Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2008 2011"

Transkript

1 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning :3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning :8 Sjukvård i internationella förhållanden :7 Bilstöd till personer med funktionshinder :8 Kostnader för statlig assistansersättning...18 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m :2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..64 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20:1 Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...71 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...73 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 21:1 Allmänna barnbidrag :2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd till barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår :8 Bostadsbidrag Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga 1 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 Månadsfördelade prognoser för 2008 Bilaga 3 Avvikelser mellan lämnade prognoser och utfall Bilaga 4 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan senast den 9 maj 2008 redovisa utgiftsprognoser för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. 550 Miljarder kronor Övriga förmåner Ersättning vid arbetsoförmåga Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 440 miljarder kronor år 2008 till 492 miljarder kronor år Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 26 procent, från 203 miljarder kronor år 2008 till 256 miljarder kronor år För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna minska med 0,5 procent mellan åren 2008 och

4 I tabellen nedan redovisas en sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde. Sammanställning prognoser. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 0,9 na 243,1 Summa tillgängliga 242,2 Prognos, sakanslag 236,9 238,5 234,8 235,8 Avvikelse från anslagna 6,2 Avvikelse från tillgängliga 5,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 202,7 219,1 236,7 256,2 Summa utgifter 439,6 457,6 471,5 492,0 Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2008 är 243,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 236,9 miljarder kronor. Detta är 6,2 miljarder kronor, eller 2,6 procent, lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 202,7 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2008 därmed till 439,6 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellerna nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen i Försäkringskassans budgetunderlag Prognoserna har sammantaget sänkts för hela prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 1,3 3,2 4,7 5,4 4

5 I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen i Försäkringskassans budgetunderlag för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Föregående prognos Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Ny prognos Differens i miljoner kronor Differens i procent 2,4 4,9 7,4 9,2 Prognosändringar inom olika försäkringsområden Den största avvikelsen jämfört med prognosen i budgetunderlaget är att prognoserna för sjukpenning nu skrivs ner kraftigt för hela prognosperioden. Främst på grund av att nedgången i antal ersatta dagar nu sker snabbare än vad som bedömdes i föregående prognos, färre sjukfall startar och sjukfallen blir kortare än tidigare. Denna utveckling förstärks ytterligare av de regeländringar som regeringen förelagt riksdagen. Den nuvarande prognosen ger historiskt låga nivåer vilket ska omgärdas med all den osäkerhet som finns kring hur administrationen kommer att klara av att tillämpa de nya reglerna, hur arbetsgivare, arbetsförmedling och hälso- och sjukvården agerar samt eventuella beteende förändringar hos de försäkrade. Att bedöma de sammantagna effekterna av regelverket, administrationens tillämpning och de försäkrades förändrade beteende till följd av de nya reglerna tillsammans med övergångsreglerna innebär stora utmaningar för prognosverksamheten under flera år. Osäkerheten i de prognoser som presenteras kommer därför att var påtaglig under lång tid. Även prognosen för aktivitets- och sjukersättning har sänkts kraftigt främst beroende på effekterna av det nya regelverket. I och med att regeländringarna är så genomgripande grundar sig denna prognos främst på en avvägning mellan vilka effekter som borde följa givet det nya regelverkets intentioner och en uppskattning av med vilken takt administrationen kan börja tillämpa försäkringen enligt det nya regelverket. Detta gör att även denna prognos är behäftad med stor osäkerhet. Men antalet personer med förmånen bedöms bli färre än i föregående prognos även oberoende av regeländringarna. Prognosen för prisbasbeloppet är sänkt vilket sänker utgiftsprognosen ytterligare. 5

6 Prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar påverkas också av förändringarna inom sjukförsäkringen. Antalet nybeviljade sjukersättningar beräknas minska som en följd av regeländringarna. Detta kommer också att påverka antalsutvecklingen för BTP-tagare och prognosen skrivs därför ner för hela prognosperioden. Flera av dessa regeländringar inom sjukförsäkringen kommer också att påverka arbetsskadeförsäkringen. Försäkringskassan bedömer att borttagandet av tidsbegränsad sjukersättning och införandet av förlängd sjukpenning kommer att medföra att beviljandet av livräntor kommer att tidigareläggas i en del fall. En arbetsskadeprövning har ofta blivit aktuell i samband med att sjukersättning har beviljats. I framtiden kommer troligen arbetsskadeprövning att ibland göras i samband med att förlängd sjukpenning beviljas. De senaste årens trend med ett minskat antal nybeviljade sjukersättningar och livränteärenden beräknas fortsätta, bortsett från effekten av regeländringarna. Den sammantagna effekten vid beaktande av denna minskande trend och den antagna ökningen på grund av regeländringarna beräknas bli att antalet inkomna livränteärenden och därmed utgifterna för livräntan blir lägre än vad som prognostiserades i budgetunderlaget. Prognoserna för garantipension till ålderspension har sänkts för hela prognosperioden. Det är en konsekvens av ändrade antaganden om prisbasbelopp och inkomstindex. Prisbasbeloppet och inkomstindex beräknas nu bli lägre för De ändrade antagandena om inkomstindex har haft inverkan på prognoserna för efterlevandepensioner till vuxna men framför allt på prognoserna för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Effekten blir en sänkning av prognoserna för Försäkringskassan har räknat på effekterna av de nya reglerna som berör föräldraförsäkringen, prognoserna är dock mycket osäkra eftersom de innehåller bedömningar av beteendeförändringar. Prognoserna för föräldrapenningen har höjts något med anledning av införandet av jämställdhetsbonusen. Jämställdhetsbonusen innebär en något högre prognos för utgiften då pappornas andel av föräldrapenningdagarna förväntas öka. Medelersättningen för pappans dagar är högre än mammans. Ökningen bedöms ske stegvis. Sammantaget är dock prognosen för föräldrapenning sänkt till följd av KI:s sänkta antaganden om timlöneutvecklingen. För de föräldrar som kommer använda vårdnadsbidraget är det troligt att uttagsmönstret av föräldrapenning förändras. Försäkringskassan bedömer att förändringarna till följd av vårdnadsbidraget initialt kommer att vara måttliga, främst eftersom antalet kommuner som inför vårdnadsbidrag troligen gradvis kommer att öka. I denna prognos görs bedömningen att de beteendeförändringar som vårdnadsbidraget kan medföra inte leder till förändringar i utgifterna för anslaget. Effekten av införandet av intygsskyldighet vid vård av barn beräknas sänka utgiften för tillfällig föräldrapenning. Generellt antas de nya reglerna innebära små förändringar i utgiften. Prognoserna för föräldraförsäkringen har dessutom justerats ned för hela prognosperioden på grund av det sänkta antagandet om timlöneutvecklingen. 6

7 Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2008 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 21 Sjukpenning, avseende samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet uppdelat på de olika verksamheterna, förbrukade samt intecknade ännu inte utbetalda för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap 20 Köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster m.m. Redovisningen ska vara uppdelad på försäkringsmedicinska utredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder, prognostiserat utfall för 2008 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2008 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för , samt avvikelser mellan lämnade prognoser och utfall. Dessa avvikelser ska redovisas för prognoser lämnade i Budgetunderlaget och därefter. I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 13, 16, 19, 20 och 21 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika belopp m.m. redovisas i bilaga 1. Månadsfördelade prognoser för år 2008 redovisas i bilaga 2. Avvikelser mellan lämnade prognoser och utfall redovisas i bilaga 3 enligt särskilt uppdrag i regleringsbrevet. Redovisningen görs på anslagspostnivå för prognoser lämnade i budgetunderlaget och därefter. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 4. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för mars i största möjliga utsträckning har använts. Det 7

8 ekonomiska månadsutfallet till och med minst mars 2008 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har oftast hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Prognosförutsättningar från Konjunkturinstitutet Från Konjunkturinstitutet (KI) har i mars hämtats in aktuella uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 1). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i budgetunderlaget beskrivs nedan. Det väsentligt lägre prisbasbeloppet för har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Den sänkta timlöneökningen för år har en sänkande effekt på prognoserna inom föräldraförsäkringen. Inkomstindex beräknas nu bli väsentligt lägre för vilket har sänkt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men höjt prognosen för bostadstillägg till pensionärer. Det väsentligt lägre inkomstbasbeloppet för har en sänkande effekt på prognosen för pensionsrätt för barnår. Någon prognos för balanstalet inom ålderspensionssystemet har inte gjorts. Det har vid beräkningen antagits att balanstalet förblir större än 1,0 under hela prognosperioden och att balanseringen för inkomstpensionssystemet inte aktiveras. Om balanseringen aktiveras, vilket kan ske tidigast från 2010, knyts inkomstpension och tilläggspension till ett balansindex. Utgifterna för inkomstpension och tilläggspension blir i så fall marginellt lägre än enligt beräkningen med i övrigt oförändrade förutsättningar. Sänkta antaganden om ränta på sex månaders statsskuldväxlar har påverkat prognoserna för de statliga ålderspensionsavgifterna. 8

9 Tabellförklaringar Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen på dessa tabeller. och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga 2008 A B C D E F 2009 G 2010 G 2011 G För år 2008 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp från år 2007 (A), anslagsbeloppets storlek (B), tillgängliga (C) vilket är summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbelopp samt beräknad anslagsbelastning för hela året (D). Dessutom anges prognos för årets över-/ underskridande (E) och avvikelse från tillgängliga (F). Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. För år anges endast prognostiserad anslagsbelastning (G). sposter som är statlig ålderspensionsavgift Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2008 A 1 B 1 C 1 D 2009 E F G 2010 E F G 2011 E F G 1 Fastställd av riksdag eller regering. För år 2008 anges fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och regleringsbelopp som avser år 2005 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2008 (D). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (E) och regleringsbelopp (F) samt prognostiserad avgift för respektive år (G). Beloppen E är summan av beloppen F och G för respektive år. Beloppet F för 2009 är hämtat från Försäkringskassans avstämning av statliga ålderspensionsavgifter för

10 Övrigt I prognosavsnitten redovisas även en tabell där den nya prognosen jämförs med föregående prognos. I tabellen delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga 1. Då kan en förmån som kostar 10 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför ser ibland talen i anslagsöversikterna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Omfördelning av enligt Prop. 2007/08:99. sbelastningen för 2008 beräknas till miljoner kronor, vilket är 221 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 181 miljoner kronor lägre än tillgängliga. sbelastningen för 2009 beräknas bli miljoner kronor. Analys Utgifterna för tandvårdsersättning var 18 procent lägre under de tre första månaderna 2008 jämfört med samma period förgående år. Den främsta orsaken till detta är dock att utgifterna för protetik 65+ var ovanligt höga under januari 2007 p.g.a. att flera månaders inflöden av förhandsprövningar betades av. Nivåmässigt är utgiftsutvecklingen relativt stabil just nu. Inflödet av nya förhandsprövningar för protetiska åtgärder var cirka 7 procent högre än samma period under Ett visst nivåmässigt hopp uppåt i inflödet observerades under de första 2 veckorna under 2008, men om detta berodde på den kommande reformen eller inte är svårt att avgöra. En förklaring kan vara att en del försäkrade vill ha möjlighet att ansöka om ersättning från det regelverk som blir mest förmånligt. Om en ansökan om förhandsprövning skickats in innan den 1:a juli kan den försäkrade välja att 10

11 inte utnyttja en godkänd förhandsprövning, utan i stället begära ersättning under det nya regelverket. I tabellen nedan redovisas utgiftsprognoserna för samt utfallet för dels efter tandvårdsförsäkringens olika ersättningsområden, och dels efter om utgifterna kommer från det gamla respektive nya regelverket. Tabell 1 Tandvårdsersättning. Utgiftsprognoserna uppdelade på ersättningsområden, utfall för samt prognoser för i miljoner kronor Utfall Utgiftsprognos Utgifter från det gamla tandvårdsstödet Bastandvård till 64 år år eller äldre Protetik till 64 år år eller äldre Förhöjd ersättning till 64 år år eller äldre Totalt gamla tandvårdsstödet Utgifter från det nya tandvårdsstödet Tandvårdsbidrag Tandvårdsersättning Totalt nya tandvårdstödet Totalt nya och gamla tandvårdsstödet Ersättning för förhandsprövade protetiska åtgärder förväntas att finnas kvar som en utgift ända till år 2010 eftersom många av dessa åtgärder tar lång tid att färdigställa. Utgifter för förhöjd ersättning kommer också att finnas kvar efter införandet av reformen men särredovisas ej utan uppgår i posten tandvårdsstöd då det även i det nya regelverket är möjligt att erhålla förhöjd ersättning. Införandet av ett nytt tandvårdsstöd i år förväntas öka utgifterna med 55 procent jämfört med föregående år. Den totala förväntade utgiften är miljoner kronor. Under 2009 prognostiseras en högre utgift än de kommande åren beroende ett uppdämt behov av tandvård för de som ej varit berättigade till skydd mot höga kostnader tidigare. År 2010 bedöms det nya tandvårdsstödet vara i balans. Utgifterna för 2009 förväntas öka med 32 procent jämfört med 2008 varefter de förväntas minska med 10 procent till år År 2011 förväntas det inte finnas kvar några utgifter från det gamla tandvårdstödet varför utgifterna väntas sjunka ytterligare 3 procent. 11

12 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 3,9 3,1 +3,9 0 Volym- och strukturförändringar Den sänkta prognosen för utgifterna 2008 beror på att antalet inkomna förhandsprövningar varit lägre än väntat. I prognosen lämnad i budgetunderlaget räknade försäkringskassan med en ökning på 30 procent medan den observerade ökningen varit 7 procent. Minskningen i utgiftsprognosen för protetik 65+ år 2009 jämfört med tidigare prognos beror på att den förväntade ökningen av antalet nyinkomna förhandsprövningar till stor del uteblivit även om inflödet trendmässigt ökat. I föregående prognos antogs förhandsprövningarna öka med 30 procent gentemot normalnivån. I den föregående prognosen antogs det nya tandvårdsstödet vara helt infasat och i balans vid utgången av 2009 och att kostnaderna från det gamla tandvårdstödet vara borta. I denna prognos har hänsyn tagits till att sista teoretiska dag för ersättning från det nuvarande tandvårdsstödet är sista oktober 2010 vilket höjt prognosen för 2010 med 239 miljoner kronor. Förändring av prognosmodell Utgiftsprognoserna för de sista månaderna innan reformens införande 1 juli är gjord med en trend/säsongs modell. I föregående prognos baserades månadsprognoserna på en fördelad årsprognos. Framskrivningen för protetik 65+ baseras på samma modell som tidigare med undantaget att prognosen för antalet inkomna förhandsprövningar har gjorts med samma typ av modell som ovan. 12

13 13:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2008 har fastställts till 1,2 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2008 är 0,6 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2005 om 0,6 miljoner kronor lagts. Prognostiserad avgift för 2008 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2009 prognostiseras till 0,8 miljoner kronor. I anslagsbelastningen ingår ett regleringsbelopp för år 2006 om 0,14 miljoner kronor och en prognostiserad avgift för år 2009 om 0,64 miljoner kronor. Analys Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning. Denna prognos är oförändrad från prognosen i budgetunderlaget och uppgår till 6,5 miljoner kronor för respektive år under Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för prognosåret Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 1000-tal kronor Differens i procent +14,9 +0,9 +1,1 Volym- och strukturförändringar för prognosåret Det har skett en strukturförändring som beror på att avgiftssatsen har ändrats. 13

14 Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Regleringsbeloppet för 2006, vilket påverkar anslaget 2009, blev enligt Försäkringskassans avstämning högre än enligt beräkningen i prognosen från budgetunderlaget. Regleringsbeloppen för 2007 och 2008 har justerats, vilket beror på att den avgiftssats som tillämpats i beräkningen har justerats uppåt. För 2008 ingår även att räntan på 6 månaders statsskuldväxlar har justerats nedåt i jämfört med prognosen i budgetunderlaget. 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga sbelastningen för 2008 beräknas till 458 miljoner kronor, vilket är 63 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 85 miljoner kronor högre än tillgängliga, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 45 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslog i budgetunderlaget ett tilläggsanslag för 2008 med 87 miljoner kronor. sbelastningen för 2009 beräknas bli 450 miljoner kronor. Analys Utgiften påverkas bland annat av i vilken utsträckning svenska medborgare kommer att vistas i andra EU-länder, samt antalet personer försäkrade utomlands som befinner sig i Sverige vid sjukdom. Prognoserna för Sjukvård i internationella förhållanden kommande år är som tidigare osäkra främst beroende på att det även fortsättningsvis är osäkert i vilken takt debiteringen av vården kommer att ske. Utgiften kan avse kostnader för vård utförd flera år tidigare. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. 14

15 Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Prognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjuk- och tandvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård Sverige har ingått konventioner och överenskommelser om sjukvårdsförmåner med flera länder. Försäkringskassan betalar landstingen för vården och de fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. För konventionsvården förväntas kostnaden öka med drygt tre procent årligen från 2008 års nivå. Den förväntade ökningen baseras på de senaste årens inflation (KPI för hälso- och sjukvård). Turistvård Vårdkostnaden för turister som söker vård i EU/EES-länder samt Schweiz beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som hittills inkommit från dessa länder. I prognosen antas antalet turister bli konstant de kommande åren och kostnaden har enbart anpassats till ECB:s inflationsprognos. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård följer inte de prognostiserade kostnaderna för densamma, främst beroende på eftersläpningar i debiteringen för vården. Det är därför av väsentlig vikt med goda kostnadsprognoser som underlag till utgiftsprognoserna. En förändring av utgiftsprognosen betyder alltså inte med nödvändighet att bedömningarna i kostnadsprognosen är förändrande. Kostnaden för pensionärsvård prognostiseras till ungefär 200 miljoner kronor 2008 och förväntas därefter öka med fem procent per år. Sjuk- och tandvårdstjänster Intresset för att söka vård i ett annat EU/EES-land och sedan söka ersättning i efterhand med stöd av EG-fördragets artiklar 49 & 50 om fri rörlighet för tjänster har ökat kontinuerligt sedan införandet i början av Antalet beviljade ärenden har dock planat ut under I prognosen för antas att antalet beviljade ärenden blir konstant i nivå med antalet Kostnaden har enbart anpassats till ECB:s inflationsprognos. Rätten till ersättning för vårdkostnader i ett annat EES-land grundar sig på domstolspraxis. En nationell lagstiftning som fastställer kriterierna för att få ersättning för vårdkostnader enligt EG-fördraget kan bli aktuell tidigast under år

16 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,5 1,6 1,6 1,6 Ändrade makroekonomiska antaganden De makroekonomiska faktorer som påverkat prognosen är förändringar i valutan och antagandet om ECB:s inflationsprognos från första kvartalet 2008 som båda höjt prognosen för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Förändrat antal bosättningsmånader har höjt prognosen för pensionärsvård något för samtliga år. Prognosen för turistvård är sänkt för samtliga år till följd av bland annat ändrade antaganden om debiteringstakten. Sänkningen är störst 2008 och något justerad för åren därefter. Utfallet per månad avseende sjukvårdstjänster varierar kraftigt, men utfallet för första kvartalet blev högre än vad som prognostiserades i budgetunderlaget vilket har föranlett en höjning av prognosen för samtliga år. 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga sbelastningen för 2008 beräknas till 206 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 27 miljoner kronor lägre än tillgängliga. sbelastningen för 2009 beräknas bli 249 miljoner kronor. 16

17 Analys Minskningen av antalet grund- och anskaffningsbidrag förväntas fortsätta även under Antalet utbetalningar av grundbidrag minskade successivt under 2007, från drygt 500 under det första kvartalet till cirka 250 under årets sista kvartal. Under det första kvartalet 2008 var antalet utbetalningar knappt 300. Under år 2007 beviljades grundbidrag vilket är en minskning från 2006 då beviljades. Främst är det antalet återbeviljade bilstöd som minskat. Det är en följd av regeländringen från 2007 som innebar att bilstöd kan återbeviljas först efter nio år mot tidigare efter sju år. Även antalet helt nybeviljade bilstöd har minskat något mellan 2006 och 2007, från 817 till 637. Från och med år 2009 beräknas utbetalningar av bilstöd börja öka igen på grund av att allt fler bilstödsmottagare har haft sin bil i nio år och därmed kan återansöka om bilstöd. Utgiften för grund- och anpassningsbidrag beräknas öka från och med 2009 och fortsätta att öka under hela prognosperioden. Däremot förväntas utgiften för de inkomstprövade anskaffningsbidragen fortsätta att minska på lång sikt. Prognosen är behäftad med osäkerhet vad avser bedömningen av antalet helt nybeviljade ärenden samt antalet anpassningsbidrag och reparationer. Försäkringskassan genomför för närvarande ett projekt vars övergripande syfte är att lämna en nulägesanalys av den koncentrerade handläggningen av bilstöd till Västervik. I utvärderingen ingår att titta på ledning och styrning av verksamheten. Kartläggning av handläggningsprocessens användning och kvaliteten på tillämpningen liksom kartläggning och analys av avslagsbeslut ingår också. En rapport planeras till halvårsskiftet. Resultat och slutsatser från utvärderingen kan lämna förklaringar till utvecklingen under det senaste året samt ge underlag till kommande prognoser. 17

18 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 8,4 +3,0 +0,3 3,4 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för utvecklingen av KPI, vilket har sänkt bilstödsprognosen för hela perioden. KPI används för att bedöma ökningen av beloppet för anpassningsbidraget. Volym- och strukturförändringar Antalet anpassningsbidrag bedöms nu bli färre än vad som tidigare beräknats, vilket har haft en sänkande effekt på prognoserna. Detta gäller särskilt för 2008 vilket är en konsekvens av regeländringarna. Denna sänkning motverkas av att beloppet för grundbidrag nu bedöms bli något högre från och med :8 Kostnader för statlig assistansersättning söversikt. Beloppen anges i 1000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga sbelastningen för 2008 beräknas till miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men 195 miljoner kronor högre än tillgängliga. sbelastningen för 2009 beräknas bli miljoner kronor. 18

19 Analys Antalet personer som har rätt till assistansersättning, behovets omfattning mätt i assistanstimmar per vecka och beviljad ersättning per timme är faktorer som styr utgifternas storlek. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes. Likaså har antalet beviljade timmar per vecka och person ökat. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed ökat kraftigt. Mellan 1998 och 2007 ökade antalet personer med assistansersättning från till De senaste åren har ökningen varierat med mellan 700 och 900 personer per år. Antalet ersatta timmar per person och vecka har nästan fördubblats mellan 1998 och 2007, från cirka 78 till 150 timmar ökningen är i genomsnitt cirka tre timmar per år. Genomgående är det fler män än kvinnor som får assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnor dominerar var 52,7 procent män och 47,3 procent kvinnor av dem med assistansersättning, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan Män beviljas också fler antal timmar i genomsnitt. Antal personer och kostnad per år, utfall och prognos för statligt assistansersättning Antal personer miljoner kronor Totalt miljoner kronor Antal personer per år I takt med att antalet personer som beviljas assistansersättning ökar så ökar också utgifterna. Den procentuella ökningen av kostnaderna för assistansersättningen har varierat med mellan 13 och 20 procent mellan åren. Ökningstakten när det gäller såväl antal personer som antal timmar per person har dock dämpats de senaste åren men det handlar fortfarande om kraftiga ökningar. Det som orsakar den kraftiga utgiftsökningen är framför allt att fler ansöker om och blir berättigade till assistansersättning samt att behovet av assistans bedöms större än tidigare. Den regeländring som infördes 2001 som innebär att man får behålla assistansersättningen efter 65 års ålder inverkar också. 19

20 Ökningstakten beräknas avta under prognosperioden men kostnaderna beräknas försätta öka. Antalet assistansberättigade beräknas öka med 4,2 procent år 2008 och 2,4 procent år Det beräknas att antalet beviljade assistanstimmar per månad och person i genomsnitt kommer att öka med 2,2 procent för varje år. I proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans föreslås ändringar i lagen (1993:389) om assistansersättning. Förslagen innebär att det införs en bestämmelse om att assistansersättning endast utbetalas under förutsättning att den används för att köpa personlig assistans av någon som anordnar sådan, t.ex. kooperativ, företag eller kommun, eller för att avlöna egna personliga assistenter. Vidare föreslås att den ersättningsberättigade som inte har använt hela assistansersättningen för att köpa assistans eller betala kostnader för personliga assistenter ska återbetala den delen till Försäkringskassan. Den nya regeln föreslås träda i kraft den 1 juli 2008 och tillämpas på assistansersättning som beviljas för tid efter ikraftträdandet. Hur stora de ekonomiska effekterna kommer att bli genom denna ändring är svårt att beräkna. En trolig konsekvens är att de ersättningsberättigade i ökad grad kommer att välja assistansanordnare utifrån kvalitén i stödet och servicen de erbjuder. Detta kan leda till ökad konkurrens mellan assistansanordnare. Den preliminära bedömningen av regeländringarna är att de inte motiverar någon ändring av utgiftsprognosen under de närmaste åren. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i budgetunderlaget. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 0,4 0,2 0,2 0,3 Volym- och strukturförändringar Prognoserna för åren har justerats ned något med anledning av att antalet assistansberättigade förväntas bli färre jämfört med budgetunderlaget. Antalet assistansberättigade beräknas bli 37 färre år 2008 och 47 färre år 2011 jämfört med vad som prognostiserades i budgetunderlaget. Antalet 20

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. spost

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 2011 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2007 20 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007

Budgetunderlag. Del 2. Försäkringsförmåner 2008-02-21. Årsplan 2007 Budgetunderlag 2009 2011 Del 2 Försäkringsförmåner 2008-02-21 Årsplan 2007 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 1 m v.1 1 t 1 t 1 s 1 t 1 f 1 s 1 o 1 l

Läs mer

Budgetunderlag 2007 2009

Budgetunderlag 2007 2009 Budgetunderlag 2007 2009 Del 2 Försäkringsförmåner 2006-02-15 Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 13:1 Tandvårdsförmåner

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Budgetunderlag 2010 2012

Budgetunderlag 2010 2012 Budgetunderlag 2010 2012 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Rapport Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2014 2019 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal... 8 Utgiftsområde

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2014-01-16 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 1 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Rapport 2013-10-25 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2017

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Rapport 2013-05-02 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2013 2017 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut III:2 Socialdepartementet 2012-12-20 S2011/11297/SF (slutlig) S2012/8855/SAM (slutlig) S2012/8858/SAM (delvis) Försäkringskassan 103 51 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 1 Socialförsäkringens administration Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans budgetunderlag för åren 2016 2018 Försäkringskassan överlämnar härmed budgetunderlag

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försäkringskassan

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försäkringskassan Regeringsbeslut III:1 Socialdepartementet 2013-12-19 S2012/1727/SF S2013/1458/SF S2013/6368/SF m.fl. Se bilaga 1 Försäkringskassan Vasagatan 16 10351 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Rapport 2010-05-05 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2010 2014 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Den ekonomiska utvecklingen... 7 Utgiftsområde

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar

Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar 2011-05-04 S 2011/4725/SF Socialdepartementet Översyn av sjukförsäkringen förslag till förbättringar Förord De förslag som redovisas i denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:462 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Socialförsäkringen i siffror 2015

Socialförsäkringen i siffror 2015 Socialförsäkringen i siffror 2015 Försäkringskassan 2015 ISSN: 1650-2248 ISBN: 978-91-7500-384-9 FK 141 Grafisk form: Folke Johansson Grafisk produktion: Kristina Malm Tryckeri: DanagårdLiTHO Typsnitt:

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Socialförsäkringen. i siffror

Socialförsäkringen. i siffror 48927654183469876543228476529893876451749126543 998437652947978489276541834698765432284765298 3817126543789984376529479784892765418346938764 7491265437876529479789843765294797848927654183 69876543228476529893876451629925437899843765294

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Regeringsbeslut II:10 2014-12-18 S2014/8929/SAM (delvis) Socialdepartementet Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Box 308 10126 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-29 Sida: 2 av 15 Sida: 3 av 15 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 2013-11-29 Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa den ekonomiska

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Social- försäkringen

Social- försäkringen Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den

Läs mer

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012

Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24272-8 ISSN 0284-6012 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

Socialförsäkringen. i siffror

Socialförsäkringen. i siffror 8927654183469876543228476529893876451749126543 98437652947978489276541834698765432284765298 817126543789984376529479784892765418346938764 491265437876529479789843765294797848927654183 9876543228476529893876451629925437899843765294

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL Introduktion Dina avtalsförsäkringar Sjukdom AGS Arbetsskada TFA Arbetslöshet AGB Premiebefrielseförsäkring Ålderdom Avtalspension SAF-LO Dödsfall TGL Sjukdom Sammanfattning av ersättningar Lön Karensdag

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2002:215 Utkom från trycket den 8 maj 2002 utfärdad

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer