Kontaktman inom äldreomsorg
|
|
- Åsa Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning Kontaktmannaskapet i dag Arbetar med kontaktmannaskap Hur tillämpas kontaktmannaskap Hur länge har man arbetat med kontaktmannaskap Fördelar för kund och personal Nackdelar för kund och personal 5 6. Analys och slutsats 5 7. Bedömning av funktionsnivå 6 8. Kontaktmannens uppdrag 6 9. Mål Plan för genomförande Uppföljning 7
3 3 1. Sammanfattning Inom omsorgsnämndens kvalitetsarbete Horisont har en arbetsgrupp bestående av vårdbiträden/undersköterskor samt två enhetschefer arbetat med kartläggning och utveckling av kontaktmannaskap inom äldreomsorgen. Inom hemtjänsten har tidigare inget dokumenterat och systematiskt kontaktmannaskap funnits. Inom särskilt boende har kontaktmannaskap funnits men det har inte funnits tydliga riktlinjer för hur det ska fungera. Arbetsgruppen har nu skapat en ram för vilka uppgifter som kan ligga till grund för uppdraget. (Bilaga 1). Uppdraget kan se olika ut dels mellan särskilt boende respektive hemtjänst liksom mellan olika kunder men bör utgå ifrån samma grundsyn. Den enskildes behov av stöd från kontaktmannen blir avgörande. Vilka dessa behov är skall tydliggöras i den enskildes individuella arbets- och vårdplan. Att det finns tydliga riktlinjer för det praktiska uppdraget är viktigt men inte tillräckligt. Det är viktigt att framförallt omsorgsnämndens värdegrundande kvalitetsmål ligger till grund för hur uppdraget utförs rent etiskt. Arbetsgruppen har därför fastställt mätbara mål för just kontaktmannauppdraget. 2. Process kontaktmannaskap Vår definition av kontaktmannaskap = Vara den som representerar vårdtagarens intressen och vara en sorts ställföreträdare. Med kontaktmannaskap avses att t.ex. varje kund inom äldreomsorgen och/eller deras anhöriga skall känna till namnet på utsedd person i arbetslaget som har de grundläggande och övergripande kunskaperna om kundens specifika behov och önskemål ur ett helhetsperspektiv. 3. Syfte Att utveckla kontaktmannaskap inom både särskilt boende och hemtjänst, dels innehållsmässigt dels utifrån en gemensam människosyn. 4. Metod En arbetsgrupp bestående av vårdbiträden/undersköterskor från Gullvivan, Tallnoret samt Solgården och representanter från Hemtjänstens Hus i Ljusdal samt hemtjänstpersonal från Färila och Järvsö har träffats 1 gång i månaden under hösten 2003 och våren Gruppens deltagare har efter varje träff haft uppdraget att på sina respektive arbetsplatser diskutera och inhämta sina arbetskamraters synpunkter och förslag på både underlag för bedömning av behov och förmågor samt kontaktmannauppdrag. Enhetschefer inom respektive enhet har ombetts att svara på en enkät om och hur kontaktmannaskapet fungerar inom deras verksamhet i dagsläget. (Se bil 1). På grund av långa geografiska avstånd samt för att arbetsgruppen inte skulle bli för stor deltog inga representanter från Los och Ramsjö. Alla särskilda boenden i centrala Ljusdal har heller inte varit representerade.
4 4 Arbetet i gruppen har handlat om att: 1. Inventera nuvarande former av kontaktmannaskap 2. Tydliggöra vilka uppdrag som kan ingå i kontaktmannaskapet 3. Ta fram ett gemensam handlingsplan, riktlinje för kontaktmannaskapet 4. Kartlägga problem och möjligheter med kontaktmannaskap 5. Uppdaterat oss i kunskaper om kontaktmannaskap i stort samt etiska frågeställningar utifrån kundens sociala, fysiska och psykiska välbefinnande. Arbetet har genomförts under nov 03 t.o.m. mars -04. Kontaktmannaskap har tidigare inte varit föremål för utveckling eller undersökning generellt inom äldreomsorgen. En undersökning som syftade till vad kontaktman och anhöriga ansåg vara viktiga uppgifter för kontaktmannen genomfördes dock under år 2000 vid Tallnoret. Utvecklingsarbetet blev sedan inte klart utan kan anses vara slutfört i och med detta arbete. Arbetet har bestått i att försöka definiera begreppet kontaktmannaskap och specificera kontaktmannens uppdrag. Gruppen har även diskuterat och belyst vilka fördelar och eventuella problem som arbetet enligt kontaktmannaskapsmodellen kan medföra. Arbetet har också inneburit framtagande av en så kallad resursprofil eller förmågenyckel. Denna är tänkt som ett hjälpmedel för kontaktmannen och övrig personal i syfte att kunna specificera och tydliggöra insatserna samt hålla dessa aktuella för att uppnå en kvalitativt god och rättssäker insats utifrån ett etiskt perspektiv. Gruppen har också medverkat vid en halvdagsföreläsning av Lisa Andersson där hon talade om kontaktmannaskapets möjligheter på särskilda boenden och i hemtjänst. En eftermiddag leddes av Engbert Brouwer, vik.enhetschef vid Backsippans särskilda boende. Han föreläste om den tredelade människan, människans själsliga, kroppsliga och andliga behov. Diskussionen därefter utgick ifrån vilken människosyn vi har samt på vilket sätt vi kan tillgodose alla tre dimensionerna. En mycket tänkvärd föreläsning. Undersökningen har gjorts i syfte att tydliggöra kontaktmannaskapets innebörd, hur kontaktmannaskapet tillämpas idag samt hur kontaktmannaskapet kan utvecklas. Uppdraget har till stor del fokuserats kring att skapa övergripande ramar i syfte att möjliggöra tillämpning av kontaktmannaskap inom äldreomsorgens alla verksamheter. Kundens delaktighet, etiska frågeställningar och ett anhörigperspektiv har varit grundläggande i vårt arbete. Ansvariga processledare: Elizabeth Kisch Juvall, Enhetschef Hemtjänstens Hus, Källbacka Christina Julin, Enhetschef Mångs-Pers, Färila 5 Resultat av enkätundersökning 5.1 Kontaktmannaskapet i dag Genom en enkätundersökning till alla särskilda boenden och hemtjänstområden i Ljusdal fick vi svar på följande frågor: Om man arbetade med kontaktmannaskap? Hur kontaktmannaskapet tillämpas just på den arbetsplatsen?
5 5 Sedan hur länge? Fördelar? (både för kund och personal) Nackdelar? (både för kund och personal) Egna förslag till utveckling av kontaktmannaskapet! Vi ville också veta om man inte arbetade med kontaktmannaskap. 5.2 Arbetar med kontaktmannaskap Av elva tillfrågade enhetschefer svarade sju. Vissa enhetschefer ansvarar både för boenden och hemtjänst. Samtliga svarande arbetade med kontaktmannaskap. Dock arbetade inte hemtjänsten i två större områden med kontaktmannaskap. Övriga tre hemtjänstområden hade inte svarat på frågorna. 5.3 Hur tillämpas kontaktmannaskapet idag? På de boenden där man arbetar med kontaktmannaskap fungerar kontaktmannen i stort som den som hjälper till med och ansvarar för det lilla extra. Det kan innebära att vara den som deltar vid välkomstsamtal och vårdplanering, signalerar rehabiliteringsbehov, sköter kontakten med anhöriga, håller ett öga på om något saknas, beställer hår- och fotvård, ser till att kunden har föreskrivna mediciner hemma etc. Det är också vanligt att en kund/boende har två kontaktpersoner i gruppen för att öka möjligheten att någon av dem skall finnas till hands. 5.4 Hur länge har man arbetat med kontaktmannaskap? Vid de boende som svarade har man arbetat med kontaktmannaskap mellan 5 och 12 år. 5.5 Fördelar för kund och personal? Tankar och synpunkter som sågs som positiva med kontaktmannaskap var t.ex: - man lär känna sin pensionär och dess anhöriga bättre - alla boende får lite extra omsorg - ansvarsfördelningen blir jämnare - anhöriga vet vem de kan fråga efter och känner sig tryggare - saker blir gjorda utan att alla behöver bry sig - arbetet flyter bättre - både kunder och personal upplever att kontaktmannaskapet fungerar bra 5.6 Nackdelar för kund och personal? Kontaktmannaskapet kan upplevas som problematiskt om personkemin inte stämmer mellan kund och/eller dess anhöriga och den utsedda kontaktpersonen. Det kan också upplevas som svårt eller besvärande att vara den som ber anhöriga om pengar till hårvård, fotvård, klädinköp m.m. För övrigt uppgavs inga andra nackdelar med kontaktmannaskapet. 6. Analys och Slutsats Av undersökningen framgår att kontaktmannaskapet fungerar lite olika på boendena. Inom hemtjänst arbetar man inte med kontaktmannaskap överhuvud taget. Ingen policy eller dokumenterade riktlinjer för kontaktmannaskapet finns. För att ha en möjlighet att följa upp hur kontaktmannaskapet fungerar kvalitetsmässigt liksom kvaliteten i insatserna som den
6 6 enskilde beviljats är det nödvändigt att ha en grund att jämföra utifrån. Kontaktmannen får nu, enligt denna modell, ett större ansvar där han/hon bland annat ska ansvara för att en arbetsplan utarbetas utifrån biståndsbedömningen. Undersökningen tar inte upp samarbete omkring kantaktmannaskap. Ett samarbete inom den egna verksamheten/boendet avdelningsvis eller mellan olika avdelningar vad gäller utbildning eller diskussioner omkring olika frågeställningar är därför viktigt. Även ett samarbete mellan olika verksamheter bör ses som utvecklande och stimulerande för personalen. Den nu framarbetade modellen med uppdragsbeskrivning och funktionsnivåbedömning är tänkt att utgöra grunden för kontaktmannaskap inom både hemtjänst och särskilt boende. Den arbetsgrupp som tagit fram detta material bör finnas kvar och fungera som en motor för kontaktmannaskapet. Gruppen skall även fungera som den instans som följer upp kontaktmannaskapets kvalitet och funktion genom att ta initiativ till regelbundna undersökningar. Gruppen har fått viktiga kunskaper under arbetets gång och kan bedömas ha högre kunskaper är personalen generellt. Vi tror att ett utvecklat kontaktmannaskap bland annat kan leda till? 1. Kontaktmannaskap ger kontinuitet 2. Ansvar ger engagemang 3. Kontaktmannen får en speciell relation till kunden som ger bättre överblick över kundens behov 4. Verksamheten får en bättre organisation 5. Vårdtagare och vårdgivare mår bättre 6. Alla vet vem som ansvarar för Annas specifika behov och vi andra kan koncentrera oss på våra kunder och vardagsbestyren. 7. Funktionsnivåbedömning Att skapa en grund för vad den enskilde kan göra själv respektive vad han/hon behöver hjälp med är en nödvändighet för att den enskilde ska få rätt insatser. Denna bedömning ska alltid göras när personen flyttar in på boendet eller beviljas hemtjänst. Gruppen har tagit fram en mall för funktionsbedömning (bilaga 2). Kontaktmannen har ansvar för att funktionsbedömningen blir genomförd. Bedömningen ska göras tillsammans av kontaktman, enhetschef, sjuksköterska och gärna en anhörig samt eventuellt arbetsterapeut. 8. Kontaktmannens uppdrag Kontaktmannens uppdrag är definierat i uppdragsbeskrivningen (bilaga 3). Helst ska två kontaktmän utses till varje vårdtagare vilket underlättar för kontaktman, vårdtagare och anhöriga. 9. Mål Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innehåller de grundläggande nationella och allmänna målen för våra verksamheter. Dessa mål måste vara de mål som stödjer och vägleder oss i våra verksamheter.
7 7 Omsorgsnämnden har fastställt värdegrundande mål som vi ska följa och även kunna följa upp hur de fungerar. För att detta ska bli möjligt behöver vi bryta ner dessa mål till konkreta mål avseende bl.a. kontaktmannaskapet. Mål för kontaktmannaskap inom äldreomsorgen i Ljusdals kommun Kontaktmannen ska i sitt uppdrag alltid bemöta kunden med respekt för den enskildes integritet. Kontaktmannaskapet ska skapa trygghet för kund och anhöriga. Kunden ska känna att kontaktmannen representerar hans/hennes intressen. 10 Plan för genomförande Hemtjänst Införande av kontaktmannaskap enligt utarbetad modell ska påbörjas så snart detta är möjligt i respektive hemtjänstdistrikt/område. Vid utgången av april månad 2005 ska samtliga distrikt/områden ha informerat personalen om modellen och genom samlingar/möten förberett införandet i verksamheten. Före semesterperioden ska alla distrikt vara igång och semestervikarierna informerade. Särskilt boende Införande av utvecklat kontaktmannaskap enligt utarbetad modell ska påbörjas så snart detta är möjligt i respektive särskilt boende. Vid utgången av april månad 2005 ska samtliga boenden ha informerat personalen om modellen och genom samlingar/möten förberett införandet i verksamheten. Före semesterperioden ska alla boenden vara igång och semestervikarierna informerade. 11. Uppföljning Uppföljning av hur genomförandet har förlöpt ska göras under mars månad av arbetsgruppen. Mål för kontaktmannaskap ska utvärderas kontinuerligt genom Fråga kunden arbetet. Kvalitetsuppföljning av hur kontaktmannauppdraget fungerat och om funktionsbeskrivningar gjorts ska genomföras av en särskilt utsedd person vid varje boende/distrikt. Uppföljningen ska ske kontinuerligt med ett års mellanrum. Bilagor. Bilaga 1. Enkät till enhetschefer Bilaga 2. Mall för funktionsnivå Bilaga 3. Uppdragsbeskrivning
Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merVÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
Läs merDet här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun
Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merKontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Kontaktmannaskap Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merKvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning.
Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav för kunder i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning i Varbergs kommun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kommun har som en av sina strategiska målsättningar
Läs merUpprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten
Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merLOV, LJUSDAL. Uppföljning, november 2010
LOV, LJUSDAL Uppföljning, november 2010 Uppföljning Eva Liljevall, har tillsammans med mig gjort en uppföljning av: Addera Omsorg Modus Vivendi, Hemtjänst och service 2 hemtjänstområden i Ljusdal Los Frågorna..
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar
Läs merTjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208
Läs merVerksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merLokala värdighetsgarantier. Vård- och omsorgsboende Kungälvs Kommun
Lokala värdighetsgarantier Vård- och omsorgsboende Kungälvs Kommun Nationell värdegrund Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som infördes den 1 januari 2011 i socialtjänstlagen (2001:453) SoL
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merKvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Läs merÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER
ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg
Läs merProjekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013
Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merKontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.
Inom hemtjänsten Inom äldreomsorgen i Grästorps kommun arbetar vi enligt modellen att varje hyresgäst/kund skall ha en egen kontaktpersonal en person som känner hyresgästen/kunden lite mer. Kontaktpersonalen
Läs merVad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?
Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Rapport från en fokusgrupp April 2016 stockholm.se Vad är god kvalitet i mötet med din biståndsbedömare i Älvsjö stadsdelsområde?
Läs merSvensk standard. Kvalitetsstandard för: För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende
Svensk standard Kvalitetsstandard för: Omsorg Service Omvårdnad Rehabilitering För äldre med omfattande biståndsbedömda behov i ordinärt och särskilt boende Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering
Läs merKvalitetskrav service reviderad v.2
Kvalitetskrav service 2010-12-21 reviderad 2016-03-04. v.2 Område Kvalitetskrav Service Hur görs uppföljningen? När görs uppföljningen? Processkvalitet Bemötande/ inflytande Utföraren ska visa respekt
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merPlan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merRutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
Läs merKVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER
SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merKvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Läs merBilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.
Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merLokal värdighetsgaranti. för äldreomsorgen i Kristianstads kommun
Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Kristianstads kommun Vad är en lokal värdighetsgaranti? Kristianstads kommun har en lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen, beslutad av omsorgsnämnden. Värdighetsgarantin
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2011-02-14 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2012-01-24 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Riktlinje för Hemdok 1 (6) 1. Inledning Dokumentation är en viktig del
Läs merVerksamhetsmål för äldrenämnden
Verksamhetsmål för äldrenämnden 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 3 VERKSAMHETSIDÉ Vad gör nämnden och för vem 4 VISION Vad vill vi 6 MÅL Vad ska göras och vilka resultat ska uppnås
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merVIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.
VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merHemtjänst. Välkommen!
Hemtjänst Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du som är expert
Läs merFungerande team med den enskilde i centrum
Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent
Läs merRiktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet
Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merSDF individuppföljning. biståndshand läggarna. Stadens
Inom Stockholms stad har en metod för fördjupad kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen tagits fram. Metoden har testats på 34 vård- och omsorgsboenden och inom 13 hemtjänstenheter. Särskilt utvalda kvalitetsobservatörer
Läs merSTARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Läs merUppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens vård- och omsorgsboende
Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-29 Handläggare Ida Öhman Pils Telefon: 08-508 09 560 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2016-08-25 Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens
Läs merÄldrenämndens. inriktningsmål
Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning
Läs merInformation om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun
Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun
Läs merKvalitetsberättelse för område Vård och omsorg
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur
Läs merVÄRDIGHETSGARANTIER VÅRA LÖFTEN TILL DIG SOM KUND VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
VÄRDIGHETSGARANTIER VÅRA LÖFTEN TILL DIG SOM KUND VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VÅRA LÖFTEN TILL DIG SOM KUND! För att du som kund ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi värdighetsgarantier för
Läs merVärdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merKvalitetsdeklarationer för. Hemtjänst. i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklarationer för Hemtjänst i Varbergs kommun Kort om kvalitetsdeklarationer Varbergs kommun ska vara en bra kommun att leva i. Ett av kommunens prioriterade mål är Bättre hälsa genom att inspirera
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs merProjektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31
Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt
Läs merTillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende
Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda
Läs merVärdighetsgarantier. för äldreomsorgen i Mölndals stad
Värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Mölndals stad Värdigt liv och välbefinnande Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merVärdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen
Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,
Läs merUtarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum
Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.
Läs merVÄRDIGHETSGARANTIER VÅRA LÖFTEN TILL DIG SOM KUND VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
VÄRDIGHETSGARANTIER VÅRA LÖFTEN TILL DIG SOM KUND VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 VÅRA LÖFTEN TILL DIG SOM KUND! För att du som kund ska veta vad du kan förvänta dig av oss har vi värdighetsgarantier
Läs mer2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merLokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna
Läs merKriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merVård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Albert Engströmsgatan 33 Kontaktuppgifter Besöksadress: Albert Engströmsgatan 33 754 30 Uppsala Telefon: 018 727 56 70 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merFörbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad
2017 Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad 1 Nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten Nu inför vi ett nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten i Stockholms
Läs merSÄRSKILT BOENDE VÅRD OCH OMSORG
SÄRSKILT BOENDE VÅRD OCH OMSORG VÄLKOMMEN TILL SÄRSKILT BOENDE Den enskilde kan ansöka om särskilt boende när behovet av vård och omsorg är omfattande och den enskilde inte klarar av att bo kvar i ordinärt
Läs merFrån den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier
Läs merTrygghetsskapande teknik
Diarienr 2016/00430-ÄN Trygghetsskapande teknik Riktlinje för hantering av trygghetsskapande teknik inom särskilda boenden för äldre. Beslutad av äldrenämnden 21 februari 2017 program policy handlingsplan
Läs merUppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
Läs merLokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun
Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Läs merSamuelsbergs korttidsboende
Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans
Läs merTrygghet. Vår vision. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sitt boende och
Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2015 2019 Vår vision Köpings kommuns insatser inom Vård & Omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Alla människor har lika värde och ska känna att de har samma
Läs merKartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner
FoU Fyrbodal Kartläggning av rutiner samt egenkontroll av dokumentation inom vård och omsorg i Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner FoU Fyrbodal 2013: 7 Agneta Stenqvist, Kvalitetsoch utvecklingschef
Läs merYttrande över revisionsrapport Dnr HN 2009/0150
Dnr HN 2009/0150 2009-04-22 1(6) Yttrande över revisionsrapport Dnr HN 2009/0150 Bakgrund Lex Sarah anmälan gjordes av Medicinskt ansvarig sjuksköterska vid hemvårdsnämnden under hösten 2008 angående missförhållanden
Läs merKvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun
2011-03-02 2011-05-25 reviderad SN 2011-05-25 153 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun Äldreomsorgen ska verka för att på demokratins och solidaritetens grund främja Människornas
Läs merLokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning
1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3
Läs merRiktlinje skydds- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga
SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig för rutin Verksamhetschef HSL Upprättad (av vem och datum) MAS/Utvecklingledare Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2014-11-20 Reviderad (av vem
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret
14 Sekretessärenden 15 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande 2013-07-12 Monika Linderstål Sidan 1 av 1 Dnr 2013/0077 VON-4 Diariekod: 710 Vård- och omsorgsnämnden Rapportering av
Läs merFunktionshinderområdet och äldreomsorgen
Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och
Läs merEksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet
Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst
Läs merKvalitetsrevision i äldreboende
Kvalitetsrevision i äldreboende Frågor till hemvårdare Enhet: Personal som intervjuats: Datum Sammanfattning Värdegrund och vision 1. Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen säger att omsorg om äldre
Läs mer