Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

Transkript

1 sbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren

2 Innehåll Inledning...3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning...0 3:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 3:8 Sjukvård i internationella förhållanden...2 6:7 Bilstöd till handikappade...5 6:8 Kostnader för statlig assistansersättning...6 Utgiftsområde 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m...8 9:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m :3 Handikappersättningar :4 Arbetsskadeersättningar m.m :5 Ersättning för kroppsskador :6 Försäkringskassan :7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård..52 Utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid ålderdom 20: Garantipension till ålderspension :2 Efterlevandepensioner till vuxna :3 Bostadstillägg till pensionärer :4 Äldreförsörjningsstöd...57 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...59 Utgiftsområde 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 2: Allmänna barnbidrag...6 2:2 Föräldraförsäkring :3 Underhållsstöd :4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner :5 Barnpension och efterlevandestöd för barn :6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn :7 Pensionsrätt för barnår...77 Inom utgiftsområde 8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2: Bostadsbidrag...79 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde Bilaga Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 2 sredovisning 2006 Bilaga 3 sredovisning 2007 Bilaga 4 Förteckning över kontaktpersoner

3 Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2007 ska Försäkringskassan senast den 23 januari 2007 redovisa preliminärt utfall för 2006 samt beräkningar av anslagsnivåer för för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och redovisas genom inrapportering i Hermes. Sammanfattning I diagrammet nedan redovisas prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde Miljarder kronor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Försäkringsförmåner med anslag De totala utgifterna förväntas öka under prognosperioden, från 422 miljarder kronor år 2006 till 488 miljarder kronor år 200. Främst är det utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som beräknas öka. Denna ökning beräknas till 30 procent, från 79 miljarder kronor år 2006 till 233 miljarder kronor år 200. För övriga förmåner, som finansieras med anslag inom statsbudgeten, beräknas utgifterna öka med 4,5 procent mellan åren 2006 och

4 4 Sammanställning av prognoserna för förmåner inom Försäkringskassans ansvarsområde: Mdr kr Mdr kr Mdr kr Mdr kr Mdr kr Ingående överföringsbelopp från föregående år,7 0,9 na 249,2 243,8 Summa tillgängliga 247,5 242,9 Prognos, sakanslag 243, 242,4 245,8 249,0 254,4 Avvikelse från anslagna 6,,4 Avvikelse från tillgängliga 4,4 0,5 Behov av utökad anslagskredit 0,026 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 79,4 88,7 20,3 26,2 233,0 Summa utgifter 422,5 43, 447, 465,2 487,5 Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2006 är 249,2 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2006 (exklusive förvaltningsanslag) är preliminärt 243, miljarder kronor. Detta är 6, miljarder kronor, eller 2,4 procent lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas preliminärt 79,4 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas det preliminära utfallet år 2006 därmed till 422,5 miljarder kronor. Totalt anslagna inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2007 är 243,8 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 242,4 miljarder kronor. Detta är,4 miljarder kronor, eller 0,6 procent, lägre än anslagna. Inom ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten beräknas 88,7 miljarder kronor betalas ut. Sammanlagt beräknas utgifterna år 2007 därmed till 43, miljarder kronor. Uppdraget Enligt regleringsbrev för budgetåret 2007 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoserna i Hermes. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: preliminärt utfall för 2006 för samtliga anslag och anslagsposter samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, prognostiserat utfall för 2007 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2007 för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, totalt, förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser, beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt

5 beräkningar av samtliga anslagsnivåer och anslagsposter samt utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för I denna rapport redovisas prognoser för åren för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom politikområdena 3, 6, 9, 20 och 2 samt för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika belopp m.m. redovisas i bilaga. Det preliminära utfallet för år 2006 redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2007 redovisas i bilaga 3. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan redovisas en jämförelse med de prognoser som lämnades till regeringen i november Prognoserna har sammantaget justerats upp för åren 2007 och 2008 samtidigt som de justerats ner för åren 2009 och 200. Det nya anslaget 9:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälsooch sjukvård har inneburit en ökning av de sammanlagda utgifterna. Störst påverkan på prognoserna har ändrade makroekonomiska antaganden haft. Det är främst Konjunkturinstitutets sänkta antaganden om basbelopp och inkomstindex som inverkat. Förändringar i volym och struktur har sammantaget höjt prognoserna för hela prognosperioden. De största höjningarna är för föräldrapenning, ålderspensionssystemet samt inom ohälsoområdet. För garantipension och arbetsskadeersättningar har däremot prognoserna sänkts av denna anledning. Under rubriken övrigt redovisas vissa justeringar av beräkningarna för förmånerna bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och föräldrapenning. Sänkningen av AP-fondernas administrationskostnader återfinns här. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor Prognos i november Nytt anslag, 9: Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Prognos i januari Differens i miljoner kronor Differens i procent +0,3 0, 0,4 0,5 5

6 I tabellen nedan redovisas en jämförelse med prognoserna som lämnades till regeringen i november för de förmåner som finansieras med anslag, dvs. ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ingår inte. Jämförelse med föregående prognos, försäkringsförmåner med anslag. Beloppen anges i miljoner kronor Prognos i november Nytt anslag, 9: Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift Övrigt Prognos i januari Differens i miljoner kronor Differens i procent +0,5 +0,2 0,3 0,4 Behov av utökade anslagskrediter för 2006 Av prognoserna för budgetåret 2006 framgår om tillgängliga preliminärt beräknas ge ett anslagssparande eller om beviljad anslagskredit behöver tas i anspråk under året. Utnyttjade krediter påverkar behovet av anslags för år Av det preliminära utfallet för budgetåret 2006 framgår att följande anslagsposter kommer att överskridas med högre belopp än högsta tillåtna anslagskredit: Beräknat överskridande jämfört med tillgängliga miljoner kr tillgängliga inkl. anslagskredit miljoner kr 9:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitetseller sjukersättning 8,7 7,3 2:2. Tillfällig föräldrapenning 224,6 9,2 Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse till regeringen hemställa om utökad anslagskredit för Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2006 har beaktats för samtliga anslag. 6

7 Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Det stramare ekonomiska läget år 2007 medför att Försäkringskassan behöver minska antalet anställda med cirka 400 personer. Det är viktigt att kunderna inte påverkas av omställningsprocessen, men samtidigt sätter personalminskningen hårt press på organisationen i arbetet med att hålla produktionsmålen. Därför avser nu ledningen för Försäkringskassan att se över arbetsprocesser och prioriteringar. Om eller hur detta kan komma att påverka utgifterna för försäkringsförmånerna är osäkert. Prognosförutsättningar Från Konjunkturinstitutet (KI) har i oktober hämtats in aktuella uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga ). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i november beskrivs nedan. Inkomstindex beräknas bli lägre åren Detta har sänkt prognoserna för till exempel inkomstgrundade ålders- och efterlevandepensioner men höjt prognosen för garantipension och bostadstillägg till pensionärer. Det lägre prisbasbeloppet för år har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, garantipension och vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Inkomstbasbeloppet beräknas nu bli lägre åren , vilket har haft en sänkande effekt på prognosen för pensionsrätt för barnår. Någon prognos för balanstalet har inte gjorts. Det har vid beräkningarna antagits att balanstalet förblir större än,0 under hela prognosperioden. Ett balanstal under,0 påverkar beräkningarna för ålders- och efterlevandepension. 7

8 Tabellförklaringar och anslagsposter som inte är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslag och anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen på dessa tabeller. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga 2006 A B C D E F 2007 G H I K L M 2008 N 2009 N 200 N Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. För år 2006 anges för varje anslag och anslagspost överföringsbelopp från år 2005 (A), anslagsbeloppets storlek (B), tillgängliga, dvs. summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet (C) samt beräknad anslagsbelastning för hela året (D). Dessutom anges prognos för årets över-/underskridande (E) och avvikelse från tillgängliga (F). För år 2007 anges för varje anslag och anslagspost beräknat överföringsbelopp (endast eventuell utnyttjad anslagskredit) från år 2006 (G), anslagsbeloppets storlek (H), tillgängliga, dvs. summan av ingående överföringsbelopp och anslagsbeloppet (I) samt beräknad anslagsbelastning för hela året (K). Dessutom anges prognos för årets över-/underskridande (L) och avvikelse från tillgängliga (M). Den anslagskredit som tagits i anspråk beaktas under kommande budgetår. Om kreditgränsen överskrids fordras ett särskilt regeringsbeslut. Om anslagskrediten inte syns att räcka kommenteras detta i texten. För anslagen kan tillgodoräknas ett anslagssparande om utgifterna blir lägre än tillgängliga. För år anges endast prognostiserad anslagsbelastning (N). 8

9 sposter som är statlig ålderspensionsavgift Prognosavsnitten för varje anslagspost inleds med en tabell. Nedan beskrivs strukturen i dessa tabeller. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år 2006 A B C D 2007 E F G H 2008 I K L 2009 I K L 200 I K L Fastställd av riksdag eller regering. För år 2006 anges fastställd anslagsbelastning (A) och preliminär avgift för året (B) och regleringsbelopp som avser år 2003 (C). Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2006 (D). För år 2007 anges fastställd anslagsbelastning (E) respektive preliminär avgift för året (F) och regleringsbelopp som avser år 2004 (G). Beloppet E är summan av beloppen F och G. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för 2007 (H). För år anges Försäkringskassans prognoser för anslagsbelastning (I) och regleringsbelopp (K) samt prognostiserad avgift för respektive år (L). Beloppen I är summan av beloppen K och L för respektive år. Övrigt I prognosavsnitten redovisas även en tabell där den nya prognosen jämförs med prognosen i november. I denna delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Ett anslag belastas ofta av flera olika förmåner av olika storleksordning som summeras i bilaga. Då kan en förmån som kostar 0 miljarder kronor summeras med en förmån om någon miljon kronor. Någon avrundning sker inte vid dessa summeringar. För att talen i bilagan inte ska skilja sig alltför mycket från talen i anslagsöversikterna görs därför bara små avrundningar vid överföringen till texttabellerna. Därför ser ibland talen i anslagsöversikterna exakta ut trots att det kan finnas vissa osäkerheter. 9

10 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3: Tandvårdsförmåner m.m. spost 5 Tandvårdsersättning söversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2006 beräknas till miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. sbelastningen för 2007 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent 0,9 0,4 0,0 0,0 +0,0 Genomströmningstiden har ökat under hösten 2006 vilket är förklaringen till att antalet beslut blev färre än vad som prognostiserades vid förra anslagsuppföljningen. Det är den främsta orsaken till att prognoserna för 2006 och 2007 skrivs ner. Även inflödet av nya ärenden har varit något lägre än vad som förväntades, vilket också bidrar till att utgiftsprognosen för 2007 skrivs ner. På grund av att genomströmningstiden har ökat blir konsekvensen att utgifterna förskjuts framåt i tiden. I mitten av 2008 förväntas även en ny tandvårdsreform som kommer öka utgifterna rejält, vilket inte har beaktats i den här prognosen eftersom lagförslag ännu inte presenterats. 0

11 3:3.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning söversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2006 har fastställts till miljon kronor. Preliminär avgift för år 2006 är 0,5 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2003 om 0,5 miljoner kronor lagts Prognostiserad avgift för 2006 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2007 har fastställts till miljon kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 0,5 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 0,5 miljoner kronor lagts Prognostiserad avgift för 2007 är 0,6 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras 200. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för året Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 000-tal kronor Differens i procent 0,0 0,0 +25,2 Förändringarna är främst en konsekvens av ändrat regleringsbelopp och förändrad prognos av statsskuldsväxlarna.

12 3:8 Sjukvård i internationella förhållanden söversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2006 beräknas till 383 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor högre än tillgängliga. sbelastningen för 2007 beräknas bli 467 miljoner kronor, vilket är 00 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 04 miljoner kronor högre än tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent 6,3 25,4 4,5 5,5 5,5 Ändrade makroekonomiska antaganden Inflation (ECB survey of professional forecasters, SPF, kvartal ) Valuta (Riksbankens mittkurser för januari december 2006) Pensionärsvård (Nya fastställda schablonbelopp) För år 2006 har den faktiska utbetalningskursen använts avseende turist och pensionärsvård. 2

13 Volym- och strukturförändringar (baserat på inkomna fakturor t.o.m. december 2006) Konventionsvård (Förändringar avseende volym) Turistvård (Förändringar avseende debiteringstakt) Pensionärsvård (Förändringar avseende antal skuldmånader) Pensionärsvård (Förändringar avseende utbetalningsår) Sjukvårdstjänster (Förändringar avseende volym) Övrigt Flyttade utbetalningar p.g.a. anslagsbrist Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall och utgiftsprognoser i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden Utfall Utgiftsprognos Konventionsvård Turistvård Pensionärsvård Sjukvårdstjänster Summa Enligt artiklarna 49 & 50 i EG-fördraget. Ingår under år 2004 i utfallet för konventionsvård med drygt 9 miljoner kronor. På grund av avrundningar summerar delsummorna inte alltid upp till det totala beloppet. Konventionsvård Prognosen är höjd sedan föregående anslagsuppföljning p.g.a. ett högre utfall än beräknat. Det högre utfallet beror bland annat på ökade utgifter för vård av personer som arbetar i Sverige men bor utomlands. Turistvård Kostnadsprognosen för turistvård delas upp i två delar. Vårdkostnaden för turister som söker vård i de tio länder som blev medlemmar i EU den maj 2004 beräknas främst baserat på storleken på de fakturor som inkommit från dessa länder mellan den maj 2004 och den 3 december För övriga EU/EES-länder samt Schweiz antas antalet turister bli konstant de kommande åren och kostnaden har därför enbart anpassats till ECB:s inflationsprognos från kvartal 4, För Bulgarien och Rumänien som blev EUmedlemmar den januari 2007 har ingen kostnadsberäkning gjorts i denna anslagsuppföljning. 3

14 Tyskland har tidigare år genomgående debiterat Sverige för vård utförd 2 år bakåt i tiden. År 2006 snabbade Tyskland dock upp sin debiteringstakt. Som en konsekvens av det arbetet debiterades Sverige under 2006 med cirka 5 miljoner kronor mer än normalt, vilket innebär att utgifterna för turistvård ökar tillfälligt under För att inte överskrida anslaget för år 2006 har dessutom planerade utbetalningar på knappt 44 miljoner avseende turistvård flyttats till år Sammantaget innebär detta att utgifterna för turistvård ökar kraftigt under år Pensionärsvård Kostnadsprognosen för pensionärsvård delas upp i två delar. Vårdkostnaden för pensionärer bosatta i de länder som blev medlemmar i EU den maj 2004 beräknas främst baserat på historiska uppgifter om vårdmönster samt de nya EU-ländernas ekonomiska förhållanden. För övriga EU-länder grundar sig kostnaden för pensionärsvård ett givet år på antalet bosättningsmånader för svenska pensionärer i ett visst land multiplicerat med ett landsspecifikt schablonbelopp. Generellt antas en utbetalning per land och år i prognosen. För de tio nya EU-länderna beräknas de första utbetalningarna ske från och med år För Bulgarien och Rumänien som blev EUmedlemmar den januari 2007 har antagits en eftersläpning på tre år innan schablonbeloppen är fastställda och utbetalning kan ske. Någon beräkning av kostnaderna för dessa två länder har därför inte gjorts i denna anslagsuppföljning. Den 2 november 2006 godkändes i Revisionskommittén nya schablonbelopp för ett flertal länder. De nya schablonbeloppen har inte publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, och får således ännu inte användas vid återbetalning av vårdförmåner. Försäkringskassan har dock valt att använda dessa schablonbelopp i prognoserna för åren , eftersom en publicering väntas komma inom kort. För kunna betala av äldre fakturor avseende pensionärsvård togs under hösten 2006 ett beslut om att frångå principen om en utbetalning per land och år. Beslutet innebar i praktiken att Tyskland under hösten fick betalt för två vårdår, vilket också innebar att utgiften för pensionärsvård blev högre under 2006 än vad som prognostiserades i föregående anslagsuppföljning. Om samtliga inkomna fakturor t.o.m. 3 december 2006 avseende skuldmånader, för vilka ett schablonbelopp är fastställt, skulle betalas under 2007 skulle utgiften för pensionärsvård öka med ytterligare drygt 7 miljoner kronor. Sjukvårdstjänster Utgiften för sjukvårdstjänster har varit högre under år 2006 än prognosen i föregående anslagsuppföljning. Prognosen har därför höjts samt anpassats till ECB:s inflationsprognos från kvartal 4, Intresset för att söka vård i andra EU/EES-länder ökar kontinuerligt. Ett fortsatt ökat intresse kan komma att öka prognoserna ytterligare för år 4

15 Socialdepartementet utreder dock för närvarande möjligheterna till en nationell lagstiftning, Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land En översyn (Ds 2006:4), som kan komma att begränsa möjligheten att söka ersättning i efterhand för sjukvårdstjänster. En sådan lagstiftning kan bli aktuell tidigast under år :7 Bilstöd till handikappade söversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2006 beräknas till 257 miljoner kronor, vilket är miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 3 miljoner kronor högre än tillgängliga. sbelastningen för 2007 beräknas bli 248 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 6 miljoner kronor högre än tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent 0,0 +,6 0,0 0,0 0,0 ets utbetalningar stoppades den 4 december med stöd av förordningen (997:707) om Ändring i förordningen (988:890) om Bilstöd till handikappade. Stoppet skedde en vecka före den ordinarie slutpunkten. På grund av detta antas utbetalningar av drygt 30 grundbidrag och cirka 25 anpassningsbidrag förskjutas från 2006 till 2007 års anslagsbelastning. De uppskjutna utbetalningarna väntas uppgå till ungefär 4 miljoner kronor. 5

16 6:8 Kostnader för statlig assistansersättning söversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2006 beräknas till miljoner kronor, vilket är 47 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. sbelastningen för 2007 beräknas bli miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor 0,0 0, Differens i procent 0,0 0,0 +0,4 +0,3 +0,3 Jämfört med senaste anslagsuppföljningen har antalet ersättningsberättigade skrivits upp och det genomsnittliga antalet timmar per ersättningsberättigad sänkts. Ändringarna har medfört en höjning av prognoserna för år 2008 med 30 miljoner, för år 2009 med 40 miljoner och för år 200 med 50 miljoner kronor. Prognosen på schablonbeloppet kommer fortsättningsvis att avrundas till närmaste heltal. Detta innebär att schablonen antas bli 237 kronor år 2008, vilket är 0,43 kronor högre jämfört med föregående prognos. Motsvarande värden för åren 2009 och 200 är 246 respektive 255 kronor. På grund av förändringen höjs prognoserna med cirka 30 miljoner kronor år 2008 och ungefär 0 miljoner kronor åren 2009 och

17 Utgiftsområde 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utveckling av anslagsbelastningen för de större anslagsposterna inom ohälsoområdet år Ohälsotalet minskar men långsammare än tidigare beräknat Under är det fortfarande sjukpenningdelen av ohälsotalet som står för den största minskningen. Dock är denna minskning långsammare än tidigare beräknat för att närmast upphöra för åren Ohälsotalet utfall och prognos Rehabpenning Sjukpenning Aktivitets- och sjukersättning Mål = 37, * 2008* 2009* 200* Minskande antal personer med aktivitets- och sjukersättning Antalet nytillkomna personer fortsätter att minska. Detta, tillsammans med ett ökat utflöde, leder till att beståndet minskar något under prognosperioden. Utplanande minskning av antal nya fall och lägre utflöde från långa fall Antalet nya sjukfall minskar fortfarande men svagt. Den lägre nivån på antalet övergångar från långa sjukfall till sjuk- eller aktivitetsersättning är en viktig orsak till den trend mot lägre utflöde ur långa sjukfall som visat sig sedan hösten

18 Beräknade kostnader för de större anslagen inom ohälsoområdet, 000-tals kronor Utfall Prognos Sjukpenning inkl SÅP Rehabiliteringspenning inkl. SÅP Aktivitets- och sjukersättning inkl. SÅP Summa Differens mot föregående prognos +0,3% 0,0% 0,2% 05% 0,6% 9: Sjukpenning och rehabilitering m.m. söversikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. Utgiftsminskningen från föregående år för hela området 9:, vilken var 5 miljarder kronor 2005, beräknas bli 2,4 miljarder 2006 och 3,3 miljarder Den prognostiserade utgiftsökningen under åren 2008, 2009 och 200 beror på ökande ersättningar. 9:.2 Sjukpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2006 beräknas till miljoner kronor, vilket är 826 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 436 miljoner kronor lägre än tillgängliga. 8

19 sbelastningen för 2007 beräknas bli miljoner kronor, vilket är 926 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent +, 0, 0,4 0,6 0,7 Utgiften för sjukpenning är starkt beroende av hur antalet utbetalda nettodagar utvecklas. Den påtagliga nedgång i antalet utbetalda nettodagar som skett sedan år 2002 har sin bakgrund i en kombination av att färre startade sjukfall och att sjukfall avslutas tidigare. En stor del av de långa sjukfallen har överförts till aktivitets- och sjukersättning, vilket lett till stora inflöden i dessa förmåner. De processer som pågår i sjukskrivningarna bedöms leda till en ytterligare minskning av antalet nettodagar under För den resterande prognosperioden är förändringarna svåra att förutsäga, vilket gör prognosen osäker. En mer ensad och professionell handläggningsprocess, ett tätare och mer strukturerat samarbete med hälso- och sjukvården, en aktiv målstyrning och de särskilda ansträngningar för återgång till arbete som inom t.ex. PILAprojektet görs för dem som varit länge borta från arbetslivet är exempel på interna förändringar som talar för en fortsatt minskning. En växande medvetenhet om riskerna med särskilt långvarig sjukskrivning bland den försäkrade allmänheten, läkarna och arbetsgivarna och en oro för att sjukförsäkringen som sådan ska bli ifrågasatt är exempel på externa faktorer som likaså talar för en fortsatt minskning av volymerna. Det finns sedan länge ett tydligt samband i Sverige mellan utvecklingen på arbetsmarknaden och utvecklingen inom sjukförsäkringen. Då läget på arbetsmarknaden förbättras har belastningen på sjukförsäkringen ökat medan försämringar på arbetsmarknaden medfört ett minskat tryck på sjukförsäkringen. Konjunkturinstitutets prognos pekar på att det väntar förbättringar på arbetsmarknaden. Därmed skulle risken för ett ökat tryck på sjukförsäkringen vara överhängande. Oklarheterna kvarstår dock kring effekterna av regeringens förslag om nystartsjobb och minskningarna vad gäller de konjunkturberoende programmen på arbetsförmedlingen. 9

20 I debatten har också framförts att arbetslösheten skulle kunna minska samtidigt som utgifterna för sjukskrivningarna minskar, att sambandet verkar vara på väg att brytas. Beläggen är dock än så länge svaga och har inte kunnat följas över någon längre tid. Här finns alltså ytterligare orsaker till att osäkerheten i Försäkringskassans prognos är påtaglig. Situationen under tiden efter 2007 är alltså osäker. Försäkringskassan bedömer att förändringarna av volymerna fram till 200 kommer att vara begränsade och att det är oklart hur ökningar och minskningar kan komma att växla. Mot den bakgrunden har Försäkringskassan valt att lägga en prognos för sjukpenningen som bygger på att årsvärdet för 2007 kommer att minska jämfört med 2006 men att volymerna under den resterande delen av prognosperioden kommer att vara oförändrade. Höjningen av utgiften under åren 2008 till 200 beror i stort sett på en höjning av de försäkrades ersättning. Utvecklingen av belastningen på sjukpenningen präglas av utplaning för de flesta viktiga variabler. Osäkerheten i bedömningen om det finns en fortsatt potential för förbättring är påtaglig. De tre modeller som används som del av underlaget för prognosen visar även de på osäkerheten i bedömningarna. Stock-flödesmodellen pekar på att minskningarna kommer att upphöra under prognosperioden och att med start från 2007 kommer ökningar, om än svaga, att ske. De övriga modellerna pekar på fortsatta nedgångar men med avtagande minskningstakt. I tabellen nedan visas den procentuella nedgång i antal sjukdagar som beräknats av de olika modellerna. Procentuell utveckling av antal sjukdagar jämfört med föregående år beräknad i tre modeller VARMAX, % ARIMA, % Stock-flöde, % ,5 0,4 4,2 7, ,2 8,9 +0,8 4, ,6 8,9 +0,5 4, ,6 7,5 +0,7 3, Viktad (3 modeller), % Nivån för 2007 har bestämt med hjälp av det viktade modellresultatet. Minskningen på 7 procent innebär en utplaning jämfört med 2006 då minskningen var nära 9 procent. Alla modellerna är varianter av tidsserieanalyser. Bilden av den framtida utvecklingen bestäms av den historiska utvecklingen. ARIMA är den mest schematiska då endast totalantalet utbetalda dagar beaktas. Den fortsatt starka nedgång som den modellen fortfarande visar på är därmed inte särdeles sannolik på längre sikt då tydliga tecken syns på en utplaning, 20

21 möjligen en vändpunkt. VARMAX och stock-flödes-modeller tar på litet olika sätt hänsyn till dagarnas fördelning över sjukfallens längd och blir därmed känsligare för förändringar. Att dessa modeller visar på tydlig utplaning, för stock-flödesmodellen rentav ökning, har varit ett viktigt underlag för bedömningen av utvecklingen av antalet utbetalda dagar. Vänder minskningen av nyttjandet av sjukpenningen och i så fall när? En egenskap hos den typ av modeller som används i prognosarbetet är att de har svårt att fånga vändpunkter i utvecklingen. Försäkringskassan avser att försöka utveckla nya metoder för att hantera vändpunkter på ett tillfredsställande sätt, till exempel genom modeller med ledande indikatorer. Förutom kvantitativa modeller utnyttjar Försäkringskassan en intern expertgrupp för bedömning av utvecklingen. Samverkans I det pågående arbetet med att minska ohälsotalet får högst fem procent av sjukpenninganslaget användas för att finansiera insatser i samverkan mellan Försäkringskassans länsorganisationer, länsarbetsnämnderna, kommunerna och hälso- och sjukvården. Särskilda Försäkringsdelegationer har haft i uppdrag att besluta om Försäkringskassans deltagande i samverkan med andra aktörer enligt lagen (2003:20) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt besluta om andra samverkansformer inom rehabiliteringsområdet. Besluten som tillkom den organisationen har från den januari 2007 överförts till Försäkringskassans linjeorganisationen. Förändringarna bedöms inte påverka förbrukningen av samverkans. Under 2006 beräknas 36 miljoner kronor (3,7 procent av anslagsbeloppet) förbrukas för samverkan. Beloppet kan endast marginellt komma att förändras i bokslutsarbetet. En uppdelning av utgifterna under de tre första kvartalen 2006 av Försäkringskassans användning av samverkans visar följande fördelning av utgifterna. Utgifter för Försäkringskassans användning av samverkans, Q Q Beloppen anges i 000-tal kronor Samverkan med LAN enligt handlingsplan Samverkan med andra FK:s kostnader Samverkan med andra Lan:s kostnader Bidrag lämnade till annan, enligt prop. 996/97: Lämnade bidrag till samordningsförbund Aktivitetsstöd vid samverkan med LAN 673 Summa

22 Motsvarande uppdelning vad gäller utgifter för länsarbetsnämndernas aktiviteter framgår av sammanställningen nedan. Utgifter för länsarbetsnämndernas aktiviteter för samverkan, första halvåret Beloppen anges i 000-tal kronor Personalkostnader m.m Aktiva rehabiliteringsinsatser Ersättning till den enskilde Subventionerade anställningar Pilotprojekt Summa Svårigheter föreligger att göra en kvalificerad prognos för de uppdelade utgifterna för samverkan då redovisningen är beroende av flera aktörer och eftersläpningen i inrapporteringen i vissa fall relativt lång. 9:.8 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2006 har fastställts till 3 24 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2006 är miljoner kronor. Från denna har regleringsbeloppet för år 2003 om 32 miljoner kronor dragits av. Prognostiserad avgift för 2006 är 2 94 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2007 har fastställts till miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 2 75 miljoner kronor. Från denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 63 miljoner kronor dragits av. Prognostiserad avgift för 2007 är miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras

23 Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för året Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 000-tal kronor Differens i procent 0, +, 4,3 Utvecklingen följer främst av förändringen av prognosen för sakanslaget. Särskild sjukförsäkringsavgift Översikt. Beloppen anges i 000-tal kronor Influtna avgifter, utfall och prognos Jämfört med föregående anslagsuppföljning skrivs prognosen för den särskilda sjukförsäkringsavgiften upp med 8 procent för Detta är en följd av att redovisade avgifter under 2006 legat högre än förväntat. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften föreslås i budgetpropositionen avskaffas i och med debiteringen av den sjukpenning som utgetts under oktober Det innebär att det sista beslutet Försäkringskassan fattar om debitering av särskild sjukförsäkringsavgift sker i början av november. Denna debitering förfaller till betalning i december och i den meningen upphör medfinansieringen vid årsskiftet. Enstaka sena utbetalningar som avser tid före november 2006 kan komma att debiteras. 9:.9 Rehabiliteringspenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. 23

24 sbelastningen för 2006 beräknas till 653 miljoner kronor, vilket är 546 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. sbelastningen för 2007 beräknas bli 420 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent +0,8 0,4 0,4 0,4 0,4 Utgiften för rehabiliteringspenning har under lång tid minskat mer än förväntat. Det finns ett regeringsuppdrag att analysera rehabiliteringspenningens utveckling utförligare. Därmed kommer en utförligare analys av orsakerna till rehabiliteringspenningens utveckling att ske (enligt regleringsbrevet ska detta ske före 5 augusti 2007). Under perioden från januari 200 till och med oktober 2006 startades utbetalning av rehabiliteringspenning i snitt 424 dagar efter första sjukskrivningsdagen. Statistiken för denna period visar att 25 procent av utbetalningarna av rehabiliteringspenning startade inom 26 dagar från första sjukdagen men med lika stor andel (25 %) startade först efter 56 dagar. 9:.7 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2006 har fastställts till 237 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2006 är 23 miljoner kronor. Till denna har regleringsbeloppet för år 2003 om 6 miljoner kronor lagts. Prognostiserad avgift för 24

25 2006 är 62 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2007 har fastställts till 47 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 48 miljoner kronor. Från denna har regleringsbeloppet för år 2004 om miljon kronor dragits av. Prognostiserad avgift för 2007 är 39 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras 200. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för året Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 000-tal kronor Differens i procent 4,0 +0,5 0,5 Den statliga ålderspensionsavgiften beräknas schablonmässigt som en andel av försäkringsutgiften och följer därför prognosen för anslagspost 9:.9. 9:.5 Närståendepenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor Ingående överföringsbelopp Tillgängliga Prognos för hela året Årets över-/underskridande Avvikelse från tillgängliga Preliminärt utfall för året redovisas i bilaga 2. sbelastningen för 2006 beräknas till 74 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. sbelastningen för 2007 beräknas bli 76 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tillgängliga. 25

26 Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regeländring Övrigt Ny prognos Differens i 000-tal kronor Differens i procent 0,3 +2,7 +4,9 +6,0 +7, Utgifterna för närståendepenning förväntas öka mer än vad som tidigare prognostiserats på grund av att prognoserna för det genomsnittliga beloppet och antalet dagar är högre än vid föregående prognosuppföljning. Närståendepenning betalas ut till en person som vårdar en annan person som är i livets slutskede. Efter speciella bearbetningar av datalagret Store redovisas här uppgifter som utgör viktigt underlag för bedömningen av den fortsatta utvecklingen av antalet ersatta dagar och ersättning. Vem vårdar vem? Ar 2006 Vårdarens relation till den vårdade Vårdarens kön Den vårdades kön Man Kvinna Okänt Totalt Son Man Dotter Kvinna Fader Man Moder Kvinna Make Man Maka Kvinna övriga Man Kvinna saknas Man Kvinna Totalt Över 60 procent av fallen 2006 gällde personer som vårdade sina föräldrar. Bland dessa var det i 70 procent av fallen döttrarna som tog hand om föräldrarna. 26

27 Kvinnor dominerar allmänt som mottagare av närståendepenning. I över 70 procent av alla fall under 2006 var vårdaren en kvinna. Sett över den tid där dessa uppgifter är tillgängliga (sedan 996) har kvinnor alltid stått för över 60 procent av dagarna. Dock finns det tecken som pekar på en minskning de allra senaste åren. Andel kvinnor bland personer som fått närståendepenning 0,78 0,76 0,74 0,72 0,7 Procent 0,68 0,66 0,64 0,62 0,6 0, Män har högre dagsersättning än kvinnor, vilket förklaras av att ersättningen är inkomstbaserad. Skillnaden har dock minskat de senaste åren, vilket antagligen förklaras av minskade löneskillnader mellan könen. Beloppen är högre än vanligt för dagersättningsförmåner. Förklaringen är att ersättningen beräknas på fem utbetalningsdagar per vecka i stället för sju. 27

28 Medelersättning för personer som uppburit närståendepenning Kronor 500 Män Kvinnor Antalet dagar ökar något, men utgiften ökar i snabbare takt. Det speglar att männens andel ökar och därmed ersättningen 8000 Närståendepenning, utbetalda nettodagar Antal 4000 Kvinnor Män

29 9:.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i 000-tal kronor (= tillgängliga = anslagsbelastning) Preliminär avgift Reglering, avser förhållandena tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Fastställd av riksdag eller regering. sbelastningen för 2006 har fastställts till 8 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2006 är 8 miljoner kronor. Från denna har regleringsbeloppet för år 2003 om 0,4 miljoner kronor dragits av. Prognostiserad avgift för 2006 är 7 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras sbelastningen för 2007 har fastställts till 8 miljoner kronor. Preliminär avgift för år 2007 är 9 miljoner kronor. Från denna har regleringsbeloppet för år 2004 om 0,7 miljoner kronor dragits av. Prognostiserad avgift för 2007 är 7 miljoner kronor. Differensen mellan preliminär och slutlig avgift kommer att regleras 200. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i 000-tal kronor Föregående prognos för anslagsposten Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden för året Volym- och strukturförändringar för prognosåret Ny regeländring Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny utgiftsprognos för anslagsposten Differens i 000-tal kronor +, Differens i procent +5, +7,4 3,5 Utvecklingen följer främst av förändringen av prognosen för sakanslaget. 29