Polisens årsredovisning 2010

Transkript

1 Polisens årsredovisning 2010

2

3 Produktion Rikspolisstyrelsen Version 1 EA /09 ISBN Grafisk form och layout Blomquist Annonsbyrå AB Foto omslag Elisabeth Hammami Foto inlaga Robert Blombäck, Jimmy Gustafsson, Elisabeth Hammami, Jörgen Knutsson, Peter Knutson, Scanpix, SKL, Kristoffer Thessman, Patrik Trädgårdh, Benny Wilhelmson Beställ papperskopior Rikspolisstyrelsens kundcentrum: telefon , telefax

4 2 Innehållsförteckning polisens årsredovisning 2010 Innehåll 1 Rikspolischefen har ordet 9 2 Detta är Polisen Organisation Rikspolisstyrelsen Polismyndigheter Statens kriminaltekniska laboratorium Tre år i sammandrag 12 3 Polisen i korthet Särskilda satsningar Reformen poliser Mängdbrott Grova brott Rikspolisstyrelsens tillsynsoch inspektionsverksamhet Polisens strategiska it-utveckling Regeringens uppdrag till RPS att effektivisera polisverksamheten 23 5 Resultatutveckling för polisorganisationen Bedömning av Polisens resultat Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Övriga brott mot person Skadegörelsebrott Bedrägerier m.m Minskat antal ungdomsärenden och färre misstänkta ungdomar Brottsförebyggande arbete Evidensbaserade arbetsmetoder Brottsförebyggande arbete i samverkan Nationell trygghetsundersökning Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Strategisk service Polisens kontaktcenter Servicemottagarnas nöjdhet med brotts- och förlustanmälan på polisen.se Ekonomi Kompetensförsörjning Tillvaratagande av kompetens Utveckling av ledarskap Utbildning Tillvaratagande av internationella erfarenheter Bemötande- och attitydfrågor Mångfald och likabehandling Arbetstidens förläggning Personalsammansättning Övriga mål och återrapporteringskrav Polisens resultat Internationellt arbete Brottsutbytesfrågor 53 6 Polismyndigheten i Blekinge län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö 57 7 Polismyndigheten i Dalarna Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö 61 8 Polismyndigheten Gotland 62

5 polisens årsredovisning 2010 Innehållsförteckning Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö 65 9 Polismyndigheten i Gävleborgs län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Hallands län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Jämtlands län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Jönköpings län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Kalmar län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Kronobergs län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott 89

6 4 Innehållsförteckning polisens årsredovisning Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten Norrbotten Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Skåne Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Polisområde Malmö (POMA) Polisområde Nordvästra Skåne (PONV) Polisområde Södra Skåne (POSS) Polisområde Nordöstra Skåne (PONS) Polisområde Mellersta Skåne (POMS) Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Stockholms län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Polismästerdirstrikt City Polismästardistrikt Norrort Polismästardistrikt Roslagen Polismästerdistrikt Västerort Polismästardistrikt Södertörn Polismästardistrikt Södertälje Polismästardistrikt Söderort Polismästardistrikt Nacka Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Södermanlands län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Uppsala län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö 122

7 polisens årsredovisning 2010 Innehållsförteckning 5 20 Polismyndigheten i Värmland Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Västmanlands län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Västerbottens län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Västernorrlands län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Västra Götalands län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Polisområde Storgöteborg Polisområde Älvsborg Polisområde Skaraborg Polismästarområde Fyrbodal Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Polismyndigheten i Örebro län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö 152

8 6 Innehållsförteckning polisens årsredovisning Polismyndigheten i Östergötlands län Resultatutveckling Våldsbrott Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Narkotikabrott Trafikbrott Brottsförebyggande arbete Måluppfyllelse av kvantifierade nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Ekonomi Kompetensförsörjning Personalsammansättning Arbetsmiljö Uppdrag Rättsväsendets informationsförsörjning Grov organiserad brottslighet Resultat Nedlagd tid Kvantitativa resultat Ekonomi Europeiska fonden för de yttre gränserna Miljöledning Tillhandahållande av larmoch skyddspaket Verkställighetsarbete Ekonomisk redovisning Kommentarer Sammanfattning Förutsättningar för Polisens ekonomi Avgiftsfinansierad verksamhet Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisningsprinciper Allmänt Avgiftsfinansierad verksamhet Värderingsprinciper Övrigt Resultaträkning Balansräkning Tillgångar Balansräkning Kapital och skulder Resultaträkning Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Anslagsredovisning Redovisning mot inkomsttitel Finansiella villkor Anslagsredovisning per redovisningsenhet Finansieringsanalys Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till anslagsredovisningen Noter till finansieringsanalysen Sammanställning över väsentliga uppgifter Styrelse och ledning Andra uppdrag som styrelseeller rådsledamot Ersättningar och förmåner Styrelsens underskrift av årsredovisningen Bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid Polisen Internrevision Bilagor Bilaga 1. Läsanvisningar Avgränsningar och bedömningsgrunder Bedömning av resultatutvecklingen Redovisning av måluppfyllelsen för de nationella kvantifierade målen enligt PF Förklaringar av använda begrepp Brottsindelning Bilaga 2. Polismyndigheternas adresser Bilaga 3. anställda, årsarbetskrafter och medeltal anställda Bilaga 4. Åldersstruktur vid myndigheterna inom Polisen Bilaga 5. Verksamhetsstatistik Läsanvisningar till resultatbilagan 216

9 polisens årsredovisning Trygghet, förtroende och utsatthet för brott Förtroende för Polisen är högt i samhället. Detta framgår bland annat av den nationella trygghetsundersökning (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört varje år sedan NTU bygger på intervjuer med drygt personer i åldern år. Rapporten utgör ett viktigt komplement till den officiella kriminalstatistiken då intervjupersonerna i trygghetsundersökningen tillfrågas om de har utsatts för brott, medan kriminalstatistiken endast redovisar brott som har kommit till rättsväsendets kännedom. NTU ger viktiga mått på hur vi inom Polisen utför vårt arbete. De tillfrågade får bland annat besvara frågor om hur stort förtroende de har för Polisen. De som varit i kontakt med Polisen och övriga rättsväsendet med anledning av utsatthet för brott får också besvara frågor om dessa erfarenheter. Utsatthet för brott ökar inte I NTU 1 uppger 24 procent att de, eller deras hushåll, har utsatts för något brott under Det är en minskning med två procentenheter sedan den första undersökningen som genomfördes Den totala minskningen i utsatthet för brott beror på att allt färre uppger att de utsatts för trakasserier och stöld ur eller från fordon. Ökad trygghet De allra flesta människor känner sig trygga när de går ut en kväll i sitt bostadsområde. År 2009 var det drygt 80 procent som kände sig trygga, och det är en ökning med sex procent sedan den första undersökningen. I undersökningen belyses ett antal olika aspekter av otrygghet och oro för brott och i samtliga fall har dessa minskat varje år sedan mätningarna påbörjades. Allmänhetens för troende för Polisen Drygt 60 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen, vilket är en ökning jämfört med föregående undersökning. en med lågt förtroende minskade. I en jämförelse 2 med förtroendet för andra samhällsinstitutioner hamnar Polisen på andra plats efter sjukvården. Polisen är den myndighet inom rättsväsendet som allmänheten har högst förtroende för. 1 NTU 2010 Om utsatthet, trygghet och förtroende. Brå 2011:1 2 Förtroendet för samhäll institutioner, SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Frågorna ställdes 23 september november 2009 till cirka respondenter.

10 8 Rikspolischefen har ordet polisens årsredovisning 2010

11 polisens årsredovisning 2010 Rikspolischefen har ordet 9 Rikspolischefen har ordet Varje dag gör vi inom Polisen stora och små insatser som har betydelse för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Sverige. Polisens uppdrag är brett och vi har många uppgifter att sköta. Vi utreder mängdbrott, gör trafikkontroller, patrullerar på stan och ger service i form av pass och tillstånd. Vid sidan av allt vardagligt arbete, hanterar vi händelser som blir mer uppmärksammade. Under året som gått har vi exempelvis haft skjutningarna i Malmö och serien av våldtäkter i Örebro, som vi i båda fallen framgångsrikt utrett. Vi har också gjort viktiga arbetsinsatser för att skydda politiker och möten under valrörelsen och vi säkerställde ordningen under kronprinsessans bröllop. Vid årets slut krävde bombdådet i Stockholm en stor polisinsats. Sammantaget ger det en bild av det mångsidiga uppdrag Polisen har. Trygghetsundersökningen för 2010 visar att förtroendet för Polisen har ökat. När vi summerar verksamheten 2010 i denna årsredovisning kan jag konstatera att vi inom Polisen har många anledningar att vara nöjda. Utvecklingen går åt rätt håll på flera områden. Vi har till exempel haft framgångar i arbetet med brott i nära relationer och i arbetet med att minska våldet i utomhusmiljö. Vi har även lämnat fler ärenden till åklagare inom flera brottskategorier och personuppklaringsprocenten har ökat. Under det gångna året har vår ekonomi varit i balans och vi har nått målet att vara poliser. Till detta kan vi lägga att den nationella trygghetsundersökningen för 2010 visar att förtroendet för Polisen har ökat och att de medborgare som va- rit i kontakt med Polisen i allt högre utsträckning är nöjda med hur de bemötts. Undersökningen visar också att andelen trygga medborgare ökar, vilket delvis är ett mått på hur väl Polisen utför sitt uppdrag. Jag tror att Polisens arbete med en ökad närvaro på de tider och platser där risken för brott är stor har haft betydelse. Resultatet för 2010 visar att utvecklingen går åt rätt håll inom de flesta av våra arbetsområden. Vi måste emellertid konstatera att det även finns uppgifter som vi inte lyckats med fullt ut och vi får inte glömma att vi framöver förväntas göra ännu bättre resultat som en följd av att vi blivit fler. Det innebär att antalet hanterade ärenden per anställd måste öka. Det breda utvecklingsarbete som Polisen bedriver måste därför fortsätta med oförminskad intensitet. Arbetet med att utveckla våra arbetssätt för att säkerställa hög kvalitet och effektivitet i hela organisationen ska fullföljas. Vi ska ta ytterligare krafttag mot bland annat mängdbrott, ungdomars brottslighet och brott i nära relationer. Polisens tillgänglighet kan utvecklas, exempelvis genom kortare svarstider i telefon. I vårt trygghetsskapande arbete behöver vi göra mer för att minska skillnaderna mellan hur olika grupper upplever sin trygghet. De kommande åren rymmer stora möjligheter, inte minst genom att vi inför ett nytt verksamhetsstöd för avrapportering och utredning. Detta tillsammans med den resurs som polisorganisationens personal utgör med sin bredd av kompetenser, gör att jag känner stor tillförsikt för att vi kommer att kunna fortsätta att förbättra våra resultat. Bengt Svenson Rikspolischef

12 10 Detta är Polisen polisens årsredovisning 2010 Detta är Polisen Polisens uppdrag är att skapa trygghet och förebygga brott. I Polislagen beskrivs Polisens uppdrag på följande sätt: Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska Polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Polisen är en av de största statliga verksamheterna med anställda, varav poliser, och med ett totalt anslag på knappt 20 miljarder kronor. 2.1 Organisation Polisen består av Rikspolisstyrelsen (RPS), 21 polismyndigheter med geografiska ansvarsområden som motsvarar länsindelningen samt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) Rikspolisstyrelsen RPS är en central förvaltningsmyndighet för Polisen. RPS ska bland annat verka för planmässighet, samordning och rationalisering. En viktig uppgift är att ansvara för teknik- och metodutvecklingen inom Polisen. RPS har vidare samordningsansvar för bland annat gränskontroll, internationellt polis-

13 polisens årsredovisning 2010 Detta är Polisen 11 samarbete, centrala polisregister och Polisens planering för särskilda händelser. Vid RPS finns ett huvudkontor i vilket ingår sex avdelningar samt internrevisionen och staben. Dessutom finns Polisens verksamhetsstöd, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen (RKP) och Säkerhetspolisen. RPS är vidare chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS styrelse består av åtta personer, inklusive rikspolischefen som är styrelsens ordförande. Styrelseledamöterna i övrigt utses av regeringen Huvudkontoret RPS huvudkontor utarbetar bland annat mål och strategier för Polisen, bevakar rättsutvecklingen, ansvarar för metodutvecklingen inom Polisen samt fördelar medel inom Polisen. Genom styrning och uppföljning säkerställer huvudkontoret också att nationella mål och strategier får genomslag i Polisens operativa verksamhet Polisens verksamhetsstöd Polisens verksamhetsstöd utför och vidareutvecklar tjänster till Polisen i hela landet på uppdrag av RPS huvudkontor Polishögskolan Polisens grundutbildning genomförs i dag vid Polishögskolan i Solna och som uppdragsutbildning vid universiteten i Växjö respektive Umeå. Den vidareutbildning som anordnas centralt genomförs i huvudsak vid Polishögskolan, men även Växjö och Umeå universitet anordnar vissa av kurserna. polisens organisation Regeringen Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen Polismyndigheter (21) Länspolismästare Polisstyrelser Rikskriminalpolisen Styrande dokument för Polisen Grundläggande bestämmelser för hur Polisen ska bedriva verksamheten för att nå det övergripande målet finns i: Polislagen (1984:387) Polisförordningen (1998:1558) Förordningen (1989:773) med instruktionen för Rikspolisstyrelsen Polisutbildningsförordningen (1999:740)

14 12 Detta är Polisen polisens årsredovisning Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen (RKP) är den operativa enheten inom RPS. RKP bedriver underrättelseledd bekämpning av grov organiserad brottslighet liksom brott med större geografisk spridning och brott med internationella förtecken. RKP inriktar polisens kriminalunderrättelsetjänst och har nationellt samordningsansvar för bland annat gränskontroll och särskilt personsäkerhetsarbete. Inom RKP finns också det nationella underrättelsecentret och Sveriges nationella kontaktpunkt mot internationella brottsbekämpande organisationer, såsom Interpol och Europol. Vidare biträder RKP polismyndigheterna med expertkompetens bland annat genom nationella insatsstyrkan och polisflyget. Därutöver ansvarar RKP för Polisens utlandsstyrka Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen (Säpo) förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda den svenska demokratin och dess institutioner, medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säpo arbetar strategiskt för att möta hot mot Sverige och svenska intressen. En stor del av verksamheten utgörs av förebyggande arbete i form av underrättelsearbete, säkerhetsskyddsarbete och personskyddsarbete. Säpo lämnar en egen separat årsredovisning Polismyndigheter Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten inom distriktet. För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse bestående av en länspolismästare och högst 13 andra ledamöter. Chef för polismyndigheten är en länspolismästare. Såväl polisstyrelse som länspolismästare utnämns av regeringen. Polisstyrelsen avgör hur den egna polismyndigheten ska vara organiserad. Därför kan organisationsstrukturen variera mellan myndigheterna. personal med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC för merparten av de undersökningar som utförs Tre år i sammandrag Tabell 1 Polisens verksamhetsresultat under perioden Anställda Poliser Övriga anställda Summa anställda Utbildning av poliser Antagna polisstuderande Verksamhetsmått inkomna brottsärenden ärenden redovisade till åklagare 15% 15% 16% inkomna brottsärenden exkl. ATK ärenden redovisade till åklagare exkl. ATK 17% 18% 18% Verksamhetens kostnader (1 000-tal kronor) Personal Lokaler Drift Finansiella kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Anslagssparande/-kredit 4.4:1 Anslagssparande Utnyttjad anslagskredit Statens kriminaltekniska laboratorium Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har som huvuduppgift att som opartiskt expertorgan utföra kriminaltekniska undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Det innebär att man förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, men framförallt att man har välutbildad 1 ATK står för Automatisk trafiksäkerhetskontroll. Det är de trafikärenden som inkommer via Polisens och Trafikverkets hastighetskameror.

15 polisens årsredovisning 2010 Detta är Polisen 13 Tabell 2 Polisens verksamhetsresultat under perioden Miljoner kronor Verksamhetens intäkter och kostnader Rättsväsendet Brottsförebyggande arbete Intäkter av anslag 5 370, , ,5 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader , , ,2 Utredning och lagföring Intäkter av anslag 9 825, , ,8 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader , , ,3 Freds- och säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet Intäkter av anslag 146,6 152,6 153,3 Övriga intäkter 0,4 0,6 0,2 Kostnader -147,0-153,3-153,5 Åtgärder inom samverkansområde skydd, undsättning och vård Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 28,6 31,6 7,2 Kostnader -23,1-31,5-7,2 Åtgärder inom samverkansområde spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Intäkter av anslag 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 2,2 2,6 19,2 Kostnader -9,0-2,5-6,9 Summa Intäkter av anslag , , ,6 Övriga intäkter 31,1 34,8 26,6 Kostnader , , ,0

16 14 Polisen i korthet 2010 polisens årsredovisning 2010 Polisen i korthet 2010 Polisens resultat i samman fattning Rikspolisstyrelsens bedömning är att Polisen under 2010 i huvudsak har nått målen för verksamheten. Goda resultat har nåtts när det gäller att minska förekomsten av våld i utomhusmiljö och i arbetet med att få fler personer att anmäla brott i nära relationer. Det brottsförebyggande arbetet har överlag utvecklats positivt, bland annat Polisens arbete mot narkotikabrott och trafikbrott. Även utredningsverksamheten har utvecklats positivt. Fler ärenden har under året redovisats till åklagare inombrottsområde 1 (våldsbrott och övriga brott mot person, skadegörelse samt tillgrepp exklusive tillgrepp i butik) och personuppklaringsprocenten, det vill säga att binda brottet till gärningsmannen, har totalt sett ökat med 2 procent. Förtroendet för Polisen har ökat och majoriteten av dem som har anmält brott har positiva erfarenheter av Polisen. et redovisade ärenden till åklagare i förhållande till arbetad tid har varit färre under 2010, vilket kan indikera att produktiviteten minskat något. Polisens mål för tillgänglighet i Polisens kontaktcenter, att 90 procent av telefonsamtalen ska besvaras inom tre minuter, har inte uppnåtts. anmälda brott per brottskategori av totalt antal anmälda brott (exkl. ATK*) 2010 Ekonomiska brott 0,1 % Bedrägeribrott m.m. 7 % Övriga specialstraffrättsliga brott 3 % Narkotikabrott 5 % Skadegörelsebrott 12 % Tillgrepp i butik 5 % Övriga brott mot person 6 % Övriga brottsbalksbrott 3 % Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 36 % Våldsbrott 11 % Trafikbrott 11 % *Automatisk trafiksäkerhetskontroll Våldsbrottslighet Resultatet för Polisens arbete mot våldsbrottslighet bedöms som något förbättrat under 2010 jämfört med året innan. et anmälda misshandelsbrott utomhus (våld i offentlig miljö) har minskat till den lägsta nivån sedan En förklaring är att anmälningarna för misshandel utomhus mot man, där offer och gärningsman är okända för varandra, har minskat. Totalt har dock antalet anmälda fall av misshandel ökat. Ökningen består nästan uteslutande av brott inomhus där offer och gärningsman är bekanta med varandra eller har en nära relation. För att minska mörkertalet har Polisen arbetat med att motivera fler offer för just dessa brott att göra en anmälan. Den redovisade arbetstiden för brottsförebyggande arbete och för utredning och lagföring har ökat med 5 procent. Trots fler redovisade våldsbrottsärenden till åklagare är antalet personuppklarade brott oförändrat jämfört med Personuppklaringsprocenten har minskat marginellt. Våld i utomhusmiljö har minskat till den lägsta nivån sedan 2006

17 polisens årsredovisning 2010 Polisen i korthet Tillgreppsbrott (exklusive tillgrepp i butik) Även för arbetet mot tillgreppsbrott bedöms resultatet som något förbättrat. et anmälda tillgreppsbrott har fortsatt minska. Dock har antalet anmälningar för inbrott i bostad, fritidshus, källare och vind fortsatt öka. Den redovisade arbetstiden för tillgreppsbrott har ökat med 35 procent som avsatts för brottsförebyggande arbete och med 3 procent för utredning och lagföring. Både antalet redovisade ärenden till åklagare och antalet personuppklarade brott är oförändrade jämfört med tidigare år, vilket kan indikera en minskad produktivitet. Men andelen för såväl redovisade ärenden till åklagare av inkomna som för personuppklarade brott har ökat något. Narkotikabrott När det gäller narkotikabrott har resultatet i stort förbättrats under Polisens insatser har förstärkts och de anmälda brotten, flertalet för innehav eller bruk av narkotika, har ökat med 9 procent. Även antalet anmälda fall av överlåtelser av narkotika och grov narkotikasmuggling har ökat. et redovisade ärenden till åklagare har ökat med 5 procent och fler brott har personuppklarats. Medelgenomströmningstiden för ärendena har minskat med nästan fyra dagar. Dock har antalet redovisade ärenden i förhållande till arbetade timmar minskat. Även andelen redovisade ärenden till åklagaren av inkomna samt personuppklaringsprocenten har minskat. Arbetet mot narkotikabrott och trafikbrott har utvecklats positivt Trafikbrott Resultatet för Polisens arbete mot trafikbrott bedöms sammantaget ha försämrats något. Den redovisade arbetstiden har ökat med 3 procent, både för brottsförebyggande insatser och för utredning och lagföring. et anmälda brott har ökat marginellt medan antalet ordningsbot, för främst hastighetsöverträdelser, har ökat med 5 procent. Dock har antalet redovisade ärenden till åklagare minskat med 8 procent. Både antalet personuppklarade brott och personuppklaringsprocenten har minskat med 4 procent. Övriga brott mot person För övriga brott mot person bedöms resultatet som förbättrat under Den redovisade arbetstiden har ökat med 15 procent för brottsförebyggande insatser och med 17 procent för utredning och lagföring. et redovisade ärenden till åklagare har ökat och medelgenomströmningstiden har minskat med åtta dagar. Ökningen av antalet redovisade ärenden till åklagare utgörs till stor del av ärenden om lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster, ofredande mot man, hemfridsbrott och olaga intrång. Även antalet personuppklarade brott har ökat, medan personuppklaringsprocenten har minskat. ärenden redovisade till åklagare av inkomna per brottskategori Narkotikabrott...66 % 2 Tillgrepp i butik...49 % 3 Ekonomiska brott...45 % 4 Trafikbrott...43 % 5 Övriga specialstraffrättsliga brott...34 % 6 Våldsbrott...23 % 7 Övriga brottsbalksbrott % 8 Bedrägeribrott m.m % 9 Övriga brott mot person...8 % 10 Skadegörelsebrott...6 % 11 Tillgreppsbrott (exkl. i butik)...3 % 0

18 16 Polisen i korthet 2010 polisens årsredovisning 2010 Skadegörelsebrott Resultatet för arbetet mot skadegörelsebrott har förbättrats generellt under Skadegörelse är den brottskategori som står för den största minskningen 18 procent färre brott jämfört med Med färre anmälda brott har även antalet redovisade ärenden till åklagare minskat, liksom antalet personuppklarade brott. Den redovisade arbetstiden har ökat både för brottsförebyggande arbete och för utredning och lagföring, vilket kan indikera en minskad produktivitet. Bedrägerier Resultatet när det gäller bedrägerier bedöms som svagt positivt under 2010 jämfört med året innan och mycket positivt sett över en längre tidsperiod. et inkomna ärenden och anmälda brott har ökat med 7 respektive 4 procent, vilket är en avmattning mot ökningstakten under tidigare år. Bidragsbrott uppvisar den största procentuella ökningen med 16 procent. et ärenden redovisade till åklagare minskade med 3 procent. De personuppklarade brotten ökade dock med 10 procent och personuppklaringsprocenten med 3 procent. Polisens brottsförebyggande arbete Det brottsförebyggande arbetet har utvecklats positivt och polismyndigheternas brottsförebyggande planering har förbättrats under Exempel på arbetssätt och arbetsmetoder som utvecklats eller förbättrats under året i syfte att, på sikt, kunna utvecklas till evidensbaserade arbetsmetoder är: volontärverksamhet satsningen på fler poliskontor insatser mot narkotikabrottslighet hos unga insatser mot ungdomsfester med alkohol brottsförebyggande samtal förebyggande insatser mot våldsbejakande radikalisering insatser för att minska mörkertalet för brott i nära relationer samverkan mot alkohol och droger i trafiken insatser mot vaneförbrytare i trafiken. Under 2010 tecknades 211 samverkansöverenskommelser mellan Polisen och kommunerna, en ökning med 20 procent jämfört med föregående år. Överenskommelsen omfattar bland annat en tydlig struktur för det brottsförebyggande arbetet som nu aktivt bedrivs i 73 procent av landets kommuner. Polisens trygghetsskapande verksamhet Brottsförebyggande rådet genomför varje år NTU, den nationella trygghetsundersökningen, som visar resultat på hur Polisen klarar sitt trygghetsskapande uppdrag. Enligt den har antalet personer som känner sig trygga när de går ut kvällstid i sitt bostadsområde ökat med 6 procent sedan 2006, det första året då NTU genomfördes. Även färre personer anger att de eller deras hushåll har utsatts för något brott under samma period. Otryggheten är dock ojämnt fördelad i befolkningen. Fler kvinnor än män känner sig otrygga. Den grupp som känner sig minst trygga är kvinnor i åldern år. Förtroendet för Polisen Drygt 60 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen, vilket är en ökning 62% jämfört med föregående trygghetsundersökning. en med lågt har ett stort förtroende minskade. I en jämförelse med förtroendet för andra sam- Polisen förtroende för hällsinstitutioner hamnar Polisen på andra plats efter sjukvården. Polisen är den myndighet inom rättsväsendet som allmänheten har högst förtroende för. Polisens serviceverksamhet Under 2010 tog Polisens kontaktcenter emot ca 6,3 miljoner telefonsamtal. Målet är att besvara 90 procent av samtalen inom tre minuter. 43 procent besvarades inom tre minuter och 60 procent inom fem minuter. Enligt en servicemätning är 59 procent av servicemottagarna nöjda eller mycket nöjda med Polisens tillgänglighet. Medan 79 procent i samma grupp var nöjda med den hjälp de fick och hela 85 procent var positiva till Polisens bemötande. Resultaten överensstämmer väl med det mål som lagts fast i Polisens servicestrategi. et brotts- och förlustanmälningar som görs via Polisens webbplats ökade under året med 23 procent. Hela 79 procent av användarna anser att tjänsten fungerar bra och att den dessutom är enkel och användarvänlig. Polisens kontaktcenter tog emot 6,3 miljoner telefonsamtal under 2010

19 polisens årsredovisning 2010 Polisen i korthet Polisen har en ekonomi i balans Ekonomi i balans Anslagsförbrukningen var under 2010 lägre än tilldelade medel, vilket innebär att Polisens ekonomi är i balans. Till följd av att antalet årsarbetskrafter har ökat och att lönenivån har höjts, ökade också anslagsförbrukningen. Övertiden som andel av grundlön minskade under året från 3,3 procent till 3,0 procent. De polisanställda Vid utgången av 2010 var personer anställda inom Polisen, varav poliser och civila. et poliser ökade med personer och målet om poliser är därmed uppnått. Av samtliga anställda inom Polisen är 39 procent kvinnor och bland poliser är andelen kvinnor 27 procent. I ledningskompetens är 23 procent kvinnor. Vid utgången av 2010 hade 6,8 procent av de anställda inom Polisen utländsk bakgrund. Polisen har anställda 2010 nådde vi målet om poliser I Polisens årsredovisning redovisar och kommenterar Rikspolisstyrelsen resultatet av Polisens verksamhet under hela året. Redovisningen bygger på statistik ur Polisens verksamhetsuppföljning samt bedömningar och analyser av polismyndigheternas brottsförebyggande arbete. Referenser finns även till andra källor såsom Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning och Rikspolisstyrelsens brottsofferundersökning. Polisens uppdrag Polisens uppdrag beskrivs i bland annat polislagen, polisförordningen och regleringsbrevet för polisorganisationen. Till Polisens uppgifter hör att förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, och ingripa när sådana störningar har inträffat. Polisen bedriver spaning och utredning av brott som hör under allmänt åtal, och lämnar allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådan hjälp lämpligen kan ges av Polisen. Polisen ska genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken: att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Uppdraget är att i samverkan med andra arbeta effektivt för att förebygga och bekämpa brottslighet, samt stödja dem som utsätts för brott. Polisen ska genom sin brottsutredande verksamhet bidra till att en större andel brott klaras upp. Polisen ska utveckla sin brottsförebyggande verksamhet och ge medborgarna service som kännetecknas av hög tillgänglighet och kvalitet. Ytterligare ett mål för verksamheten är att förtroendet för Polisen ska vara högt.

20 18 Särskilda satsningar polisens årsredovisning 2010 Särskilda satsningar Detta kapitel beskriver särskilda satsningar inom Polisen som påbörjats eller genomförts under året i syfte att förbättra verksamhetsresultatet. 4.1 Reformen poliser I juni 2010 uppnådde Polisen regeringens mål om poliser. För att nå målet har det under perioden januari 2007 juni 2010 anställts nyutbildade poliser. Polisprogrammen vid Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Polishögskolan har genomförts enligt plan. Det stora tillskottet av nya polisaspiranter har varit välkommet, men det har också krävt att Polisen fått avsätta resurser i form av handledare, instruktörer med mera. Cirka 245 nya aspiranthandledare och instruktörer har utbildats. Polismyndigheternas arbete med att genomföra aspirantutbildningen under termin fem i grundutbildningen har präglats av kvalitetsmedvetenhet, god planering och god logistik. Polismyndigheterna fick i januari 2009 styrning och stöd i genomförandet av aspirantutbildningen genom en föreskrift 1 med tillhörande kursplan och bedömningsunderlag. RPS kontinuerliga, termins- 1 Rikspolisstyrelsens FAP 761-1

21 polisens årsredovisning 2010 Särskilda satsningar 19 PUM och PNU För ledning och styrning av den polisiära verksamheten gäller Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Att arbeta i enlighet med PUM innebär ett aktivt ledarskap där beslut regelbundet fattas på strategisk och operativ nivå. PNU anger bland annat en rad framgångsfaktorer för en effektivare hantering av brottsutredningar. Bland annat ska brott utredas i nära anslutning till händelsen och förundersökningsledarna ska tjänstgöra den tid på dygnet då flest brott begås. visa uppföljningar visar att polismyndigheterna genomför utbildning och bedömningar i enlighet med föreskriften och att myndigheterna lyckats bibehålla kvaliteten under de uppföljda aspirantterminerna. Uppföljningarna visar att de studerande upplever att de fyra terminerna på skolorna har givit dem tillräckliga förutsättningar för att tillgodogöra sig aspirantutbildningen. Det framkommer också att de upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) när aspirantutbildningen startar men att förståelsen ökar när de genomfört femte terminen på polismyndigheten. Dessa resultat ligger också till grund för en fortsatt utveckling av grundutbildningen. 4.2 Mängdbrott Under 2010 har arbetet med att förankra och utveckla PNU fortsatt. Vid polismyndigheterna har det gjorts förbättringar och effektiviseringar när det gäller de mest väsentliga delarna i PNU, det vill säga inledande utredningsåtgärder, förundersökningsledning, brottssamordning och brottsplatsundersökningsverksamheten. Tillgång till kompetent förundersökningsledning är avgörande för att den brottsutredande verksamheten ska kunna bedrivas effektivt och med hög kvalitet. Därför förutsätts att de genomgår den nationella 20-veckorsutbildningen för förundersökningsledare. Fram till och med hösten 2010 har drygt 400 poliser gått den centrala 20-veckorsutbildningen för förundersökningsledare, varav 80 utbildades under För att ytterligare effektivisera arbetet med att utreda mängdbrott har RPS och Åklagarmyndigheten beslutat att inrätta en strukturerad samverkan på central och lokal nivå. Denna samverkan omfattar bland annat framtagande av gemensamma föreskrifter för nationell samordning av mängdbrottsutredningar, förbättrad återkoppling från åklagare till polis samt utökad praktik vid åklagarkammare för poliser som genomgår den nationella 20-veckorsutbildningen för förundersökningsledare. RPS har under 2010 påbörjat införandet av Polisens utredningsstöd (PUST) vid polismyndigheterna. PUST är ett verksamhetsstöd för ett gemensamt arbetssätt i enlighet med PNU. PUST innebär att poliser i yttre tjänst blir mer delaktiga i den brottsutredande verksamheten och att antalet överlämnanden i ett enskilt ärende minskar. Etapp 1 av PUST omfattar några av de vanligaste mängdbrotten och utvecklas enligt den informationsmodell som rättsväsendet gemensamt tagit fram för att effektivt kunna utbyta information med andra myndigheter i rättskedjan. Under hösten 2010 har pilotdrift inletts vid en polismyndighet. Parallellt med detta genomförs förberedelser i övriga polismyndigheter för att både arbetssätt och teknik ska kunna driftsättas under våren Utvecklingen och införandet av PUST medför bland annat att en polis i yttre tjänst själv kan söka och återanvända information i olika system utan att anropa en ledningscentral. Genom detta ökar såväl effektiviteten som kvaliteten i polisarbetet. RPS sammanställer varje månad den så kallade mängdbrottsstatistiken. På detta sätt följs utvecklingen vid varje polismyndighet gällande antal redovisade ärenden till åklagare, andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna och genomströmningstider i dessa ärenden. Dessutom redovisas, genom ett samarbete med Åklagarmyndigheten, antalet och andelen lagförda brottsmisstankar i mängdbrottsärenden. Uppföljningen ska skapa indikatorer på såväl effektivitet som kvalitet i Polisens brottsutredande verksamhet. Den är tänkt att användas som underlag för samverkan mellan polis och åklagare om hur utredningsarbetet kan effektiviseras. mängdbrott Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet.

22 20 Särskilda satsningar polisens årsredovisning På brottsplatsen En butiksinnehavare anmäler ett snatteri. Den misstänkte snattaren är kvar på platsen. När polisen kommer dit startar arbetet med att till exempel ta upp vittnesuppgifter. Poliserna kan också göra en slagning för att se om den misstänkte är aktuell i andra utredningar. Utredning pågår Den misstänkte snattaren förhörs på en lämplig plats. It-stödets logik och det inbyggda metodstödet gör det lätt att få med alla uppgifter som behövs för att kunna göra klart ärendet. PO 5 Åklagarmyndigheten och Domstolarna Utredningen överförs direkt till Åklagarmyndighetens IT-system, för vidare hantering i rättskedjan, och informationen behöver inte skrivas in manuellt en gång till. Det sparar tid och minskar risken för fel. Exemplet visar ett vanligt ärende där det nya utredningsstödet kan halvera utredningstiden Obs! Det här exemplet är påhittat. Grafik: Tina Helmersson Landgren Klart på plats, kvar på plats Inne i bilen slutför en av poliserna utredningen i det mobila utredningsstödet. Båda poliserna kan vara kvar på plats. Det blir lättare för människor i närmiljön att få kontakt med poliserna. 3 All överföring av uppgifter sker genom krypterad trafik. POLIS POLIS POLIS 4 Granskning När polisen slutfört utredningen sänds den direkt till en polisiär förundersökningsledare (beslutsfattare), som granskar och godkänner utredningen. Den färdiga utredningen skickas sedan vidare till Åklagarmyndigheten. Så här fungerar Polisens nya utredningsstöd. Det primära målet för mängdbrottsuppdraget 2009 och var att minska den totala handläggningstiden för mängdbrottsärenden och att skapa förutsättningar för uppföljning och utvärdering av den samlade mängdbrottshanteringen i syfte att långsiktigt säkerställa effektiva samverkansrutiner. Trots att antalet redovisade ärenden till åklagare, avseende mängdbrott totalt, minskat något har antalet lagförda brottsmisstankar där polismyndighet lett förundersökningen under samma period ökat. Denna utveckling är en indikation på att kvaliteten i utredningarna ökat. Samtidigt kan konstateras att medelgenomströmningstiden för avslutade ärenden hos Polisen avseende mängdbrott (totalt) under 2010 har minskat med 8 procent jämfört med Grova brott Mot bakgrund av rapporten Granskning av polisens och åklagarmyndighetens åtgärder i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren 3 har RPS vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra polismyndigheternas förmåga att utreda grova våldsbrott. De genomförda åtgärderna har omfattat en revidering av metodstödet för grova våldsbrott (PUG) utökad samverkan i samverkansområdena genom att de ska hålla beredskap för en utredningsorganisation av viss omfattning inrättandet av nationell utbildning för utredning av grova våldsbrott 2 Ju2009/3950/Å 3 PoA /10

23 polisens årsredovisning 2010 Särskilda satsningar 21 utökad bemanning vid Riksmordkommissionen införande av den nationella bedömandegruppen. Metodstödet har uppdaterats och gjorts mer användarvänligt. Det ska bidra till att grova våldsbrott utreds enligt en gemensam, nationell metodik. En utbildning för spaningsledare har tagits fram och den omfattar strategier och metoder vid utredning av grova våldsbrott. Den nationella bedömandegrupp vid grova våldsbrott ska aktiveras vid brott som omfattar dödligt våld och där det inte finns en skäligen misstänkt person inom 30 dagar. För att säkerställa en fungerande samverkan vid utredningar av grova brott har polismyndigheterna åtagit sig att upprätta samverkansöverenskommelser. Dessa innebär att det inom varje samverkansområde ska finnas minst 23 befattningshavare tillgängliga, vilket ses som grundbemanning vid en särskild utredningsorganisation. 4.4 Rikspolisstyrelsens tillsyns- och inspektionsverksamhet RPS utövar tillsyn i enlighet med det uppdrag som framgår av polislagen 7 (1984:387) och av förordning (1989:773). Tillsyn omfattar all polisverksamhet och ska beakta att verksamheten bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har fastslagit samt att den bedrivs rättssäkert och effektivt. Under 2009 gav regeringen ett uppdrag 4 till RPS att bland annat utöka användningen av tillsyn som en central del av styrningen och att utforma den för att användas mera systematiskt och strategiskt. RPS redovisade uppdraget i denna del i oktober Tillsynsverksamheten ska samordnas så att RPS åtgärder samverkar och bidrar till att Polisen arbetar mot bestämda mål. Varje år upprättas en plan för tillsynsverksamheten. Den består av inspektioner av polismyndigheterna inom de områden som är prioriterade av riksdagen och regeringen granskning av händelser som har inträffat studier av olika verksamhetsområden. Dessutom genomförs tillsynsåtgärder genom till exempel dialoger. Inspektion är en omfattande undersökning som innefattar besök vid några av myndigheterna för att undersöka ärenden och annat material. Granskning är också en omfattande undersökning av en myndighet, men den omfattar bara en särskild händelse eller ett ärende som har särskild betydelse. En studie är en undersökning av ett begränsat verksamhetsområde och den kan genomföras på kort tid och utan besök vid myndigheterna. En av inriktningarna för tillsynsarbetet under tiden har varit hur polismyndigheterna arbetar med våldsbrott (våld mot barn 2009, våld mot kvinnor 2010, brottsoffer 2010 och rutiner vid riskanalyser 2010). Dessa inspektioner är en del av arbetet med att värdera resultatet av Polisens satsning mot våld i nära relationer. En annan inriktning har varit ungdomsärenden. Inspektionen om Polisens hantering av ungdomsverksamhet (2009) var en del av beslutsunderlaget för en nationell satsning mot ungdomsbrottslighet som inleddes under Den följdes av Inspektion av polismyndigheternas samarbete med skolan (2010). Polismyndigheternas åtgärder för att förbättra bland annat utredningstiden när ungdomar misstänks för brott kommer att följas upp i en inspektion under Tillsyn under 2010: Inspektioner Kommenderingen vid ordningsstörande händelser i Malmö i september Mordutredning vid Polismyndigheten i Dalarna (gemensamt med Åklagarmyndigheten). Polismyndigheternas hantering av brottsofferfrågor. Kontaktpoliser i skolorna (gemensamt med Preventionscentrum Stockholm). Ärendebalanser i kriminalärenden. Det särskilda personsäkerhetsarbetet. Polismyndigheternas tillsyn över vapenhandlare. Polismyndigheternas hantering av rutiner vid bland annat riskanalyser. Polismyndigheternas handläggning av ärenden om mäns våld mot kvinnor. Undercoververksamhet. 4 Ju2009/9595/PO