Bättre vård mindre tvång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre vård mindre tvång"

Transkript

1 Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 103 Deltagande avdelning och teamdeltagare Avdelning 81, affektiva 2 SU Sahlgrenska Diana Faraj, Kurator Irma Guzman, Specialistsjuksköterska i psykiatri Mihaela Golic, ST-Läkare Peter Jansson, Mentalskötare Liselott Westberg, Enhetschef Max Rindby, Sjuksköterska Sammanfattning Bakgrund: Kartläggningen som gjordes i innan projektet startade visade att vi genomförde få formella tvångsåtgärder men att patienter blir utsatta för informellt tvång. De patientintervjuer vi genomförde visade på känslor av maktlöshet, uppgivenhet och oro. Vi såg även luckor i personalens kunskaper följsamhet kring riktlinjerna för tvångsåtgärder och tvångsvård. Syfte: Vi ville genom att delta i projektet öka patienternas möjlighet, vilja och upplevelse att vara delaktig i sin egen vård. Vi vill bevara de låga antal tvångsåtgärder vi genomför. Vi ville skapa en mer innehållsrik tid på avdelningen och öka patienternas nöjdhet med vårdtillfället. Till sist ville vi att personalen skulle bli ha bättre kunskaper och följsamhet kring klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder och tvångsvård. Metod: För att få till stånd en förändring genomförde vi totalt 8 olika tester som alla syftade till att öka patientens delaktighet och förståelse samt till att skapa en mer innehållsrik vård. Sedan gjorde vi kontinuerliga mätningar för att se om våra tester innebar att vi närmade oss de mål vi satt upp utifrån den problembakgrund som förelåg. Resultat: Vi såg att både nöjdhet och delaktighet ökade under projektets första period men föll tillbaka en del under sommarmånaderna. En liknande trend visade resultatet gällande personalens kunskaper och följsamhet kring riktlinjerna för tvångsåtgärder och tvångsvård. Dock visade resultatet på en mer hållbar positiv trend gällande personalens attityder och möjlighet till dialog i förhållande till tvångsvård och tvångsåtgärder. Diskussion: Vi kan konstatera att vi inte har nått upp till de mål vi satt upp. Emellertid kunde vi se en positiv trend i början av projektet som sedan stannade av under semestertiderna. Vi har förhoppningar att under hösten kunna återuppta arbetet med att förändra vården och på sikt uppnå våra mål. Lärdomar: Vi har fått värdefulla erfarenheter av förbättringsarbete och vi känner att vi skapat en annan kultur på avdelningen. Numera har vi ett mer öppet och lyhört förhållningssätt till våra patienter och vi reflekterar och diskuterar hur våra arbetssätt påverkar patientens möjlighet till delaktighet. 1

2 Bakgrund / problembeskrivning Avdelning 81 är en allmän psykiatrisk avdelning med 12 vårdplatser. De flesta av våra patienter vårdas enligt HSL. Uppskattningsvis vårdas mellan 30 och 40 % enligt LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). I början på projektet gjorde vi en kartläggning över hur situationen på avdelningen såg ut. Efter granskning av registrerade tvångsåtgärder insåg vi att vi den senaste tiden hade genomfört mycket få formella tvångsåtgärder, endast två de senaste tre månaderna och endast ett tiotal de senaste två åren, vilket återspeglas i målområde nr ett. Däremot fann vi efter de patientintervjuer vi genomförde i samband med förberedelsearbetet innan Lärande Seminariet I, att patienter som vårdas under LPT upplevde maktlöshet, uppgivenhet och oro i relation till vård och behandling. Patienterna beskrev även känslor av att inte bli sedda eller lyssnade på. Dessa upplevelser och känslor kan leda till irritation och aggressivitet och orsaka ett ökat lidande för patienten. Vidare visade samtalen med patienterna att de önskade en mer innehållsrik dag på avdelningen med fler aktiviteter. Denna bild återspeglades även när vi hade diskussioner i personalgruppen. Å ena sidan fanns det en frustration i personalgruppen över att det fanns brister i arbetet med patienternas delaktighet och upplevelse av nöjdhet och tillfredställelse. Å andra sidan innebar denna frustration att det också fanns en vilja att förändra vården för våra patienter och öka deras upplevelse av delaktighet, tillfredställelse och nöjdhet. Även om kartläggningen visade på få formella tvångsåtgärder upplevde personalen att det förekom informellt tvång i varierande utsträckning. Ofta handlade det om hot om tvång eller restriktioner av olika slag. Till sist pekade kartläggningen på att det fanns brister i personalens följsamhet och kunskaper kring klinikens riktlinjer gällande tvångsåtgärder och tvångsvård. Mot denna bakgrund valde vi att arbeta inom tre områden där patienten hela tiden skall vara i fokus. Dels ville vi arbeta med patienters upplevelser av maktlöshet och att inte känna sig bekräftad och lyssnad på. Vi vill öka patientens känsla och vilja att vara delaktig till sin egen vård och behandling. Vi vill arbeta mer patientcentrerat och vara duktiga på att etablera och vidmakthålla goda vårdrelationer med våra patienter. I Mari Johanssons litteraturöversikt (1) kring patientdelaktighet framkommer det att en god vårdrelation mellan patienten och personalen är av stor betydelse för patientens upplevelse och vilja att vara delaktig. Detta stöds även i Inga Larssons avhandling (2). Samtidigt framhäver Larsson att en korrekt given information och att patienten ges möjlighet att vara väl förberedd är andra viktiga faktorer som ökar patientens känsla och vilja att vara delaktig (2). Vi vill arbeta med att öka patienternas förståelse för den vård och behandling de får oavsett vårdform. Genom att bedriva vård som möjliggör att patienten känner sig delaktig i sin egen vård och behandling tror vi att vi kan minska upplevelserna av informellt tvång och bibehålla samma låga nivå av formella tvångsåtgärder. Vidare vill vi bedriva en vård som gör att patienterna känner sig nöjda och tillfredsställda efter sin vistelse hos oss. Vi vill skapa en mer innehållsrik vardag för våra patienter med god struktur och planering. Till sist vill vi arbeta med att förbättra personalens kunskaper och följsamhet kring klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder och tvångsvård. Vi tror att patienternas upplevelser av tvångsvård och 2

3 eventuella tvångsåtgärder kommer att förbättras. Syfte Syfte med projektet är att: Öka patientens upplevelse av delaktighet Öka patientens upplevelse av nöjdhet och tillfredsställelse Öka personalens kunskaper och följsamhet kring klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder Våra mål, mätningar och resultat Övergripande mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål 1: 1a: Minst 90 % av våra patienter skall skatta 4 eller mer av 5 på en 5 gradig skattningsskala om hur delaktiga de har känt sig under vårdtiden 1b: Vi vill ha färre än 10 tvångsåtgärder per år. Mätning 1: 1a: Senast två dagar innan patienternas planerade utskrivning får de ett självskattningsformulär där de får skatta sin subjektiva upplevelse kring delaktighet i vården. Detta sker med en femgradig skala. Varje månad sammanställs de utvärderingar vi fått in och förs in i en tabell för att se hur de förändringar vi gör påverkad patientens upplevelse av delaktighet. 1b: Vi ska mäta antalet formella tvångsåtgärder varje månad som vi har på avdelningen vilka registreras i ett särskilt register. 3

4 Resultat med förklaring och kommentarer: 1A 1B 4

5 Övergripande mål: Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål 2: Minst 90 % av våra patienter skall skatta 4 eller mer av 5 på en femgradig skala om hur nöjda de har varit med vistelsen på avdelningen. Mätning 2: Senast två dagar innan patienternas planerade utskrivning får de ett självskattningsformulär där de får skatta sin subjektiva upplevelse av nöjdhet av vården. Detta sker med en femgradig skala. Varje månad sammanställs de utvärderingar vi fått in och förs in i en tabell för att se hur de förändringar vi gör har påverkat patientens upplevelse av nöjdhet. Resultat med förklaring och kommentarer: Övergripande mål: Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Mätbart mål 3: 3a: 90 % av personalen ska uppleva att de har bra kunskap om och känner sig förtrogna med klinikens riktlinjer kring tvångsåtgärder 3b: Vi strävar efter att minst 90 % av personalen ska skatta minst 70 % på kunskapstestet om klinikens rutiner kring tvångsåtgärder. 5

6 Mätning 3: 3a: En gång i månaden får personal fylla i ett självskattningsformulär med avseende på förtrogenhet samt följsamhet kring riktlinjer för tvångsåtgärder. 3b: Två gånger under våren kommer en direkt mätning att göras av personalens kunskaper och följsamhet kring tvångsåtgärder. Resultat med förklaring och kommentarer: 3a Andel av personal som känner till klinikens riktlinjer kring tvångsåtgärder 6

7 Andel av personal som följer klinikens riktlinjer kring tvångsåtgärder Andel personal som känner en möljighet till dialog kring användandet av tvångsåtgärder 7

8 3b Vi har inget resultat att redovisa för delmål 3b då vi inte lyckats genomföra mätningarna. Våra genomförda tester / förändringar För att nå de uppsatta målen och för att få till stånd en förändring genomförde vi en rad olika tester och aktiviteter. Gemensamt för alla förändringar är att de syftar till att skapa en mer innehållsrik icke-medicinsk behandling och att främja patientens delaktighet och förståelse. Med andra ord syftar testerna och förändringarna till att uppnå våra uppsatta mål. Alla tester utgår från PDSA modellen som är ett redskap för att uppnå ett fungerande förändringsarbete. För att engagera och motivera alla medarbetar i förändringsarbetet delade vi upp alla medarbetare i olika lag. Varje lag ansvarade för ett test/förändring vilket ledde till att alla kände sig delaktiga och det blev ett stimulerande arbetsklimat. Under perioden för projektet var alla medarbetare överens om vikten att mäta och följa upp de förändringsprocesser som var igång. Vi har använt oss av Anna Björkdals 9D triangel som är teoretisk referens i arbetet med våldsprevention (mindre tvång) och förändringsarbetet (3). Björkdal har i sin tur utgått från Bowers working model där han i sin forskning visar på vilka faktorer hos personal som påverkar uppkomsten av våld. Björkdal har sedan kombinerat WHO:s folkhälsoperspektiv med Bowers working model och tagit fram en triangel med nio dimensioner som visualiserar arbetet med våldsprevention, se figur. Triangelns bas symboliserar den primära nivån där förebyggande åtgärder finns och ska ges mest utrymme. Det är också på den primära nivån vi valt att fokusera vårt förändringsarbete och det tester vi genomfört. Vi ville bland annat lyfta fram den vårdande relationen och skapa en förståelse mellan vårdare och patient. 8

9 Test Ankomstsamtal Vi vill att alla patienter som kommer till oss ska ha ett strukturerat samtal med personal så snart som möjligt efter det att de kommer till avdelningen. Samtalet skall syfta till att skapa en vårdande relation mellan patienten och personal och ge patienten en känsla av trygghet och bekräftelse. Detta utvärderas i utvärderingssamtalet vid utskrivning. Samtalet skall utgå från den unika människans behov och önskemål vilka ligger till grund för den vård som ges. Många av våra patienter upplever det som mycket ansträngande och påfrestande att vara inlagd och dessa känslor kan diskuteras och ventileras genom detta samtal. Genom att diskutera patientens förväntningar i förhållande till den vård vi kan erbjuda kan samtalet också bidra med att skapa en förståelse vilket leder till mindre frustration och lidande. Inledningsvis var det svårt att genomföra denna förändring då personal inte var riktigt bekant med ett sådant samtal och många kände sig aningen vilsna och obekväma. Vi pratade om detta i gruppen och bestämde oss för att ge alla tid att anpassa sig och vi diskuterade ofta hur ett sådant samtal kan gå till. Vi bestämde också att inte ha någon tidsangivelse när samtalet skulle ske utan all personal skulle ta ett individuellt ansvar för att bedöma när det är lämpligt utifrån patientens tillstånd och förmåga. Med tiden har denna förändring blivit mer och mer förankrad men behöver följas upp kontinuerligt. Denna uppföljning ansvarar de personer som genomförde testcykeln. Test Anhörigdelaktighet För människor med psykisk ohälsa är anhöriga och/eller andra betydelsefulla personer ofta ett stort stöd för den sjuke. Vi vill därför skapa goda möjligheter att involvera anhöriga och/eller andra betydelsefulla personer i vården kring våra patienter och göra dem delaktiga i så stor utsträckning som patienten vill. Testet innebar att vi vid ankomst till avdelningen frågade patienten om han/hon har kontaktat anhöriga eller om han/hon vill ha hjälp med detta. Vi frågar också om patienten vill att anhöriga skall vara involverade i vården och i vilken utsträckning. Testet innebar även att vi erbjuder alla våra patienter samtal med läkare, kurator eller kontaktpersoner tillsammans med anhöriga. I de fall där patienten hade konflikter eller en spänd relation till sina anhöriga, samtalade kontaktpersonerna om detta med syfte att stärka relationen och möjliggöra en dialog med anhöriga. Efter utvärdering och diskussion med både personal och patienter upplever vi att detta är något som uppskattas och har lett till positiva effekter för patienterna. Testet har fungerat bra och vi märker att anhöriga oftare kommer på läkarsamtal och är mer delaktiga i vården kring patienten. Under den första testperioden märkte vi att det fanns ett motstånd från patienten att ha kontakt med anhöriga. Relationen med anhöriga kunde vara problematisk och fylld med en del konflikter. Vi ansåg då att vi i fortsättning skulle försöka att möta detta motstånd och sträva efter att stärka relationen med anhöriga. Test Vårdplan Alla patienter som vårdas hos oss har en individuell vårdplan där problemområde och mål 9

10 med behandlingen framgår. Vi vill att patienten skall bli mer delaktig i framtagandet och det fortsatta arbetet med vårdplanen. Testet innebar att vid patientens första läkarsamtal dokumenterade kontaktpersonen anledning om varför patienten är hos oss och vilka problem som finns i patientens situation. Efter det samtalar patientens kontaktperson med patienten och tar tillsammans fram en vårdplan med mätbara mål utifrån den problembakgrund som föreligger och vad som är viktigt för patienten. Vi lade stor vikt på att alla professioner som finns tillgängliga på avdelningen var delaktiga i vårdplanen så att en helhetssyn kring patientens hälsa kunde säkerställas. Vidare gick kontaktpersonerna en gång i veckan igenom vårdplanen med patienten och utvärderade och reviderade de uppsatta målen. Utvärderingen av testet visade att i de fall där det genomfördes enligt ovanstående gav det patienten en känsla av delaktighet och förståelse för sin vård och behandling. Detta stämmer överens både med de resultat som framkom i Johanssons litteraturöversikt och Larsons avhandling (1,2) om patientdelaktighet. Dock visade utvärderingen att förändringen i arbetet med vårdplaner är tidskrävande, kräver en god kommunikation mellan oss som arbetar kring patienten samt en kontinuitet i kontakten med patienten. Vi anser att dessa faktorer gjort att arbetet med att göra patienten mer delaktig i vårdplanen inte har varit framgångsrikt så som vi hade hoppats. Test Avslappningsövningar Varje dag efter 18 erbjuds alla patienter att vara med på en avslappningsstund med olika teman. Testet innebar att patienterna vid inskrivning fick information om att vi varje dag hade en frivillig avslappningsstund i syfte att minska ångest och stress. Sedan fick patienterna skriva upp sig på en deltagarlista. Själva avslappningen varade mellan 15 min upp till en halvtimma beroende på vilket program som valdes. Avdelningen hade då förskaffat sig tre olika cd skivor med avslappningsövningar. I det första testet blandande vi olika program och olika längd. Efter utvärdering och feedback från patienterna reviderade vi testplanen och använde program som inte var längre än 20 min då många upplevde det jobbigt att koncentrera sig längre. Vi valde även att använda neutrala program som ofta innebar att bara bli medveten om sin kropp och sin andning för att minska stress och ångest. Test Omvårdnadssamtal/stödjande samtal Alla patienter skulle två gånger i veckan ha tidsbestämda samtal med en av sina kontaktpersoner. Samtalet skulle syfta till att utvärdera vårdplanen samt att stödja eller informera patienten utifrån dennes behov. Tidigare hade dessa samtal mer kommit spontant och efter att ett mer akut behov hade uppstått. Detta samtal skulle utgå från patientens upplevelser och funderingar i relation till vård och behandling. Detta gav ett tillfälle för kontaktpersonerna att få en förståelse för patientens situation samtidigt som kontaktpersonerna kunde ge information och stödja patienten i deras upplevelser. Grundtanken med samtalet var att det skulle vara ett öppet samtal som utgick från patientens önskningar och var den befann sig i sin förståelse för sin situation. Således lades stort ansvar på kontaktpersonerna att göra denna bedömning. Efter första testperioden gjordes en utvärdering och en reflektion hur det hade gått. Personalen upplevde att det stundtals var svårt att tidsbestämma dessa samtal och kände att det inte alltid gick att genomföra dem så som var bestämt. Samtidigt var det utmanande och 10

11 skapade en mer stimulerande arbetssituation då samtalen ofta blev bra och patienten kände sig sedda och bekräftade och var nöjda efteråt. Omvårdnadssamtalen bidrog också till en ökad känsla av delaktighet hos patienten då samtalet även syftade till att utvärdera vårdplanen. Test Promenader Vi vill att de flesta av våra patienter skall komma ut och promenera minst en gång varje dag som en del i behandlingen. Vi genomförde en del aktiviteter för att få till stånd denna förändring och utsåg en personal varje dag som ansvarar för promenader. Denna person går runt vid frukost och stämmer av med alla patienter och motiverar dem att följa med på någon av de två tiderna som erbjuds varje dag. Till en början var det svårt att få med all personal i denna förändring och promenaden blev ofta bortprioriterad och hängande i luften. Då gjorde vi en del justeringar och utformade en ny testplan. Vi diskuterade eventuella för- och nackdelar med att gå ut och bestämde oss för att pröva igen. Idag har vi nått en hållbar förändring där motion och aktivitet är något som vi värderar högt på avdelningen och de flesta patienterna är ute i stort sett varje dag, antingen på egen hand eller i promenadgruppen. Test Utvärdering och utvärderingssamtal Testet innebar att varje patient en eller ett par dagar innan utskrivning fick fylla i en utvärderingsenkät med fem olika frågeställningar. Patienten fick då information om syftet med utvärderingen och att deras synpunkter och kunskaper är till stor nytta för oss i vår strävan att bli bättre. Patienten fick i samband med detta även information om att han/hon tillsammans med en personal skulle ha ett utvärderingssamtal i anknytning till utskrivningen. Detta samtal syftar dels till att fånga upp det som varit till nytta för patienten under vårdtiden och lett till en förändring i patientens mående. Dels ville vi få fram kritik och synpunkter på saker som vi behöver förbättra. Det kan handla om arbetssätt eller situationer som gör att patienten känt sig frustrerad, ledsen, inte lyssnad på eller kränkt. Efter utvärdering av testet visade det sig att det hade fungerat bra och vi fick positiv kritik från patienterna gällande denna förändring och många upplevde att det kändes bra att bidra med sina synpunkter och erfarenheter. Vi reflekterade över det faktum att utvärderingen inte var anonym och vilken effekt det hade på svaren. Vi kom överens om att det var viktigt att patienterna kände tillit till oss så att de kände sig trygga att berätta om sina tankar och erfarenheter, i synnerhet den kritik de hade. Vi var noga med att poängtera att kritik är viktigt för att vi ska bli bättre och kunna utvecklas. Eftersom utvärderingen ligger till grund för resultatmätningarna har i stort sett alla som vårdats sedan mars besvarat utvärderingsenkäten med ett litet undantag under sommarmånaderna. Det har då på grund av semestrar och bristande kontinuitet blivit en del patienter som inte svarat på enkäten. Test Följsamhet kring tvångsåtgärder Testet innebar att vi till en början gick ut med information till alla medarbetare att vi framöver skulle mäta följsamhet och kunskap kring riktlinjerna gällande tvångsåtgärder. Därefter skickade vi ut kopior på klinikens riktlinjer till alla medarbetare samt genomförde två stycken föreläsningar med syfte att förbättra kunskaper kring LPT-lagarna och klinikens riktlinjer vid tvångsåtgärder. Vi hade även ett tillfälle för diskussion kring ämnet. Vidare har vi under våren och sommaren gjort mätningar över personalens följsamhet och 11

12 kunskaper kring tvångsåtgärder en gång i månaden. Våra genomförda aktiviteter För att kunna genomföra de ovan nämnda förändringar har vi gjort följande aktiviteter: Ankomstsamtal Tagit fram och reviderat en mall och rutin för ankomstsamtal, bilaga 1 Reflektioner och avstämning med personal kontinuerligt om hur förändringen går Anhörigdelaktighet Tagit fram en mall med frågor till patienten angående anhörigmedverkan, bilaga 2 Diskussioner inom personalgruppen om vikten av anhörigstöd Avslappning Köpt in CD-skivor med avslappningsövningar Köpt in liggunderlag till avslappningsövningarna Skrivit ett schema över vilka avslappningsövningar som sker vilken dag Promenader Köpt in årskort till Botaniska trädgården Vi har utsett en person som är promenadansvarig varje dag Köpt i paraplyer mot regn Omvårdnadssamtal Information till all personal att detta ingår i kontaktpersonsuppdraget och hur detta skall dokumenteras Information till all personal med syftet med samtalet Vårdplaner Köpt en laptop att ha med på ronden för att dokumentera i vårdplanen Vi går igenom alla vårdplaner två gånger i veckan på ronden. Utvärderingssamtal och enkät Tagit fram och reviderat ett utvärderingsinstrument för mätningar av upplevelse av delaktighet och nöjdhet samt skapat en rutin för det. Bilaga 3 Tagit fram en mall för utvärderingssamtal och skapat en rutin för det. Bilaga 4 Följsamhet och kunskap kring tvångsåtgärder Vi har förberett föreläsning utifrån riktlinjerna kring tvångsåtgärder Vi har genomfört föreläsning med dagpersonalen (två utbildningssessioner a ca 90 minuter varje). Vi har lusläst klinikens rutiner kring tvångsåtgärder 12

13 Lärande och information Kontinuerliga reflektionsmöten där vi går igenom genombrottsprojektet och stämmer av hur det har gått sen sist samt vilka svårigheter vi stött på. Vi har haft en informationsgenomgång med alla sommarvikarier så att vi kan fortsätta med de förändringar vi gjort under sommaren. Vi redovisar resultatet på en allmän whiteboardtavla där alla kan följa utvecklingen och där vi också skriver upp de förbättringsförslag vi får in genom våra patienter. Enhetschefen har varit tydlig med att delaktighet i projektet kommer att tas upp i medarbetarsamtalet och spela roll för årets lönesättning. Så här har vi involverat våra patienter och närstående i förbättringsarbetet Sedan starten av Genombrottsprojektet har patienterna fått information kontinuerligt om att vi deltar i projektet. Vid alla nya förändringar som införts har patienterna fått information om att det är en del av det förbättringsarbete som avdelningen arbetar med. Patienterna utvärderar kontinuerligt de förändringar som genomförts tillsammans med personal genom regelbundna samtal. Vi har satt upp den whiteboard affisch vi fått mitt emot expeditionen vilket gör den mycket synlig för både patienter och anhöriga samt lagt fram informationsbroschyrer i dagrummet. Så här går vi vidare Vi vill fortsätta att arbeta med det vi förbättringsarbete vi påbörjat. Till att börja med innebär det att vi under hösten målinriktat och bestämt arbetar med att befästa och stärka de förändringar vi genomfört under projektet. Som vi beskrivit har en del förändringar stannat av eller förlorats under sommaren. Vi anser även att vi behöver fortsätta mäta och följa upp så att vi ser att det vi gör är en förbättring för våra patienter. Vi hoppas att detta arbete kommer att leda till att vi uppnår våra uppsätta mål, vilka vi under projektets gång inte har nått upp till. Som resultatet visade hade antalet tvångsåtgärder ökat under sommarmånaderna och vi behöver följa upp och analysera det för att se om det bara var en engångsföreteelse eller en ihållande trend. Beroende på ena eller andra kan vi komma att behöva revidera våra mål och åtgärder. Vi vill framöver arbeta mer med patienternas upplevelse av informellt tvång och studera om våra förändringar leder till att patienterna upplever informellt tvång i mindre utsträckning. Diskussion Vi kan konstatera att patienternas upplevelser av delaktighet har var konstant högt de första mätningarna men har sedan minskat. Våra reflektioner kring detta är att i början av projektet var alla medarbetar motiverade och vi hade en stabil arbetssituation på avdelningen. Det ledde till att vi på ett konsekvent och engagerat sätt arbetade med de 13

14 förändringar vi bestämt oss för. Med semestrarnas intåg i kombination med att en avdelning hade semesterstängt blev arbetssituationen en annan och vi tappade i kontinuitet och uppföljning kring de förändringar vi försökt genomföra. Detta trots våra ansträngningar att vara så väl förberedda som möjligt. I detta sammanhang bör nämnas att vi under våren hade ett anställningsstopp inom SU som skapade stora problem med rekryteringen för sommaren. Det blev mycket knappt om tid att introducera och lära upp de vikarier som kom under semesterperioden. De förändringar vi gjort för att öka patientens delaktighet såsom arbetet med vårdplaner och omvårdnadssamtal stannade av. Som vi beskrev i testbeskrivningen är arbetet med vårdplaner tidskrävande och när arbetssituationen blir mer ansträngd och tiden knapp blir det svårare att bibehålla patientens möjlighet till delaktighet. Samtidigt har vi under sommaren haft många olika överläkare vilka inte känner till avdelningens arbetssätt och rutiner vilket ytterligare försvårar arbetet med vårdplanerna. Vi anser att det är av stor betydelse att överläkare och läkare är delaktiga i patientens vårdplan vilket vi strävar mot. Efter utvärderingssamtalen vi hade med patienterna såg vi ett samband mellan hur väl patienten blivit informerad gällande framförallt medicinändringar och planerade vårdaktiviteter och upplevelsen av delaktighet. Patienten kände sig mindre delaktig när han/hon inte känt sig välinformerad. Detta samband beskriver även Johansson (1) i sin litteraturöversikt. Resultatet visade däremot inte att patienterna såg delaktighet som en avgörande faktor när de uppskattade hur nöjda de varit. Patienternas upplevelse av nöjdhet låg överlag högre än upplevelsen av delaktighet. Det kan förklaras med att patienten inte är helt ärliga när de skattar nöjdhet med tanke på att de befinner sig i en beroendesituation gentemot oss. Det kan också bero på att patienter skiljer delaktighet och nöjdhet åt och en stark känsla av delaktighet har en annan betydelse än att känna nöjdhet. Vi tänker oss istället att delaktighet bidrar till att patienten kan få en bättre förståelse och insikt kring sin egen situation och problematik. I sådana fall kan det leda till att patienten på sikt löper mindre risk för att återinsjukna och ge en ökad livskvalitet. Till sist kan det också bero på patienternas förväntningar och förhoppningar om den vård de kommer att få. Det är lättare att bli nöjd om ens förväntningar inte är så höga. Resultatet visar trots syftet med projektet att tvångsåtgärderna har ökat sedan projektet startade. Efter granskning av dessa åtgärder menar vi att patientens tillstånd starkt påverkar graden av tvångsåtgärder. En svårt sjuk patient stod för 6 av de 10 tvångsåtgärderna som resultatet visar. Eventuellt kan ökningen av tvångsåtgärder bero på att vi använder mindre informellt tvång, vi kanske väljer att inte övertala eller ställa patienten inför ett ultimatum. Här är det viktigt att fråga sig vad som orsakar minst lidande för patienten och vi behöver mer kunskap om det på vår avdelning. Ser vi på resultatet på målområde tre visar det att personalens kunskaper och följsamhet kring tvångsåtgärder ökade i samband med utbildningssatsningarna vi gjorde i början av projektet. Samtidigt visar det på svårigheten att få en hållbar förändring och att vi misslyckats med att utbilda nyanställd personal. Vi får ta lärdom av detta och fortsätta ha diskussioner och utbildningar kring tvångsåtgärder och tvångsvård inom kliniken. Anledningen till att vi inte genomfört mätningar så som är beskrivet under delmål 3 är att vi inte har haft tid till det då vi under våren haft en ansträngd arbetssituation. 14

15 Det som dock är positivt är att personalens upplevelse av möjlighet till dialog och diskussion kring tvångsvård och tvångsåtgärder har ökat under projektets gång. Vi menar att detta är en mycket viktig faktor som möjliggör framtida förändringar och att arbetsgruppen har en benägenhet och vilja att förändra och förbättra tvångsvården. Detta har vi lärt oss Till att börja med är vi på hela avdelningen överens om att det har varit ett stort engagemang och intresse för förbättringsarbetet vi gjort. Vi har länge haft en vilja och ambition att förändra vården för att bättre möta de människor vi vårdar. Vi har fått väldigt mycket bra respons från kollegor och i synnerhet från våra patienter. Många patienter har uttryckt att det känns stimulerande och bekräftande att vi arbetar aktivt med att förbättra vården för dem. Det har i sin tur gjort att vi känt oss motiverade att fortsätta arbetet. Denna insikt är viktig att ta med; att patienternas upplevelse av en god vård ger oss drivkraft att fortsätta. Vi som arbetat med projektet anser att vi har fått ett mycket gott stöd från ledningen i allmänhet och av vår enhetschef i synnerhet. Vi har fått de resurser som krävs för att orka driva förändringar och ofta fått uppmuntran och inspiration. Detta menar vi är en avgörande faktor i förbättringsarbete. Vidare har vi lärt oss vilket oerhört arbete som ligger bakom förändringar på en arbetsplats. Det har varit stundtals varit mycket svårt och frustrerande att arbeta med förändringar. Det kan ha berott på externa faktorer som vi inte kunnat påverka såsom nedskärningar och omsättning av personal. Dock har vi även insett att det beror på interna faktorer. Skiftande förändringsbenägenhet hos människor, hur vi organiserar och strukturerar vårt arbete, hur vi kommunicerar och samarbetar samt hur och vad vi prioriterar är alla viktiga faktorer i förändringsarbete. Dessa interna faktorer är emellertid något vi kan påverka och gör att det finns möjligheter att bli bättre på att bedriva förändringsarbete vilket ger oss ett gott hopp om framtiden. Många på avdelningen har belyst vikten av en god och tillitsfull relation till patienterna, vilket är en viktig lärdom. Genom att ha ett ankomstsamtal med fokus på just vårdrelationen och att skapa trygghet och bekräftelse för patienten ger det en god grund för vidare behandling och effekt. Slutligen vill vi säga att vi har fått ett annat förhållningssätt till våra patienter och den vård vi bedriver. Detta har skett bland annat genom alla våra diskussioner och reflektioner vi haft och gjort inom personalgruppen. Numera har vi en mer öppen och lyhörd dialog med våra patienter och reflekterar i större utsträckning på hur våra arbetssätt och förhållningssätt påverkar patienten. I kölvattnet av detta har även attityder och bemötande inom arbetsgruppen påverkats till det positiva. Bland annat har vår enhetschef märkt denna förändring i samband med de medarbetarsamtal hon genomfört. För ytterligare information Max Rindby 15

16 Referenslista 1. Johansson Mari. Patientdelaktighet - faktorer som är av betydelse för patientens delaktighet i den egna vården Larson Inga. Patient och medaktör - Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras Björklund Anna. Föreläsning Våldsprevention i en 9D triangel, Genombrottsprojektet- bättre vård, mindre tvång; Upplands Väsby

17 Bilaga 1 Ankomstsamtal Syfte Vi vill genomföra ett utförligt ankomstsamtal som möjliggör en dialog med patienten. Vi vill så tidigt som möjligt få patienten delaktig och engagerad i sin vård och behandling. Samtidigt tror vi att ett sådant samtal kan minska orosmoment som leder till ett ökat lidande för patienten och istället ge patienten trygghet. Metod Vi har tagit fram en mall för ankomst samtal som syftar till att se varje individ och möjliggöra en individanpassad vård samt ge adekvat information till varje patient. Samtalet skall ske senast så fort patienten är villig och mottaglig för ett sådant samtal. Frågor att ta upp på samtalet: Avdelningens uppbyggnad; vilka jobbar här, vilka yrkeskategorier finns, vilka samarbetar vi med osv Informera om vårdform, vilka friförmåner alternativt restriktioner finns. Motivera och förklara. Vad kan vi erbjuda dig inom slutenvården. Vilka resurser har vi och vilka har vi inte. Informera om kontaktpersonerna och dess funktion. Hur upplever du din nuvarande situation? Hur kan vi som bäst hjälpa dig nu? Hur känns det? Har du tidigare erfarenheter av slutenvård. Finns det något som är extra viktigt att vi vet om dig. Något vi behöver tänka på i vården kring dig? Utgå alltid från patientens situation och behov! 17

18 Bilaga 2 Anhörigas delaktighet - en del av genombrottsprojektet- Frågor att ställa vid inskrivning av ny patient 1. Vet dina anhöriga om att du är här? Ja nej 2. Vill du hjälp med att kontakta anhöriga? Ja nej 3. Om ja, får vi informera om telefonnummer och nummer till patienttelefonen samt om vilka besökstider vi har? Ja nej 4. Vill du att dina anhöriga skall vara delaktiga i vården kring dig? Ja nej 5. Får vi diskutera med/informera dina anhöriga om din situation? Ja nej 18

19 Bilaga 3 Till dig som varit patient på avdelning 81 Hur har du upplevt vården med avseende på: (sätt ett kryss på skalan mellan 1-5 där 1 = inte alls bra och 5= mycket bra Hur delaktig du har varit i din vård och behandling? Hur väl du har blivit informerad av oss kring din vård och behandling? Hur trygg och säker du känt dig hos oss? Hur du har blivit behandlad/bemött av personalen under vårdtiden? Hur nöjd överlag är du med detta vårdtillfälle? Har du några andra synpunkter eller tankar kring din vistelse hos oss? 19

20 Bilaga 4 Mall för utvärderingssamtal Syfte Vi vill kunna utvärdera den vård vi ger skapa underlag för att kunna förbättra vården patienter. Det är viktigt att förklara för patienten anledningen till utvärderingen och att vi behöver deras kunskaper för att vi skall bli bättre. Metod Patienten får en skattningskala senast en dag före planerad utskrivning. Samma dag som patienten skrivs ut har patienten ett utvärderingssamtal tillsammans med PAS/PAK. Under samtalet kan deltagarna prata om vad spm varit till nytta för patienten. Vilka situationer har varit till hjälp, vad har patienten lärt sig, vad har lett till en förändring? 20

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 90 RPK Sundsvall Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall Avdelning 97A Sarah Moberg (kontaktperson)

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 98 Gävle Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 27 Gävle Göran Rosén avdelnings chef Camilla Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum Åsa Steinsaphir, Brukarinflytandesamordnare Norra Stockholms psykiatri Agenda MB Patientforum Ett samtal om dagen Patientforum Syfte Att lyfta

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: Deltagande team Sektionschef Yvonne Näsmo, Ssk Anna Bohman, Ssk Anita Rehnström, Ssk Jonas Ekholm. Sammanfattning Med syftet att

Läs mer

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 72 Team 72 kommer från avdelning 66 Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst psykossjukdom. Deltagande

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 96 Deltagande avdelning och team Rättspsykiatriska kliniken avd 32 och 36 Säter Vladislav Ruchkin Chefsöverläkare Camilla Tinnerholm

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Projektrapport Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Syfte med deltagandet Teammedlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjuksköterska, Anna Blücher,

Läs mer

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 57, Psykiatriska kliniken, Skellefteå Deltagande team Psykavdelning 3 Psykiatriska kliniken Skellefteå lasarett Berit Backman, avdelningschef

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 73 PIVA/Beroende, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland Deltagande team Max Jakobsen, vårdenhetschef Angelica Skoog, skötare Marjatta

Läs mer

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 146 Landstinget Dalarna/Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter/ Avdelning 90 : Akut psykosavdelning, 10 vårdplatser. Syfte med deltagandet i Genombrott

Läs mer

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen

Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 92 Deltagande avdelning och teamdeltagare Peter Andersson avd 8 Sarah Mossfeldt avd 81 Caroline Walter avd 82 Tobias Oskarsson avd

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 151 Vuxenpsykiatrin Karlskrona östra Blekinge Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: Team 105 : Akutavd BUP, Akademiska sjukhuset Uppsala Deltagande avdelning och teamdeltagare Elizabet Karademir Vårdansvarig 018-6112543

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 102 Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatriska slutenvården, Karlstad. Helena Lindström, avd.chef avd 41/PIVA Velinka

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 93 Deltagande avdelning och teamdeltagare Östersunds sjukhus, avd 4a Lars Hansson, skötare Urda Stadig-Lindström, skötare Agneta Åslund,

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 55 Deltagande team RPK Sundsvall Avd 93. Mats Persson chefsöverläkare Frida Höglund skötare Michael Hellberg skötare Peter Jonsson

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 153 Psykiatriska vårdavdelningen, PÄS, Piteå Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE 2017 Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE Ett samtal om dagen Ett samtal om dagen är ett försök som grundar sig i återkommande synpunkter

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 178 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Ann-Chatrine

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Förslag på en ny modern Psykiatri

Förslag på en ny modern Psykiatri 1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 99 Hudiksvall Deltagande avdelning och teamdeltagare Avd 10A Allmänpsykiatrisk avdelning Åsa Mattsson, skötare Joakim Pade/ Jari Ahonen,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 119 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Psykiatriskötare,

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 83, Psykiatri nordväst, psykossektionen avd 141, Danderyds sjukhus, Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med

Läs mer

Vad är det som berättas för patientnämnden?

Vad är det som berättas för patientnämnden? Vad är det som berättas för patientnämnden? Sammanställning av de synpunkter som patientnämnden tagit emot under perioden 2018-03-01 2019-02-28 och som gäller vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Sammanställning 2. Bakgrund

Sammanställning 2. Bakgrund Sammanställning 2 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 8 november 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR:43, avd. 24 Norra Stockholms psykiatri (NSP) Deltagande team Chefssjuksköterska Liisa Lehmussaari Överläkare Antoinette Lundahl Sjuksköterska

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017 Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.

Läs mer

PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016

PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016 PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn Telefon: +358-(0)18-5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Psykiatriska avdelningen är en psykiatrisk

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Pappor/Partner I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer