Bättre vård mindre tvång

Transkript

1 Bättre vård mindre tvång ROJEKTRORT GENOMBROTTROGRM VI TEM NR: 91 eltagande avdelning och teamdeltagare Vuxenpsykiatrisk vårdavdelning 21 / Mellanvården västra Blekinge Heidie vensson vdelningschef heldygnsvård Krystyna Elofsson sykiatrisjuksköterska heldygnsvård Carola Friberg sykiatrisjuksköterska mellanvård Ida Thomasson kötare heldygnsvård Bengt-Ola jöstedt kötare heldygnsvård ammanfattning Vårt fokus med genombrottsprojektet har varit att lyfta fram patientens delaktighet i den egna vården samt att involvera de anhöriga. Vi har använt oss av patient- och anhörigenkäter som en grund för förbättringsarbetet. Genom mätningar under projekttiden ser vi förbättringar i kontakten med anhöriga samt ett mer prioriterat arbete med avdelningens befintliga rutiner kring anhörigarbete. atienterna har involverats genom enkäter och intervjuer för att få deras synpunkter på erbjudna aktiviteter och förbättringsbehov. Rutinerna för avdelningens aktiviteter har förbättrats. Efter utskrivning har på försök ett antal patienter och deras anhöriga fått enkäter hemskickade. etta planeras att bli en rutin för samtliga patienter och deras anhöriga. Varje åsikt ses som ett hjälpmedel att förbättra vården. 1

2 Bakgrund / problembeskrivning vdelning 21 är beläget på Blekingesjukhuset i Karlshamn och är en låst allmänpsykiatrisk heldygnsavdelning med blandade diagnoser, män och kvinnor från 18 år och uppåt. Upptagningsområdet är tre kommuner: ölvesborg, Olofström och Karlshamn med sammanlagt cirka invånare. å avdelningen vårdas patienter enligt HL, LT, LTÖV och LRV. Genomsnittstiden för varje vårdtillfälle är 20 dygn men kan variera från bara något dygn till flera år. vdelningen har 18 platser men ibland kan överbeläggning med 1-2 platser förekomma. Två öppenvårdsmottagningar och Mellanvård (erbjuder bl.a. dagsjukvård, EL och gruppterapi) tillhör kliniken. e länsövergripande enheterna K, IV och Beroendeenheten finns i Karlskrona, sex mil öster om Karlshamn. vdelningen har även tillgång till ätstörningsteam, äldreteam, sexologisk mottagning och BU som har hela Blekinge som upptagningsområde. å avdelningen jobbar 11 sjuksköterskor varav 9 har specialistutbildning, 15 skötare varav 10 har gått KY-utbildning i psykiatri och en avdelningschef. Flertalet av personalen har gått utbildning i EL- och I-metoden. ersonalen erbjuds handledning i psykiatrisk omvårdnad två gånger per månad. å avdelningen arbetar personalen i fyra olika vårdlag, varje vårdlag består av fem personal. Tanken är att det under dagtid alltid ska finnas en kontaktperson i tjänst. Grundbemanningen är tre personal varav minst en sjuksköterska. Viss personal jobbar enbart natten. juksköterskan har nattetid telefonrådgivning av psykiatrisk rådgivningskaraktär. Överläkare tjänstgör på avdelningen fem dagar i veckan, kurator två dagar i veckan samt psykolog en dag i veckan. Behandlingsutbudet på avdelningen består av psykiatrisk omvårdnad, stödsamtal, ECT, N-behandling, bolltäcke, medicinsk behandling med mera. ersonalen arbetar med flera olika bedömningsinstrument bland annat MR, MMT, CNskattning, UIT och UIT. vdelningen samverkar med andra vårdgivare och olika instanser, patienter erbjuds vårdplaneringar och nätverksmöten. et finns bra förutsättningar för utslussning gällande patienter med lång vårdtid. vdelningspersonalen kan erbjuda handledning för socialpsykiatrins personal i samband med utslussning. Inför arbetet med genombrottsprojektet granskades avdelningens användande av tvångsåtgärder och det visade sig vara mycket lågt. Troligen beror detta på långt avstånd till K, vilket lett till att personalen lärt sig att förebygga situationer då tvångsåtgärder kan bli aktuella. En annan anledning kan vara att patienterna inte kommer till avdelningen i sjukdomens akuta skede. ersonalen på avdelningen är medveten om att en god vård inte enbart omfattar de som drabbats av någon psykisk sjukdom utan även deras anhöriga. I vården eftersträvas att patienten är delaktig i sin behandling och att anhöriga ska erbjudas 2

3 delaktighet i deras närmastes vård om patienten så önskar. ärför har man sedan tre år tillbaka i samarbete med mottagningen och mellanvården börjat jobba för att underlätta de anhörigas situation. nhöriga kan erbjudas tre stycken stödjande samtal på mottagningen. Mellanvården organiserar I-utbildningar för patienter och deras anhöriga som handlar om olika psykiska sjukdomar. Intresset för dessa insatser är stort. Trots redan fungerade insatser upplever personalen att det finns ett stort förbättringsbehov i kontakten med anhöriga. et är anhöriga som bäst känner patienten och med deras hjälp och samarbete med personalen, tror man att vården för den inneliggande patienten kan förbättras. Genom att involvera anhöriga i vården kan man skapa bättre förutsättningar för att förkorta vårdtiden och minska antalet vårddygn. nhöriga kan även vara bättre på att känna igen varningstecken då deras närstående får återfall i sin sjukdom. etta kan leda till att antal patienten som läggs in på avdelningen och måste vårdas enligt LT minskar. För att detta ska fungera har avdelningen sedan tidigare som mål att anhöriga ska kontaktas inom ett dygn från det att patienten skrivs in samt att de har fått tid för anhörigsamtal inom tre dygn. etta har inte fungerat tillfredställande. Ingen har undersökt varför men man tror att detta kan beror på tidsbrist. Utifrån patientenkät framkom det att det var bristfällig följsamhet i rutinerna för uppföljande samtal efter tvångsåtgärd. Bättre genomförande av uppföljningssamtal enligt strukturerad mall kan leda till förbättrad upplevelse av genomförda tvångsåtgärder. Önskvärt är att utifrån samtalet kunna belysa möjliga förbättringsområden både ur patient- och personalperspektiv och öka patientens delaktighet för att kunna påverka eventuella framtida tvångsåtgärders genomföranden. Enligt resultat från personalenkäterna så framkommer det att personalen upplever att informellt tvång förekommer på avdelningen. Vad som är informellt tvång är svårt att avgöra då värderingarna är högst personliga och vi har inga uppgifter på hur patienterna upplever informellt tvång. et finns behov att utveckla detta område. Ämnet kommer även fortsättningsvis att belysas och diskuteras under organisationsdagar. yftet är att göra personal mer medvetna om vad informellt tvång är och att personalens uppfattning gällande regler, rutiner och behandlingsstrategier är likvärdiga. et finns förändringar som kan genomföras för att skapa en trygg miljö på avdelningen som i sin tur kan leda till att behålla det låga antalet tvångsåtgärder och minska upplevelsen av det informella tvånget. Förkortningar se bilaga 18. 3

4 yfte tt erbjuda patienter högt kvalificerad och individuellt anpassad heldygnsvård på avd 21, Blekingesjukhuset Karlshamn. Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: tt minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: 1 : nhöriga till 100% av nyinskrivna patienter skall kontaktas inom 1 dygn av vårdlaget, med patientens medgivande. Målet ska vara uppnått B: 100% av nyinskrivna patienter skall erbjudas tid för samtal tillsammans med anhöriga och vårdlaget inom 3 dygn. Målet ska vara uppnått C: 100% av anhörigsamtalen ska genomföras med hjälp av checklista. Målet ska vara uppnått : 100% av inneliggande patienter skall erbjudas och motiveras till att delta i för patienten meningsfulla morgonsamlingar måndag till fredag. Målet ska vara uppnått E: 90% av de inneliggande patienterna skall erbjudas och motiveras till att delta på avdelningens gemensamma promenader måndag och fredag. Målet ska vara uppnått F: 100% av inneliggande patienter skall erbjudas och motiveras till att delta i avdelningens gymnastik tisdag och torsdag. Målet ska vara uppnått Mätning: 1 1 C kontrolleras genom journalgranskning. 1 1F mätningar görs periodvis under projektet. 4

5 ndel erbjudna samtal i procent ndel kontaktade i procent 1 Resultat med förklaring och kommentarer: 100% ndel kontaktade anhöriga inom 1 dygn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 79% 60% 55% 50% 56% 58% Målvärde 40% 39% Värde 20% 21% 0% 1/1-29/2 1/3-15/3 16/3-15/4 16/4-15/5 16/5-15/6 16/6-15/7 16/7-15/8 Mätperiod Bakgrundsmätningen visade att anhöriga kontaktades i betydlig lägre grad än förväntat. Troligen togs kontakt med fler men detta journalfördes ej. Under perioden juni-juli var en brytpunkt inför semesterperioden. Under projekttiden har teamet märkt en positiv utveckling i kontakten med anhöriga. e flesta patienter och dess anhöriga är positiva till erbjudna samtal, och kontakten är till stor nytta i det fortsatta vårdarbetet. 1 B ndel erbjudna anhörigsamtal inom 3 dygn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 77% 60% 40% 29% 50% 44% 31% 41% Målvärde Värde 20% 0% 1/3-25/3 26/3-25/4 26/4-25/5 26/5-25/6 26/6-25/7 26/7-20/8 Mätperiod 5

6 ndel samtal i procent Bakgrundsmätningen visade att anhöriga kontaktades i betydlig lägre grad än förväntat. Troligen togs kontakt med fler men detta journalfördes ej. Under perioden maj-juni hade vi en hög genomströmming av patienter med kort vårdtid vilket innebar att vårdtiden avslutades innan anhörigsamtal hunnit genomföras. 1 C ndel anhörigsamtal enligt checklista 100% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 67% 60% 40% 38% 43% 40% Målvärde Värde 20% 0% 0% 22/3-23/4 24/4-25/5 26/5-25/6 26/6-25/7 26/7-20/8 Mätperiod Under första mätningen visade att checklistan inte användes kontinuerligt. Under följande mätningar används den i högre grad. nvändande av checklista är inte en rutin på avdelningen i nuläget utan ett rekommenderat hjälpmedel. Efter mätningarna under projekttiden har en diskussion lyfts kring att införa checklistan som en rutin vid anhörigsamtal. 6

7 ndel deltagande i procent 1 eltagande på morgonsamling 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 64% 60% 40% 55% 49% 52% 38% 45% 30% 24% Målvärde Värde 20% 0% v 11 v 22 v 24 v 25 v 26 v 27 v 28 v 32 Mätperiod Resultatet påverkas av ofullständig statistik vid ett flertal tillfällen på grund av bristande följsamhet i registreringen av personalen och kan inte ses som helt relevant. Tidpunkten sammanfaller dessutom vissa dagar med behandlingar och dagsjukvård som påverkar deltagandet negativt. Under projekttiden har patienterna tillfrågats om morgonsamlingens innehåll och tidpunkt i syfte att skapa en för patienten meningsfull morgonsamling och en ökad delaktighet. En attitydförändring märks, betydligt fler personal är närvarande på morgonsamlingen. 7

8 ndel i procent 1 E ndel erbjudna att delta i promenader 100% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 80% 60% 40% 20% 61% 56% 40% 53% 18% 63% 27% 66% 38% 22% 15% 33% 22% 17% Målvärde ndel erbjudna ndel deltagande 0% 4% 6% 0% 0% v 16 v 17 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v 27 v 28 v 31 v 32 Mätperiod Resultatet påverkas av ofullständig statistik vid ett flertal tillfällen på grund av bristande följsamhet i registreringen av personalen och kan inte ses som helt relevant. et låga värdet under vissa perioder har påverkats bland annat av vädret samt att fler patienter är på permission under fredagseftermiddagen som är ett av de tillfällen som promenad erbjuds. Resultatet som visas i diagrammet visar att personalen behöver ägna sig mer åt motivationsarbete för att nå målvärdet. 8

9 ndel i procent 1 F 100% ndel erbjudna att delta i gymnastik 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 71% 60% 40% 58% 60% 50% 53% 36% 47% 63% 41% 32% 35% 33% Målvärde ndel erbjudna ndel deltagande 22% 22% 22% 23% 25% 25% 20% 11% 11% 0% 0% 0% v 16 v 17 v 22 v 23 v 24 v 25 v 26 v 27 v 28 v 31 v 32 Mätperiod Resultatet påverkas av ofullständig statistik vid ett flertal tillfällen på grund av bristande följsamhet i registreringen av personalen och kan inte ses som helt relevant. Under perioden juli - augusti var ett flertal patienter inlagda för ECT-behandling och var på permission mellan behandlingstillfällena. Resultatet som visas i diagrammet visar att personalen behöver ägna sig mer åt motivationsarbete för att öka deltagandet. Övergripande mål: tt förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: 2 : 100% av patienterna skall erbjudas strukturerat uppföljningssamtal inom 4 dygn efter utförd tvångsåtgärd. I första hand av personal som utfört åtgärden, i andra hand av vårdlaget. Målet ska vara uppnått B: 100% av patienterna skall motiveras, erbjudas och ha tackat ja till strukturerat uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd innan patienten skrivs ut från avdelningen. Målet ska vara uppnått

10 ntal tvångsåtgärder ntal tvångsåtgärder Mätning: 2 2 B kontrolleras genom journalgranskning. 2 Resultat med förklaring och kommentarer: 5 ntal erbjudna uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd ntal utförda tvångsåtgärder ntal erbjudna uppföljningssamtal /1-17/2 18/2-15/3 16/3-15/4 16/4-15/5 16/5-15/6 16/6-15/7 16/7-15/8 Mätperiod Vid de tillfällen som tvångsåtgärder genomförts har uppföljningssamtal erbjudits. 2 B ntal genomförda uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd ntal utförda tvångsåtgärder 2 ntal genomförda uppföljningssamtal /1-17/2 18/2-15/3 16/3-15/4 16/4-15/5 16/5-15/6 16/6-15/7 16/7-15/8 Mätperiod v de två tvångsåtgärder som genomförts erbjöds samtal till båda patienterna, dock valde en patient att tacka nej. 10

11 ndel personal i procent Övergripande mål: tt utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: 3 : 50 % av personalen skall uppleva att det inte förekommer informellt tvång i relationen med patienterna. Målet ska vara uppnått Mätning: 3 : Mäts med självskattningsformulär två gånger under projekttiden. ärefter en gång per termin. Resultat med förklaring och kommentarer: 100% ndel personal som upplever informellt tvång 80% 82% 74% 60% 40% 50% 50% Målvärde Värde 20% 0% v 3-4 v Mätperiod iffrorna visar på att frågan hålls levande bland avdelningens personal, men att frågan kräver ytterligare uppmärksamhet. Vad som är informellt tvång är svårt att avgöra då värderingarna är högst personliga. et finns behov att kontinuerligt utveckla detta område. edan den första mätningen som presenterades på organisationsdagen är frågan levande och det har troligtvis påverkat utvecklingen i rätt riktning. Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden Under perioden har två tvångsåtgärder genomförts. I båda fallen var det tvångsinjektion. 11

12 Våra genomförda tester / förändringar Mål 1 1 : Bakgrund/utgångsläge = 1/1 -> 29/2 granskas genom journalgranskning. Hur stor andel av patienternas anhöriga kontaktades inom 1 dygn? Bakgrundsmätningen visade att anhöriga kontaktades inom ett dygn i 8 fall av 38, dvs 21%. e bilaga 1. 1 B: Bakgrund/utgångsläge = 1/3 -> 25/3 kontrolleras genom journalgranskning. - Hur stor del av patienternas anhöriga erbjöds tid för samtal tillsammans med patienten och vårdlaget inom 3 dygn. Bakgrundsmätningen visade att anhöriga bjöds in till samtal i 5 fall av 17, dvs 29%. e bilaga 2. 1 C: Bakgrund/utgångsläge = 22/3 -> 23/4 kontrolleras genom journalgranskning. - Hur stor andel av anhörigsamtalen genomfördes med hjälp av checklista och journalfördes? Bakgrundsmätningen visade att befintlig checklista ej användes vid anhörigsamtal. e bilaga 3 och bilaga : Bakgrund/utgångsläge = 13/3 -> 16/3. ersonalen för statistik på antalet patienter som närvarar på morgonsamlingen. Enkät har genomförts kring patientens uppfattning om aktiviteten, var god se bilaga 10 samt bilaga 11. e bilaga 4. 1 E: Bakgrund/ utgångsläge 16/4 -> 27/4. ersonalen för statistik på antalet patienter som erbjuds delta på promenader. Enkät har genomförts kring patientens uppfattning om aktiviteten, var god se bilaga 10 samt bilaga 11. e bilaga 5. 1 F: Bakgrund/ utgångsläge 16/4 -> 27/4. ersonalen för statistik på antalet patienter som erbjuds delta på gymnastiken. Enkät har genomförts kring patientens uppfattning om aktiviteten, var god se bilaga 10 samt bilaga 11. e bilaga 6. 12

13 2 : Bakgrund/utgångsläge = 17/1 -> 17/2 kontrolleras genom journalgranskning. Hur många patienter har erbjudits uppföljande samtal efter genomförd tvångsåtgärd? e bilaga 7. 2 B: Bakgrund/ utgångsläge = 17/1 ->17/2 kontrolleras genom journalgranskning. 100% av patienterna skall motiveras, erbjudas och ha tackat ja till uppföljningssamtal innan patienten skrivs ut från avdelningen. e bilaga 8 samt bilaga : Bakgrund/ utgångsläge mättes inför projektets start. 50 % av personalen skall uppleva att det inte förekommer informellt tvång i relationen med patienterna. e bilaga 9. Våra genomförda aktiviteter - ersonalenkäter och patientenkäter genomfördes i början av projekttiden. - nslagstavla sattes upp i konferensrum i början av projekttiden som kontinuerligt uppdaterats för att hålla personalen informerade kring vad som pågår i projektet. - Organisationsdag genomfördes i början av projekttiden för att informera och involvera hela arbetsgruppen i projektet. Innehållet var hur vi kan förbättra avdelningens rutiner kring morgonsamling, gymnastik och promenader, samt hur dagen skall få ett bättre innehåll för patienterna samt informellt tvång. - Frågan om informellt tvång lyft till diskussion på arbetsplatsträffar två gånger per termin. - Information och resultat från våra mätningar har lämnats kontinuerligt på arbetsplatsträffar samt via mail till all personal. - En teammedlem informerade på en anhörig- och patientutbildning (I) om projektet och syftet med det pågående förbättringsarbetet. - En anhörigansvarig har utsetts i varje vårdlag från och med maj Rollen som anhörigansvarigs innehåll och ansvar har diskuterats i 13

14 arbetsgruppen på arbetsplatsträffar. kapat rutinbeskrivningar för anhörigansvarig och för anhörigarbete på avdelningen. e bilaga 14 samt bilaga 16 - En enkät har delats ut till patienterna där de fick svara på fyra frågor gällande avdelningens aktiviteter. e bilaga 10 samt bilaga Ett antal utskrivna patienter och deras anhöriga har fått enkäter hemskickade angående hur de upplevde vårdtiden på avdelningen. God svarsfrekvens som visar på att anhörigkontakter behöver ske i större utsträckning och förbättras. e bilaga 12 samt bilaga Under projekttiden har det månadsvis gjorts mätningar på våra mål. Resultaten har kontinuerligt redovisats för arbetsgruppen. Efter varje mätning har projektgruppen diskuterat möjligheter att förbättra resultaten och vidtagit åtgärder för detta. å här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet I vårdarbetet på avdelning 21 efterstävas patientens medverkan och att anhöriga ska erbjudas delaktighet i patientens vård om patienten så önskar. I samband med projekttidens start svarade patienter som vårdades enligt LT på en enkät angående tvångsvård. Inneliggande patienter har svarat på en enkät kring avdelningens aktiviteter. En testgrupp utskrivna patienter har fått en enkät angående deras upplevelse av vårdtiden på avdelningen hemskickad. nhöriga har i högre utsträckning och i tidigare skede efter inläggning blivit kontaktade av patientens vårdlag samt fått inbjudan till anhörigsamtal. En testgrupp anhöriga har fått en enkät hemskickad efter patientens utskrivning angående hur de uppfattat vården på avdelningen. En grupp patienter och anhöriga som har deltagit i en anhörig- och patientutbildning (I) har haft möjlighet att få information om projektet Bättre vård - Mindre tvång och haft tillfälle att diskutera, framföra åsikter och ställa frågor kring tvångsvård. 14

15 å här går vi vidare Vi avser att behålla projektgruppen och avsätta tid i samband med mätningar för att fortsatta det kvalitetshöjande arbetet på avdelningen. Vi vill att förbättringsarbetet skall förbli en naturlig del i arbetet och skapa nya hjul. om en ny rutin har en mätansvarig utsetts som månadsvis kontrollerar att befintliga och de nya målen följs. rojektgruppen kommer att delge arbetsgruppen resultaten från mätningarna kontinuerligt via mail och anslagstavla. Vi fortsätter med att ha en anhörigansvarig i varje vårdlag som kommer att se till att rutinerna kring anhörigkontakterna följs. vdelningens erbjudna aktiviteter promenad, gymnastik och morgonsamling kommer att fortsätta. Teamet ser dock att det behövs ett motivationsarbete för att öka deltagandet. om en ny rutin kommer vi två gånger per termin att diskutera informellt tvång ur ett etiskt och moraliskt perspektiv på arbetsplatsträffarna. Vår planering är att införa som en ny rutin att samtliga patienter som skrivs ut från avdelningen erbjuds att fylla i en enkät kring sin vårdtid. nhöriga kommer att få möjlighet att anonymt svara på en enkät kring sin anhörigs vård och bemötande. Ifyllda enkäter läggs i en brevlåda utanför avdelningen. yftet med enkäterna är att få synpunkter på hur vård och bemötande kan förbättras. varen på enkäterna kommer att vara ett underlag för fortsatt förbättringsarbete. Under hösten 2012 kommer personalen på avdelningen att få en utbildning i att bemöta unga anhöriga, detta som en del i anhörigarbetet. En informations- och inspirationsdag planeras för samtliga medarbetare inom psykiatrin i västra Blekinge under våren 2013 med inbjuden attitydambassadör från Hjärnkoll samt seminarium. iskussion Inledningsvis efter projektets start upplevdes svårigheter med att formulera mål kopplade till tvångsvård då tvångsåtgärder inte är vanligt förekommande på avdelningen. När vi analyserade situationen på avdelningen konstaterade vi att anhörigarbetet kunde förbättras och vi valde då att göra ett antal mål 15

16 kopplade till anhöriga. Vi såg också ett behov av att se över patientens tillvaro på avdelningen och försöka förbättra innehållet i dagen genom att erbjuda meningsfulla aktiviteter. I samband med en organisationsdag informerades arbetsgruppen om projektet och dess syfte. Responsen från arbetsgruppen var god och det genomfördes gruppdiskussioner. Efter att personalen fått information och tagit del av gruppens målområden och vikten av alla medarbetares delaktighet upplevs det som att personalen är positiv till förändringsarbete. Under projektets gång har det märkts en attitydförändring i personalens dagliga arbete på avdelningen. etta märks till exempel genom en ökad tillgänglighet för patienterna, ökad personalnärvaro på morgonsamlingen och de fysiska aktiviteterna. iskussioner kring informellt tvång har varit levande under projektets gång. Vi har även diskuterat användandet av formellt tvång. Genom att förbättra personalens arbete med de anhöriga har projektgruppen märkt att kontakten med de anhöriga har blivit ett självklart inslag i omvårdnadsarbetet. En följdeffekt av detta är att patienterna uttrycker en större trygghet och i vissa fall en förbättrad relation till sina anhöriga. etta har vi lärt oss et är viktigt att alla medarbetare får information för att få kunskap och får känna sig delaktiga. Med rätt information och kunskap får man verktyg till att vara professionell i sitt arbete vilket gör att man som medarbetare känner sig delaktig i förbättringsarbetet och kan se positiva resultat. En klar fördel har varit att avdelningschefen är en medlem i projektgruppen, då beslutsvägen blir förenklad. Vi har lärt oss under arbetets gång att förbättringsarbete är en ständigt pågående process, och det är viktigt att avsätta tid både för projektgruppen och för att informera medarbetarna. aker och ting är inte alltid som man tror, genom att göra våra mätningar tydliggjordes en annan verklighet. Vi har lärt oss att inte ta saker för givna och att allt går att förbättra. Förbättringsarbete behöver genomsyra allt arbete. 16

17 För ytterligare information Heidie vensson vdelningschef heldygnsvård Tel: Mail: 17

18 Bilaga 1 Team: 91 Test nr: 1 Testcykeljournal Mål: tt minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder genom att involvera anhöriga i vården. Mätbart mål: tt 100 % av patienter anhöriga kontaktas inom 1 dygn. Förändringsidé: 100% av patientens anhöriga ska bli kontaktade inom 1 dygn. etta för att främja kontakten med anhöriga och skapa ett samarbete. etta skall leda till kort vårdtid, individuellt anpassade inläggningar och ett minskat behov av återinläggning. Varför görs testen: Vi tror att det leder till ökad kunskap och trygghet hos patienten och anhöriga. nabbare och utförligare information till patientens anamnes ökar personalens kunskap och kan förkorta slutenvårdstillfället samt ge effektivare behandling. törre följsamhet i öppenvård och ökad möjlighet till fortsatt tillfrisknande efter utskrivning. Genom att involvera anhöriga och göra dem uppmärksamma på tidiga varningssignaler kan det leda till tidigare inläggning och kortare vårdtid samt minskat lidande för patienten. etta leder till att vårdpersonal ger en effektivare vård och snabbare kan se ett tillfrisknande vilket ger tillfredsställelse i personalens yrkesutövning. Tidig kontakt med anhöriga ger ökade möjligheter för snabbare kontakt med öppenvård med målsättning att undvika inläggning. 18

19 Hur ska själva testen utvärderas? Bakgrund/utgångsläge = 1/1 -> 29/2 kontrolleras genom journalgranskning. - Hur stor andel av patienternas anhöriga kontaktades inom 1 dygn? ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testen börjar: 1/3-12 lanera och slutar: pågående under projekttiden Bakgrund/utgångsläge = 1/1 -> 29/2 granskas genom journalgranskning. - Hur stor andel av patienternas anhöriga kontaktades inom 1 dygn? Granskas av teamet. ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testa - Bakgrundsgranskningen visade att av 38 patienter har 8 patienters anhöriga kontaktats inom 1 dygn (21%) Efter första granskningen har avdelningschefen informerat samtlig personal om vikten av att anhöriga kontaktas inom 1 dygn. - Första journalgranskning visar att under perioden 1/3-15/3 har anhöriga kontaktats i sex fall av elva (55%) - ndra journalgranskningen visar att under perioden 16/3-15/4 har anhöriga kontaktats i elva fall av tjugotvå (52%) - Tredje journalgranskningen visar att under perioden 16/4-15/5 har anhöriga kontaktats i nio fall av sexton (56%) - Fjärde journalgranskningen visar att under perioden 16/5-15/6 har anhöriga kontaktats i 14 fall av 24 (58%) - Femte journalgranskningen visar att under perioden 16/6-15/7 har anhöriga kontaktats i 7 fall av 18 (39%) - jätte journalgranskningen visar att under perioden 16/7-15/8 har anhöriga kontaktats i 15 fall av 19 (79%) 19

20 nalysera Resultaten i bakgrundsmätningen visar på att rutinerna brister när det gäller att dokumentera att anhöriga kontaktas. Troligen tas kontakt i fler fall, men det brister i journalföringen. Efter utförda mätningar så visar resultatet på en förbättring i den första kontakten med anhöriga. Ny rutin är planerad att införas där mätansvarig en gång i månaden kontrollerar att kontakt med anhöriga var tagen det första dygnet efter patienten kommit till avdelningen. Övrig personal är informerad om planerade åtgärder på organisationsdagen. gera I varje vårdlag har en anhörigansvarig utsetts som ska ha ett övergripande ansvar för att se till att anhörigkontakterna tas. 20

21 Bilaga 2 Team: 91 Test nr: 1 B Testcykeljournal Mål: tt minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder genom att involvera anhöriga i vården. Mätbart mål: tt 100 % av patienternas anhöriga erbjuds tid för samtal tillsammans med patienten och vårdlaget inom 3 dygn. Förändringsidé: nhöriga skall erbjudas tid till samtal tillsammans med patienten och vårdlaget inom 3 dygn. etta för att främja kontakten med anhöriga och skapa ett samarbete. etta skall leda till kort vårdtid, individuellt anpassade inläggningar och ett minskat behov av återinläggning. Varför görs testen: Vi tror att det leder till ökad ömsesidig kunskap och trygghet. nabbare och utförligare information till patientens anamnes ökar personalens kunskap och kan förkorta slutenvårdstillfället samt ge effektivare behandling. Genom att involvera anhöriga och göra dem uppmärksamma på tidiga varningssignaler kan det leda till tidigare inläggning och kortare vårdtid samt minskat lidande för patienten. etta leder till att vårdpersonal ger en effektivare vård och snabbare kan se ett tillfrisknande vilket ger tillfredsställelse i personalens yrkesutövning. Tidig kontakt med anhöriga ger ökade möjligheter för snabbare kontakt med öppenvård med målsättning att undvika inläggning. 21

22 Hur ska själva testen utvärderas? Bakgrund/utgångsläge = 1/3 -> 25/3 kontrolleras genom journalgranskning. Hur stor del av patienternas anhöriga erbjöds tid för samtal tillsammans med patienten och vårdlaget inom 3 dygn. Bakgrundsmätningen visade att anhöriga bjöds in till samtal i 5 fall av 17, dvs 29%. ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testen börjar: 26/3 lanera och slutar: pågående under projektet Bakgrund/utgångsläge = 1/3 -> 25/3 kontrolleras genom journalgranskning. Hur stor del av patienternas anhöriga erbjöds tid för samtal tillsammans med patienten och vårdlaget inom 3 dygn. ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testa Bakgrund/utgångsläge = 1/3 -> 25/3 kontrolleras genom journalgranskning. Hur stor del av patienternas anhöriga erbjöds tid för samtal tillsammans med patienten och vårdlaget inom 3 dygn. Bakgrundsmätningen visade att anhöriga bjöds in till samtal i 5 fall av 17 (29%). Efter första granskningen har avdelningschefen informerat samtlig personal om vikten av att anhöriga blir erbjudna anhörigsamtal inom tre dygn. - Första journalgranskning visar att under perioden 26/3-25/4 har anhöriga bjudits in till anhörigsamtal i 8 fall av 16 (50%) - ndra journalgranskningen visar att under perioden 26/4-25/5 har anhöriga bjudits in till anhörigsamtal i 8 fall av 18 (44%) - Tredje journalgranskningen visar att under perioden 26/5-25/6 har anhöriga bjudits in till anhörigsamtal i 8 fall av 26 (31%) - Fjärde journalgranskningen visar att under perioden 26/6-25/7 har anhöriga bjudits in till anhörigsamtal i 7 fall av 17 (41%) - Femte journalgranskningen visar att under perioden 26/7-20/8 har 22

23 anhöriga bjudits in till anhörigsamtal i 17 fall av 22 (77%) nalysera Resultaten i bakgrundsmätningen visar på att rutinerna brister när det gäller att dokumentera att anhöriga blivit erbjudna samtal inom tre dygn. Efter första mätningen så visar resultatet på en förbättring, däremot så sjunker resultatet på den andra mätningen. Flera troliga orsaker till de lägre värdena under mätperioden kan bero på att flera av de inlagda patienterna är kända i heldygnsvården sedan tidigare vilket betyder att känd anamnes finns. etta kan göra att personalen inte prioriterat anhörigkontakten. Under perioden maj-juni hade vi hög genomströmning av patienter med kort vårdtid vilket innebar att vårdtiden avslutades innan anhörigsamtal hunnit genomföras. Efter motivationsarbete i personalgruppen blev det mer prioriterat att jobba med anhöriga vilket visas i de senaste mätningarna. gera I varje vårdlag har en anhörigansvarig utsetts som ska ha ett övergripande ansvar för att se till att anhörigkontakterna tas. 23

24 Bilaga 3 Team: 91 Test nr: 1 C Testcykeljournal Mål: tt minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder genom att involvera anhöriga i vården. Mätbart mål: 100 % av anhörigsamtalen ska genomföras med hjälp av checklistan. Förändringsidé: ll personal använder befintlig checklista vid anhörigsamtal. Varför görs testen: ersonal ska kunna känna större trygghet i att genomföra anhörigsamtalet med hjälp av checklistan och samma struktur används för att inte missa adekvat information. Hur ska själva testen utvärderas? Bakgrund/utgångsläge = 22/3 -> 23/4 kontrolleras genom journalgranskning. - Hur stor andel av anhörigsamtalen genomfördes med hjälp av checklista och journalfördes? ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testen börjar: 24/ och slutar: fortlöpande under projektet 24

25 lanera - Hur stor andel av anhörigsamtalen genomfördes med hjälp av checklista och journalfördes? Granskas av teamet. ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. vdelningschefen påminner samtlig personal om vikten av att använda befintlig checklista vid anhörigsamtal. amtal som sker med hjälp av checklista ska journalföras Testa Bakgrund/utgångsläge = 22/3 -> 23/4 kontrolleras genom journalgranskning. Hur stor del av anhörigsamtalen genomfördes med hjälp av checklista och journalfördes? Bakgrundsmätningen visade att anhörigsamtalen inte rutinmässigt genomfördes med hjälp av checklista. Efter första granskningen har avdelningschefen uppdaterat samtlig personal om hjälpmedlet att använda checklista rutinmässigt vid anhörigsamtal. - Första journalgranskning visar att under perioden 24/4-25/5 har checklista använts vid anhörigsamtal i 2 fall av 3, dvs 67%. - ndra journalgranskning visar att under perioden 26/5-25/6 har checklista använts vid anhörigsamtal i 3 fall av 8 (38%) - Tredje journalgranskningen visar att under perioden 26/6-25/7 har checklista använts vid anhörigsamtal i 3 fall av 7 (43%) - Fjärde journalgranskningen visar att under perioden 26/7-20/8 har checklista använts vid anhörigsamtal i 8 fall av 20 (40%) nalysera Efter första granskningen har avdelningschefen uppdaterat samtlig personal om hjälpmedlet att använda checklista rutinmässigt vid anhörigsamtal, detta har lett till ökad användning av checklista och en bättre struktur på anhörigsamtalen. 25

26 Trots det sämre värdet vid den senaste mätningen så har antal genomförda samtal med checklista mer än fördubblats. gera iskussion förs i personalgruppen om att göra checklistan till en rutin vid anhörigsamtal. 26

27 Bilaga 4 Team: 91 Test nr: 1 Testcykeljournal Mål: Få patienterna mer delaktiga i avdelningens dagliga aktiviteter. Mätbart mål: 100 % av inneliggande patienter skall erbjudas och motiveras till att delta i för patienterna meningsfulla morgonsamlingar måndag till fredag. Förändringsidé: Vi vill utveckla en morgonsamling som är meningsfull för patienterna att närvara vid. Varför görs testen: Vi vill skapa en morgonsamling som är attraktiv för patienterna att närvara på. Öka patienternas möjligheter att vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna på avdelningen och stärka individen. Motverka passivisering av inneliggande patienter. Morgonsamlingen skall ge dagen ett socialt innehåll. Hur ska själva testen utvärderas? Registrera antalet patienter under perioden 13/3-16/3 för ett utgångsvärde. Testen börjar: 13/3-12 och slutar: pågående under projekttiden lanera ersonalen för statistik på antalet patienter som närvarar på morgonsamlingen 27

28 under perioden 13-16/3. ntal närvarande samt hur många inlagda på respektive sida skall registreras i dagboken av personalen som har morgonsamlingen. Första bakgrundsmätningen visar att under en fyradagarsperiod så deltog i genomsnitt 55 % av patienterna på morgonsamlingen. Flera av patienterna kunde inte närvara på morgonsamlingen då de deltog i andra behandlingar samt en del patienter var på permission. Upplevs i vissa fall att det är svårt att motivera patienterna att delta på morgonsamlingen. iskussioner under personalens organisationsdag 20/3-12 visar att strukturen och innehållet på morgonsamlingen behöver förändras detta kommer att diskuteras och planeras vidare under kommande arbetsplatsträffar. Gruppen har genomfört en enkät för patienterna där de har tillfrågats om morgonsamlingens innehåll och upplägg, i syfte att göra patienterna delaktiga i utformningen av morgonsamlingen. Enkäten har visat att patienterna gärna vill ha morgonsamlingen kl såsom tidigare. Emellertid hade patienterna förslag på förändring av morgonsamlingens innehåll, exempelvis vill patienterna ha gemensam översiktlig genomgång av dagstidning eller bli uppdaterade av dagens händelser. Morgonsamling skall således ske måndag till fredag kl 9.00, samtlig personal skall närvara. Testa Testas 1/6-30/6. Mäts under testperiod samt 1 vecka i juli och 1 vecka i augusti. - Första mätningen visar att under vecka 11 deltog 55 % av patienterna på morgonsamlingen - ndra mätningen visar att under vecka 22 deltog 49 % av patienterna på morgonsamlingen. - Tredje mätningen visar att under vecka 24 deltog 52 % av patienterna på morgonsamlingen. - Fjärde mätningen visar att under vecka 25 deltog 38 % av patienterna på morgonsamlingen. - Femte mätningen visar att under vecka 26 deltog 64 % av patienterna på morgonsamlingen. - jätte mätningen visar att under vecka 27 deltog 45 % av patienterna på morgonsamlingen. - junde mätningen visar att under vecka 28 deltog 30 % av patienterna på morgonsamlingen. 28

29 - Åttonde mätningen visar att under vecka 32 deltog 24 % av patienterna på morgonsamlingen. nalysera Resultatet påverkas av ofullständig statistik vid ett flertal tillfällen på grund av bristande följsamhet i registreringen av personalen. gera Bättre följsamhet av registreringen av personalen vid kommande mätningar. 29

30 Bilaga 5 Team: 91 Test nr: 1 E Testcykeljournal Mål: Få patienterna mer delaktiga i avdelningens dagliga aktiviteter. Mätbart mål: 90 % av inneliggande patienter skall erbjudas och motiveras att delta på avdelningens promenader. Förändringsidé: I syfte att främja patienternas fysiska hälsa erbjuda patienterna gemensam promenad med personal 2 gånger / vecka utöver promenader på schema. Varför görs testen: Genom fysisk aktivitet öka det psykiska välbefinnandet, minska hospitaliseringen, bryta tristessen i vardagen och ge fysisk aktivitet. Öka patienternas möjligheter att vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna på avdelningen och stärka individen samt öva på att vistas i sociala sammanhang. Motverka passivisering av inneliggande patienter. Hur ska själva testen utvärderas? Registrera antalet patienter under perioden 16/4 -> 27/4 för ett utgångsvärde. Testen börjar: 16/4 och slutar: pågående under projektet 30

31 lanera ersonalen för statistik på antalet patienter som blivit erbjudna att delta på promenader under perioden 16-27/4. ntal erbjudna samt hur många inlagda på respektive sida skall registreras av personalen som har promenaden. Registreras i dagboken. Testa en första testningen visar ett lågt deltagande på promenaden. Ny mätning: Testas 1/6-30/6. Mäts under testperiod samt 1 vecka i juli och 1 vecka i augusti. - Första mätningen visar att under vecka 16 erbjöds 61 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande kan ej redovisas på grund av bristande registrering. - ndra mätningen visar att under vecka 17 erbjöds 56 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande kan ej redovisas på grund av bristande registrering. - Tredje mätningen visar att under vecka 22 erbjöds 40 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 40%. - Fjärde mätningen visar att under vecka 23 erbjöds 53 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 18 %. - Femte mätningen visar att under vecka 24 erbjöds 63% av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 4 %. - jätte mätningen visar att under vecka 25 erbjöds 27 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 0 %. - junde mätningen visar att under vecka 26 erbjöds 66 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 0 %. - Åttonde mätningen visar att under vecka 27 erbjöds 38 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 6 %. - Nionde mätningen visar att under vecka 28 erbjöds 22 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 15 %. - Tionde mätningen visar att under vecka 31 erbjöds 33 % av patienterna 31

32 att delta på promenaden. eltagande var 22 %. - Elfte mätningen visar att under vecka 32 erbjöds 17 % av patienterna att delta på promenaden. eltagande var 17%. nalysera Resultatet kommer att diskuteras med avdelningens personal och avdelningsläkaren för att hitta andra metoder för att öka delaktigheten. gera Nya mätningar kommer kontinuerligt att genomföras längre fram efter eventuella förändringar. 32

33 Bilaga 6 Team: 91 Test nr: 1 F Testcykeljournal Mål: Få patienterna mer delaktiga i avdelningens dagliga aktiviteter. Mätbart mål: 100 % av inneliggande patienter skall erbjudas och motiveras att delta på avdelningens gymnastik. Förändringsidé: I syfte att främja patienternas fysiska hälsa erbjuda patienterna gemensam gymnastik med ledning av personal 2 gånger / vecka utöver individuellt schemalagda aktiviteter. Varför görs testen: Genom fysisk aktivitet öka det psykiska välbefinnandet, minska hospitaliseringen, bryta tristessen i vardagen och ge fysisk aktivitet. Öka patienternas möjligheter att vara delaktiga i de dagliga aktiviteterna på avdelningen och stärka individen samt öva på att vistas i sociala sammanhang. Motverka passivisering av inneliggande patienter. Hur ska själva testen utvärderas? Registrera antalet patienter under perioden 16/4 -> 27/4 för ett utgångsvärde. Testen börjar: 16/4 och slutar: pågående under projektet 33

34 lanera ersonalen för statistik på antalet patienter som erbjuds delta på gymnastiken under perioden 16-27/4. ntal erbjudna samt hur många inlagda på respektive sida skall registreras av personalen som har gymnastiken. Registreras i dagboken Testa en första testningen visar ett lågt deltagande på gymnastiken. Vid fyra mättillfällen har som mest fyra patienter deltagit. Ny mätning: Testas 1/6-30/6. Mäts under testperiod samt 1 vecka i juli och 1 vecka i augusti. - Första mätningen visar att under vecka 16 erbjöds 58 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 22%. - ndra mätningen visar att under vecka 17 erbjöds 60 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 11%. - Tredje mätningen visar att under vecka 22 erbjöds 50 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 0%. - Fjärde mätningen visar att under vecka 23 erbjöds 53 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 22 %. - Femte mätningen visar att under vecka 24 erbjöds 71% av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 36 %. - jätte mätningen visar att under vecka 25 erbjöds 47 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 22 %. - junde mätningen visar att under vecka 26 erbjöds 63 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 23 %. - Åttonde mätningen visar att under vecka 27 erbjöds 41 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 0 %. - Nionde mätningen visar att under vecka 28 erbjöds 32 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 25 %. - Tionde mätningen visar att under vecka 31 erbjöds 35 % av patienterna 34

35 att delta i gymnastiken. eltagande var 11 %. - Elfte mätningen visar att under vecka 32 erbjöds 33 % av patienterna att delta i gymnastiken. eltagande var 25%. nalysera Resultatet kommer att diskuteras med avdelningens personal och avdelningsläkaren för att hitta andra metoder för att öka delaktigheten. gera Nya mätningar kommer kontinuerligt att genomföras längre fram efter eventuella förändringar. 35

36 Bilaga 7 Team: 91 Test nr: 2 Testcykeljournal Mål: tt förbättra patientens upplevelser av genomförda tvångsåtgärder genom att erbjuda strukturerat uppföljningssamtal. Mätbart mål: 100 % av patienterna skall erbjudas strukturerat uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd inom 4 dygn. Från och med v 14. Förändringsidé: 100% av patienterna ska erbjudas ett uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd. kall erbjudas inom 4 dygn. Om patienten avböjer skall erbjudandet upprepas det vid upp till fem tillfällen. Uppföljningssamtal och erbjudandet skall journalföras med KVÅ-kod. nsvarig för att uppföljningssamtalet genomförs är sjuksköterskan som var inblandad i tvångsåtgärden, men samtalet kan genomföras av annan personal. Varför görs testen: Bättre genomförande av uppföljningssamtal enligt strukturerad mall kan leda till förbättrad upplevelse av genomförda tvångsåtgärder. Utifrån samtalet kunna belysa möjliga förbättringsområden både ur patient- och personalperspektiv. Ökade delaktighet för patienten att kunna påverka eventuella framtida tvångsåtgärders genomförande. Genom samtalet återuppta och stärka relationen mellan patient och personal. Utifrån patientenkät framkom att det var bristfällig följsamhet av rutinerna för uppföljande samtal och dokumentation av samtalet. 36

37 Hur ska själva testen utvärderas? Bakgrund/utgångsläge = 17/1 -> 17/2 kontrolleras genom statistisk journaldata. - Hur många patienter har blivit utsatta för tvångsåtgärder? - Hur många patienter har erbjudits uppföljande samtal efter genomförd tvångsåtgärd? Första utvärdering av test sker genom journalgranskning: 17/2 -> 15/3 ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testen börjar: 17/2-12 och slutar: pågående under projekttiden lanera Bakgrund/utgångsläge = 17/1 -> 17/2 kontrolleras genom statistisk journaldata. - Hur många patienter har blivit utsatta för tvångsåtgärder? 0 patienter - Hur många patienter har erbjudits uppföljande samtal efter genomförd tvångsåtgärd? 0 patienter Granskas av teamet. ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testa - Implementerat befintlig länsövergripande mall för strukturerat uppföljande samtal. - Efter första granskningen har avdelningschefen informerat samtlig personal om vikten av att erbjuda uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd. 37

38 - Utskick av mallen via mail samt genomgång av mallen på T 11/4. - Två tvångsåtgärder i form av tvångsinjektion har genomförts under projekttiden. I båda fallen har patienterna erbjudits strukturerat uppföljningssamtal. (100%) nalysera Efter de första mätningarna framkommer det att det inte utförts några tvångsåtgärder på avdelningen därför är det svårt att analysera. Testperioden förlängs och fortsätter under hela projekttiden. Under hela projekttiden genomfördes två tvångsåtgärder, i båda fallen har patienterna erbjudits uppföljningssamtal. gera Fortsatt kontroll av följsamheten även efter projektet. 38

39 Bilaga 8 Team: 91 Test nr: 2 B Testcykeljournal Mål: tt förbättra patientens upplevelser av genomförda tvångsåtgärder genom att erbjuda strukturerat uppföljningssamtal innan utskrivning. Mätbart mål: 100 % av patienterna skall tacka ja till erbjudet strukturerat uppföljningssamtal innan utskrivning. Från och med v 14. Förändringsidé: 100% av patienterna ska motiveras till ett uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd innan utskrivning. Uppföljningssamtal och erbjudandet skall journalföras med KVÅ-kod. nsvarig för att uppföljningssamtalet genomförs är sjuksköterskan som var inblandad i tvångsåtgärden, men samtalet kan genomföras av annan personal. Varför görs testen: Bättre genomförande av uppföljningssamtal enligt strukturerad mall kan leda till förbättrad upplevelse av genomförda tvångsåtgärder. Utifrån samtalet kunna belysa möjliga förbättringsområden både ur patient- och personalperspektiv. Ökade delaktighet för patienten att kunna påverka eventuella framtida tvångsåtgärders genomförande. Genom samtalet återuppta och stärka relationen mellan patient och personal. Utifrån patientenkät framkom att det var bristfällig följsamhet av rutinerna för uppföljande samtal och dokumentation av samtalet. 39

40 Hur ska själva testen utvärderas? Bakgrund/utgångsläge = 17/1 -> 17/2 kontrolleras genom statistisk journaldata. - Hur många patienter har blivit utsatta för tvångsåtgärder? - Hur många patienter har erbjudits uppföljande samtal efter genomförd tvångsåtgärd? Första utvärdering av test sker genom journalgranskning: 17/2 -> 15/3 ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testen börjar: 17/2-12 lanera och slutar: pågående under projekttiden Bakgrund/utgångsläge = 17/1 -> 17/2 kontrolleras genom statistisk journaldata. - Hur många patienter har blivit utsatta för tvångsåtgärder? 0 patienter - Hur många patienter har tackat ja till uppföljande samtal efter genomförd tvångsåtgärd? 0 patienter Granskas av teamet. ärefter månadsvis pågående journalgranskning under projektet. Testa - Implementerat befintlig länsövergripande mall för strukturerat uppföljande samtal. - Efter första granskningen har avdelningschefen informerat samtlig personal om vikten av att erbjuda uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd. - Utskick av mallen via mail samt genomgång av mallen på T 11/4. 40

41 - Två tvångsåtgärder i form av tvångsinjektion har genomförts under projekttiden. I ett av fallen har patienten tackat ja till strukturerat uppföljningssamtal. (50%) nalysera Efter de första mätningarna framkommer det att det inte utförts några tvångsåtgärder på avdelningen därför är det svårt att analysera. Testperioden förlängs och fortsätter under hela projekttiden. Under hela projekttiden genomfördes två tvångsåtgärder, i ett av fallen har patienten tackat ja till strukturerat uppföljningssamtal. gera Fortsatt kontroll av följsamheten även efter projektet. 41

42 Bilaga 9 Team: 91 Test nr: 3 Testcykeljournal Mål: Minska personalens upplevelse av informellt tvång. Mätbart mål: 50 % av personalen skall uppleva att det inte förekommer informellt tvång i relationen med patienterna. Förändringsidé: Inför projektet svarade 82 % av personalen att de upplever att det förekommer informellt tvång i relationen med patienterna. Frågan lyftes på organisationsdagen och det visade sig att det var högst personligt vad som betraktades som informellt tvång. Vad som är informellt tvång är svårt att avgöra då värderingarna är högst personliga. et finns behov att kontinuerligt utveckla detta område. Varför görs testen: yftet är att göra personal mer medvetna om vad informellt tvång är och att personalens uppfattning gällande regler, rutiner och behandlingsstrategier är likvärdiga. Hur ska själva testen utvärderas? ersonalen fyller i enkät inför projektet samt inför slutrapporten. ärefter en gång per termin. 42

43 Testen börjar: v 3-4 och slutar: fortlöpande 1 gång per termin lanera Enkät inför projektets start samt enkät inför slutrapporten. Testa Första mätningen visar att 82 % av personalen upplever att det förekommer informellt tvång. ndra mätningen visar att 74 % av personalen upplever att det förekommer informellt tvång. nalysera edan den första mätningen som presenterades på organisationsdagen är frågan levande och det har troligtvis påverkat utvecklingen i rätt riktning. gera Fortsatt mätning en gång per termin. Frågan om informellt tvång lyft till diskussion på arbetsplatsträffar två gånger per termin. 43