MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 67/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-306. Miljötillstånd för odling av fiskyngel och avledande av vatten till anläggningen,

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 67/2009/3 Dnr LSY-2008-Y-306 Givet efter anslag ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fiskyngel och avledande av vatten till anläggningen, Pedersöre Tillståndssökande Österbottens Fiskodling Ab Pohjanmaan Kalanviljely Oy Hjulforsvägen Nederlappfors Grunden för ansökan om tillstånd Ärendets anhängiggörande ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till avledande av vatten enligt 9 kap. 2 vattenlagen. Österbottens Fiskodling Ab Pohjanmaan Kalanviljely Oy har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera kompletterat denna med tilläggsutredningar. Fiskodlingsanläggningen är belägen invid Hjulforsbacken i Överlappfors by i Pedersöre kommun. Ansökan avser odling av kg fiskyngel per år räknat enligt fiskens tillväxt i en odlingshall och i markbassänger på fastigheten Juhlfors 2 RNr 7:26 samt avledande av vatten 200 l/s från Hjuljärv träsk, som har en förbindelse till Esse å. Tidigare tillstånd Österbottens Fiskodling Ab Pohjanmaan Kalanviljely Oy har genom miljötillståndsverkets beslut nr 69/2002/3 av beviljats tillstånd för odling av fiskyngel i en odlingshall och jordbassänger, avledande av vatten till anläggningen från Hjuljärv träsk högst 200 l/s samt utsläppande av det vid anläggningen använda vattnet i Esse å i Pedersöre kommun. Enligt beslutet får den av verksamheten förorsakade fosforbelastningen som utsläpps i Esse å vara högst 40 kg

2 Sökandens rätt till området Planläggning och naturskydd Miljöns tillstånd Verksamhetens omgivning 2 och kvävebelastningen högst 350 kg per år. Den i vattendraget utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 5 g fosfor och 40 g kväve per kilogram producerad fisk. Vasa förvaltningsdomstol har med sitt beslut nr 03/0205/4 av vidhållit miljötillståndsverkets beslut. Österbottens Fiskodling Ab Pohjanmaan Kalanviljely Oy har med ett arrendekontrakt uppgjort hyrt rätten att bedriva fiskodlingsverksamhet på de av AA ägda marker samt rätten att leda vatten till fiskodlingen från Hjulträsket, vars vattenrätt ägs av Kai Hjulfors och BB. Avtalet är i kraft tillsvidare. I strandgeneralplanen för övre delarna av Esse å samt insjöar i Överesse, Nederlappfors och Överlappfors byar har områdena kring fiskodlingen och runt Esse å betecknats som jord- och skogsbruksdominerat område (M) med några områden för fritidsbostäder (RA). En del stränder runt Esse å och en del områden nedströms från fiskodlingsanläggning är betecknade som naturskyddsområden (SL). Esse å hör till Natura 2000-nätverket (FI ) bl.a. på grund av att den hotade flodpärlmusslan (Margarita margaritifera) förekommer i ån. Ån är även skyddad enligt forsskyddslagen. Området, på vilket anläggningen är belägen består huvudsakligen av skogs- och jordbruksmark. Esse å har ett tillrinningsområde på km 2, men vid fiskodlingsanläggningen är tillrinningsområdet ca km 2. Tillrinningsområdet har hög sjöprocent för österbottniska förhållanden. Åns längd är 60 km, medelvattenföringen 15 m 3 /s, högvattenföringen 70 m 3 /s och lågvattenföringen 3 m 3 /s. Esse å har tillflöden i sjöarna Lappajärvi och Evijärvi, vilka regleras liksom också Alajärvi. Den tidigare flottningsstadgan har upphävts och fiskeriekonomiska restaureringar har genomförts. Det finns nio kraftverk i ån. Belastning Vattenkvaliteten Den diffusa belastningen från jordbruket (42,5 %), naturlig avrinning (20 %), pälsfarmning (12,3 %), bosättning på glesbygden (11,5 %), nederbörd (3,7 %), skogsbruket (3 %) och från torvproduktionen (1,3 %) är betydligt större än punktbelastningen (1 %) i Esse å. I närområdet finns inga andra fiskodlingsanläggningar. Vattenkvaliteten i Esse å bedöms som nöjaktig/god och varierar från område till område. På vattenkvaliteten inverkar i åns huvudfåra strukturella förändringar, diffusbelastningen och regleringen kraftigt.

3 3 Den sura jordmånen försämrar på grund av torrläggningsarbeten åns tillstånd mycket kraftigt i åns nedre lopp. Näringshalterna är i Esse å nedanför Evijärvi ganska låga: totalfosfor ug/l, och totalkväve ug/l, färgvärdet är ca 100 mg Pt/l och mängden suspenderat material 1 10 mg/l. Fiskbestånd Esse ås fiskebestånd består i huvudsak av gädda, mört, braxen och abborre. Sedan mitten av 1960-talet har fiskelagen kring Esse å bedrivit en aktiv fiskevård med årliga utsättningar av värdefisk såsom bäcköring och harr. Användningen av området Nuvarande verksamhet Husbehovs- och fritidsfisket i Esse å är aktivt, men yrkesfiske utövas inte. Esse å räknas till ett av de främsta strömvattnen i Österbotten för sportfiskare. Fisketurismen har ökat. Enligt fiskerienheten vid Österbottens arbets- och näringscentral består fångsten i huvudsak av gädda, abborre, braxen, mört och id. Fisk har dessutom årligen utplanterats i ån. En sommarstuga finns några hundra meter nedströms från anläggningen. Det finns ingen bosättning nedströms längs ån på en sträcka av ca 10 km. I sökandens anläggning bedrivs uppfödning av fiskyngel för utplantering i vattendrag i fiskvårdande syfte samt för fisketurismen. I första hand uppföds yngel av havsöring, insjööring och bäcköring, men uppfödningen omfattar även regnbågslax samt sik och harr. Enligt kontrollrapporterna har den vid fiskodlingsanläggningen använda fodermängden, fiskens årliga tillväxt, fosfor- och kvävebelastningen samt de specifika utsläppen av fosfor och kväve åren varit följande: Fodermängd kg/a Fiskens tillväxt kg/a Fosforutsläpp kg/a Kväveutsläpp kg/a Specifikt utsläpp gp/kg/a Specifikt utsläpp gn/kg/a , , , Tillväxten är uträknad på basen av den använda fodermängden och foderkoefficienten 1,1. Fosfor- och kvävebelastningen har räknats ut på basen av vattenprover tagna från anläggningens utflödesvatten.

4 Verksamheten enligt ansökan Anläggningens konstruktioner 4 Till kontrollrapporten för år 2007 har bifogats ett tillägg, ur vilket det framgår att utsläppsuträkningarna innerhåller flera osäkerhetsmoment. Antalet prover är lågt och proverna är inte samlingsprover, utan engångsprover. Anläggningen använder åvatten, vars flöde varierar och dessutom är analysmetodens felmarginal 10 %. Till anläggningen leds vatten från Hjuljärv träsk i medeltal l/s. På sommaren då vattnet är varmt kan det finnas behov att ta 200 l/s. Vattenmängden som tas till odlingen går att reglera, vilket har betydelse för fiskens trivsel och hälsa. Vattenmängden mäts från kranarna för hand. Anläggningen består av sexton markbassänger, vilkas areal är m 2, volym ca 240 m 3 och djup 1,2 m samt av i en odlingshall belägna 24 glasfiberbassänger vilkas areal är 9 m 2 och djup 0,4 m och 28 glasfiberbassänger vilkas areal är 1,6 m 2 och djup 0,15 m. Alla bassänger i odlingshallen är inte nödvändigtvis i bruk, utan styrs av mängden nykläckta fiskar. De senaste åren har ca hälften varit i bruk. Produktion Sökanden har för avsikt att odla högst kg fiskyngel per år räknat enligt fiskens tillväxt. Sökanden har anhållit om att den från anläggningen årligen utsläppta fosformängden får vara 70 kg. Sökanden har anhållit om en ökad utsläppsmängd på grund av att den årliga tillåtna totalmängden fosforutsläpp samt den specifika belastningen för fosfor och kväve enligt belastningskontrollen från t.ex. år 2007 har överskridits, trots att det teoretiskt beräknat utgående från den använda fodermängden vore omöjligt. Avledande av vatten Vatten leds från Hjuljärv träsk genom två rör med diametern 400 mm. Det ena röret leder vatten direkt till markbassängerna och det andra till hallen där det första stadiet av odlingen, dvs. kläckningen och försträckningen, sker. I hallen recirkuleras vattnet. Vattnet leds genom ett biofilter bestående av två kärl med massor av hålskivor där bakterier nedbryter fiskarnas avföring och foderrester till gas. Från detta leds vattnet genom ett sandfilter och vidare till en bassäng (3 m x 2 m) med en tunn vattenspegel och UV-ljus, som dödar skadliga bakterier och parasiter. Efter denna samlas vattnet i en pumpbassäng och pumpas till början av systemet. I recirkuleringen tas endast två procent åvatten in. Från bassängerna och från odlingshallen leds vattnet genom en sedimenteringsbrunn och en sedimenteringsbassäng. Därefter leds vattnet genom två rör med diametern 600 mm och 800 mm ut till Esse å. Anläggningens utsläpp och begränsandet av dem Då fiskodlingen använder kg foder per år kan anläggningens fosforutsläpp beräknas enligt följande: kg foder innehåller

5 5 100 kg fosfor, varav 50 % binds i fiskynglens tillväxt. Av den resterande andelen binds ytterligare 30 % i sedimentet som avlägsnas och utsläppet i Esse å blir högst 35 kg fosfor per år. Vid anläggningen tillämpas principerna för bästa tillgängliga teknik (BAT) och bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP). Fiskarna utfodras för hand och småfisken i de minsta bassängerna med automat. För utfodringen används foder med lågt fosfor- och kväveinnehåll och utfodringen anpassas efter rådande omständigheter. Fiskarna utfodras till exempel inte under varma dagar. Vattnet i odlinghallen recirkuleras till största delen. För närvarande töms sedimenteringsbassängerna ett par gånger per år och odlingsbassängerna alltid då de töms på fisk. Sökanden ämnar dock effektivera avslamningen av bassängerna. Efter effektiveringen regleras vattenströmningen vid utfallet från sedimenteringsbassängerna genom att sätta plywood-skivor som täcker in nedre delen av utfallsrören. På detta sätt blir vattengenomströmningen långsammare och en större mängd näringsämnen och fasta particklar hinner sjunka till bottnen av sedimenteringsbassängerna framför utfallet. Sedimenteringsbassängerna fördjupas framför utfallet så att det sedimenterade materialet hålls bättre på plats. Tömningen av sedimenteringsbassängerna kommer att ske en gång per månad under sommarhalvåret maj oktober. Då slamsugs fördjupningarna framför utfallsrören. Då vattentemperaturen tillåter, minskas strömningen genom anläggningen så att sedimenteringen av näringsämnen och fasta particklar förbättras. Några syrgasstavar och och luftpumpar tillsätts vid det inströmmande vattnet för att förbättra möjligheterna till att minska intaget av vatten. Fiskodlingen orsakar inget buller och inga utsläpp i marken eller luften. Avfallshantering Sökanden har med en fastighetsägare uppgjort ett "spridningsavtal" för att placera slam som uppstår i samband med rengöringen av utomhusbassängerna. Bassängerna töms med en slamvagn och körs till åkrarna och odlingsmarken som finns på den ifrågavarande fastighetsägarens fastighet. Avtalet är ikraft tillsvidare. Åren har m 3 slam avlägsnats per år. Slammet har undersökts och gränsvärdena enligt statsrådets beslut (282/94) har inte överskridits för någon av metallerna. Slammet kan användas som sådant inom jordbruket. Små mängder död fisk som uppstår grävs ned i marken. Använda fodersäckar transporteras till avfallshanteringsbolaget Oy Ekorosk Ab.

6 6 Verksamhetens verkningar Vattenmiljöns tillstånd Naturskyddsområden Kontroll av verksamhetens verkningar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Fosforbelastningen från verksamheten enligt den ansökta omfattningen skulle enligt beräkningar utgöra endast 0,004 0,005 % av totalfosforbelastningen i Esse å. Fiskodlingsverksamheten medför inga märkbara konsekvenser för vattenkvaliteten i Esse å. Fiskodlingens eventuella verkningar i ån begränsas till den omedelbara närheten av utfallsdiket från fiskodlingen. Genom att bäcköringen, vilken odlas vid anläggningen, fungerar som mellanvärd i flodpärlsmusslans livscykel, förbättrar odlingsverksamheten Esse ås skyddsvärden. Verksamhetsidkaren för skötseljournal över verksamheten. Sökanden föreslår att kontrollundersökningar av verksamhetens effekter utförs på samma sätt som tidigare, dvs. så att belastningskontroller utförs fyra gånger per år, varav tre under tillväxtperioden. Sammandrag av kontrollen görs varje år. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Pedersöre kommun berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att i utkastet till åtgärdsprogram för vattenvården i Larsmo-Öjasjöns avrinningsområde och i utkastet till förvaltningsplan för Kumo älv-skärgårdshavets- Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015 har Esse ås huvudfåra utsetts till kraftigt modifierad vattenförekomst och vid klassificeringen konstaterats ha måttlig ekologisk potential. Tryggandet av flodpärlmusslans livscykel och förbättringen av vattendragets status kräver bl. a. att den del av närsaltsbelastningen som vållas av människan minskas med % och att halten av partikulära ämnen är under 40 mg/l. Uppgifterna i kontrollrapporterna visar att det vid vissa tillfällen, när halterna av fosfor och kväve i det utgående vattnet är som högst,

7 7 troligen sker sedimentflykt från sedimenteringsbassängerna. Någon kontroll av vattendragseffekterna i recipienten har inte gjorts. Miljöcentralen har ansett att sökanden kan beviljas fortsatt tillstånd. Miljöcentralen har föreslagit att fosforutsläppet från anläggningen skulle vara högst 50 kg/år vilket betyder att den maximala haltökningen i Esse å kan uppgå till ca 1,5 µg fosfor/l. Detta utgör ingen minskning i jämförelse med den nuvarande belastningen, men det kan inte anses skäligt att åns punktbelastare åläggs att minska sin belastning i detta skede, när diffusbelastningen ännu inte åtgärdats. Tillståndshavaren bör dock ständigt sträva efter att minska belastningen på vattendraget genom att använda utfodrings- och odlingsteknik, som på minsta sätt belastar miljön. Den ökade fosforbelastningen försämrar inte avsevärt flodpärlmusselbeståndet och en liten ökning av belastningen har inte märkbar inverkan på de närliggande naturskyddsområdenas naturvärden. Miljöcentralen har ansett att anläggningen bör förses med ett fungerande system för att effektivera sedimentationen av partikulärt material. Utöver en förbättring av den nuvarande belastningskontrollen i fråga om bedömningen av mätningsosäkerheten, bör anläggningen åläggas att beräkna sin andel av inverkan på vattenkvaliteten i Esse å. Tillståndshavaren skall föra en skötseljournal om anläggningens funktion på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. 2) Österbottens arbets- och näringscentral har konstaterat att ur fiskeriekonomisk synvinkel är surheten i Esse å det största problemet för fiskerihushållningen. Esse å blir surare ju närmare mynningen man kommer. På 2000-talet har det uppmätta ph-värdet varit som lägst 4,2, vanligen håller sig dock ph-värdena mellan 6 och 7. Den fiskeriekonomiska utvecklingen av Esse å förhindras av sju kraftverk med dammar i åns huvudfåra samt av regleringen av ån. Kraftverken och dammarna är inte försedda med fisktrappor och de fungerar som totala vandringshinder för fisken. TE-centralen har ansett att vattenprovtagningen och resultaten från den innehåller tvivelaktiga element. Fosforbelastningen från anläggningen till vattendraget nedanför torde inte i något fall vara högre än fosforinnehållet i fodret, vilket kontrollresultat vissa år utvisar. På grund av dessa olägenheter har TE-centralen ansett att belastningskontrollen bör planeras på nytt. Det verkar som om provtagningstätheten inte är tillräcklig. Den enligt ansökan årligen maximalt använda fodermängden ( kg) innehåller ca 99 kg fosfor (0,9 %). Vid tillväxten binds i fiskarna ca 0,4 % av fosforn, vilket i detta fall motsvarar 44 kg. Till vattendraget kan då enligt denna beräkning årligen hamna högst 55 kg fosfor. Den årliga fosforbelastningen kunde därmed fastställas till 55 kg. TE-centralen har ansett att i tillståndsbestämmelserna bör innefattas den största årliga tillåtna mängden foder till kg. Även fosforhalten i fodret bör fastställas till max 0,9 % (gäller ej fodret för små yngel). Med dessa justeringar kan man säkerställa att den årli-

8 8 ga fosforbelastningen från anläggningen inte i något fall överskrider 55 kg. Gränsvärde på specifikbelastningen är onödig när foderanvändningen och fodrets fosforinnehåll fastställs i tillståndsbestämmelserna och belastningskontrollen justeras så att den blir mer tillförlitlig. Den plan som sökanden framställt är tillräcklig för att effektivera avslamningen. Planen bör därför i tillämpade delar innefattas i tillståndsbestämmelserna. 3) Miljövårdsnämnden i Pedersöre kommun har konstaterat att placeringen av fiskodlingen är lämplig då det i närområdet inte finns någon bosättning. Planen för effektivare avslamning har inte ansetts uppfylla kravet på för branschen bästa tillgängliga teknik (BAT). För att minska fosforutsläppen kunde man istället undersöka möjligheten att fälla ut fosforn före sedimenteringsbassängen. I utkastet till förvaltningsplan för Kumo älv-skärgårdshavets-bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015 har framförts att fram till år 2015 bör belastningen från fiskodlingarna minskas genom att använda senaste teknik och i synnerhet när belastningen riktas till ytvatten vars status är sämre än god och vars status hotas att bli sämre på grund av belastningen från fiskodlingen. Esse ås ekologiska status har klassificerats som måttlig. Med beaktande av att uppgjorda åtgärdsprogram förutsätter åtgärder för att minska belastningen på vattendragen, som den 30 procentiga fosforminskningen för Larsmo- Öjasjön fram till år 2015, har miljövårdsnämnden inte förordat ett så gott som fördubblat punktutsläpp till ett vattendrag som också ingår i Natura nätverket. Den ansökta produktionsökningen om kg fisk/år torde inte förutsätta en belastningsökning om 30 kg fosfor/år, ifall vid anläggningen används åtgärder som i förvaltningsplanen föreslås för fiskodlingar, dvs. senaste teknik, effektivare matning, främjande av fiskens hälsa och optimering av fiskens levnadsförhållanden. Sökandens förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har framfört att tillståndet beviljas enligt förslagen i Österbottens arbets- och näringscentrals påminnelse, dvs. så att den största årliga tillåtna mängden foder är kg, den maximala fosforhalten i fodret 0,9 % (gäller ej för små yngel), samt att gränsvärden för specifikbelastningen slopas. Detta garanterar att fosforbelastningen inte i något fall överskrider 55 kg/a. Därmed behövs inget gränsvärde för fosforbelastningen, men ifall det är nödvändigt, bör det vara 55 kg. I övrigt framförs att nuvarande provtagningsintervaller bibehålls och att sökanden ges möjlighet att på frivillig basis utreda möjligheterna att effektivera sedimentationen av partikulärt material.

9 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Avledande av vatten 9 Miljötillståndsverket beviljar Österbottens Fiskodling Ab Pohjanmaan Kalanviljely Oy tillstånd till odling av fiskyngel i en odlingshall och i markbassänger samt avledande av vatten till anläggningen från Hjuljärv träsk i Pedersöre kommun. Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Till fiskodlingsanläggningen får avledas vatten högst 200 l/s från Hjuljärv träsk. Det till anläggningen avledda vattnets mängd skall mätas på ett tillförlitligt sätt. Tillståndshavaren skall sträva efter att minska användningen av vatten vid anläggningen. 2) De för avledandet och utsläppandet av vatten behövliga konstruktionerna och anordningarna skall hållas i sakenligt skick, så att miljön eller områdets användning inte förorsakas sådan skada som kan undvikas. Verksamheten och begränsning av utsläppen 3) Den av verksamheten förorsakade fosforbelastningen som utsläpps i Esse å får vara högst 50 kg och kvävebelastningen högst 350 kg per år. De specifika utsläppen i Esse å får inte överskrida 4,6 g fosfor och 40 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att dividera anläggningens årliga utsläpp med fiskens årliga tillväxt. 4) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret skall avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva efter att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor- och kvävehalter. 5) Anläggningen bör skötas omsorgsfullt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller- eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras så att dessa inte orsakar fara för förorening av yt- eller grundvatten. 6) Slammet som samlas i sedimenteringsbassängerna och i slambrunnen skall avlägsnas en gång per månad under perioden majoktober samt slammet i odlingsbassängerna alltid då de töms på fisk.

10 Avfallshantering 10 Slammet skall behandlas och placeras på så sätt att det inte förorsakar förorening av vattnen eller fara eller men för hälsan eller miljön. 7) Död fisk skall komposteras eller transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall. Komposteringen skall skötas så att den orsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten skall bedrivas så att det uppstår så litet avfall som möjligt. Avfallet skall sorteras och hanteras så att det kan återvinnas i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av kommunens avfallshanteringsbestämmelser. Avfall som inte kan återvinnas skall föras till en godkänd avfallshanteringsplats. Problemavfall skall föras till godkänd mottagningsplats för problemavfall. 9) Återanvändbart slam skall behandlas sakenligt och återanvändas så långt som möjligt. Störningar och exceptionella situationer 10) Tillståndshavaren skall underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål. 11) Tillståndshavaren skall förhindra att främmande fiskstammar rymmer från anläggningen till vattendraget. Kontroll av verksamheten samt rapportering 12) Tillståndshavaren skall meddela Västra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 13) Tillståndshavaren skall föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, fiskens tillväxt, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de ibrukvarande bassängernas yta och volym, mängden slam som avlägsnas och behandlingen av det mängden död fisk och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen.

11 11 Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun och Västra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 14) Tillståndshavaren skall utföra belastningskontroller på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt. Kontrollerna skall effektiveras så att anläggningens belastning på Esse å tillförlitligare kan bestämmas. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till miljöcentralen för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbets- och näringscentral och miljövårdsmyndigheten i Pedersöre kommun inom de tidsperioder som utsätts i kontrollprogrammet. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 15) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Västra Finlands miljöcentral och Österbottens arbets- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om tillståndshavaren avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter , skall bolaget senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Till ansökan bör förutom annat bifogas de i vattenförordningen förutsatta uppgifterna om avledandet av vatten till anläggningen och de i miljöskyddsförordningen förutsatta uppgifterna om fiskodlingen,

12 12 en utredning över möjligheterna att minska användningen av vatten vid anläggningen samt en plan för kontinuerlig avslamning av bassängerna. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt ovan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Hållandet av konstruktionerna för avledande av vatten i ån orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. Iakttagande av strängare förordning MOTIVERING Förutsättningar för beviljande av tillstånd Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Österbottens Fiskodling Ab Pohjanmaan Kalanviljely Oy:s anläggning ligger vid Esse å som rinner ut i Larsmo-Öjasjön. I Västra Finlands miljöcentrals daterade Utkastet till åtgärdesprogram för vattenvården i Larsmo-Öjasjöns avrinningsområde fram till år 2015 konstateras att målet för avrinningsområdets vattenvård är att nå och upprätthålla tillståndet god i vattendragen. Esse ås nedre lopp hör enligt den ekologiska klassificeringen till klassen dålig och enligt den kemiska klassificeringen till klassen god. Esse å används till vattentäkt, vilket ökar behovet att förbättra vattnets ekologiska och kemiska tillstånd. Esse å är även ett Natura -vattendrag på grund av att flodpärlsmusslan förekommer i området och även detta förutsätter särskilda målsättningar för vattenvården. Enligt utkastet till åtgärdesprogram förutsätts att de av människan förorsakde fosfor- och kväveutsläppen minskas med 40 % för att uppnå tillståndet god i ån. Även utsläppen av partikulära ämnen måste minskas så att halterna understiger 20 mg/l för att trygga flodpärlsmusslans livcykel. Miljötillståndsverket anser att de av fiskodlingsverksamheten förorsakade verkningarna är små och begränsas till området närmast stället i Esse å där vattnet leds ut från anläggningen. Anläggningens belastning inverkar inte på flodpärlmusselbeståndet och försämrar inte de naturvärden, för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura Fiskodlingen försvårar inte uppfyllandet av syftena med stranddelgeneralplanen. I området finns ingen bosättning. Vattnet avleds till anläggningen från Hjuljärv träsk, som har en förbindelse till Esse å. Vid anläggningen är medelvattenföringen i Esse å 15 m 3 /s och lågvattenföringen 3 m 3 /s. Avledandet av vatten är behövligt för att förse den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen med vatten. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen

13 Tillståndsbestämmelserna 13 för avledande av vatten föreligger eftersom den nytta som fiskodlingen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som avledandet av vatten orsakar. Sökanden besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga området. De nuvarande avslamningsarrangemangen uppfyller inte kraven för principen för bästa tillgängliga teknik (BAT) för att begränsa utsläppen. Detta har beaktats genom att ansökan om nytt tillstånd skall göras inom en relativt kort tid och genom att det till ansökan skall bifogas en plan för kontinuerlig avslamning av bassängerna. Effektivering av avslamningen förutsätter i praktiken att anläggningen byggs om. På grund av de stora kostnaderna som orsakas har en rimlig övergångstid reserverats för tillståndshavaren att uppgöra planen och finansiera projektet. Förutsättningar för beviljande av tidsbegränsat tillstånd enligt miljöskyddslagen för fiskodlingsverksamheten föreligger eftersom verksamheten på de grunder som framförts ovan, och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Tillståndsbestämmelserna 1) och 2) är behövliga för att säkra vattenföringen i Esse å samt för att minimera skadorna av avledandet av vatten till anläggningen. Tillståndsbestämmelserna 3) 6) är behövliga för att begränsa de av verksamheten förorsakade utsläppen av näringsämnen i Esse å. Enligt statsrådets principbeslut om det nationella vattenbruksprogrammet 2015 skall tillståndsbestämmelserna för fiskodlingsanläggningar där fisken odlas i markbassänger i första hand ges beträffande den tillåtna mängden utsläpp av näringsämnen. Den tillåtna mängden för utsläppen har fastslagits till 50 kg fosfor per år och 350 kg kväve per år. Med dessa begränsningar kan tillståndshavaren årligen odla ca kg fiskyngel. För att försäkra att tillståndshavaren utför avslamningen och sköter anläggningen enligt principen för bästa praxis ur miljösynpunkt

14 14 (BEP) även då det vid anläggningen odlas en mindre mängd fisk, är gränser för de specifika utsläppsmängderna nödvändiga. Den enligt 6 avfallslagen allmänna omsorgsplikten vid avfallshantering berör avfallsinnehavaren. De beträffande avfallshanteringen givna tillståndsbestämmelserna berör denna omsorgsplikt. För att kunna förebygga skador är det viktigt att utreda orsaken till störningar. Tillståndshavaren skall förhindra att främmande fiskstammar rymmer från anläggningen för att förhindra att de odlade stammarna korsas med de naturliga. Enligt 5 miljöskyddslagen skall verksamhetsutövaren tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Kontroll- och rapporteringstillståndsbestämmelserna behövs för att utreda belastningen i vattendraget, för övervakning och för att utreda orsaken till oförutsägbara skador. Tillståndets giltighet LAGRUM Tillståndet är tidsbegränsat. Begränsandet av tillståndets giltighet på det sätt som miljötillståndsverket förordnat är nödvändigt för att behandlingen av anläggningens utsläppsvatten skall kunna förbättras inom en rimlig tid, så att behandlingen uppfyller kraven för bästa tillgängliga teknik (BAT). 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen 41, 42, 43, 45, 46, 55 och 56 miljöskyddslagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN HANDLÄGGNINGSAVGIFT Miljötillståndsverket har beaktat det i påminnelserna och yrkandena framförda på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna och motiveringen ovan euro Lagrum Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser ett miljötillstånd för fiskodling med en tillväxt om under kg per år.

15 15 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor Besvärsanvisning Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Pamela Westerlund I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko (granskande ledamot) och Juha Helin. Ärendet har föredragits av föredragande Pamela Westerlund. PW/tr

16 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket och Södra Finlands regionförvaltningsverk Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor t.o.m och fr.o.m till Södra Finlands regionförvaltningsverk, ansvarsområdet för miljötillstånd Helsingfors verksamhetsställe. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e- post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation för Västra Finlands miljötillståndsverk och ansvarsområdet för miljötillstånd vid Södra Finlands regionförvaltningsverks Helsingfors verksamhetsställe besöksadress: Stinsgatan 14, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 89 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.