Polisens årsredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polisens årsredovisning 2011"

Transkript

1 Årsredovisning 211

2 Polisens årsredovisning 211 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA /1 ISBN: Grafisk form och layout: Citat Foto omslag: Dan Paulsen Foto kollage: Robert Blombäck (2 bilder), Scanpix (1 bild), Lars Hedelin (övriga) Foto inlaga: Robert Blombäck (sid 1, 51, 16), Sebastian Lindberg (sid 45, 141), Lotta Lundquist (sid 42), Dan Paulsen (sid 152), Polismyndigheten i Västra Götaland (sid 71), Juan Luis Sanches (sid 76), Scanpix (sid 159), Lars Hedelin (övriga) Tryck: RPS tryckeri, februari 212 Version 2

3

4 Innehåll Rikspolischefen har ordet...6 Detta är Polisen Organisation...8 Polisens resultat Bedömning av Polisens resultat...12 Analys av resultatet för polisorganisationen Historisk resultatutveckling...19 Brottsförebyggande arbete...24 Service...26 Ekonomi...28 Kompetensförsörjning...28 Övriga mål och återrapporteringskrav...35 Uppdrag...4 Verksamhetsutveckling för ett bättre verksamhetsresultat Polisens underrättelsemodell...43 Polisens nationella utredningskoncept...43 Nationell resurs för bekämpning av mängdoch seriebrott...43 Livsstilskriminella...44 Mobilisering mot grov organiserad brottslighet...44 Polisens arbete mot ungdomars kriminalitet...44 Arbete med målsäganden och brottsoffer...45 Effektivisering av Polisens serviceverksamhet och ärendehandläggning...45 Utveckling av it-baserade verksamhetsstöd...46 Kompetensförsörjning...46 Ändamålsenliga organisationer och ledningsstrukturer...46 Kvalitetssäkring av verksamhetsredovisningen...46 Polismyndigheten i Blekinge län Resultatutveckling...48 Brottsförebyggande arbete...5 Ekonomi...51 Kompetensförsörjning...52 Polismyndigheten Dalarna Resultatutveckling...54 Brottsförebyggande arbete...55 Ekonomi...56 Kompetensförsörjning...57 Polismyndigheten Gotland Resultatutveckling...59 Brottsförebyggande arbete...6 Ekonomi...61 Kompetensförsörjning...62 Polismyndigheten i Gävleborgs län Resultatutveckling...64 Brottsförebyggande arbete...65 Ekonomi...66 Kompetensförsörjning...67 Polismyndigheten i Hallands län Resultatutveckling...69 Brottsförebyggande arbete...7 Ekonomi...71 Kompetensförsörjning...72 Polismyndigheten i Jämtlands län Resultatutveckling...74 Brottsförebyggande arbete...75 Ekonomi...76 Kompetensförsörjning...77 Polismyndigheten i Jönköpings län Resultatutveckling...79 Brottsförebyggande arbete...8 Ekonomi...81 Kompetensförsörjning...82 Polismyndigheten i Kalmar län Resultatutveckling...84 Brottsförebyggande arbete...85 Ekonomi...86 Kompetensförsörjning...87 Polismyndigheten i Kronobergs län Resultatutveckling...89 Brottsförebyggande arbete...9 Ekonomi...91 Kompetensförsörjning...92 Polismyndigheten i Norrbotten Resultatutveckling...94 Brottsförebyggande arbete...95 Ekonomi...96 Kompetensförsörjning...97 Polismyndigheten i Skåne län Resultatutveckling...99 Brottsförebyggande arbete...11 Ekonomi...13 Kompetensförsörjning INNEHÅLL

5 Polismyndigheten i Stockholms län Resultatutveckling...16 Brottsförebyggande arbete...17 Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Södermanlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Uppsala län Resultatutveckling...12 Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten Värmland Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västerbottens län Resultatutveckling...13 Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västernorrlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västmanlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete...14 Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Västra Götaland Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Örebro län Resultatutveckling...15 Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Polismyndigheten i Östergötlands län Resultatutveckling Brottsförebyggande arbete Ekonomi Kompetensförsörjning Internrevision...16 Ekonomisk redovisning Kommentarer Redovisningsprinciper Resultaträkning Balansräkning...17 Anslagsredovisning Anslagsredovisning per polismyndighet m.fl Finansieringsanalys Noter till resultaträkningen Sammanställning över väsentliga uppgifter Styrelse och ledning Styrelsens underskrift av årsredovisningen Bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid Polisen Bilagor Bilaga 1 Läsanvisningar Bilaga 2 Polismyndigheternas adresser Bilaga 3 anställda, årsarbetskrafter och medeltal anställda Bilaga 4 Åldersstruktur vid myndigheterna inom Polisen...2 Bilaga 5 Verksamhetsstatistik...29 INNEHÅLL 3

6 Polisen i bilder 211 4

7 5

8 Rikspolischefen har ordet Polisens resultat 211 var blandat. Människors trygghet ligger stabilt på en hög nivå och förtroendet för Polisen har fortsatt att stiga. Vi har ökat vår närvaro och synlighet i samhället och genom vårt brottsförebyggande arbete verkar vi för att utsattheten för brott ska minska, vilket den också har gjort. Anmälningarna om våld i offentlig miljö minskar, vilket jag är övertygad om att Polisens arbete bidragit till. Jag är likaså övertygad om att våra insatser medverkar till att fler som utsätts för brott i nära relation vänder sig till Polisen och anmäler. Vi bedriver ett aktivt trafiksäkerhetsarbete och har hindrat nästan 3 rattfulla att fortsätta köra. Vi har blivit mer tillgängliga genom mobila poliskontor och sociala medier. Svarstiderna i Polisens kontaktcenter har blivit kortare. Men 211 var också ett år då resultatet när det gäller utredningar av mängdbrott inte förbättrades i nivå med vad jag hade förväntat mig. Jag ser allvarligt på detta och polismyndigheterna måste bli bättre på att tillämpa de metoder och verktyg som vi har. Polisen kan göra både fler och bättre utredningar. Under året lade vi grunden till en nationell satsning mot mängd- och seriebrottslighet, som i full kraft ska verka under 212. Den består av en nationell resurs som kan förstärka myndigheter som tillfälligt drabbas av exempelvis en inbrottsvåg. Med satsningen ökar möjligheterna att nationellt samordna insatser mot brottslighet som flyttar mellan polismyndigheterna. Som en del av satsningen har fyra polismyndigheter fått i uppdrag att samla och bygga kunskap kring varsin typ av seriebrottslighet, för att öka vår kunskap om och förmåga att bekämpa dessa brott. Under 211 startade vi på regeringens uppdrag en satsning mot de livsstilskriminella, alltså vaneförbrytarna. Satsningen består av två delar, dels en nationellt samordnad operativ insats i alla polismyndigheter, dels att aktivt bygga upp kunskap över hela landet genom att samla in, bearbeta och sprida goda exempel mellan myndigheterna. Detta är inte minst viktigt i arbetet mot mängdbrott, då vaneförbrytarna står för en stor del av dessa brott. Arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten är ett arbete som drivs i alla polismyndigheter och vid Rikskriminalpolisen. För att få ytterligare styrka att bekämpa denna brottslighet, bedriver vi sedan en tid en särskild satsning tillsammans med myndigheter utanför Polisen. Det arbetet har varit framgångsrikt under 211. Vi har utvecklat samarbetsformerna och gjort flera goda operativa insatser. Insatser mot ungdomars kriminalitet är prioriterat och viktigt för att förhindra rekrytering av nya kriminella. Tidiga insatser är av stor betydelse för att nå framgång. Utvecklingen av sociala insatsgrupper är ett lovande projekt. Precis som satsningen mot grov organiserad brottslighet, är det en satsning byggd på samverkan med andra i samhället.» Insatser mot ungdomars kriminalitet är prioriterad och viktig för att förhindra rekrytering av nya kriminella. «Vi driver ett omfattande och strategiskt utvecklingsarbete där moderniseringen av våra it-stöd är central. Mycket gjordes under 211 och fortsatt mycket kommer att göras de närmaste åren för att förnya stora delar av Polisens it-struktur i syfte att skapa möjligheter för ett effektivare polisarbete. Under 211 gjorde Polisen goda insatser på en lång rad områden och vi bedrev verksamheten med en ekonomi i balans. Vårt resultat för utredningar av mängdbrott motsvarar dock som sagt inte förväntningarna. Genom det utvecklingsarbete vi bedriver och genom att lära av goda exempel inom verksamheten ska vi 212 förbättra de delar av resultatet som idag inte är tillfredsställande. Bengt Svenson Rikspolischef 6 RIKSPOLISCHEFEN HAR ORDET

9 RIKSPOLISCHEFEN HAR ORDET 7

10 Detta är Polisen Polisens uppdrag är att skapa trygghet och förebygga brott. Polisen är en av de största statliga verksamheterna med anställda, varav poliser, och med ett totalt anslag på knappt 2 miljarder kronor. Polisen består av Rikspolisstyrelsen, 21 polismyndigheter och Statens kriminaltekniska laboratorium. 8 DETTA ÄR POLISEN

11 Polisens uppdrag Polisens uppdrag och mål framgår av bland annat polis lagen, polisförordningen, budgetpropositionen samt regleringsbrevet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Ändamålet med polisverksamheten beskrivs i polislagen (1984:387): Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Av 2 2a polislagen framgår Polisens uppgifter: förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av Polisen, fullgöra den verksamhet som ankommer på Polisen enligt särskilda bestämmelser. Polisen får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter om sådant säkerhetsarbete. Styrande dokument för Polisen Grundläggande bestämmelser för hur Polisen ska bedriva verksamheten för att nå det övergripande målet finns i: Polislagen (1984:387) Polisförordningen (1998:1558) Förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen Polisutbildningsförordningen (1999:74) Regeringen Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen, Avdelningen för interna utredningar och Polishögskolan 21 polismyndigheter Polisen är en av de största statliga verksamheterna med anställda, varav poliser, och med ett totalt anslag på knappt 2 miljarder kronor. Statens kriminaltekniska laboratorium Organisation Rikspolisstyrelsen RPS är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. RPS ska verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom Polisen. Vid RPS finns ett huvudkontor med sex avdelningar samt internrevisionen och ett verksledningskansli. Dessutom finns Polisens verksamhetsstöd (PVS), Polishögskolan (PHS), Rikskriminalpolisen (RKP), Säkerhetspolisen (Säpo) och avdelningen för interna utredningar (IU). RPS är vidare chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS styrelse består av åtta personer, inkl. rikspolischefen som är styrelsens ordförande. Styrelseledamöterna i övrigt utses av regeringen. Huvudkontoret RPS huvudkontor utarbetar bland annat mål och strategier för Polisen, bevakar rättsutvecklingen, ansvarar för metodutvecklingen inom Polisen samt fördelar medel. Genom styrning och uppföljning säkerställer huvudkontoret också Polisen består av Rikspolisstyrelsen (RPS), 21 polismyndigheter med geografiska ansvarsområden som motsvarar länsindelningen samt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). att nationella mål och strategier får genomslag i Polisens operativa verksamhet. Polisens verksamhetsstöd Polisens verksamhetsstöd utför och vidareutvecklar tjänster till Polisen i hela landet på uppdrag av RPS huvudkontor. Polishögskolan Polisens grundutbildning genomförs i dag vid Polishögskolan i Solna och som uppdragsutbildning vid universiteten i Växjö respektive Umeå. Den vidareutbildning som anordnas centralt genomförs i huvudsak vid Polishögskolan, men även Växjö och Umeå universitet anordnar vissa av kurserna. DETTA ÄR POLISEN 9

12 Rikskriminalpolisen RKP är en operativ enhet inom RPS. RKP bedriver underrättelseledd bekämpning av grov organiserad brottslighet liksom brott med större geografisk spridning och brott med internationella förtecken. RKP inriktar polismyndigheternas kriminalunderrättelsetjänst och har nationellt samordningsansvar för bland annat gränskontroll och särskilt personsäkerhetsarbete. Inom RKP finns också det nationella underrättelsecentret och Sveriges nationella kontaktpunkt mot internationella brottsbekämpande organisationer som Interpol och Europol. RKP biträder polismyndigheterna med expertkompetens bland annat genom nationella insatsstyrkan och polisflyget. Dessutom ansvarar RKP för Polisens utlandsstyrka. Säkerhetspolisen Säpo förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda den svenska demokratin och dess institutioner, medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säpo arbetar strategiskt för att möta hot mot Sverige och svenska intressen. En stor del av verksamheten utgörs av förebyggande arbete i form av underrättelsearbete, säkerhetsskyddsarbete och personskyddsarbete. Säpo lämnar en separat årsredovisning. Avdelningen för interna utredningar Från och med den 1 januari 211 gäller nya rutiner i samband med handläggningen av anmälningar mot anställda med flera inom Polisen. En ny avdelning, avdelningen för interna utredningar (IU), direkt underställd rikspolischefen, har inrättats vid RPS. Sex stycken utredningsenheter är placerade ute i landet, i lokaler skilda från annan polisverksamhet. Samordnande för dessa enheter finns ett kansli. Kansliet ska leda, styra, följa upp och samordna verksamheten samt arkivera alla handlingar. Kansliet ska omdelbart överlämna ärendena till åklagare för prövning av om en förundersökning ska inledas samt skyndsamt underrätta polismyndigheterna om inkomna ärenden. Kansliet fördelar ärenden mellan enheterna bland annat utefter arbetsbelastning och lämplighet och kan också utreda ärenden. Ett drygt femtiotal medarbetare finns i den nya organisationen. Ett omfattande arbete läggs också på kriminalunderrättelseverksamhet. En särskilt utsedd utredare och åklagare hanterar dessa ärenden. En gång i månaden träffar företrädare från IU Inger Davidson (kd) och Susanne Eberstein (s), som är utsedda representanter för Rikspolisstyrelsens styrelse, och lämnar aktuell information om den operativa verksamheten. Styrelserepresentanterna har träffat chefen för IU med medarbetare vid fem tillfällen under 211. Vid ett av mötena har på styrelserepresentanternas begäran även överklagare Björn Ericsson deltagit. Styrelserepresentanterna konstaterar att bemötandet har varit bra, öppenheten har 1 DETTA ÄR POLISEN

13 Tre år i sammandrag Polisens verksamhetsresultat Anställda Poliser Övriga anställda Summa anställda Utbildning av poliser Antagna polisstuderande Verksamhetsmått inkomna brottsärenden ärenden redovisade till åklagare 15% 16% 15% inkomna brottsärenden exkl. ATK ärenden redovisade till åklagare exkl. ATK 17% 18% 18% Verksamhetens kostnader (tkr) Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Anslagssparande /-kredit 4.4:1 Anslagssparande Utnyttjad anslagskredit 1) ATK står för automatisk trafiksäkerhetskontroll. Det är de trafikärenden som inkommer via Polisens och Trafikverkets hastighetskameror. varit stor och att behandlingen av anmälningarna synes vara seriös och professionell. Speciellt fokus har vid några tillfällen legat på handläggningen av äldre ärenden då de har fått en redovisning av anledningen till den långsamma hanteringen. De kan bland annat konstatera att många anmälningar görs återkommande av samma personer samt att ett flertal anmälningar främst avser bemötandefrågor och inte brott och därför bör hanteras i annan ordning. Polismyndigheterna Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten. För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse som består av en länspolismästare och högst 13 andra ledamöter. Chef för polismyndigheten är en länspolismästare. Såväl polisstyrelse som länspolismästare utnämns av regeringen. Polisstyrelsen avgör hur den egna polismyndigheten ska vara organiserad. Därför kan organisationsstrukturen variera mellan myndigheterna. Polisens verksamhetsresultat RÄTTSVÄSENDET Brottsförebyggande arbete Intäkter av anslag 7 2, , ,9 Övriga intäkter,,, Kostnader 7 2, , ,9 Utredning och lagföring Intäkter av anslag 1 865, ,3 1 56,7 Övriga intäkter,,, Kostnader 1 865, ,3 1 56,7 Service Intäkter av anslag 1 657, ,8 1 73,9 Övriga intäkter 1 13,2 833,7 736,2 Kostnader 2 689, , ,4 Freds- och säkerhets - främjande och konfliktförebyggande verksamhet Intäkter av anslag 165,5 153,3 152,6 Övriga intäkter,1,2,6 Kostnader 165,6 153,5 153,3 Åtgärder inom samverkansområde skydd, undsättning och vård Intäkter av anslag,,, Övriga intäkter 5,5 7,2 31,6 Kostnader, 7,2 31,5 Åtgärder inom samverkansområde spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Intäkter av anslag,,, Övriga intäkter 6,5 19,2 2,6 Kostnader 2,3 6,9 2,5 SUMMA Intäkter av anslag 19 79, 18 95, ,1 Övriga intäkter 1 25,3 86,4 771, Kostnader 2 742, , ,2 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL har som huvuduppgift att som opartiskt expertorgan utföra kriminaltekniska undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Det innebär att man förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, men framförallt att man har välutbildad personal med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 1725 för merparten av de undersökningar som utförs. Detta är polisen 11

14 Polisens resultat Polisen ska bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisen ska vara synlig och närvarande i människors vardag. Polisen är en av de samhällsinstitu tioner som människor har absolut störst förtroende för. I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsmätning för 211 uppgav 84 procent av befolkningen att de känner sig trygga när de går ut kvällstid i sitt bostads område. I bilaga 1, Läsanvisningar, beskrivs grunderna för bedömningen av polisorganisa - tionens resultat, och vilka eventuella osäkerheter som finns i bedömningarna. 12 POLISENS RESULTAT

15 Bedömning av Polisens resultat Av regleringsbrevet för 211 framgår att Polisen ska bidra till att öka människors trygghet. Det är därför viktigt att förtroendet för Polisen är högt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Rättskedjeperspektivet ska beaktas. Verksamheten ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. En större andel brott ska klaras upp och det brottsutredande och brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. För att öka människors trygghet ska Polisen också vara synlig och tillgänglig i hela landet. RPS bedömer att Polisen under 211 delvis uppnått målen för verksamheten. Polisen ska bidra till att öka människors trygghet. Det är därför viktigt att förtroendet för Polisen är högt. För att öka människors trygghet ska Polisen också vara synlig och tillgänglig i hela landet. (Ur regleringsbrevet för 211) Förtroendet för Polisen har ökat och RPS bedömer att detta bidrar till att tryggheten i samhället är fortsatt högt. Polisen arbetar för att öka tryggheten genom att använda metoder som ökar närvaron och synligheten i samhället. En faktor som påverkar förtroendet är det direkta mötet med medborgare och brottsoffer. Det är därför viktigt att Polisen är tillgänglig och engagerad. Genom ett planlagt brottsförebyggande arbete verkar Polisen för att minska utsattheten för brott i samhället. Resurstiden för Polisens brottsförebyggande arbete har ökat, vilket delvis har möjliggjorts genom det mobila utredningsstödet Pust, vilket gör fler poliser delaktiga i den brottsutredande verksamheten. Fler arbetade timmar i brottsförebyggande verksamhet har inneburit att Polisen blivit mer tillgänglig och synlig. Den nationella trygghetsundersökningen från Brå visar att allmänheten har högt förtroende för Polisen och att utsattheten för brott har minskat. Tryggheten på en fortsatt hög nivå De flesta människor känner sig trygga när de går ut en kväll i sitt bostadsområde. I den senaste nationella trygghetsundersökningen från Brå 1 var det 84 procent som kände sig trygga, vilket är en ökning med fem procentenheter sedan den första undersökningen 26 och en minskning med en procentenhet jämfört med före gående år. Allmänheten har högt förtroende för Polisen Av undersökningen framgår också att 65 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med föregående undersökning. en som har lågt förtroende för Polisen minskade. I en jämförelse med andra samhällsinstitutioner hamnar Polisen på andra plats efter sjukvården. 2 Brottsofferarbetet har utvecklats ytterligare Under 211 har Polisen arbetat med att ytterligare förbättra förmågan att bemöta brottsoffer och att förbättra informationen till brottsoffer. En handbok för personal som kommer i kontakt med brottsoffer har tagits fram. Arbetet med att förbättra Polisens förmåga att genomföra risk analyser vad avser brottsoffer har också utvecklats. Stort förtroende Förtroendet för Polisen är stort i samhället. Detta framgår bland annat av den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört varje år sedan 26. NTU bygger på intervjuer med drygt 14 personer i åldern år. Rapporten utgör ett viktigt komplement till den officiella kriminalstatistiken då intervjupersonerna i trygghetsundersökningen tillfrågas om de har utsatts för brott medan kriminalstatistiken endast redovisar brott som har kommit till rättsväsendets kännedom. NTU ger viktiga mått på hur vi inom Polisen utför vårt arbete. De tillfrågade får bland annat besvara frågor om hur stort förtroende de har för Polisen. De som varit i kontakt med Polisen och övriga rättsväsendet med anledning av utsatthet för brott får också besvara frågor om dessa erfarenheter. Utsattheten för brott minskar Utsattheten för brott har minskat med en procentenhet jämfört med föregående år och med tre procentenheter sedan den första undersökningen som genomfördes 26. I den senaste undersökningen 3 uppger 23 procent att de, eller någon i deras hushåll, har utsatts för något brott. Den totala minskningen av utsatthet för brott beror på att allt färre uppger att de utsatts för trakasserier 4 och stöld ur/från fordon. 1) Nationella Trygghetsundersökningen 211 Om utsatthet, trygghet och förtroende 2) Allmänhetens uppfattningar om offentlig verksamhet, SOM-rapport nr 211:4. 3) Utsatthet för brott år 21 Resultat från Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) ) I brottsbalken definieras inte trakasseri som en egen brottstyp. Om någon eller några enskilda handlingar som begås är brottsliga (det kan till exempel handla om hot, ofredande eller hemfridsbrott), klassificeras de enligt gällande brottsrubricering. Utgörs av en serie händelser. POLISENS RESULTAT 13

16 Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Verksamheten ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. En större andel brott ska klaras upp och det brotts utredande och brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. (Ur regleringsbrevet för 211) RPS bedömer att resultatet för utredningsverksamheten har försämrats men att det även finns positiva inslag. RPS gör också bedömningen att Polisens brottsförebyggande förmåga har fortsatt att utvecklas i en positiv riktning. För att klara upp fler brott arbetar Polisen bland annat med att snabbt vidta relevanta utredningsåtgärder på brottsplatsen, säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till aktiva och kompetenta förundersökningsledare, bedriva en effektiv brottssamordning och att i nära anslutning till brottet utföra brottsplatsundersökningar som säkrar och analyserar spår. Polisens brottsförebyggande verksamhet fortsätter utvecklas och genom planlagt brottsförebyggande arbete bidrar Polisen till att färre brott begås. Arbetet bedrivs dels genom insatser inom det egna verksamhetsområdet, dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete. Polisens utredningsresultat bedöms som försämrat beroende på att antalet personuppklarade brott minskat och att antalet redovisade ärenden till åklagare och andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden minskat. Även arbetsproduktiviteten minskar för flera brottskategorier. Positivt är att personuppklaringen har ökat för brott mot person, att handläggningstiden minskar liksom att antalet äldre öppna ärenden minskar. Den brottsförebyggande förmågan har fortsatt att utvecklas i en positiv riktning, framförallt inom brottstypen våld i offentlig miljö. Polisen har fortsatt att utveckla samarbetet med andra samhällsaktörer för att förebygga brott. Minskad personuppklaring Totalt har det skett en marginell minskning av antalet personuppklarade brott. Förändringar i personuppklaringen är inte enbart ett mått på utredningsverksamhetens effektivitet. Årets minskning beror bland annat på färre personuppklarade brott avseende trafikbrott och tillgrepp i butik. Detta är brottstyper där förändringen av antalet anmälda brott beror på polismyndigheternas prioriteringar respektive på aktivitet hos butikskontrollanter etc. För båda brottskategorierna har antalet anmälda brott minskat, vilket lett till att även antalet personuppklarade brott minskat. et personuppklarade brott avseende brott mot person (våldsbrott och övriga brott mot person) har ökat och antalet personuppklarade brott avseende tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik) har ökat marginellt. Däremot har det skett en kraftig minskning av antalet personuppklarade bedrägeribrott m.m. Även personuppklaringsprocenten har totalt sett minskat. Det har skett en marginell ökning för brott mot person Uppklarade brott Begreppet uppklarat innebär inte alltid att någon dömts för brottet. Uppklarade brott kan delas in i två olika kategorier, personuppklarade brott och tekniskt uppklarade brott. Ett personuppklarat brott innebär att det finns en misstänkt person samt att åklagare fattat beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller meddela åtalsunderlåtelse. Det är endast personuppklarade brott som redovisas i Polisens årsredovisning 211. Tekniskt uppklarade brott omfattar beslut som både kan avse brott där misstänkt person finns och där misstänkt person inte finns. Ett brott redovisas som tekniskt uppklarat när polis eller åklagare beslutat att avsluta ett ärende till exempel för att det inte kan styrkas att ett brott har begåtts, den anmälda gärningen inte bedöms vara brott, den misstänkte personen är minderårig (under 15 år) eller att brott är preskriberat. I mars 212 publicerar Brå statistiken över antalet uppklarade brott för 211. (våldsbrott och övriga brott mot person) medan personuppklaringsprocenten har minskat för tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik). Även personuppklaringsprocenten har minskat kraftigt för bedrägeribrott m.m. Minskad andel redovisade ärenden till åklagare För majoriteten av brottskategorierna har både antalet redovisade ärenden till åklagare och andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden minskat. Det sistnämnda är en följd av att antalet redovisade ärenden till åklagare har minskat samtidigt som antalet inkomna ärenden har ökat. Minskad arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten, det vill säga antalet redovisade ärenden till åklagare per 1 5 utredningstimmar, har minskat något. Minskningen omfattar flertalet brottskategorier. Polisen arbetsproduktivitet påverkas av fler faktorer än utredningsverksamhetens effektivitet. Exempel på sådana 14 POLISENS RESULTAT

17 » För att klara upp fl er brott arbetar Polisen bland annat med att snabbt vidta relevanta utredningsåtgärder på brottsplatsen. «faktorer är skillnader i komplexitet mellan olika brottstyper, förändringar i komplexitet över tid samt antalsförändringar mellan olika brottstyper. En förbättrad arbetsproduktivitet är eftersträvandsvärd av flera skäl, den får dock inte ske på bekostnad av kvalitet och rättssäkerhet. Kortare handläggningstider Den genomsnittliga handläggningstiden för bearbetade ärenden har kortats totalt samt för sju av elva brottskategorier, däribland våldsbrott, övriga brott mot person och tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik). Färre antal äldre öppna ärenden et öppna ärenden äldre än sex månader har fortsatt att minska. Minskningen avser bland annat brott mot person. Det innebär att Polisen i större utsträckning kan fokusera på färskare ärenden. Oförändrad kvalitet i ärenden redovisade till åklagare en positiva lagföringsbeslut, det vill säga där åklagare har fattat beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, är oförändrad i ärenden där polismyndighet lett förundersökning (9%). Positiv utveckling av polismyndigheternas brottsförebyggande förmåga Polismyndigheternas brottsförebyggande förmåga har fortsatt att utvecklas i en positiv riktning. Den tydligaste förbättringen har skett för brottstypen våld i offentlig miljö. Förmågan att kartlägga och analysera orsakerna till brottsligheten, att välja relevanta arbetsmetoder och att följa upp vidtagna åtgärder har genomgående stärkts. För att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet har Polisen under året fortsatt att utveckla samarbetet med andra samhällsaktörer som är viktiga för att förebygga brott. POLISENS RESULTAT 15

18 Polisen har en ekonomi i balans Anslagsförbrukningen 211 översteg tilldelade medel något, vilket innebär att Polisen redovisar ett marginellt underskott 211. Till följd av att Polisen har överskott från tidigare år redovisar Polisen dock sammantaget ett ackumulerat överskott vid utgången av 211. Detta innebär att Polisen har en ekonomi i balans. Rättskedjeperspektivet ska beaktas. (Ur regleringsbrevet för 211) Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten och Domstolsverket vidtagit ytterligare åtgärder för att effektivisera den brottsutredande verksamheten. Åtgärderna ska leda till färre överlämnanden, kortare handläggningstider, ökad brottsuppklaring och förbättrade förutsättningar för uppföljning och utvärdering. Arbetet sker inom ramarna för den samverkansstruktur som byggts upp för att säkerställa en väl fungerande central och lokal samverkan mellan myndigheterna. För att minska behovet av överlämnanden av brottsutredningar mellan polismyndighet och åklagare förväntas Riksdagen under 212 fatta beslut som innebär att polismyndighet får befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning och att leda förundersökning i fler typer av ungdomsärenden. Polismyndigheterna och åklagarkamrarna kommer gemensamt att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de polisiära förundersökningsledarna utvecklar och bibehåller den ökade kompetens dessa förändringar kräver. Hög effektivitet i rättskedjan förutsätter ett väl fungerande informationsflöde Som en del i det pågående arbetet inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) har Polisens utredningsstöd, Pust, under hösten 211 uppgraderats för att kunna överföra information till Åklagarmyndigheten på ett mer strukturerat sätt. Det är första steget för en effektivare och digitaliserad handläggning av brottmål i hela rättskedjan. Förutsättningar för att bedömningen av Polisens resultat ska kunna ge en rättvisande bild Vid bedömningen av Polisens resultat finns risker och osäkerheter som bör tas i beaktande. Ett omfattande arbete med att analysera och åtgärda brister och risker pågår inom polismyndigheter med flera inom ramen för det årliga arbetet med intern styrning och kontroll. I förordningen (26:65) om årsredovisning och budgetunderlag ställs krav på att årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. I myndighetsförordningen (27:515) och i polisförordningen (1998:1558) finns krav på rikspolischefen och länspolismästarna med flera Dessa krav kallas gemensamt för verksamhetskraven och innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt utifrån målen/uppdraget, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. I enlighet med myndighetsförordningen och förordningen (1989:773) med instruktion för RPS har rikspolischefen ansvar för att säkerställa att det finns en betryggande intern styrning och kontroll inom Polisen. Enligt polisförordningen ska länspolismästarna genomföra den interna styrning och kontroll som RPS ansvarar för. Att få till stånd ett effektivare samarbete inom Polisen är en grund för att skapa en helhetssyn och för att identifiera de olika risker som finns i verksamheten och vidta åtgärder, något som i sin tur bör leda till förbättrade resultat. Av direktiven till Polisorganisationskommittén (Dir. 21:75) framgår att kommittén bland annat ska analysera i vilken utsträckning Polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrat resultat. Kommittén ska också föreslå hur ansvar och befogenheter i styrningen av Polisens verksamhet kan tydliggöras. Att det råder vissa oklarheter i ansvar och befogenheter mellan RPS och polismyndigheter med flera vilket konstateras bland annat av Statskontorets i sin granskning av Riksdagens och regeringens styrning av Polisen (211:2). Statskontoret anser att orsaker till detta är att regeringen behöver vara tydligare i sina prioriteringar och att RPS behöver utökade befogenheter. Ytterligare en orsak till oklarheter är att styrelserna hos RPS och polismyndigheterna har överlappande ansvar med RPS och länspolismästarnas rätt att fatta beslut. Det finns brister i kvalitetssäkring av indata och i överföring mellan olika it-system. Kvalitetsbristerna i befintlig tidredovisning bidrar till osäkerhet i bedömningarna som i sin 16 POLISENS RESULTAT

19 » Att få till stånd ett effektivare samarbete inom Polisen är en grund för att skapa en helhetssyn och för att identifiera de olika risker som finns i verksamheten och vidta åtgärder, något som i sin tur bör leda till förbättrade resultat. «tur påverkar kvaliteten i resultat- och avgiftsredovisningen. Arbetet med genomförandet av Polisens it-strategi pågår. Inom arbetet med ett nationellt verksamhetsstöd för planering och tidredovisning (NAV), sker en renodling av resursplanering och lönehantering i syfte att skapa enhetliga rutiner/system. Det genomgripande förändringen inom NAV har i vissa fall fått till följd att brister i rörliga lönetillägg konstatertas. Åtgärder har vidtagits och arbete pågår för att undanröja bristerna. En förutsättning för att förbättra förmågan att ge en rättvisande bild är att samtliga polismyndigheter använder samma resursplaneringssystem vilket leder till en enhetlig tidredovisningsprocess och en enhetlig lönehantering. Polisens resultat 17

20 Analys av resultatet för polisorganisationen I RPS uppgift ingår analysera och bedöma det brottsförebyggande arbetet totalt sett och för varje enskild polismyndighet. En nyckelfaktor när det gäller att framgångsrikt förebygga brott är samverkan. Viktiga samverkanspartners är olika kommunala verksamheter liksom det privata näringslivet och frivilligorganisationerna. I bilaga 1, Läsanvisningar, beskrivs grunderna för bedömningen av polisorganisationens resultat, och vilka eventuella osäkerheter som finns i bedömningarna. 18 ANALYS AV RESULTATET FÖR POLISORGANISATIONEN

Polisens årsredovisning 2012

Polisens årsredovisning 2012 Årsredovisning 212 Polisens årsredovisning 212 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6625/11 ISBN: 978-91-86791--1 Grafisk form och layout: Citat Foto: Robert Kindroth sid 22, Lars Hedelin övriga Tryck:

Läs mer

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Polisens årsredovisning 2010

Polisens årsredovisning 2010 Polisens årsredovisning 2010 Produktion Rikspolisstyrelsen Version 1 EA - 902-7088/09 ISBN-13 978-91-89475-88-5 Grafisk form och layout Blomquist Annonsbyrå AB Foto omslag Elisabeth Hammami Foto inlaga

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014 Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Polisens årsredovisning 2014

Polisens årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Polisens årsredovisning 2014 Produktion: Polismyndigheten Dnr: A001.274/2014, Saknr: 902 ISBN: 978-91-86791-34-6 Grafisk form och layout: Citat Foto: Lars Hedelin, Polismyndigheten

Läs mer

Polisens digitala årsredovisning

Polisens digitala årsredovisning Polisens digitala årsredovisning 2010 Polisens digitala årsredovisning 2010 är anpassad för att läsas på skärmen och skrivas ut i svartvitt. tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som

Läs mer

Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2008

Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2008 Välkommen till Polisens digitala årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 är digital och anpassad för att läsas på skärmen. Tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som vanligt finns bokmärken

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Hanteringen av mängdbrott

Hanteringen av mängdbrott RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott en kärnuppgift för polis och åklagare ISBN 978 91 786 218 2 RiR 2010:10 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Justitiedepartementet Datum: 2010-05-20

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Personer misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott Personer misstänkta för brott Slutlig statistik för 2014 Reviderad 2015-04-30 1 1 Uppgift om antalet misstänkta personer för stöld ur och från motordrivet fordon har korrigerats. Brottsförebyggande rådet

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Tertialrapport 2. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. andra tertialet 2010 RPS RAPPORT. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen.

Tertialrapport 2. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. andra tertialet 2010 RPS RAPPORT. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen. Tertialrapport 2 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. andra tertialet 2010 RPS RAPPORT 2010 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Oktober 2010 Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm

Läs mer

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008 Revisionsrapport Rikspolisstyrelsen Box 12 256 102 26 Stockholm Datum Dnr 2009-04-02 32-2008-0596 Polisens årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Polisens årsredovisning, daterad 2009-02-12. Syftet

Läs mer

Tertialrapport 1. Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT 2010. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen

Tertialrapport 1. Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT 2010. Rikspolisstyrelsen. Ekonomiavdelningen Tertialrapport 1 Rikspolisstyrelsens redovisning enligt regleringsbrevet för 2010 RPS RAPPORT 2010 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2010 Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm

Läs mer

Polisens digitala årsredovisning

Polisens digitala årsredovisning Polisens digitala årsredovisning 2009 Polisens digitala årsredovisning 2009 är anpassad för att läsas på skärmen och skrivas ut i svartvitt. tips för läsning Söka och bläddra med hjälp av bokmärken Som

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 21 2(26) Anmälda brott Sammanfattning Under 21 anmäldes knappt 1,4 miljoner brott. Det är en minskning med 3 procent jämfört med året innan. De brottstyper som minskade

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.

Anmälda brott. Slutlig statistik för 2012. Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra. Anmälda brott Slutlig statistik för 2012 Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se www.bra.se 2(23) Anmälda brott Sammanfattning Under 2012 anmäldes drygt 1,4 miljoner

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Polisens planeringsförutsättningar. 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012

Polisens planeringsförutsättningar. 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012 Polisens planeringsförutsättningar 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Grafisk form Rikspolisstyrelsen, PVS / Informationsenheten Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25

Våld mot kvinnor. En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet. Stiftelsen Tryggare Sverige PM 2013-11-25 Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet PM 2013-11-25 Stiftelsen Tryggare Sverige Våld mot kvinnor En undersökning av polisens brottsutredningsverksamhet Adress: Stiftelsen

Läs mer

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008

Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008 Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.

Läs mer

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30

Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 2014-01-01-2014-09-30 Kommunvis uppföljning av anmälda brott (Källa: Brå och Hobit) För tiden 1-1-1-1-9-3 Framtagna medianvärden är en beräkning baserad på de tre senaste årens utveckling med avvikelser inom ett normalintervall

Läs mer

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen Grafisk profil styrande dokument En manual från Rikspolisstyrelsen avdelning I den här manualen finns information om den grafiska profil som används för styrande dokument inom Polisen. Det kan vara strategier,

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 2009 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR ÅR 29 2(25) Anmälda brott, slutlig statistik för år 29 Sammanfattning Under år 29 anmäldes totalt 1 41 brott. Det är en ökning med 27 8 brott eller 2 procent jämfört

Läs mer

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010

ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 2010 ANMÄLDA BROTT PRELIMINÄR STATISTIK FÖR 21 Anmälda brott, preliminär statistik för år 21 2(26) Statistiken över anmälda brott visar alla inrapporterade händelser som registrerats av polis, åklagare eller

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter

mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsförsörjningSPROGRAM mot strategisk nivå Polisens chefs- och ledarcenter Polisens uppdrag är att minska brottslig heten och öka tryggheten. Genom vårt brotts före byggande arbete ska vi medverka

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Kortanalys Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå)

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2007 ÅKLAGARMYNDIGHETEN 2008-10-02 ÅM-A 2008/0541 Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A-102-251/08 Magnus Törner, polisöverintendent Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m.

Läs mer

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2013

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2013 Polisens planeringsförutsättningar 2013 2014 Rikspolisstyrelsen februari 2013 Följande avsnitt/bilagor har reviderats i större utsträckning sedan Polisens planeringsförutsättningar 2013-2015 (prel.) beslutades.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07 A191-1275/07 VERK SAM HETS PLAN 2008 1 1. Inledning En planering för goda resultat Polisstyrelsen har i Verksamhetsplan 2008 lagt fast viktiga mål för polisarbetet i Jönköpings län. Den är ett uppdrag

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rapport 2014:17. Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen på fler poliser

Rapport 2014:17. Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen på fler poliser Rapport 2014:17 Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen på fler poliser Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring? Slutrapport i uppdraget Satsningen

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Verksamhetsplan. Rikspolisstyrelsen år 2014

Verksamhetsplan. Rikspolisstyrelsen år 2014 Verksamhetsplan Rikspolisstyrelsen år 2014 3 Innehåll Inledning......................................... 4 Organisation och uppgiftsfördelning.................. 6 Verksamhetsstyrningen inom Rikspolisstyrelsen........

Läs mer

Verksamhetsplan Budgetåret 2014

Verksamhetsplan Budgetåret 2014 Verksamhetsplan Budgetåret 2014 Polisstyrelsen har beslutat om vår verksamhetsplan för 2014. Den har tagits fram efter uppdrag och förutsättningar som vi har fått från regeringen. 1 V ER K S A M H E T

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Årsrapport 2013 Avdelningen för interna utredningar. Rikspolisstyrelsen

Årsrapport 2013 Avdelningen för interna utredningar. Rikspolisstyrelsen Årsrapport 2013 Avdelningen för interna utredningar Rikspolisstyrelsen Innehåll 3 Innehåll Inledning...4 Bakgrund...4 Bemanning...4 IU:s verksamhet styrs i huvudsak av följande regelverk m.m...4 Utredningsverksamhet...5

Läs mer

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015 Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget av brottsförebyggande

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö

Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö Tillsynsrapport 2013:14 Uppföljning av polismyndigheternas hantering av våld i offentlig miljö Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Rikspolisstyrelsen genomförde en inspektion av våld i

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Upplaga Grafisk form Foto Polismyndigheten i Västmanlands län Box 9 721 03 Västerås Kommunikationsenheten Controllerenheten

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Regeringsuppdrag. Rapport Polisen. Styrning och uppföljning ESV 2009:6

Regeringsuppdrag. Rapport Polisen. Styrning och uppföljning ESV 2009:6 Regeringsuppdrag Rapport Polisen Styrning och uppföljning ESV 2009:6 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Kommittén 2013-10-24 Thomas Rolén kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm, har av regeringen utsetts att leda genomförandekommitténs

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2013 Polismyndigheten i Örebro län Utgivare Polismyndigheten i Örebro län Datum 18 december 2012 Textbearbetning Jan Mill, Annelie Finnebäck Utvecklings- och planeringsenheten Grafisk layout

Läs mer

Polisen. Information till förtroendevalda

Polisen. Information till förtroendevalda Polisen Information till förtroendevalda RIKSPOLISSTYRELSEN 2007 Utgivare: Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Trycksaken finns även att ladda hem i digital form (pdf) på www.polisen.se ISBN

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

Avdelningen för interna utredningars. årsrapport 2011

Avdelningen för interna utredningars. årsrapport 2011 Avdelningen för interna utredningars årsrapport 2011 Innehåll Inledning och sammanfattning 3 Bakgrund 4 Bemanning 4 Internutredningens verksamhet styrs i huvudsak av följande regelverk m.m. 5 Internutredningsavdelningens

Läs mer

2012-12-12 1668-2012. Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA. Datainspektionen meddelar följande BESLUT

2012-12-12 1668-2012. Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA. Datainspektionen meddelar följande BESLUT BESLUT Diarienr 2012-12-12 1668-2012 Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen (2010:361) avseende publicering av bilder på

Läs mer

Kortanalys 6/2015. Polisanmälningar via internet. utveckling sedan 2006 och betydelse för anmälningsbenägenheten

Kortanalys 6/2015. Polisanmälningar via internet. utveckling sedan 2006 och betydelse för anmälningsbenägenheten Kortanalys 6/2015 Polisanmälningar via internet utveckling sedan 2006 och betydelse för anmälningsbenägenheten Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Tillvägagångssätt...

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer