Bättre vård mindre tvång

Transkript

1 Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 94 Deltagande avdelning och teamdeltagare Psykiatriska Behandlingsenheten Lövhaga, Landstinget Västmanland. Teamdeltagare: John Westermark, specialistsjuksköterska i psykiatri (kontaktperson) Catarina Eriksson, specialistsjuksköterska i psykiatri Åsa Rangford, legitimerad läkare - specialist i allmänpsykiatri Inger Örfelth, enhetschef Yvonne Lindholm, skötare Karin Hellström, skötare Ulrica Nordström, projektledare Metodstöd/Coach: Johan Jansson Sammanfattning På Behandlingsenheten Lövhaga förekommer inga tvångsåtgärder. Trots detta ansökte vi om deltagande i genombrottsprogrammet då vi var väl medvetna om att informellt tvång tillämpas såväl omedvetet som medvetet. Vår önskan var att minska det informella tvånget men svårigheten låg i hur man mäter, samt vad som är, informellt tvång. När vi blev antagna att medverka i Genombrottsprogram VI började vi med att undersöka detta både genom patientintervjuer samt personalenkäter och kunde utifrån detta formulera vårt syfte och målsättningar. Syftet är att öka delaktigheten under slutenvårdsperioden på Behandlingsenheten Lövhaga, för patienter och personal, för att minska risken för informellt tvång. Deltagandet i genombrottsprogram VI har burit med sig goda förutsättningar att systematiskt jobba fram förbättringar vad gäller patienters upplevelse av delaktighet i vården samt för att strukturera och hjälpa personalen i deras strävan att göra patienterna mer delaktiga. Förbättringsarbetet har skett med patientfokus för att utöka deras möjlighet till kommunikation, information, trygghet, allians och delaktighet, i syfte att minska det informella tvånget. De flesta av våra målsättningar har undersökts både kvantitativt och kvalitativt, det vill säga om det blivit utfört och om det bidragit till upplevelse av delaktighet hos patienterna. Genombrottsmetoden, med tester i liten skala och kontinuerliga utvärderingar, har visat sig vara en 1

2 mycket framgångsrik metod för förändringsarbetet. Samtliga resultat från patienternas skattning av upplevelse av delaktighet visar en positiv utveckling sedan mätningarna startades. Metoden har även bidragit till en tydligare arbetsstruktur för personalen så att de olika momenten blir av och att patienterna får tillgång till samma vårdinnehåll oavsett vem som är i tjänst. Fortsättningsvis har vår verksamhet planer på att skapa ett utvecklingsteam som kan driva vårt påbörjade arbete framåt. Dels kommer teamet ha som uppgift att hålla de genomförda förändringarna levande och dels hitta nya förändringsområden som kan testas. Fortsatt arbete med kompetensutveckling och implementering kommer att fortgå i enlighet med den kompetensplan som Landstinget Västmanland skickat in till SKL. Viktiga lärdomar är att förbättrings- och implementeringsarbetet aldrig blir färdigt och att det är viktigt att ha ett utgångsläge innan förändringen, för att kunna utvärdera resultatet. Förbättringsarbetet behöver hållas levande och därför krävs några som är drivande för att motivera övriga medarbetare. Vi har framförallt lärt oss att små förändringar kan göra stor nytta. Bakgrund / problembeskrivning Bakgrund: Psykiatriska Behandlingsenheten Lövhaga är en del av Vuxenpsykiatrin, Landstinget Västmanland, och är en mellanvårdsform med 16 slutenvårdsplatser, fördelat på två avdelningar. Dessutom har vi två platser för så kallade sviktpatienter, vilket innebär tidigare kända, namngivna patienter som sviktar i sitt mående. Sviktpatienterna kan komma för inskrivning dygnet runt, efter bedömning av tjänstgörande sjuksköterska. Vårdtiden varierar från några dygn (gällande sviktpatienter) upp till mellan ett och två år. Behandlingsenheten Lövhaga ligger på Råby, ca 10 km från Psykiatricentrum i Västerås. Upptagningsområdet är Västmanlands län, i första hand för patienter med psykosdiagnos, i undantagsfall och i mån av plats kan patienter med andra diagnoser förekomma. Vårdformen för de inneliggande patienterna är HSL eller LPT. Personalen består av skötare, sjuksköterskor och psykiater. Vid behov av annan kompetens under vårdvistelsen bidrar patientens öppenvårdsmottagning med denna. På en av avdelningarna har vi platser för patienter med samsjuklighet, oftast psykosdiagnos och missbruk. På den andra avdelningen vårdas patienter med psykostillstånd. Behandlingsenheten Lövhaga tar emot patienter efter remiss från patientens öppenvårdsmottagning. Under hela slutenvårdsperioden sker en regelbunden kontakt i form av vårdplaneringar där den fasta vårdkontakten från öppenvården deltar tillsammans med patient, anhöriga (om patienten tillåter) och personal från behandlingsenheten. Enheten har en tät samverkan med patienternas hemkommuner då de flesta patienter som vårdas på Behandlingsenheten Lövhaga har behov av kommunala insatser efter utskrivning. Vårdkulturen präglas av att patienter alltid är delaktig i sin egen vårdplanering. Vi är en slutenvårdsenhet som alltid har upplåsta ytterdörrar, vilket innebär att patienterna kan lämna enheten när som helst. Dessutom har Behandlingsenheten låg bemanning och en minimibemanning på två personer, fördelat på två avdelningar nattetid. Detta innebär att vi inte kan ansvara för patienter och personals säkerhet om patienter är alltför våldsamma, självmordsbenägna eller psykotiska. Dessutom innebär detta att patienter som vårdas enligt LPT måste ha förmåga att kvarstanna trots de upplåsta dörrarna. I behandlingsstrukturen ligger att vi ej utövar formella tvångsåtgärder som till exempel tvångsinjektioner, avskiljning och fastspänning. Övriga slutenvårdsavdelningar inom psykoskedjan har tidigare deltagit i genombrottsprogrammet med 2

3 mycket positiva resultat vad gäller färre tvångsåtgärder. Behandlingsenheten Lövhagas medverkan i Genombrottsprogram VI ger oss möjligheten att förbättra vårdens innehåll och göra patienten mera delaktig, genom att systematiskt arbeta med kompetens- och kvalitetsförbättringar, patientuppföljningar och utvärderingar av nya metoder. Medverkan i Genombrottsprogrammet medför också en möjlighet att ta del och lära av andra landstings erfarenheter. Genom att delta i Genombrottsprogram VI skapas förutsättningar för att implementera evidensbaserad vård och behandling i enlighet med de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen fastställt. Vi vill på ett systematiskt sätt öka känslan av trygghet, respekt och delaktighet hos patienten. Därtill vill vi utveckla personalens förståelse samt bemötande med högre grad av patientfokus och därmed minska risken för informellt tvång. Att strukturera samt systematiskt följa upp och utvärdera redan beprövade arbetsmetoder ger oss möjlighet att säkerställa utförandet och blir därför en av våra viktigaste uppgifter. Problembeskrivning: På Behandlingsenheten Lövhaga tillämpas inte formella tvångsåtgärder, men vi ansökte om att få delta i Genombrottsprogram VI för att ha möjlighet att utveckla vårt arbetssätt och minska det informella tvånget. Efter att vi blivit accepterade som deltagare började vår process om hur vår verksamhet kunde utvecklas. Vi är väl medvetna om att vi inte använder formella tvångsåtgärder, men tillämpar informellt tvång såväl omedvetet som medvetet. Vi diskuterade att innehållet i vår behandling som t.ex. regelbundna drogkontroller, dagliga aktiviteter både i grupp och individuellt kan upplevas som informellt tvång hos patienten, trots att alla patienter får information om detta innan inskrivning. Vi har erfarenhet av att patienter, i vissa situationer, förmedlat att de känt sig tvingade att delta i behandlingsenhetens aktiviteter. Före Lärandeseminarium 1 intervjuades några patienter som vårdades enligt LPT. Resultatet visade att de kunde känna sig maktlösa, inte fick tillräcklig information, känslan av att saker var hemliga, inte blev lyssnade på och frustrerade över att inte ha något att säga till om. Vi genomförde även en enkätundersökning i personalgruppen där var och en fick ange vad de ansåg är informellt tvång. Resultatet visade att personalens uppfattning av vad som är informellt tvång kontra ingår i behandlingsstrukturen varierar mycket. Vi konstaterade att det är svårt att veta hur man mäter informellt tvång, där en svårighet är att få samstämmighet i personalgruppen om vad som är informellt tvång. Vi resonerade om vikten av att skapa en allians med patienten för att på så vis få ökad följsamhet och öka dennes upplevelse av att kunna påverka sin egen vård. I och med detta ökar delaktigheten och risken för upplevelse av informellt tvång minskar. På behandlingsenheten har vi erfarenhet av att patienter med så kallade negativa symptom, som isolerar sig, hamnar i skymundan och inte söker upp personal när de mår dåligt. För att kunna säkerställa att även dessa patienter blir sedda och bekräftade samtidigt som personalen blir mer engagerad bestämde vi att vi behövde strukturera upp och se över vårt arbetssätt. Vi enades slutligen om att vår hypotes ökad upplevelse av delaktighet leder till minskad upplevelse av informellt tvång skall ligga till grund för hela vårt förbättringsarbete. Syfte Syftet är att öka delaktigheten under slutenvårdsperioden på Behandlingsenheten Lövhaga för patienter och personal för att minska risken för informellt tvång. 3

4 Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål 1: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Att öka patienternas delaktighet och därmed minska risken för informellt tvång. Mål 1a: 100 % av patienterna ska erbjudas/erhålla ankomstsamtal inom 8 timmar efter inskrivning. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mål 1b: 100 % av patienterna skall erbjudas 2 avstämningssamtal/dag varav minst 80 % skall genomföras. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mål 1c: 100 % av alla nyinskrivna patienter ska inom 72 timmar få ha en vårdplanering. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mål 1d: 100 % av alla patienter ska få möjlighet att lämna synpunkter på sin vårdplan innan denna signeras i datajournalen. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mål 1e: 100 % av alla patienter ska ha ett utskrivningssamtal. Målsättningen är att patienterna skattar ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mätning: Att delmål 1a, 1b, 1c, 1d och 1e genomförts har mätts via checklistor som fyllts i av personal, se bilaga 1 och 2. Patienternas delaktighet mäts veckovis via en anonym enkät utformad som en 5-gradig skala där 5 är högsta betyg, se patientenkät bilaga 3 (gäller delmål 1a, 1b, 1c och 1d). I delmål 1e mäts patienternas delaktighet för hela vårdperioden på en 5-gradig skala, via en anonym utvärderingsenkät, som delas ut i samband med utskrivningssamtalet, se bilaga 5. 4

5 Resultat med förklaring och kommentarer : Resultat Mål 1a: 100 % av patienterna ska ha ett ankomstsamtal inom 8 timmar efter inskrivning. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på den 5-gradiga skalan, där 5 är högsta betyg. Om ankomstsamtal sker inom 8 timmar kontrolleras via checklista. Om ankomstsamtalet har bidragit till ökad delaktighet skall mätas via en 5-gradig skala vid de veckovisa enkäterna. 100% 100% 100% 80% 80% 60% 40% 20% 0% 25% 0% Mars April Maj (Juni) Juli Mål 1a Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar i procent hur många av patienterna som fått ankomstsamtal inom 8 timmar från och med att patienten skrivs in, per månad. I genombrottsprogrammets början hade vi målsättningen att ha ankomstsamtalet inom 4 timmar men vi insåg efter april månad att tidsramen var orimlig och valde därför att utöka tiden till 8 timmar, vilket förklarar april månads låga procentsats. Vår förhoppning inför framtiden är att vi kan uppnå vår målsättning, 100 % med tidsramen på 8 timmar. Detta mål finns med på checklistan för vårdperioden, se bilaga 1, men denna har ej nyttjats som vi från början hade planerat. Datainsamlingen är därför hämtad direkt från journalerna. På Psykiatriska behandlingsenheten Lövhaga har vi en relativt låg omsättning på patienter vilket betyder att resultaten kan variera kraftigt men också vara något missvisande. I t.ex. juni månad hade vi intagningsstopp och därav inga nya inskrivningar medan i juli visar statistiken att vi uppnått 100 % dock var det bara en inskrivning och därför endast ett ankomstsamtal. För ytterligare information, se testcykel 1 Ankomstsamtal, sida 18. 5

6 Ankomstsamtalet har bidragit till min delaktighet? (Skala 1-5, där 5 är högsta betyg) 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,12 3,3 3, Mars April Maj (Juni) Juli Mål 1a* Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar snittvärden per månad. När det gäller ankomstsamtalet har vi uppnått vår målsättning, det vill säga att patienterna skattar i snitt 3 eller högre på den 5-gradiga skalan. I juni månad har vi haft, som tidigare nämnt, intagningsstop vilket gör att vi får ett 0-värde då inga ankomstsamtal ägt rum, se fråga 3 patientenkät, bilaga 3. 6

7 Resultat Mål 1b: 100 % av patienterna skall erbjudas 2 avstämningssamtal/dag varav minst 80 % skall genomföras. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på den 5-gradiga skalan, där 5 är högsta betyg. Att de dagliga avstämningssamtalen/daglig personalkontakt har skett mäts via en checklista som signeras av den personal som genomfört samtalet. Om de bidragit till ökad delaktighet mäts via en 5-gradig skala vid de veckovisa enkäterna. 100% 95% 90% 93% 97% 90% 92,80% 87,30% Mål 1b 85% 80% Mars April Maj Juni Juli Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar i procent hur stor del av de dagliga avstämningssamtalen som har genomförts per månad (ett samtal förmiddag och/eller kväll, se bilaga 2). Om patienter är på permission har dessa tillfällen räknats bort från den totala summan av möjliga samtalstillfällen. Statistiken kan vara missvisande då vi inte har delat upp alla möjliga samtalstillfällen på vare sig individnivå eller har skilt förmiddag respektive kväll åt. Målsättning är uppfylld eftersom statistiken visar 80 % eller högre på samtliga månader, vilket vi är nöjda med men statistiken visar dock att procentantalet minskat de senaste tre månaderna. Det kan bero på att vi som team uppmuntrade och påminde personalen att ha samtalen mer i början än under den senaste tiden eftersom samtalen skett mer rutinmässigt. Dessutom har det varit semestertid, med vikarier vilket kan vara en trolig anledning till att statistiken sjunkit. För ytterligare information, se testcykel 2 Dagliga avstämningssamtal/daglig personalkontakt, sida 18. 7

8 Den dagliga personalkontakten har bidragit till min delaktighet? (Skala 1-5, där 5 är högsta betyg) ,92 3,65 3,52 4,25 3,71 Mål 1b* 1 0 Mars April Maj Juni Juli Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar snittvärden per månad, när det gäller avstämningssamtalen/dagliga personalkontakten har vi i stor utsträckning uppnått vår målsättning då endast mars månad visar ett snittvärde under 3, se fråga 5 patientenkät, bilaga 3. Vi drar slutsatsen att den dagliga personalkontakten har betydelse då de statistiska värdena ökat under mätningsperioden. Dessa samtal är därför av vikt för patienternas upplevda delaktighet i vårdprocessen. Vissa patienter har förmedlat att den dagliga personalkontakten är positiv då det har blivit en förändring till det bättre. Några av personalen har uttryckt att samtalen bidragit till en tydligare och bättre struktur vilket underlättar och berikar patientarbetet, som även lett till ökat personalengagemang. 8

9 Resultat Mål 1c: 100 % av alla nyinskrivna patienter ska inom 72 timmar få ha en vårdplanering. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Att vårdplanering sker inom 72 timmar mäts via checklista. Om den har bidragit till ökad delaktighet mäts via en 5-gradig skala vid de veckovisa enkäterna. 100% 80% 60% 100% 100% 40% 20% 0% 25% 0% 0% Mars April Maj Juni Juli Mål 1c Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar i procent hur många vårdplaneringar som skett inom 72 timmar, från det att patienten skrivs in, per månad. I mars och juli månad kunde målsättningen nås men antalet vårdplaneringar var få. Under april och maj månad uppfylldes inte målsättningen då samtliga vårdplaneringar skedde efter 72 timmar vilket genererade endast 25 % respektive 0 %. I juni månad skedde inga vårdplaneringar på grund av inga nyinskrivna patienter. För ytterligare information, se testcykel 3 Vårdplanering, remisspatient och sviktpatient sida 18. 9

10 Vårdplaneringen har bidragit till min delaktighet? (Skala 1-5, där 5 är högsta betyg) ,45 3,8 3,6 4,19 3,93 Mål 1c* 1 0 Mars April Maj Juni Juli Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar snittvärden per månad, om vårdplanering bidrar till patienternas upplevelse av delaktighet. Statistiken visar att vi nått vår målsättning då alla snittvärden är över 3. Kurvan visar i stora drag en successiv ökning under mätperioden, se fråga 4 patientenkät, bilaga 3. Vi är nöjda med resultatet, men är inte förvånade, eftersom vårdplaneringar redan innan undersökningen varit en viktig del i behandlingen på Lövhaga. Trots att patienterna redan innan genombrottsprogrammet skattade högt när det gäller delaktighet, så ville vi försöka förbättra detta ytterligare genom att utveckla innehållet vid själva vårdplaneringstillfället. Det som kan ha varit bidragande till patientens upplevelse av delaktighet under vårdplaneringen, är att vi sedan projektets början har infört utökade rutiner, som vi tror kan ha betydelse för detta. Ett exempel på utökade rutiner är att vi alltid bjuder på kaffe med kaka för att avdramatisera och skapa en gemytligare atmosfär. Vi tror att fikat kan bidra till att patienten känner sig lugnare, mindre utsatt och mera jämställd. Resultat Mål 1d: 100 % av alla patienter ska få möjlighet att lämna synpunkter på sin vårdplan innan denna signeras i datajournalen. Målsättningen är att patienterna skattar om detta bidragit till upplevelse av delaktighet, med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. se diagram ovan, mål 1c och 1c*. Förklaring/ Kommentar: I början av vår arbetsprocess fanns en övergripande checklista för vårdperioden där detta mål ingick, denna checklista kändes överflödig och användes därför ej. På grund av detta finns ingen resultatstatistik på det uppsatta målet, men detta upplevs dock som en välfungerande rutin. Patienten får en skriftlig kopia på vårdplanen (som läses tillsammans med personal), vilket ger patienten möjlighet att ge synpunkter på innehållet innan den signeras i datajournalen. Om detta skulle mätas uppskattar vi att 10

11 detta sker till cirka 100 %. Detta mål är en del av vårdplaneringen vilket betyder att det ingår i patientens upplevelse av delaktighet, se diagram 1c*. Att som patient få möjlighet att läsa igenom sin vårdplan och få bli delaktig genom att delge sina synpunkter gör att själva dokumentationen blir mer rätt och patientnära, dennes egna sagda ord. Vi tror att patienterna på detta sätt blir bekräftade och får säkerställa att allt uppfattats korrekt på vårdplaneringen. Detta upplevs som positivt och tryggt enligt patienterna eftersom det är deras journal, vilken följer dem resten av livet. Positivt är också att patienterna får en kopia av vårdplaneringen vilket vi tror ökar följsamheten då de alltid kan gå tillbaka och se vad som gemensamt planerats. Resultat Mål 1e: 100 % av alla patienter ska få möjlighet till ett utskrivningssamtal. Målsättningen är att patienterna skattar ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Att utskrivningssamtal har skett kontrolleras via en checklista. I samband med utskrivningen lämnas en enkät med 5-gradig skala för utvärdering av patientens delaktighet under hela vårdperioden. 100% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 60% 40% Mål 1e 20% 0% Mars April Maj Juni Juli Förklaring/ Kommentar: Statistiken visar i procent hur många av patienterna som haft utskrivningssamtal per månad. Målet är helt uppnått under samtliga månader. Vi måste dock tillägga att antalet utskrivna patienter har varierat under mätningsperioden. Vi är en behandlingsenhet med förhållandevis långa vårdtider, vilket leder till få utskrivningar per månad, exempelvis 5 utskrivna patienter i juni och 1 utskriven patient i juli. För ytterligare information, se testcykel 5 Utskrivningssamtal, sida

12 Övergripande mål 2: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: Att öka patienternas delaktighet och därmed minska risken för informellt tvång. Mål 2a: Att 100 % av patienterna får minst ett kontaktpersonsamtal i veckan. Målsättningen är att patienterna skattar om kontaktpersonsamtalen bidragit till upplevelse av delaktighet med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mål 2b: Att patienterna via en anonym enkät skattar sina upplevelser av delaktighet i vården den senaste veckan med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mål 2c: Att patienterna i den anonyma utvärderingsenkäten för hela vårdperioden, skattar ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Mätning: Att delmål 2a genomförts har mätts via en checklista, se bilaga 4. Patienternas upplevelse om detta har bidragit till delaktighet har mätts via en anonym enkät en gång i veckan utformad som en 5-gradig skala där 5 är högsta betyg, se fråga 6 bilaga 3. I delmål 2b har patienternas delaktighet mätts via en anonym enkät en gång i veckan utformad som en 5-gradig skala där 5 är högsta betyg, se patientenkät bilaga 3. Delmål 2c har mätts genom att en utvärderingsenkät lämnats ut i samband med utskrivningen, se utvärderingsenkät bilaga 5. 12

13 Resultat med förklaring och kommentarer: Resultat Mål 2a: Att 100 % av patienterna får minst ett kontaktpersonsamtal i veckan. Målsättningen är att patienterna skattar om kontaktpersonsamtalen bidragit till upplevelse av delaktighet med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Att kontaktpersonsamtalen har skett varje vecka kontrolleras via checklista. Om kontaktpersonsamtalen bidragit till ökad delaktighet mäts via en 5-gradig skala vid de veckovisa enkäterna. 100% 80% 84% 84% 84% 60% 40% 20% 30% 43% Mål 2a 0% Mars April Maj Juni Juli Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar i procent hur många kontaktpersonsamtal som skett per månad. Vi blev förvånade efter mars och april månad att resultatet var så lågt eftersom vi antagit att kontaktpersonsamtalen fungerat bra. När vi sökte orsaker till detta fann vi att det troligen berodde på två faktorer; hög sjukfrånvaro bland personalen och/eller att kontaktpersonsamtal enbart skedde när båda kontaktpersonerna arbetade samtidigt. Vi införde då en checklista för att säkerställa att samtalen blev av. Dessutom införde vi nya rutiner att kontaktpersonsamtal ska ske även om bara en kontaktperson var i tjänst, om situationen krävde kunde annan personal också delta. Om ingen kontaktperson var i tjänst skulle annan personal gå in som ersättare. Efter att de nya rutinerna införts blev resultatet avsevärt bättre vilket är bra men vi har ändå förhoppningen att bli ännu bättre. Vi kanske aldrig uppnår vårt mål på 100 % på grund av olika orsaker, till exempel att vissa patienter avböjer samtal om ingen av kontaktpersonerna deltar. För ytterligare information, se testcykel 4 Veckovisa kontaktpersonsamtal, sida

14 Kontaktperson samtalen har bidragit till min delaktighet? (Skala 1-5, där 5 är högsta betyg) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,85 4,06 3,79 3,38 3,41 Mars April Maj Juni Juli Mål 2a* Förklaring/ Kommentar: Diagrammet visar snittvärden per månad, om kontaktpersonsamtal bidrar till patienternas upplevelse av delaktighet. Resultatet visar att vi uppnått vår målsättning då vi under samtliga månader har ett snittvärde över 3. Från mätperiodens början kan vi se en successiv ökning av snittvärdet. Det kan bero på att våra strukturerande insatser, att samtalen blir av, har bidragit till att patienternas upplevelse av delaktighet i det stora hela ökat, se fråga 6 patientenkät, bilaga 3. Vi tror att det har stor betydelse att patienterna får minst ett kontaktpersonsamtal i veckan, för att skapa kontinuitet, bygga upp en relation och forma en allians. På så sätt kan patienterna känna sig mer delaktiga i sin egen vård. Patienterna själva har inte uttryckt spontant om det känns positivt eller negativt efter att de nya rutinerna införts. I och med de nya rutinerna ser vi att engagemanget har ökat bland personalen då vi ser ett högre ansvarstagande. 14

15 Resultat Mål 2b: Att patienterna via en anonym enkät, som delas ut vid fredagens morgonsamling, skattar sina upplevelser av delaktighet i vården den senaste veckan med ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Delaktighetsenkäten (Skala 1-5, där 5 är högsta betyg) Resultatet visar snittvärdet Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Februari Mars April Maj Juni Juli Fråga 1: Jag blir bemött på ett sätt som gör att jag känner mig respekterad. Fråga 2: Jag känner mig delaktig i min vård och behandling. Fråga 3: Ankomstsamtalet har bidragit till min delaktighet (gäller endast första veckans kontaktpersonsamtal). Fråga 4: Vårdplaneringen har bidragit till min delaktighet. Fråga 5: Den dagliga personalkontakten har bidragit till min delaktighet. Fråga 6: Kontaktpersonsamtalen har bidragit till min delaktighet. Förklaring/ Kommentar: Detta diagram visar en sammanställning av snittvärdena på samtliga frågeställningar i delaktighetsenkäten månadsvis. Vår målsättning gällande delaktighetsenkäten är uppnådd eftersom alla snittvärden är 3 eller högre. Frågeställningarna har även presenterats separat, genomgående i resultatet, för att förtydliga och ge en klarare bild av exakta snittvärdena över mätningstiden. I detta stapeldiagram presenteras även värden från februari månad utifrån en enkät som funnits innan genombrottsprogrammets start. Frågorna 1 och 2 är näst intill lika formulerade, som på den enkät som använts sedan genombrottsprogrammets början. Vi valde att visa dessa värden i resultatet för att få ett utgångsläge och kunna följa utvecklingen i dessa frågor. Eftersom syftet med vårt arbete är att öka upplevelsen av delaktighet hos patienterna vill vi särskilt poängtera att fråga 2 är av yttersta vikt. Fråga 3 kunde ej besvaras under juni månad eftersom vi inför sommaren hade intagningsstopp och därmed inga nya inskrivningar. 15

16 Statistiken visar att patienterna, från februari till juli månad, upplever att de känner sig mer delaktiga i sin egen vård och behandling. Detta är mycket positivt eftersom det går hand i hand med vårt syfte, då vi kan se att deltagandet i genombrottsprogrammet gett ett gott resultat. För ytterligare information, se testcykel 6 Delaktighetsenkät, sida 19. Resultat Mål 2c: Att patienterna i den anonyma utvärderingsenkäten för hela vårdperioden, skattar ett snittvärde på 3 eller högre på en 5-gradig skala. Denna enkät har vi även använt före genombrottsprogrammet. Utvärderingsenkät (Skala 1-5, där 5 är högsta betyg) Resultatet visar snittvärdet ,33 3,94 3,88 3,33 3,22 3,66 3,66 3,66 3 2,83 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 0 Före GBP VI Under GBP VI Fråga 1: Jag har blivit bemött på ett sätt som gjorde att jag kände mig respekterad. Fråga 2: Jag har fått den information jag behövde om min sjukdom, vård och behandling. Fråga 3: Jag har känt mig delaktig i min egen vård och behandling. Fråga 4: Jag upplever att jag har nytta av den vård och behandling jag fått. Fråga 5: Jag vet vart jag ska vända mig om jag inte är nöjd med vård och behandling. Förklaring/ Kommentar: Detta diagram visar en sammanställning av snittvärdena på samtliga frågeställningar i utvärderingsenkäten före och under genombrottsprogrammet. Vår målsättning gällande utvärderingsenkäten är uppnådd eftersom alla snittvärden är 3 eller högre. Före genombrottsprogrammet hade många fler patienter svarat på vår utvärderingsenkät jämfört med vår sammanställning under genombrottsprogrammet. Detta kan innebära att resultatet kan vara något missvisande då vi under genombrottsprogrammet inte haft så stort underlag som kan presentera en rättvis statistik. Trots detta valde vi att sammanställa statistiken eftersom det är intressant att se hur patienterna utvärderar vårdperioden som helhet och om det är någon skillnad sedan vi gått med i genombrottsprogrammet. Tyvärr har vissa snittvärden sjunkit 16

17 under mätningsperioden, bland annat fråga 1, som representerar vårt bemötande gentemot patienterna. Även fråga 4, som innefattar om patienterna upplevt att deras vård och behandling varit till nytta, har sjunkit. Detta är vi missnöjda med och är något som vi måste arbeta vidare med i vårt fortsatta arbete. Gällande fråga 4 kan resultatet eventuellt påverkas av vilka patienter vi vårdar. Många av våra patienter vill inte ha vår hjälp eller behandling då de inte alltid anser sig sjuka och ser kanske inte därför nyttan med vården. Vi kan se på både delaktighetsenkäten och denna enkät att patienternas skattning av upplevelse av delaktighet har ökat markant, vilket vi är nöjda med. Skillnaden mellan dessa är dels att vissa frågor är olika och dels att delaktighetsenkäten visar resultaten månadsvis, medan utvärderingsenkäten visar statistik för en längre tidsperiod. Övergripande mål 3: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål: Att öka patienternas delaktighet och därmed minska risken för informellt tvång. Mål 3a: Att i personalgruppen medvetandegöra vikten av regelbundna avstämningssamtal/personalkontakt med patienten flera gånger dagligen för att öka patientens delaktighet i sin vård. Mål 3b: Att i personalgruppen medvetandegöra vikten av veckovisa kontaktpersonsamtal, av djupare karaktär än avstämningssamtalen enligt mål 3:a. Mätning: Resultat med förklaring och kommentarer: Mål 3a och 3b är ej statistiskt undersökta. Trots att vi inte haft någon enkätundersökning upplever vi att kunskapen har ökat i personalgruppen, eftersom detta återkommande diskuteras på arbetsplatsen i olika sammanhang. 17

18 Redovisning av tvångsåtgärder under projekttiden I behandlingsstrukturen ligger att vi ej utövar formella tvångsåtgärder som till exempel tvångsinjektioner, avskiljning och fastspänning. Våra genomförda tester / förändringar Vi har med hjälp av PDSA/test provat följande förändringsidéer: Testcykel 1: Ankomstsamtal Ett ankomstsamtal är detsamma som ett inskrivningssamtal, det vill säga det första samtalet där patienten får delge sitt hälsotillstånd. Vid detta samtal erhåller patienten en broschyr med information om Behandlingsenheten Lövhaga, samt skriftlig information om det uppdrag Lövhaga via remiss fått från patientens öppenvårdsmottagning gällande syftet med behandlingstiden på Lövhaga. Ankomstsamtal har alltid varit en del av behandlingen på Behandlingsenheten Lövhaga, men när dessa har ägt rum har varierat. Grundtanken till detta mål är därför att patienterna snabbare ska få möjlighet att delge information om deras mående, vad de har för målsättning och behov av hjälp. Av erfarenhet har många patienter uttryckt att de i början av ett vårdtillfälle inte får tillräcklig information eller utrymme att få svar på sina funderingar. I och med detta mål har vi för avsikt att minimera detta hos patienterna då det ger dem möjlighet att på ett tidigt stadium bli medveten om deras behandling och kommande vistelse, vilket vi tror kan inge trygghet och att de snabbare blir delaktiga i vårdprocessen. Här finns möjlighet att diskutera den individuella behandlingen, få information om behandlingsenheten (både muntligt och via broschyren), vilka rutiner/regler som gäller, samt att de får möjlighet att ställa frågor. Alla patienter skall få samma mottagande vid ankomsten oavsett om det gäller planerade inskrivningar eller sviktvistelse. Vi valde att ankomstsamtalet skulle ske inom 4 timmar men insåg ganska snart att tidsramen var för snäv, då resultaten visade att vi inte uppfyllde vår målsättning. Tidsramen ändrades därför till 8 timmar. För ytterligare information, var god se resultat för mål 2a. Testcykel 2: Dagliga avstämningssamtal/daglig personalkontakt Med avstämningssamtal/daglig personalkontakt menas att patienten får tillsyn i form av att personal söker upp och bjuder in denne till kontakt vare sig det är i patientrummet eller på enheten. Samtalet kan variera i längd och utformning beroende på patientens behov och ses som ett tillfälle att se och bekräfta patienten. Anledningen till att vi införde avstämningssamtal/ daglig personalkontakt var att vi av erfarenhet haft vissa patienter som ofta isolerar sig, blir inneslutna och/eller undviker kontakt på grund av sina negativa symptom. Vi tror att dessa patienter behöver extra stöttning för att bryta isoleringen, få komma mer till tals och på så vis bli mera delaktig i behandlingen. För att strukturera upp avstämningssamtalen införde vi en checklista som personalen fyller i dagligen. Detta för att säkerställa att dessa viktiga samtal blir av men också för att fungera som ett redskap i patientarbetet, se bilaga 2. Vi har haft planerade korta dagliga avstämningssamtal/daglig personalkontakt två gånger per dygn. Utöver detta har vi naturligtvis även haft både spontana och även andra inplanerade samtal 18

19 med alla patienter. Avstämningssamtalen ingår idag som en naturlig del av arbetet. För ytterligare information, var god se resultat för mål 1b. Testcykel 3: Vårdplanering, remisspatient och sviktpatient Med en vårdplanering menas att man tillsammans med patienten upprättar individuella målformuleringar innefattande dennes hälsoresurser/hinder samt behov för vårdperioden. I vårdplaneringen deltar om möjligt anhöriga (om patienten har godkänt detta), personal från Behandlingsenheten Lövhaga samt fast vårdkontakt från patientens öppenvårdsmottagning. Anledningen till att vi vill ha vårdplaneringar inom 72 timmar är att man då snabbt kan påbörja vårdprocessen för att etablera god kontakt, se patientens behov och resurser samt formulera mål utifrån dessa. Vi tror att detta kan inge trygghet och förtroende. Alla patienter förutom sviktpatienterna, som skrivs in på Lövhaga kommer på remissuppdrag från öppenvården. Dessa uppdrag kan ibland skilja sig från patienternas önskan och tankegångar varför man på ett tidigt stadium får möjlighet att resonera och komma överens om den fortsatta behandlingens innehåll. Vi har infört nya rutiner för patienternas vårdplanering. Tanken med tidig vårdplanering är att öka känslan av jämställdhet, kontroll, minska oro hos patienten och därmed öka känslan av delaktighet. Sviktpatienter kan ha vårdplanering utan att läkaren deltar, då skriver istället sjuksköterskan ut vårdplanen och ger till patienten, innan signering i datajournalen. För ytterligare information, var god se resultat för mål 1c och 1d. Testcykel 4: Veckovisa kontaktpersonsamtal Med kontaktpersonsamtal avser vi ett samtal där patienten på ett djupare plan ges möjlighet att samtala om sitt mående och sina upplevelser av vården. Ibland kan kontaktpersonsamtalet ersättas av en vårdplanering eller ett läkarsamtal tillsammans med kontaktperson och/eller annan personal. Vi har säkerställt att kontaktpersonsamtal blir av regelbundet, även om patientens kontaktpersoner inte är i tjänst. För ytterligare information, var god se resultat för mål 2a. Testcykel 5: Utskrivningssamtal Bakgrunden till att vi valt att se över utskrivningssamtalen var att vi tidigare kunde missa dessa samtal, till exempel på grund av att patienter skrev ut sig under pågående permission eller att kontaktpersonerna ej var i tjänst. Vi vill att alla patienter skall få ett utskrivningssamtal där det ges möjlighet att ställa frågor, få information samt repetera den framtida planeringen. Detta är även ett tillfälle för patienten att utvärdera och kommentera hela vårdperioden, både muntligt under samtalet, men även anonymt i form av en enkät som användes redan innan genombrottsprogrammets start. Vi tror att allt detta sammantaget kan bidra till patientens upplevelse av delaktighet. För ytterligare information, var god se resultat för mål 1e. Testcykel 6: Delaktighetsenkät Delaktighetsenkäten har vi börjat med för att kvalitativt kunna utvärdera patienternas upplevelse av delaktighet i de olika målen som vi har. För ytterligare information, var god se resultat för mål 2b. 19

20 Våra genomförda aktiviteter Informationsmöte för all personal för att informera om Genombrottsprogrammet. Redan här redogjorde vi för vår hypotes, om att ökad delaktighet hos patienten borde minska risken för informellt tvång. Vi har reviderat vår informationsbroschyr genom att vi gjort den tydligare. Nu finns det utrymme för att fylla i namnen på patienternas kontaktpersoner. Dessutom finns det plats att skriva ned det uppdrag Behandlingsenheten Lövhaga via remiss fått från patientens öppenvårdsmottagning gällande syftet med behandlingstiden på Lövhaga. Vi har avsatt tid för regelbundna möten i teamet varje vecka. Under vårdplaneringarna har vi infört kaffe med kaka för ökad trivsel. Alla patienter får en utskrift av sin vårdplan för att kunna ge synpunkter innan den signeras i den elektroniska journalen. Genombrottsprogrammet har varit en återkommande punkt på våra arbetsplatsträffar och våra avdelningsmöten. Där har informationsutbyte mellan teamets medlemmar och övriga medarbetare skett. Checklistor har införts som arbetsredskap för att säkerställa att olika aktiviteter blivit gjorda. Vi har utformat checklistor för såväl kontaktpersonsamtal, avstämningssamtal, ankomstsamtal, vårdplanering och utskrivningssamtal. Enkätundersökningar har gjorts varje vecka för att skatta patienternas upplevelse av delaktighet. Resultatet av dessa har sedan sammanställts månadsvis. Ett postfack har satts upp där patienterna kan lämna sina anonyma enkäter. Nattpersonalen har under Genombrottsprogrammet deltagit i gemensamma etiska nattcaféer tillsammans med övriga psykiatriska slutenvårdsavdelningar inom Vuxenpsykiatrin i Västerås. Vi har informerat patienternas öppenvårdsmottagningar om vår medverkan. Redan vid remissgenomgången förbereder vi tider för vårdplaneringstillfällen för de nya patienter som planeras komma. 20

21 Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Vid Genombrottsprogrammet början informerade vi alla patienter om vår medverkan. Patienter och närstående har medverkat genom vårdande och vardagliga regelbundna samtal. I samband med varje utlämningstillfälle av våra patientenkäter har patienten fått information. Under hela Genombrottprogrammets gång har patienterna fått återkommande information, samt att nyinskrivna patienter har fått information vid ankomstsamtalet. Såväl patienter som personal erbjuder närstående att medverka vid vårdplaneringar, för att kunna föra en dialog mellan alla parter. Genom att bjuda på kaffe och kaka vid vårdplaneringar har patienterna bjudits in till ett mer trivsammare och jämställt möte. Vi upplever att både patienter och närstående blivit mer avslappnade och trygga. När vi haft tillfälle har vi informerat patienternas närstående om vår medverkan i Genombrottsprogrammet. Vi har fortsatt med att uppmuntra patienterna att fylla i vår enkät, som vi hade innan Genombrottsprogrammet, för utvärdering av hela vårdtiden. Vuxenpsykiatrin träffar brukarrådet en gång/termin. Projektledare har bjudit in brukarrådet till informationsträff och gemensam dialog gällande förbättringsarbetet. Projektledare har deltagit på VIP:s (Västmanlands Intresseförening för Psykossjuka) medlemsmöte och berättat om förbättringsarbetet. Projektledare kommer att berätta om förbättringsarbetet vid ett av RSMH Västmanlands (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) medlemsmöten hösten

22 Så här går vi vidare Vi använder nu checklistor för att säkerställa att våra aktiviteter blir gjorda. Checklistorna planerar vi ha kvar så länge vi behöver. Nästa steg blir att titta på hur vi gör saker, det vill säga fördjupa oss i våra förändringsaktiviteter. Lathundar skall utarbetas för att få en ännu tydligare struktur på olika delar under hela vårdtillfället, till exempel ankomstsamtal. All personal på Behandlingsenheten Lövhaga skall under hösten 2012 delta i etiska caféer där attitydambassadörer medverkar. Dessa caféer är något som all slutenvårdspersonal inom Vuxenpsykiatrin skall delta i. Etiska reflektioner för all personal planeras starta på Behandlingsenheten under hösten Vi planerar att se över och eventuellt revidera vår delaktighetsenkät. Vi behöver också se över hur ofta enkätundersökningarna skall genomföras. Under genombrottsprogrammets gång har delaktighetsenkäten lämnats ut varje vecka, vilket flertalet patienter kommenterat varit för ofta. Vi har diskuterat att ha någon form av ett utvecklingsteam/arbetsgrupp där delar av teamet byts ut med jämna mellanrum för att få in nya influenser. Vi tror att det är viktigt att all personal skall känna sig delaktiga i verksamhetsutvecklingen, vilket i slutänden gynnar patienten. Utvecklingsteamets uppdrag kommer i så fall att vara att fortsätta arbetet med patientdelaktighet och fortsatta diskussioner om vad som är informellt tvång kontra behandlingsarbete. Vuxenpsykiatrin i Västmanland skall hålla en årlig inspirationsdag om psykiatrisk heldygnsvård, där varje enhet presenterar resultat, statistik samt hur deras utvecklingsarbete inom ramen för genombrottsprojektet framskridit. 22

23 Diskussion Inledningsvis upplevde vi i teamet att Genombrottsprogrammets syfte inte passade vår verksamhet, eftersom vi inte har några tvångsåtgärder. Det fick oss att istället väcka en diskussion om det informella tvånget, som finns vare sig det är medvetet eller omedvetet. Enkätundersökningen till personalen i början av Genombrottsprogrammet fick oss att se hur olika personalen ser på vad som är informellt tvång. Utifrån denna variation så väcktes frågan hur man mäter informellt tvång när det inte råder samstämmighet i personalgruppen? Några patienter som vårdades eller tidigare vårdats enligt LPT intervjuades och fick besvara en enkät. Resultatet från denna hjälpte oss att forma vårt syfte, efterföljande mål och målsättningar. Redan under första lärandeseminariet bildade vi vår hypotes, ökad delaktighet borde minska risken för informellt tvång, vilken följt med oss under projektets gång. Detta tror vi sparade tid för oss, så att vi snabbt kunde komma igång med vårt förändringsarbete. Under genombrottsprogrammets gång har vi haft tillgång till våra olika yrkeskompetenser i teamet, vilket vi anser ha varit till en fördel i utvecklingsarbetet. Alla medlemmar i teamet har bidragit med kunskap, som haft stor vikt för projektet. Alla har kunnat tillföra arbetet olika synvinklar och synpunkter, vilket har betydelse för att nå vårt syfte att undersöka patienternas upplevelse av delaktighet. Annan viktig framgångsfaktor är att teamet fått avsätta tid och kunnat träffas regelbundet. Teamet har träffats minst 1 gång i veckan. Trots detta har det inte varit lätt att alltid få ihop teamet, då flertalet arbetar skift. Ett gott samarbete har dock fått utvecklingsarbetet att fungera och fortskrida. Vi upplever att tiden inte varit tillräcklig då mest tid gått åt till att se över vårt arbetssätt och säkerställt att saker blir gjorda. Önskan är att vi skulle ha hunnit gå vidare och fördjupa oss i de olika delarna som vi arbetat med, alltså hur vi ska utföra exempelvis ett kontaktpersonsamtal. Alltså arbeta med dess innehåll och göra lathundar som kan användas som arbetsredskap eller stöd för personalen. Det som upplevts som svårt under genombrottsprogrammet är att försöka hitta tester som går att genomföras och framför allt mätas. Vi har haft flertalet diskussioner där vi sett att det vi mätt har syftat på något annat. Men det är en lärdom som vi tar med oss i fortsatt arbete. För oss har nackdelen varit att få rättvisande resultat på grund av vår låga omsättning av patienter. Vi stängde även hälften av platserna under sommaren vilket innebar att vi endast hade åtta vårdplatser. Siffrorna i resultatet är de vi fått fram utifrån det låga patientunderlag vi haft. Det känns svårt att dra slutsatser från vissa av våra resultat eftersom underlaget i något fall endast varit en patient. Skulle resultatet ha blivit annorlunda om vi haft ett större patientunderlag eller formulerat enkätfrågorna på annat sätt? Vi tror att det som mest påverkat patienternas upplevelse av delaktighet är de enklaste förändringarna, det vill säga att det serveras kaffe och kaka på vårdplaneringarna. Dessutom att patienterna får en utskrift av sin vårdplan, att läsa och kunna kommentera innan den signeras i den elektroniska journalen. För personalen har istället de största förändringarna varit att strukturera om sitt arbetssätt. I det övergripande mål som handlar om att utveckla kunskap och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder har vi inget resultat att presentera. Vi valde att inte lägga fokus på denna fråga eftersom vi inte använder oss av tvångsåtgärder. Däremot hade vi som mål att öka personalens medvetenhet om vikten av att alla patienter blir sedda och bekräftade genom samtal i olika former. Vi borde kanske ha mätt detta men visste inte hur detta skulle ske. Vår upplevelse 23

24 är ändå att personalens medvetenhet ökat samt att förändringarna upplevts som positiva. Fortsättningsvis har vår verksamhet planer på att skapa ett utvecklingsteam som kan driva vårt påbörjade arbete framåt. Dels kommer teamet ha som uppgift att hålla de genomförda förändringarna levande och dels att hitta nya förändringsområden som kan testas. Detta har vi lärt oss Vi har lärt oss att förändringsarbete tar tid och behöver planeras noggrant innan start. Det är viktigt att ha ett utgångsläge innan förändringen, för att kunna utvärdera resultatet. Utvecklingsarbete behöver hållas levande hela tiden för att inte falla bort och blir heller aldrig färdigt. Det krävs även att någon eller några är drivande för att motivera övriga. Vi har framförallt lärt oss att små förändringar kan göra stor nytta. För ytterligare information Var vänlig kontakta John Westermark, kontaktperson team 94 Telefon: Ulrica Nordström, projektledare Telefon: Bilagor Bilaga 1: Checklista för vårdperioden Bilaga 2: Checklista avstämningssamtal Bilaga 3: Delaktighetsenkät Bilaga 4: Checklista kontaktpersonsamtal Bilaga 5: Utvärderingsenkät för hela vårdperioden Bilaga 6: Broschyr för Behandlingsenheten Lövhaga 24

25 Checklista för vårdperioden Bilaga 1 NAMN: INSKRIVNINGSDATUM: UTSKRIVNINGSDATUM: Checklista Vårdperiod Är följande genomfört? JA NEJ Kommentar 1 Ankomstsamtal inom 8 timmar - Har patienten fått skriftlig information - Har patienten fått muntlig information 2 Avstämningssamtal två gånger dagligen 3 Vårdplanering - Första vårdplaneringen inom 72 timmar - Deltar patienten i mötet - Deltar personal från Lövhaga i mötet - Är Fasta vårdkontakten i öppenvården kallad - Deltar den fasta vårdkontakten i mötet - Har patienten tillfrågats om anhöriga får delta - Får anhöriga delta - Om ja är anhöriga tillfrågade - Deltar anhöriga - Får anhörigsamtal hållas utan patientens närvaro i syfte att informera om vårdplaneringen - Har anhörigsamtal utan patienten genomförts - Har patienten läst igenom och godkänt vårdplanen innan signering i Cosmic - Kaffe på vårdplanering 4 Kontaktpersonsamtal under hela vårdtiden - Har kontaktpersonsamtal skett en gång per vecka (förutsatt att patienten ej är på permission) - Har patienten utvärderat sin delaktighet på en skala mellan 1-5 vid samtliga kontaktpersonsamtal 5 Utskrivningssamtal - Har utskrivningssamtal skett - Har patienten fått enkät angående sin upplevelse av vårdtiden Vad tycker Du? 25

26 Checklista avstämningssamtal Bilaga 2 Månad: Rum : Rum : Rum : Rum : Rum : Rum : Sviktrum Namn > Datum Dag Kväll Dag Kväll Dag Kväll Dag Kväll Dag Kväll Dag Kväll Dag Kväll År: 26

27 Delaktighetsenkät Bilaga 3 Genombrottsprojektet Bättre vård mindre tvång Vad tycker Du? Vecka nummer: Behandlingsenheten Lövhaga ingår i Genombrottsprogram VI med syfte att förbättra vården. Vi vill därför veta i vilken grad Du känner Dig delaktig i Din vård och behandling under tiden på Lövhaga. Hjälp oss genom att besvara följande påståenden. Sätt ett kryss i den ruta som Du tycker stämmer med Din upplevelse Påståendet stämmer inte i viss bra i hög helt alls mån grad Jag blir bemött på ett sätt som gör att jag känner mig respekterad Jag känner mig delaktig i min vård och behandling Ankomstsamtalet har bidragit till min delaktighet (gäller endast första veckans kontaktpersonsamtal) Vårdplaneringen har bidragit till min delaktighet Den dagliga personalkontakten har bidragit till min delaktighet Kontaktpersonsamtalen har bidragit till min delaktighet Övriga synpunkter: Tack för hjälpen! 27

28 Checklista - Kontaktpersonsamtal Namn > Vecka Rum 1 Rum 2 Rum 3 Rum 4 Rum 5 År: Rum 6 Rum 7 Rum 8 Skriv din signatur nedan när patienten har haft sitt kontaktpersonsamtal (1/vecka. Vårdmöten, läkarsamtal och dylikt ersätter kontaktpersonsamtalet) Bilaga 4 Sviktrum 28

29 Utvärderingsenkät för hela vårdperioden Bilaga 5 VAD TYCKER DU? Vi vill ständigt förbättra vården. Hjälp oss genom att besvara följande påståenden. Markera det valda alternativet med ett X. Du behöver inte skriva namn på blanketten. Lägg blanketten i den låsta brevlådan i korridoren eller lämna den till personalen. Obs! Frågorna gäller din vårdtid på Behandlingsenheten Lövhaga, Västerås. Påståendet stämmer inte i viss bra i hög helt alls mån grad 1 Jag har blivit bemött på ett sätt som gjorde att jag kände mig respekterad 2 Jag har fått den information jag behövde om min sjukdom, vård och behandling 3 Jag har känt mig delaktig i min egen vård och behandling 4 Jag upplever att jag har nytta av den vård och behandling jag fått 5 Jag vet vart jag ska vända mig om jag inte är nöjd med vård och behandling Synpunkter eller förslag på hur vi på Lövhaga kan göra saker bättre eller om det är något som du har saknat. Skriv också gärna ner det du tycker har varit bra. Tack för din medverkan! 29