringsprocess med särskild betoning på utarbetad kompetensprofil. Individuella önskemål och enheters kompetensbehov identifieras och lyfts fram vid tillfällen för kompetens planering på enhetsnivå samt de årliga utvecklingssamtalen. Ledarskap och medarbetarskap utvecklar verksamheten Arbetet med att stärka och utveckla arbetsgivar- och arbetsledarrollen ska fortsätta. Detta kräver en god samverkan med fackliga organisationer, ett arbete som underlättas genom de samverkansavtal som finns inom respektive myndighet. Arbetet med ledarskapsfrågor ska fortgå inom ramen för nationella utbildningsprogram för ledarskapsutvecklingen och ledarskapsförsörjningen samt i övrigt utifrån egna lokala behovsprövade insatser. En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutvecklingen Arbetsmiljön inom myndigheterna ska präglas av ett ständigt utvecklings- och informationsarbete vad gäller bland annat utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla anställda har ett ansvar att förbättra och utveckla verksamheten och på så sätt bidra till en god arbetsmiljö. Men det är hos personalansvarig chef som arbetsmiljöansvaret ytterst vilar. Resultaten från medarbetarenkäter ska utgöra ett av flera underlag för fortsatt arbete med arbetsmiljöfrågor. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska utvecklas med syfte att tillhandahålla en god och säker arbetsmiljö. Detta omfattar också åtgärder för arbete med medarbetarskap och likabehandling utifrån de förutsättningar och krav som anges. Arbetet med att implementera Polisens värdegrund i vardagsarbetet ska fortsätta under år Rikspolischefen besöker personal i Kalmar Lokalt mål Arbetsmiljö och värdegrund Varje medarbetare ska ha erhållit minst ett utvecklingssamtal under året där det bland annat ska ingå individuell utvecklingsplanering, arbetsmiljö och verksamhetsfrågor. Medarbetarnas upplevda hälsa och välbefinnande ska bibehållas och frisknärvaron ska öka. Formella rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska tillämpas fullt ut under året. 5.6 Ekonomi Rikspolisstyrelsen har i planeringsförutsättningarna beslutat om preliminär fördelning av polisens anslag. För polismyndigheten i Kalmar län uppgår medelsramen till kronor. Det är en ökning med kronor. För polismyndigheten i Kronobergs län uppgår medelsramen till kronor, vilket är en ökning med kronor. Rikspolisstyrelsen kommer att fatta beslut om slutlig medelsfördelning efter årsbokslutet, och därefter kommer också besked om hur anslagssparande respektive anslagskredit kommer att hanteras. Internbudgeten för polismyndigheterna kommer att beslutas i särskild ordning när de ekonomiska ramarna är fastställda. 14

15 Regeringens mål om att poliser har uppnåtts. Under år 2012 har vi till och med varit några fler. Det innebär att trenden med de senaste årens ökning av antalet poliser är bruten. Antalet tilldelade aspiranter för år 2013 är 11 till Kalmar län och 11 till Kronobergs län. Medel har tillförts myndigheterna med utgångspunkt från att aspiranttilldelningen ska motsvara beräknade avgångar, det vill säga att antalet poliser inte ska öka. RPS har utvecklat en ny metod för medelsfördelningen som i huvudsak bygger på respektive myndighets belastning och problembild. Utgångspunkten är att polismyndigheterna över tid ska få likartade förutsättningar att bedriva verksamheten. Övergången till den nya metoden att fördela medel kommer att innebära att verksamheten i polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län på sikt måste anpassas till en lägre nivå när det gäller resurser. Lokalt mål Ekonomi Myndigheternas nettokostnader ska inte överstiga medelsramen inklusive tillåten anslagskredit. Budget 2013 Kronoberg Kalmar Utfall Budget Utfall Budget (Belopp i tkr) Anslag Ingående överföringsbelopp Anslagsförändring Nettokostnader Utgående överföringsbelopp Intäkter pass och ID-kort Övriga intäkter Intäkter Lön polispersonal Övertidstillägg polispersonal OB-tillägg polispersonal Lön civilanställda Övertidstillägg civilanställda OB-tillägg civilanställda Övriga personalkostnader Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Pensionskostnader Personalkostnader Lokalhyror och el Städning och övriga lokalkostnader Motorfordon Inköp av varor Köpta tjänster Hyra datorer och RAKEL Bevakning Övriga driftskostnader Räntor och avskrivningar Övriga kostnader

16 Bilaga 1 - Uppföljningsplan Polismyndighetens uppföljning av mål och inriktningar i verksamhetsplanen sammanfattas i denna uppföljningsplan där det tydliggörs vilket verksamhetsområde som följs upp samt med vilken periodicitet. Ansvarig för den övergripande myndighetsuppföljningen är Taktisk ledning. Utöver uppföljningsplanens områden sker uppföljning av en rad områden efter behov: Veckouppföljning Antal inkomna ärenden, totalt antal öppna ärenden, antal redovisade ärenden nationella målområden. Antal inkomna ärenden, totalt antal öppna ärenden och antal redovisade ärenden brottsområde 1-3. Månadsuppföljning Brottsområde Antal redovisade ärenden till åklagare, andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden, andel öppna ärenden av inkomna ärenden under 12 månader, andel personuppklarade brott Nationella målområden inkl tillgrepp genom inbrott 18 Antal anmälda brott, andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden Andel tillkommande misstänkt av inkomna ärenden (tillgrepp genom inbrott) Trafik Antal kontrollerade arbetsdagar på väg Antalet kontroller av farligt gods Antal LAU-prov Antal rapporterade rattfylleri och drograttfylleri Övrig uppföljning Antal DNA-topsningar Antal undersökningsärenden från brottsplatsundersökningar Regleringsbrevets indikatorer Antal ungdomsärenden Myndighetens nettokostnader ska inte överstiga medelsramen exkl tillåten anslagskredit Gemensam månadsvis uppföljning Polis Åklagare Andel lagförda brottsmisstankar av beslutade brottsmisstankar exkl åtalsunderlåtelse övrigt för mängdbrottskategorier Prognoser Prognoser för inkomna och redovisade ärenden görs för brottsområde 1-3, samt nationella målområden exkl inbrott i bostad där istället prognos för samtliga inbrottsstölder används. 17 Brottsområde 1 innehåller tillgrepps-, skadegörelse och våldsbrott, samt övriga brott mot person. Brottsområde 2 innehåller trafik- och narkotikabrott och brottsområde 3 innehåller övriga brott. 18 Målområden avser våld i offentlig miljö, inbrottsstöld i bostad samt brott i nära relation. Myndigheterna har valt att ha kvar föregående års målområde, tillgrepp genom inbrott, i vilket inbrott i bostad ryms. 19 Kategorierna utgår från åklagarmyndighetens indelning av brott, Kategori 2 misshandel och våld mot tjänsteman, 3 tillgreppsbrott, 4 bedrägeri, förfalskning och bidragsbrott, 5 skadegörelse mm, 6 övrigt. Kategori 6 som inte räknas in i detta mått innehåller trafik, narkotika, brott mot knivlagen och snatteri. 16

17 Bilaga 2 - Begreppsförklaringar I verksamhetsplanen kan följande begrepp och förkortningar förekomma: BROTTS- OMRÅDE CBRNE DNA Polisen indelar de olika brottstyperna enligt följande: B1 = Brott mot person, tillgrepps- och skadegörelsebrott. B2 = Narkotikabrott och trafikbrott. B3 = Annan brottslighet (Eko, bedrägeri, tillgrepp i butik m.m.). Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker samt explosiva ämnen. Händelser som utgör en stor fara till exempel toxiska kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning eller explosiva ämnen. Deoxiribonukleinsyra. En organisk syra som bygger upp arvsmassan hos alla levande organismer. FÖRMÖGENHETS- Brott mot brottsbalkens 8 12 kapitel, till exempel stöld, bedrägeri, förskingring BROTT och skadegörelse. HR IT-FORENSISK Human Resources innefattar hanteringen av ett företags eller en organisations mänskliga resurser inom ramen för personaladministration. Utredningsverksamhet med inriktning att samla in och säkra digitala eller elektroniska uppgifter och bevis i digitala miljöer och apparatur. KAFKA KAP MÄNGDBROTT OLG PATRIARK PERSONUPP- KLARADE BROTT PKC PLF PNU PUM PUM-A PUST SAM SARA SMADIT SPT Avser i detta sammanhang benämning på en ny redovisningsrutin inom staten. Kriminalarboristiska perspektivet, modell för kapacitetsbedömning och prioritering av kriminella kontaktnät. De brott där Polismyndigheten normalt leder förundersökningen. Operativa Ledningsgruppen, (lokalt och regionalt). Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedersmotiv. Checklista, eller guide, som används som hjälpmedel vid bedömning av risk för hedersrelaterat våld. Ett brott är personuppklarat om åklagare beslutat om åtal, meddelat åtalsunderlåtelse eller utfärdat strafföreläggande. Polisens kontaktcenter. Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. Polisens nationella utredningskoncept. Polisens underrättelsemodell. Dokumentationssystem för all operativ polisverksamhet. Systemet stödjer arbetet enligt PUM, Polisens underrättelsemodell. Polisens utredningsstöd, ett datorbaserat system. Stalking assessment and management. Metod för polisiär bedömning av risker vid stalkning, dvs. när någon utsätts för manisk förföljelse. Spousal assault risk assessment guide. SARA-modellen används för att utföra hot- och riskanalys för framtida partnervåld. Metoden tillämpas även vid våldsoch sexualbrott mot barn. Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Särskild Polistaktik. En nationell polistaktik som används främst vid större kommenderingar. 17