Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :8 Sjukvård i internationella förhållanden :7 Bilstöd till personer med funktionshinder :8 Kostnader för statlig assistansersättning...18 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..64 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20:1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...71 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...73 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 21:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår :8 Bostadsbidrag Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga 1 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 Månadsfördelade prognoser för 2008 Bilaga 3 Avvikelser mellan lämnade prognoser och utfall Bilaga 4 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan senast den 9 maj 2008 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. 550 Miljarder kronor Övriga förmåner Ersättning vid arbetsoförmåga Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 440 miljarder kronor år 2008 till 492 miljarder kronor år Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 26 procent, från 203 miljarder kronor år 2008 till 256 miljarder kronor år För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna minska med 0,5 procent mellan åren 2008 och

4 I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 na 243,1 Summa tillgängliga 242,2 Prognos, sakanslag 236,9 238,5 234,8 235,8 Avvikelse från anslagna 6,2 Avvikelse från tillgängliga 5,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 202,7 219,1 236,7 256,2 Summa utgifter 439,6 457,6 471,5 492,0 Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 243,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 236,9 miljarder kronor. Detta är 6,2 miljarder kronor, eller 2,6 procent, lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 202,7 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2008 därmed till 439,6 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellerna nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen i Försäkringskassans budgetunderlag Prognoserna har sammantaget sänkts för hela prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 1,3 3,2 4,7 5,4 4

5 I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen i Försäkringskassans budgetunderlag för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 2,4 4,9 7,4 9,2 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Den största avvikelsen jämfört med prognosen i budgetunderlaget är att prognoserna för sjukpenning nu skrivs ner kraftigt för hela prognosperioden. Främst på grund av att nedgången i antal ersatta dagar nu sker snabbare än vad som bedömdes i föregående prognos, färre sjukfall startar och sjukfallen blir kortare än tidigare. Denna utveckling förstärks ytterligare av de regeländringar som regeringen förelagt riksdagen. Den nuvarande prognosen ger historiskt låga nivåer vilket ska omgärdas med all den osäkerhet som finns kring hur administrationen kommer att klara av att tillämpa de nya reglerna, hur arbetsgivare, arbetsförmedling och hälso- och sjukvården agerar samt eventuella beteende förändringar hos de försäkrade. Att bedöma de sammantagna effekterna av regelverket, administrationens tillämpning och de försäkrades förändrade beteende till följd av de nya reglerna tillsammans med övergångsreglerna innebär stora utmaningar för prognosverksamheten under flera år. Osäkerheten i de prognoser som presenteras kommer därför att var påtaglig under lång tid. Även prognosen för aktivitets- och sjukersättning har sänkts kraftigt främst beroende på effekterna av det nya regelverket. I och med att regeländringarna är så genomgripande grundar sig denna prognos främst på en avvägning mellan vilka effekter som borde följa givet det nya regelverkets intentioner och en uppskattning av med vilken takt administrationen kan börja tillämpa försäkringen enligt det nya regelverket. Detta gör att även denna prognos är behäftad med stor osäkerhet. Men antalet personer med förmånen bedöms bli färre än i föregående prognos även oberoende av regeländringarna. Prognosen för prisbasbeloppet är sänkt vilket sänker utgiftsprognosen ytterligare. 5

6 Prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar påverkas också av förändringarna inom sjukförsäkringen. Antalet nybeviljade sjukersättningar beräknas minska som en följd av regeländringarna. Detta kommer också att påverka antalsutvecklingen för BTP-tagare och prognosen skrivs därför ner för hela prognosperioden. Flera av dessa regeländringar inom sjukförsäkringen kommer också att påverka arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan bedömer att borttagandet av tidsbegränsad sjukersättning och införandet av förlängd sjukpenning kommer att medföra att beviljandet av livräntor kommer att tidigareläggas i en del fall. En arbetsskadeprövning har ofta blivit aktuell i samband med att sjukersättning har beviljats. I framtiden kommer troligen arbetsskadeprövning att ibland göras i samband med att förlängd sjukpenning beviljas. De senaste årens trend med ett minskat antal nybeviljade sjukersättningar och livränteärenden beräknas fortsätta, bortsett från effekten av regeländringarna. Den sammantagna effekten vid beaktande av denna minskande trend och den antagna ökningen på grund av regeländringarna beräknas bli att antalet inkomna livränteärenden och därmed utgifterna för livräntan blir lägre än vad som prognostiserades i budgetunderlaget. Prognoserna för garantipension till ålderspension har sänkts för hela prognosperioden. Det är en konsekvens av ändrade antaganden om prisbasbelopp och inkomstindex. Prisbasbeloppet och inkomstindex beräknas nu bli lägre för De ändrade antagandena om inkomstindex har haft inverkan på prognoserna för efterlevandepensioner till vuxna men framför allt på prognoserna för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Effekten blir en sänkning av prognoserna för Försäkringskassan har räknat på effekterna av de nya reglerna som berör föräldraförsäkringen, prognoserna är dock mycket osäkra eftersom de innehåller bedömningar av beteendeförändringar. Prognoserna för föräldrapenningen har höjts något med anledning av införandet av jämställdhetsbonusen. Jämställdhetsbonusen innebär en något högre prognos för utgiften då pappornas andel av föräldrapenningdagarna förväntas öka. Medelersättningen för pappans dagar är högre än mammans. Ökningen bedöms ske stegvis. Sammantaget är dock prognosen för föräldrapenning sänkt till följd av KI:s sänkta antaganden om timlöneutvecklingen. För de föräldrar som kommer använda vårdnadsbidraget är det troligt att uttagsmönstret av föräldrapenning förändras. Försäkringskassan bedömer att förändringarna till följd av vårdnadsbidraget initialt kommer att vara måttliga, främst eftersom antalet kommuner som inför vårdnadsbidrag troligen gradvis kommer att öka. I denna prognos görs bedömningen att de beteendeförändringar som vårdnadsbidraget kan medföra inte leder till förändringar i utgifterna för anslaget. Effekten av införandet av intygsskyldighet vid vård av barn beräknas sänka utgiften för tillfällig föräldrapenning. Generellt antas de nya reglerna innebära små förändringar i utgiften. Prognoserna för föräldraförsäkringen har dessutom justerats ned för hela prognosperioden på grund av det sänkta antagandet om timlöneutvecklingen. 6

7 Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna, förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder, prognostiserat utfall för 2008 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2008 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för , samt avvikelser mellan lämnade prognoser och utfall. Dessa avvikelser ska redovisas för prognoser lämnade i Budgetunderlaget och därefter. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 13, 16, 19, 20 och 21 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika belopp m.m. redovisas i bilaga 1. Månadsfördelade prognoser för år 2008 redovisas i bilaga 2. Avvikelser mellan lämnade prognoser och utfall redovisas i bilaga 3 enligt särskilt uppdrag i regleringsbrevet. Redovisningen görs på anslagspostnivå för prognoser lämnade i budgetunderlaget och därefter. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 4. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars i största möjliga utsträckning har använts. Det 7

8 ekonomiska månadsutfallet till och med minst mars 2008 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Prognosförutsättningar från Konjunkturinstitutet Från Konjunkturinstitutet (KI) har i mars hämtats in aktuella uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 1). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Det väsentligt lägre prisbasbeloppet för har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Den sänkta timlöneökningen för år har en sänkande effekt på prognoserna inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas nu bli väsentligt lägre för vilket har sänkt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men höjt prognosen för bostadstillägg till pensionärer. Det väsentligt lägre inkomstbasbeloppet för har en sänkande effekt på prognosen för pensionsrätt för barnår. Någon prognos för balanstalet inom ålderspensionssystemet har inte gjorts. Det har vid beräkningen antagits att balanstalet förblir större än 1,0 under hela prognosperioden och att balanseringen för inkomstpensionssystemet inte aktiveras. Om balanseringen aktiveras, vilket kan ske tidigast från 2010, knyts inkomstpension och tilläggspension till ett balansindex. Utgifterna för inkomstpension och tilläggspension blir i så fall marginellt lägre än enligt beräkningen med i övrigt oförändrade förutsättningar. Sänkta antaganden om ränta på sex månaders statsskuldväxlar har påverkat prognoserna för de statliga ålderspensionsavgifterna. 8

9 Tabellförklaringar Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen på dessa tabeller. och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga 2008 A B C D E F 2009 G 2010 G 2011 G För år 2008 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp från år 2007 (A), anslagsbeloppets storlek (B), tillgängliga (C) vilket är summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbelopp samt beräknad anslagsbelastning för hela året (D). Dessutom anges prognos för årets över-/ underskridande (E) och avvikelse från tillgängliga (F). Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. För år anges endast prognostiserad anslagsbelastning (G). sposter som är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2008 A 1 B 1 C 1 D 2009 E F G 2010 E F G 2011 E F G 1 Fastställd av riksdag eller regering. För år 2008 anges fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och regleringsbelopp som avser år 2005 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2008 (D). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (E) och regleringsbelopp (F) samt prognostiserad avgift för respektive år (G). Beloppen E är summan av beloppen F och G för respektive år. Beloppet F för 2009 är hämtat från Försäkringskassans avstämning av statliga ålderspensionsavgifter för

10 Övrigt I prognosavsnitten redovisas även en tabell där den nya prognosen jämförs med föregående prognos. I tabellen delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga 1. Då kan en förmån som kostar 10 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför ser ibland talen i anslagsöversikterna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Omfördelning av enligt Prop. 2007/08:99. sbelastningen för 2008 beräknas till miljoner kronor, vilket är 221 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 181 miljoner kronor lägre än tillgängliga. sbelastningen för 2009 beräknas bli miljoner kronor. Analys Utgifterna för tandvårdsersättning var 18 procent lägre under de tre första månaderna 2008 jämfört med samma period förgående år. Den främsta orsaken till detta är dock att utgifterna för protetik 65+ var ovanligt höga under januari 2007 p.g.a. att flera månaders inflöden av förhandsprövningar betades av. Nivåmässigt är utgiftsutvecklingen relativt stabil just nu. Inflödet av nya förhandsprövningar för protetiska åtgärder var cirka 7 procent högre än samma period under Ett visst nivåmässigt hopp uppåt i inflödet observerades under de första 2 veckorna under 2008, men om detta berodde på den kommande reformen eller inte är svårt att avgöra. En förklaring kan vara att en del försäkrade vill ha möjlighet att ansöka om ersättning från det regelverk som blir mest förmånligt. Om en ansökan om förhandsprövning skickats in innan den 1:a juli kan den försäkrade välja att 10

11 inte utnyttja en godkänd förhandsprövning, utan i stället begära ersättning under det nya regelverket. I tabellen nedan redovisas utgiftsprognoserna för samt utfallet för dels efter tandvårdsförsäkringens olika ersättningsområden, och dels efter om utgifterna kommer från det gamla respektive nya regelverket. Tabell 1 Tandvårdsersättning. Utgiftsprognoserna uppdelade på ersättningsområden, utfall för samt prognoser för i miljoner kronor Utfall Utgiftsprognos Utgifter från det gamla tandvårdsstödet Bastandvård till 64 år år eller äldre Protetik till 64 år år eller äldre Förhöjd ersättning till 64 år år eller äldre Totalt gamla tandvårdsstödet Utgifter från det nya tandvårdsstödet Tandvårdsbidrag Tandvårdsersättning Totalt nya tandvårdstödet Totalt nya och gamla tandvårdsstödet Ersättning för förhandsprövade protetiska åtgärder förväntas att finnas kvar som en utgift ända till år 2010 eftersom många av dessa åtgärder tar lång tid att färdigställa. Utgifter för förhöjd ersättning kommer också att finnas kvar efter införandet av reformen men särredovisas ej utan uppgår i posten tandvårdsstöd då det även i det nya regelverket är möjligt att erhålla förhöjd ersättning. Införandet av ett nytt tandvårdsstöd i år förväntas öka utgifterna med 55 procent jämfört med föregående år. Den totala förväntade utgiften är miljoner kronor. Under 2009 prognostiseras en högre utgift än de kommande åren beroende ett uppdämt behov av tandvård för de som ej varit berättigade till skydd mot höga kostnader tidigare. År 2010 bedöms det nya tandvårdsstödet vara i balans. Utgifterna för 2009 förväntas öka med 32 procent jämfört med 2008 varefter de förväntas minska med 10 procent till år År 2011 förväntas det inte finnas kvar några utgifter från det gamla tandvårdstödet varför utgifterna väntas sjunka ytterligare 3 procent. 11

12 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 3,9 3,1 +3,9 0 Volym- och strukturförändringar Den sänkta prognosen för utgifterna 2008 beror på att antalet inkomna förhandsprövningar varit lägre än väntat. I prognosen lämnad i budgetunderlaget räknade försäkringskassan med en ökning på 30 procent medan den observerade ökningen varit 7 procent. Minskningen i utgiftsprognosen för protetik 65+ år 2009 jämfört med tidigare prognos beror på att den förväntade ökningen av antalet nyinkomna förhandsprövningar till stor del uteblivit även om inflödet trendmässigt ökat. I föregående prognos antogs förhandsprövningarna öka med 30 procent gentemot normalnivån. I den föregående prognosen antogs det nya tandvårdsstödet vara helt infasat och i balans vid utgången av 2009 och att kostnaderna från det gamla tandvårdstödet vara borta. I denna prognos har hänsyn tagits till att sista teoretiska dag för ersättning från det nuvarande tandvårdsstödet är sista oktober 2010 vilket höjt prognosen för 2010 med 239 miljoner kronor. Förändring av prognosmodell Utgiftsprognoserna för de sista månaderna innan reformens införande 1 juli är gjord med en trend/säsongs modell. I föregående prognos baserades månadsprognoserna på en fördelad årsprognos. Framskrivningen för protetik 65+ baseras på samma modell som tidigare med undantaget att prognosen för antalet inkomna förhandsprövningar har gjorts med samma typ av modell som ovan. 12

13 13:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2008 har fastställts till 1,2 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2008 är 0,6 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2005 om 0,6 miljoner kronor lagts. Prognostiserad avgift för 2008 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2009 prognostiseras till 0,8 miljoner kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för år 2006 om 0,14 miljoner kronor och en prognostiserad avgift för år 2009 om 0,64 miljoner kronor. Analys Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning. Denna prognos är oförändrad från prognosen i budgetunderlaget och uppgår till 6,5 miljoner kronor för respektive år under Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för prognosåret Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +14,9 +0,9 +1,1 Volym- och strukturförändringar för prognosåret Det har skett en strukturförändring som beror på att avgiftssatsen har ändrats. 13

14 Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Regleringsbeloppet för 2006, vilket påverkar anslaget 2009, blev enligt Försäkringskassans avstämning högre än enligt beräkningen i prognosen från budgetunderlaget. Regleringsbeloppen för 2007 och 2008 har justerats, vilket beror på att den avgiftssats som tillämpats i beräkningen har justerats uppåt. För 2008 ingår även att räntan på 6 månaders statsskuldväxlar har justerats nedåt i jämfört med prognosen i budgetunderlaget. 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga sbelastningen för 2008 beräknas till 458 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 85 miljoner kronor högre än tillgängliga, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 45 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslog i budgetunderlaget ett tilläggsanslag för 2008 med 87 miljoner kronor. sbelastningen för 2009 beräknas bli 450 miljoner kronor. Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU-länder, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är som tidigare osäkra främst beroende på att det även fortsättningsvis är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske. Utgiften kan avse kostnader för vård utförd flera år tidigare. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. 14

15 Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med flera länder. Försäkringskassan betalar landstingen för vården och de fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. För konventionsvården förväntas kostnaden öka med drygt tre procent årligen från 2008 års nivå. Den förväntade ökningen baseras på de senaste årens inflation (KPI för hälso- och sjukvård). Turistvård Vårdkostnaden för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. I prognosen antas antalet turister bli konstant de kommande åren och kostnaden har enbart anpassats till ECB:s inflationsprognos. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. Det är därför av väsentlig vikt med goda kostnadsprognoser som underlag till utgiftsprognoserna. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrande. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till ungefär 200 miljoner kronor 2008 och förväntas därefter öka med fem procent per år. Sjuk- och tandvårdstjänster Intresset för att söka vård i ett annat EU/EES-land och sedan söka ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av Antalet beviljade ärenden har dock planat ut under I prognosen för antas att antalet beviljade ärenden blir konstant i nivå med antalet Kostnaden har enbart anpassats till ECB:s inflationsprognos. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land grundar sig på domstolspraxis. En nationell lagstiftning som fastställer kriterierna för att få ersättning för vårdkostnader enligt EG-fördraget kan bli aktuell tidigast under år

16 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,5 1,6 1,6 1,6 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkat prognosen är förändringar i valutan och antagandet om ECB:s inflationsprognos från första kvartalet 2008 som båda höjt prognosen för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Förändrat antal bosättningsmånader har höjt prognosen för pensionärsvård något för samtliga år. Prognosen för turistvård är sänkt för samtliga år till följd av bland annat ändrade antaganden om debiteringstakten. Sänkningen är störst 2008 och något justerad för åren därefter. Utfallet per månad avseende sjukvårdstjänster varierar kraftigt, men utfallet för första kvartalet blev högre än vad som prognostiserades i budgetunderlaget vilket har föranlett en höjning av prognosen för samtliga år. 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga sbelastningen för 2008 beräknas till 206 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 27 miljoner kronor lägre än tillgängliga. sbelastningen för 2009 beräknas bli 249 miljoner kronor. 16

17 Analys Minskningen av antalet grund- och anskaffningsbidrag förväntas fortsätta även under Antalet utbetalningar av grundbidrag minskade successivt under 2007, från drygt 500 under det första kvartalet till cirka 250 under årets sista kvartal. Under det första kvartalet 2008 var antalet utbetalningar knappt 300. Under år 2007 beviljades grundbidrag vilket är en minskning från 2006 då beviljades. Främst är det antalet återbeviljade bilstöd som minskat. Det är en följd av regeländringen från 2007 som innebar att bilstöd kan återbeviljas först efter nio år mot tidigare efter sju år. Även antalet helt nybeviljade bilstöd har minskat något mellan 2006 och 2007, från 817 till 637. Från och med år 2009 beräknas utbetalningar av bilstöd börja öka igen på grund av att allt fler bilstödsmottagare har haft sin bil i nio år och därmed kan återansöka om bilstöd. Utgiften för grund- och anpassningsbidrag beräknas öka från och med 2009 och fortsätta att öka under hela prognosperioden. Däremot förväntas utgiften för de inkomstprövade anskaffningsbidragen fortsätta att minska på lång sikt. Prognosen är behäftad med osäkerhet vad avser bedömningen av antalet helt nybeviljade ärenden samt antalet anpassningsbidrag och reparationer. Försäkringskassan genomför för närvarande ett projekt vars övergripande syfte är att lämna en nulägesanalys av den koncentrerade handläggningen av bilstöd till Västervik. I utvärderingen ingår att titta på ledning och styrning av verksamheten. Kartläggning av handläggningsprocessens användning och kvaliteten på tillämpningen liksom kartläggning och analys av avslagsbeslut ingår också. En rapport planeras till halvårsskiftet. Resultat och slutsatser från utvärderingen kan lämna förklaringar till utvecklingen under det senaste året samt ge underlag till kommande prognoser. 17

18 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 8,4 +3,0 +0,3 3,4 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för utvecklingen av KPI, vilket har sänkt bilstödsprognosen för hela perioden. KPI används för att bedöma ökningen av beloppet för anpassningsbidraget. Volym- och strukturförändringar Antalet anpassningsbidrag bedöms nu bli färre än vad som tidigare beräknats, vilket har haft en sänkande effekt på prognoserna. Detta gäller särskilt för 2008 vilket är en konsekvens av regeländringarna. Denna sänkning motverkas av att beloppet för grundbidrag nu bedöms bli något högre från och med :8 Kostnader för statlig assistansersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga sbelastningen för 2008 beräknas till miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men 195 miljoner kronor högre än tillgängliga. sbelastningen för 2009 beräknas bli miljoner kronor. 18

19 Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes. Likaså har antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2007 ökade antalet personer med assistansersättning från till De senaste åren har ökningen varierat med mellan 700 och 900 personer per år. Antalet ersatta timmar per person och vecka har nästan fördubblats mellan 1998 och 2007, från cirka 78 till 150 timmar ökningen är i genomsnitt cirka tre timmar per år. Genomgående är det fler män än kvinnor som får assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnor dominerar var 52,7 procent män och 47,3 procent kvinnor av dem med assistansersättning, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan Män beviljas också fler antal timmar i genomsnitt. Antal personer och kostnad per år, utfall och prognos för statligt assistansersättning Antal personer miljoner kronor Totalt miljoner kronor Antal personer per år I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Den procentuella ökningen av kostnaderna för assistansersättningen har varierat med mellan 13 och 20 procent mellan åren. Ökningstakten när det gäller såväl antal personer som antal timmar per person har dock dämpats de senaste åren men det handlar fortfarande om kraftiga ökningar. Det som orsakar den kraftiga utgiftsökningen är framför allt att fler ansöker om och blir berättigade till assistansersättning samt att behovet av assistans bedöms större än tidigare. Den regeländring som infördes 2001 som innebär att man får behålla assistansersättningen efter 65 års ålder inverkar också. 19

20 Ökningstakten beräknas avta under prognosperioden men kostnaderna beräknas försätta öka. Antalet assistansberättigade beräknas öka med 4,2 procent år 2008 och 2,4 procent år Det beräknas att antalet beviljade assistanstimmar per månad och person i genomsnitt kommer att öka med 2,2 procent för varje år. I proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans föreslås ändringar i lagen (1993:389) om assistansersättning. Förslagen innebär att det införs en bestämmelse om att assistansersättning endast utbetalas under förutsättning att den används för att köpa personlig assistans av någon som anordnar sådan, t.ex. kooperativ, företag eller kommun, eller för att avlöna egna personliga assistenter. Vidare föreslås att den ersättningsberättigade som inte har använt hela assistansersättningen för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska återbetala den delen till Försäkringskassan. Den nya regeln föreslås träda i kraft den 1 juli 2008 och tillämpas på assistansersättning som beviljas för tid efter ikraftträdandet. Hur stora de ekonomiska effekterna kommer att bli genom denna ändring är svårt att beräkna. En trolig konsekvens är att de ersättningsberättigade i ökad grad kommer att välja assistansanordnare utifrån kvalitén i stödet och servicen de erbjuder. Detta kan leda till ökad konkurrens mellan assistansanordnare. Den preliminära bedömningen av regeländringarna är att de inte motiverar någon ändring av utgiftsprognosen under de närmaste åren. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,4 0,2 0,2 0,3 Volym- och strukturförändringar Prognoserna för åren har justerats ned något med anledning av att antalet assistansberättigade förväntas bli färre jämfört med budgetunderlaget. Antalet assistansberättigade beräknas bli 37 färre år 2008 och 47 färre år 2011 jämfört med vad som prognostiserades i budgetunderlaget. Antalet 20