MEQ 3 (23,5 poäng) Ditt första Akutpass.

Transkript

1 MEQ 3 (3,5 poäng) Ditt första Akutpass. Patient.. Klockan är : och du har gått på ditt första medicinjourspass som AT-läkare på ett länsdelssjukhus i Skåne. Framför dig ser du en lång väntelista med patienter. Din mer seniora kollega är upptagen med en dålig patient på akutrummet. Du går in till din första patient som är en 7-årig gammal dam som hade en hjärtinfarkt för år sen. Hon har känt sig tröttare sista månaden. Hon har inte haft någon bröstsmärta, ej heller nu. Hon berättar att hon haft högt blodtryck och medicinerar med T Salures 5 mg ++ samt T Atenolol 5 mg ++. Vid ett par tillfällen har hon känt att hon nästan svimmat. Sköterskan har tagit ett status med; blodtryck 5/85 och saturation 98%. Labprover visar CRP, mg/l, CK MB,5 μg/l, Troponin-t <, μg/l, Na 39 mmol/l, K 3,9 mmol/l och kreatinin på 85 μmol/l. Var god se bifogat EKG.. 3: Vilka två retledningshinder visar EKG:t (Figur 3..)?,5 3: Resonera hur du handlägger patienten? Lägger du in henne eller går hon hem med poliklinisk uppföljning? Finns det behov för någon övervakning, akut medicinjustering eller medicinering? Vilken kompletterande åtgärd/behandling kan bli aktuell?,5,5 3 Du blir nu tvungen att fatta ett snabbt beslut för sökaren piper och du behövs på akutrummet! KOD:... 5

2 Ditt första Akutpass. Patient.. Klockan är : och du har gått på ditt första medicinjourspass som AT-läkare på ett länsdelssjukhus i Skåne. Framför dig ser du en lång väntelista med patienter. Din mer seniora kollega är upptagen med en dålig patient på akutrummet. Du går in till din första patient som är en 7-årig gammal dam som hade en hjärtinfarkt för år sen. Hon har känt sig tröttare sista månaden. Hon har inte haft någon bröstsmärta, ej heller nu. Hon berättar att hon haft högt blodtryck och medicinerar med T Salures 5 mg ++ samt T Atenolol 5 mg ++. Vid ett par tillfällen har hon känt att hon nästan svimmat. Sköterskan har tagit ett status med; blodtryck 5/85 och saturation 98%. Labprover visar CRP, mg/l, CK MB,5 μg/l, Troponin-t <, μg/l, Na 39 mmol/l, K 3,9 mmol/l och kreatinin på 85 μmol/l. Var god se bifogat EKG.. EKG:t visade AV-bl III samt vänstersidigt skänkelblock. Du lägger in patienten på MAVA eller HIA med övervakning i Telemetri. Du seponerar T Atenolol samt ordinerar Atropin,5 mg iv vb och/eller Isoprenalin infusion iv om atropin är utan effekt. Under vårdtiden efter utvaskad betablockad beslut om remiss för pacemaker vid kvarstående AV-block III. Vi lämnar nu patient men var god fortsätt på nästa blad! KOD:... 6

3 Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. 3:3 Vilka blir dina fyra första åtgärder enligt HLR vid misstanke om akut hjärtstopp?,5 3:4 Vad är enligt HLR -kompendiet den vanligaste orsaken till hjärtstopp och den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp?,5 KOD:... 7

4 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. 3:5 Vilka åtgärder enligt A-HLR vidtar du nu och resonera kort fysiologiskt/ kliniskt varför du gör dessa åtgärder?,5 KOD:... 8

5 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. 3:6 Vad visar defibrillatorn för rytm (se Figur 3.6)?,5 3:7 Beskriv eller skissa hur du behandlar denna patient enligt A-HLR schemat?,5,5 3 KOD:... 9

6 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. Defibrillatorn visar att det är en VT. Då du analyserat rytmen till en VT och patienten är medvetslös och pulslös (hemodynamiskt instabil) samt då du redan påbörjat HLR 3: så defibrillerar du. Vid kvarstående VT fortsätter du med HLR 3: i två minuters cykler, varefter ny rytm analys görs varannan minut. Adrenalin mg iv ges var 4:e minut, Cordarone 3 mg iv ges efter 4:a defibrilleringar samt ev tilläggsdos Cordarone 5 mg iv efter ytterliggare 3 defibrilleringar vid kvarstående VT/VF. Du försöker dessutom ta en blodgas och överväger acidos behandling (Tribonat 5 mmol, ml). Du överväger också alltid de andra tillstånd (hypoxi, hypovolemi, hypo- /hyperkalemi, hypotermi, tamponad, toxiska tillstånd, tryckpneumothorax, tromboembolier) som kan kräva annan specifik behandling. Efter :a defibrilleringen och mg adrenalin så återfås sinusytm. Patienten ter sig trött men ånyo kommunikabel. Han bejakar central bröstsmärta nu med utstrålning mot vänster arm. Du ordinerar ett nytt ekg. 3:8 Vad visar EKG:t (Figur 3.8)?,5 KOD:...

7 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. Defibrillatorn visar att det är en VT. Då du analyserat rytmen till en VT och patienten är medvetslös och pulslös (hemodynamiskt instabil) samt då du redan påbörjat HLR 3: så defibrillerar du. Vid kvarstående VT fortsätter du med HLR 3: i två minuters cykler, varefter ny rytm analys görs varannan minut. Adrenalin mg iv ges var 4:e minut, Cordarone 3 mg iv ges efter 4:a defibrilleringar samt ev tilläggsdos Cordarone 5 mg iv efter ytterliggare 3 defibrilleringar vid kvarstående VT/VF. Du försöker dessutom ta en blodgas och överväger acidos behandling (Tribonat 5 mmol, ml). Du överväger också alltid de andra tillstånd (hypoxi, hypovolemi, hypo-/hyperkalemi, hypotermi, tamponad, toxiska tillstånd, tryckpneumothorax, tromboembolier) som kan kräva annan specifik behandling. Efter :a defibrilleringen och mg adrenalin så återfås sinusytm. Patienten ter sig trött men ånyo kommunikabel. Han bejakar central bröstsmärta nu med utstrålning mot vänster arm. Du ordinerar ett nytt ekg. EKG:t visar en anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du tar nu ett snabbt status. Patienten är vaken och klar, hjärtat auskulteras med regelbunden rytm, frekvens, inga blåsljud. Lungorna auskulteras med vesikulära andningsljud bilateralt, blodtryck 5/9, buken är mjuk och oöm med normala tarmljud. Patienten har inga perifera inkompensationstecken. Patienten förnekar nyliga blödningar, operationer och trauman. 3:9 Vad gör du nu? Finns det behov för någon kompletterande undersökning/behandling som du eller någon annan kan erbjuda pga hjärtinfarkten? Sätter du in några mediciner akut (du behöver ej kunna eventuella doser)?,5,5 KOD:...

8 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. Defibrillatorn visar att det är en VT. Då du analyserat rytmen till en VT och patienten är medvetslös och pulslös (hemodynamiskt instabil) samt då du redan påbörjat HLR 3: så defibrillerar du. Vid kvarstående VT fortsätter du med HLR 3: i två minuters cykler, varefter ny rytm analys görs varannan minut. Adrenalin mg iv ges var 4:e minut, Cordarone 3 mg iv ges efter 4:a defibrilleringar samt ev tilläggsdos Cordarone 5 mg iv efter ytterliggare 3 defibrilleringar vid kvarstående VT/VF. Du försöker dessutom ta en blodgas och överväger acidos behandling (Tribonat 5 mmol, ml). Du överväger också alltid de andra tillstånd (hypoxi, hypovolemi, hypo-/hyperkalemi, hypotermi, tamponad, toxiska tillstånd, tryckpneumothorax, tromboembolier) som kan kräva annan specifik behandling. Efter :a defibrilleringen och mg adrenalin så återfås sinusytm. Patienten ter sig trött men ånyo kommunikabel. Han bejakar central bröstsmärta nu med utstrålning mot vänster arm. Du ordinerar ett nytt ekg. EKG:t visar en anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du tar nu ett snabbt status. Patienten är vaken och klar, hjärtat auskulteras med regelbunden rytm, frekvens, inga blåsljud. Lungorna auskulteras med vesikulära andningsljud bilateralt, blodtryck 5/9, buken är mjuk och oöm med normala tarmljud. Patienten har inga perifera inkompensationstecken. Patienten förnekar nyliga blödningar, operationer och trauman. Du ordinerar 4 st T Trombyl 75 mg, 8 st T Plavix 75 mg, Seloken iv 5 mg, Morfin 5mg iv, spray Glytrin,5-,5 mg sl och syrgas på mask. Då du ej har möjlighet för PCI på ditt sjukhus så ringer du till HIA jouren i Lund och samråder till att få förflytta patienten för coronarangiografi med PCI beredskap pga anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du samråder dessutom om ev Reopro bolus ska ges vilket beror på transporttidens längd samt hur extensiva kompressionerna varit (obs. blödningsrisk). Du ber därefter sjuksköterska att omedelbart beställa en ambulans transport till UsiL. Patienten ankom till UsiL efter ditt snabba handläggande 3:3 och genomgick en coronarangiografi vilken visade en LAD ocklussion föranledandes PCI med baremetalstent. Inga komplikationer på angiolab. Patienten återflyttades en dag senare till HIA på det sjukhus där du tjänstgör. 3: Är det någon mer undersökning som bör göras under vårdtiden? Vilka mediciner ska man behandla patienten med efter PCI behandlingen pga hjärtinfarkten?,5,5 KOD:...

9 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. Defibrillatorn visar att det är en VT. Då du analyserat rytmen till en VT och patienten är medvetslös och pulslös (hemodynamiskt instabil) samt då du redan påbörjat HLR 3: så defibrillerar du. Vid kvarstående VT fortsätter du med HLR 3: i två minuters cykler, varefter ny rytm analys görs varannan minut. Adrenalin mg iv ges var 4:e minut, Cordarone 3 mg iv ges efter 4:a defibrilleringar samt ev tilläggsdos Cordarone 5 mg iv efter ytterliggare 3 defibrilleringar vid kvarstående VT/VF. Du försöker dessutom ta en blodgas och överväger acidos behandling (Tribonat 5 mmol, ml). Du överväger också alltid de andra tillstånd (hypoxi, hypovolemi, hypo-/hyperkalemi, hypotermi, tamponad, toxiska tillstånd, tryckpneumothorax, tromboembolier) som kan kräva annan specifik behandling. Efter :a defibrilleringen och mg adrenalin så återfås sinusytm. Patienten ter sig trött men ånyo kommunikabel. Han bejakar central bröstsmärta nu med utstrålning mot vänster arm. Du ordinerar ett nytt ekg. EKG:t visar en anterior S-T Elevation Myocardial Infarction. (anterior ST höjnings infarkt). Du tar nu ett snabbt status. Patienten är vaken och klar, hjärtat auskulteras med regelbunden rytm, frekvens, inga blåsljud. Lungorna auskulteras med vesikulära andningsljud bilateralt, blodtryck 5/9, buken är mjuk och oöm med normala tarmljud. Patienten har inga perifera inkompensationstecken. Patienten förnekar nyliga blödningar, operationer och trauman. Du ordinerar 4 st T Trombyl 75 mg, 8 st T Plavix 75 mg, Seloken iv 5 mg, Morfin 5mg iv, spray Glytrin,5-,5 mg sl och syrgas på mask. Då du ej har möjlighet för PCI på ditt sjukhus så ringer du till HIA jouren i Lund och samråder till att få förflytta patienten för coronarangiografi med PCI beredskap pga anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du samråder dessutom om ev Reopro bolus ska ges vilket beror på transporttidens längd samt hur extensiva kompressionerna varit (obs. blödningsrisk). Du ber därefter sjuksköterska att omedelbart beställa en ambulans transport till UsiL. Patienten ankom till UsiL efter ditt snabba handläggande 3:3 och genomgick en coronarangiografi vilken visade en LAD ocklussion föranledandes PCI med baremetalstent. Inga komplikationer på angiolab. Patienten återflyttades en dag senare till HIA på det sjukhus där du tjänstgör. Du beställer ett UKG för att värdera vänsterkammarfunktionen och eventuella hypo-/a- /dyskinesier, klaffunktion samt eventuell aneurysmbildning. Man bör medicinera med T Trombyl 75 mg ++, T Plavix 75 mg ++, T Simvastatin -4 mg tn för eventuell upptitrering och ACE hämmare ex T Triatec samt betablockad ex T Seloken Zoc för upptitrering mot adekvata måldoser. Fem dagar efter hjärtinfarkten - då du ånyo är medicinjour blir du uppringd av en sjuksköterska på HIA som säger att samma patient blivit akut sämre. Du skyndar dig till HIA och funderar över vad som kan vänta dig. Patienten kan ha fått en retrombotisering alternativt en post-infarkt ventrikulär takykardi eller bradyarytmi. Samtidigt erinrar du dig att man också kan drabbas av andra komplikationer till hjärtinfarkt värför du funderar om du skulle beställa ett nytt akut UKG. 3: Nämn tre typiska och farliga komplikationer som man kan se i efterförloppet till hjärtinfarkt och som man kan diagnosticera med ett akut UKG?,5 KOD:... 3

10 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. Defibrillatorn visar att det är en VT. Då du analyserat rytmen till en VT och patienten är medvetslös och pulslös (hemodynamiskt instabil) samt då du redan påbörjat HLR 3: så defibrillerar du. Vid kvarstående VT fortsätter du med HLR 3: i två minuters cykler, varefter ny rytm analys görs varannan minut. Adrenalin mg iv ges var 4:e minut, Cordarone 3 mg iv ges efter 4:a defibrilleringar samt ev tilläggsdos Cordarone 5 mg iv efter ytterliggare 3 defibrilleringar vid kvarstående VT/VF. Du försöker dessutom ta en blodgas och överväger acidos behandling (Tribonat 5 mmol, ml). Du överväger också alltid de andra tillstånd (hypoxi, hypovolemi, hypo-/hyperkalemi, hypotermi, tamponad, toxiska tillstånd, tryckpneumothorax, tromboembolier) som kan kräva annan specifik behandling. Efter :a defibrilleringen och mg adrenalin så återfås sinusytm. Patienten ter sig trött men ånyo kommunikabel. Han bejakar central bröstsmärta nu med utstrålning mot vänster arm. Du ordinerar ett nytt ekg. EKG:t visar en anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du tar nu ett snabbt status. Patienten är vaken och klar, hjärtat auskulteras med regelbunden rytm, frekvens, inga blåsljud. Lungorna auskulteras med vesikulära andningsljud bilateralt, blodtryck 5/9, buken är mjuk och oöm med normala tarmljud. Patienten har inga perifera inkompensationstecken. Patienten förnekar nyliga blödningar, operationer och trauman. Du ordinerar 4 st T Trombyl 75 mg, 8 st T Plavix 75 mg, Seloken iv 5 mg, Morfin 5mg iv, spray Glytrin,5-,5 mg sl och syrgas på mask. Då du ej har möjlighet för PCI på ditt sjukhus så ringer du till HIA jouren i Lund och samråder till att få förflytta patienten för coronarangiografi med PCI beredskap pga anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du samråder dessutom om ev Reopro bolus ska ges vilket beror på transporttidens längd samt hur extensiva kompressionerna varit (obs. blödningsrisk). Du ber därefter sjuksköterska att omedelbart beställa en ambulans transport till UsiL. Patienten ankom till UsiL efter ditt snabba handläggande 3:3 och genomgick en coronarangiografi vilken visade en LAD ocklussion föranledandes PCI med baremetalstent. Inga komplikationer på angiolab. Patienten återflyttades en dag senare till HIA på det sjukhus där du tjänstgör. Du beställer ett UKG för att värdera vänsterkammarfunktionen och eventuella hypo-/a-/dyskinesier, klaffunktion samt eventuell aneurysmbildning. Man bör medicinera med T Trombyl 75 mg ++, T Plavix 75 mg ++, T Simvastatin -4 mg tn för eventuell upptitrering och ACE hämmare ex T Triatec samt betablockad ex T Seloken Zoc för upptitrering mot adekvata måldoser. Fem dagar efter hjärtinfarkten - då du ånyo är medicinjour blir du uppringd av en sjuksköterska på HIA som säger att samma patient blivit akut sämre. Du skyndar dig till HIA och funderar över vad som kan vänta dig. Patienten kan ha fått en retrombotisering alternativt en postinfarkt ventrikulär takykardi eller bradyarytmi. Samtidigt erinrar du dig att man också kan drabbas av andra komplikationer till hjärtinfarkt värför du funderar om du skulle beställa ett nytt akut UKG. Som komplikationer i efterförloppet till hjärtinfarkter förekommer; myokardruptur föranledandes hjärttamponad, samt papillarmuskelruptur vilket kan leda till att chordae tendinae mister sin förankring föranledandes en akut mitralisklaffinsufficiens med akut vänsterkammarsvikt. Dessutom kan en ventrikelseptumdefekt med en vänster-höger shunt uppstå resulterandes i akut belastning på högerhjärtat och lungcirkulationen. Det akuta UKG:t visade varken tamponad, mitralisklaffinsufficiens eller ventrikelseptumdefekt. Dock en uttalat sänkt vänsterkammarfunktion. Patienten ter sig dyspnoisk och du noterar kraftiga pulmonella rassel bilateralt där en skumtillblandad vätska kommer upp ur munnen. 3: Vilken diagnos är mest sannolik?,5 KOD:... 4

11 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. Defibrillatorn visar att det är en VT. Då du analyserat rytmen till en VT och patienten är medvetslös och pulslös (hemodynamiskt instabil) samt då du redan påbörjat HLR 3: så defibrillerar du. Vid kvarstående VT fortsätter du med HLR 3: i två minuters cykler, varefter ny rytm analys görs varannan minut. Adrenalin mg iv ges var 4:e minut, Cordarone 3 mg iv ges efter 4:a defibrilleringar samt ev tilläggsdos Cordarone 5 mg iv efter ytterliggare 3 defibrilleringar vid kvarstående VT/VF. Du försöker dessutom ta en blodgas och överväger acidos behandling (Tribonat 5 mmol, ml). Du överväger också alltid de andra tillstånd (hypoxi, hypovolemi, hypo-/hyperkalemi, hypotermi, tamponad, toxiska tillstånd, tryckpneumothorax, tromboembolier) som kan kräva annan specifik behandling. Efter :a defibrilleringen och mg adrenalin så återfås sinusytm. Patienten ter sig trött men ånyo kommunikabel. Han bejakar central bröstsmärta nu med utstrålning mot vänster arm. Du ordinerar ett nytt ekg. EKG:t visar en anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du tar nu ett snabbt status. Patienten är vaken och klar, hjärtat auskulteras med regelbunden rytm, frekvens, inga blåsljud. Lungorna auskulteras med vesikulära andningsljud bilateralt, blodtryck 5/9, buken är mjuk och oöm med normala tarmljud. Patienten har inga perifera inkompensationstecken. Patienten förnekar nyliga blödningar, operationer och trauman. Du ordinerar 4 st T Trombyl 75 mg, 8 st T Plavix 75 mg, Seloken iv 5 mg, Morfin 5mg iv, spray Glytrin,5-,5 mg sl och syrgas på mask. Då du ej har möjlighet för PCI på ditt sjukhus så ringer du till HIA jouren i Lund och samråder till att få förflytta patienten för coronarangiografi med PCI beredskap pga anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du samråder dessutom om ev Reopro bolus ska ges vilket beror på transporttidens längd samt hur extensiva kompressionerna varit (obs. blödningsrisk). Du ber därefter sjuksköterska att omedelbart beställa en ambulans transport till UsiL. Patienten ankom till UsiL efter ditt snabba handläggande 3:3 och genomgick en coronarangiografi vilken visade en LAD ocklussion föranledandes PCI med baremetalstent. Inga komplikationer på angiolab. Patienten återflyttades en dag senare till HIA på det sjukhus där du tjänstgör. Du beställer ett UKG för att värdera vänsterkammarfunktionen och eventuella hypo-/a-/dyskinesier, klaffunktion samt eventuell aneurysmbildning. Man bör medicinera med T Trombyl 75 mg ++, T Plavix 75 mg ++, T Simvastatin -4 mg tn för eventuell upptitrering och ACE hämmare ex T Triatec samt betablockad ex T Seloken Zoc för upptitrering mot adekvata måldoser. Fem dagar efter hjärtinfarkten - då du ånyo är medicinjour blir du uppringd av en sjuksköterska på HIA som säger att samma patient blivit akut sämre. Du skyndar dig till HIA och funderar över vad som kan vänta dig. Patienten kan ha fått en retrombotisering alternativt en postinfarkt ventrikulär takykardi eller bradyarytmi. Samtidigt erinrar du dig att man också kan drabbas av andra komplikationer till hjärtinfarkt värför du funderar om du skulle beställa ett nytt akut UKG. Som komplikationer i efterförloppet till hjärtinfarkter förekommer; myokardruptur föranledandes hjärttamponad, samt papillarmuskelruptur vilket kan leda till att chordae tendinae mister sin förankring föranledandes en akut mitralisklaffinsufficiens med akut vänsterkammarsvikt. Dessutom kan en ventrikelseptumdefekt med en vänster-höger shunt uppstå resulterandes i akut belastning på högerhjärtat och lungcirkulationen. Det akuta UKG:t visade varken tamponad, mitralisklaffinsufficiens eller ventrikelseptumdefekt. Dock en uttalat sänkt vänsterkammarfunktion. Patienten ter sig dyspnoisk och du noterar kraftiga pulmonella rassel bilateralt där en skumtillblandad vätska kommer upp ur munnen. Patienten har ett akut lungödem. 3:3 Hur tar du om hand och behandlar patienten?,5,5 3 KOD:... 5

12 Ditt första Akutpass. Patient. Till akuten på länsdelssjukhuset anländer en ambulans med en 55-årig man. Patienten är vaken och klar, något blek och lätt kallsvettig och har klagat på obehagskänsla i bröstet. Ambulanspersonalen berättar utifrån dina frågor att de larmades kl :5 och hämtade patienten kl :3 samt att HIA läkare bedömt Mobimed EKG:t på vilket det ej fanns några akuta ST-lyft, dock möjligen något pressade ST-sträckor. Han larmade pga bröstsmärta men symtomen hade avklingat vid ambulansens ankomst. Han har varit vid medvetande och cirkulatoriskt stabil med regelbunden rytm, frekvens 8-9 slag/min samt blodtryck 3/85. Utöver syrgas har man ej givit någon annan behandling. Patienten är pratsam och svarar utifrån dina anamnestiska frågor att han är frånskild och har 3 vuxna barn samt arbetar som projektledare på ett mindre företag medförandes en del tjänsteresor. Han röker ca ½ paket cigaretter per dag sen ca 5 år och dricker ca flaska vin till helgen samt någon grogg vid festliga tillfällen. Hans far dog i hjärtinfarkt vid 6 års ålder. Han är tidigare frisk, har periodvis lite dyspeptiska besvär (dock ej haft något magsår), samt är opererad för gallsten för år sen. Han har känt lättare tryck i bröstet vid ansträngning sista veckan men blev akut sämre ikväll ca kl :45 med debut av ett kraftigt tryck centralt över bröstet med viss utstrålning upp mot halsen. Tog en Panodil. Blev därefter illamående och kräktes varmed han ringde ambulans. Vid ambulansens ankomst var han dock väsentligen smärtfri. Patienten medicinerar med K Omeprazol mg vb men har ingen läkemedelsöverkänslighet. Plötsligt blir patienten sämre, blekare, tar sig för bröstet, och tystnar helt. Du minns från HLR kompendiet att ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken till hjärtstopp och står för ca /3 av fallen. Den vanligaste rytmen vid oväntade hjärtstopp är ventrikel flimmer svarandes för ca 7-8 % av fallen. Du bedömer patienten som medvetslös, andningsinsufficient samt pulslös värför du misstänker hjärtstopp och larmar om ytterliggare hjälp. Du påbörjar omedelbart HLR med 3 kompressioner : ventilationer för att bygga upp blodtrycket och ge cirkulation för syresättning av ffa hjärta och hjärna samt ansluter defibrillatorn för rytm tolkning då du vet att vid VF så minskar överlevnadschansen drastiskt under de första minuterna om man ej defibrillerar. Defibrillatorn visar att det är en VT. Då du analyserat rytmen till en VT och patienten är medvetslös och pulslös (hemodynamiskt instabil) samt då du redan påbörjat HLR 3: så defibrillerar du. Vid kvarstående VT fortsätter du med HLR 3: i två minuters cykler, varefter ny rytm analys görs varannan minut. Adrenalin mg iv ges var 4:e minut, Cordarone 3 mg iv ges efter 4:a defibrilleringar samt ev tilläggsdos Cordarone 5 mg iv efter ytterliggare 3 defibrilleringar vid kvarstående VT/VF. Du försöker dessutom ta en blodgas och överväger acidos behandling (Tribonat 5 mmol, ml). Du överväger också alltid de andra tillstånd (hypoxi, hypovolemi, hypo-/hyperkalemi, hypotermi, tamponad, toxiska tillstånd, tryckpneumothorax, tromboembolier) som kan kräva annan specifik behandling. Efter :a defibrilleringen och mg adrenalin så återfås sinusytm. Patienten ter sig trött men ånyo kommunikabel. Han bejakar central bröstsmärta nu med utstrålning mot vänster arm. Du ordinerar ett nytt ekg. EKG:t visar en anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du tar nu ett snabbt status. Patienten är vaken och klar, hjärtat auskulteras med regelbunden rytm, frekvens, inga blåsljud. Lungorna auskulteras med vesikulära andningsljud bilateralt, blodtryck 5/9, buken är mjuk och oöm med normala tarmljud. Patienten har inga perifera inkompensationstecken. Patienten förnekar nyliga blödningar, operationer och trauman. Du ordinerar 4 st T Trombyl 75 mg, 8 st T Plavix 75 mg, Seloken iv 5 mg, Morfin 5mg iv, spray Glytrin,5-,5 mg sl och syrgas på mask. Då du ej har möjlighet för PCI på ditt sjukhus så ringer du till HIA jouren i Lund och samråder till att få förflytta patienten för coronarangiografi med PCI beredskap pga anterior S-T Elevation Myocardial Infarction (anterior ST höjnings infarkt). Du samråder dessutom om ev Reopro bolus ska ges vilket beror på transporttidens längd samt hur extensiva kompressionerna varit (obs. blödningsrisk). Du ber därefter sjuksköterska att omedelbart beställa en ambulans transport till UsiL. Patienten ankom till UsiL efter ditt snabba handläggande 3:3 och genomgick en coronarangiografi vilken visade en LAD ocklussion föranledandes PCI med baremetalstent. Inga komplikationer på angiolab. Patienten återflyttades en dag senare till HIA på det sjukhus där du tjänstgör. Du beställer ett UKG för att värdera vänsterkammarfunktionen och eventuella hypo-/a-/dyskinesier, klaffunktion samt eventuell aneurysmbildning. Man bör medicinera med T Trombyl 75 mg ++, T Plavix 75 mg ++, T Simvastatin -4 mg tn för eventuell upptitrering och ACE hämmare ex T Triatec samt betablockad ex T Seloken Zoc för upptitrering mot adekvata måldoser. Fem dagar efter hjärtinfarkten - då du ånyo är medicinjour blir du uppringd av en sjuksköterska på HIA som säger att samma patient blivit akut sämre. Du skyndar dig till HIA och funderar över vad som kan vänta dig. Patienten kan ha fått en retrombotisering alternativt en postinfarkt ventrikulär takykardi eller bradyarytmi. Samtidigt erinrar du dig att man också kan drabbas av andra komplikationer till hjärtinfarkt värför du funderar om du skulle beställa ett nytt akut UKG. Som komplikationer i efterförloppet till hjärtinfarkter förekommer; myokardruptur föranledandes hjärttamponad, samt papillarmuskelruptur vilket kan leda till att chordae tendinae mister sin förankring föranledandes en akut mitralisklaffinsufficiens med akut vänsterkammarsvikt. Dessutom kan en ventrikelseptumdefekt med en vänster-höger shunt uppstå resulterandes i akut belastning på högerhjärtat och lungcirkulationen. Det akuta UKG:t visade varken tamponad, mitralisklaffinsufficiens eller ventrikelseptumdefekt. Dock en uttalat sänkt vänsterkammarfunktion. Patienten ter sig dyspnoisk och du noterar kraftiga pulmonella rassel bilateralt där en skumtillblandad vätska kommer upp ur munnen. Patienten har ett akut lungödem. Du placerade patienten i hjärtläge (högt huvud, sänkt fotända) i sängen samt gav 5- l syre på mask. Därefter gav du diuretika i form av iv injektioner med Furix, sannolikt startandes med 4 mg, i upprepade doser. Du övervägde Nitroglycerin sublingualt eller T Suscard,5-5 mg för vasodilatation, men ger det ej vid ett blodtryck till < 9 mmhg systoliskt. Dessutom gav du injektion Morfin iv 5- mg som ångestdämpande. Du initierade behandling med CPAP och ordinerade KAD. KOD:... 6

13 Epilog Vid samtidig bronkospasm hade du övervägt tillägg av iv injektion av 5- ml Teofyllamin (3 mg/ml) samt vid tillkomst av förmaksflimmer/fladder med hög frekvens så hade du övervägt digitalisering. Vid förvärring mot snabb livshotande arytmi hade du elkonverterat. Om patienten hade kliniskt försämrats ytterliggare så hade du iscensatt kompletterande behandlingar beroende på om patienten hade tett sig torr eller våt på lungorna samt varm eller kall perifert. I behandlingsarsenalen så hade du då bl a haft tillgång till iv vätska, inotropi, diuretika, och vasodilaterare. Patientens tillstånd stabiliserades men skrevs ut först två veckor senare med svikt behandling i form av furix betablockad, ACE hämmare samt spironolakton i fullt upptitrerade doser, utöver Trombyl, Plavix, Simvastatin samt sl Nitro vb. Detta fall belyser således en akut hjärtstopp situation relaterad till ischemisk hjärtsjukdom; samt behandling med PCI p g a anterior S-T Elevation Myocardial Infarct (anterior ST höjnings infarkt); liksom medicinsk behandling efter STEMI; och medicinsk behandling i samband med akut hjärtsvikt/lungödem. Dessutom belystes potentiella komplikationer till hjärtinfarkt som man alltid ska vara observant på vid kliniskt försämring. Äntligen är denna del Jourpasset avslutat. Sannolikt väntar dock fler patienter i väntrummet. KOD:... 7